9789162281946

AD3<A9/ 1

/\\WYO :SWPWU Â&#x2019; 0]\\WS`a

Kommunikation 10

Tala 24

Skriva 74

Spr책kfr책gor 112

Bild 128

K채llor 162

Mallar, Skrivregler 176

*OGPSNBUJPO LPNNVOJLBUJPO PDI SFMBUJPO ,PNNVOJLBUJW LPNQFUFOT 6UWjSEFSJOH ,PNNVOJLBUJPOTQSPDFTTFO ,PNNVOJLBUJPOTUSBQQBO

4BNUBM EJBMPH PDI EJTLVTTJPO .VOUMJHB QSFTFOUBUJPOFS ,SPQQTTQSlL 3zTU PDI UFNQP ,MjEFS PDI GjSHFS .BOVT

(FOSFS 'SlO UBOLF UJMM UFYU 0SEOJOHFO J UFYUFO 4BNCBOEFU JOOF J UFYUFO `S UFYUFO WjMCZHHE $IFDLMJTUB GzS WjMCZHHEB UFYUFS 4QSlL PDI TUJM 0SET WjSEFMBEEOJOH

3jUU PDI GFM *OMlOBEF PSE 4UBOEBSETQSlL PDI BOESB GPSNFS BW TWFOTLB (FNFOTBNU TLSJGUTQSlL 4LSJW LPSSFLU 4UBWOJOH 1VOLU FMMFS LPNNBUFDLFO 5JQT GzS LPSSFLU TLSJGUTQSlL

4ZNCPMFS &O CJME TjHFS NFS jO UVTFO PSE $IFDLMJTUB GzS CJMEBOBMZT 3FLMBNCJMEFS

%FO LSJUJTLB CMJDLFO $IFDLMJTUB GzS LjMMLPOUSPMM ,jMMIBOUFSJOH 6QQIPWTSjUU PDI FUJL

*OMFEB PDI BWTMVUB -ZTTOBSTUzE 3FUPSJL 3FUPSJTLB ¹HVSFS -ZTTOBSOBT SPMM $IFDLMJTUB GzS NVOUMJHB QSFTFOUBUJPOFS

*OCKVEBO ,WJUUP 'VMMNBLU 3FLMBNBUJPO "OCVETGzSGSlHBO PDI PGGFSU .FKM ,BMMFMTF NFE EBHPSEOJOH .PUJPO 1SPUPLPMM 1SFTTNFEEFMBOEF 1MBUTBOTzLBO NFE DW $W FMMFS NFSJUGzSUFDLOJOH 1N NJOOFTBOUFDLOJOHBS

3BQQPSU 8FCCUFYUFS 3FGFSBU "SHVNFOUFSBOEF UFYU 6USFEBOEF UFYU 3FºFLUJPOTMPHH 1BQFS 1N GzSEKVQOJOHTVQQHJGU

4LSJWSFHMFS #JMBHB ¯%BOTL TQSlLGzSCJTUSJOH¯

3FHJTUFS 5FYULjMMPS #JMELjMMPS

m Q

V

E U

F S E F S L P O

k S U {

O 7BE EV I BUJP OkS NVOJL LPN

12

kommunikation

Kommunikation PE

F PE

F

FPE

E P F

FPE F

du föreställa dig ett liv utan internet, mobil och tv? För inte särskilt PEKan F

E P länge sedan var radion den viktigaste informationskällan. Tv:n hade PE F

länge bara en kanal och datorer hade inte många hört talas om. Själv lever du i en värld där medierna levererar en strid ström av nyheter, reklam, underhållning och andra budskap. Du kommunicerar, söker information och påverkar andra med hjälp av informationsteknologin på ett sätt som var otänkbart för några decennier sedan.

Du har direkt tillgång till sådana mängder med information att du aldrig någonsin skulle hinna ta dig igenom det enorma utbudet, inte ens om du ägnade alla vakna timmar i hela ditt liv åt att läsa och lyssna.

Därför är det viktigt att du vet hur du ska hitta det du söker och att du kan välja i mängden. Det är också viktigt att du har kunskaper om kommunikation för att kunna nå ut till andra på ett effektivt sätt.

Information, kommunikation och relation När du vill du ta reda på någonting – öppettider för simhallen, kvällens tv-program, fakta om cykelns historia eller något annat som du är intresserad av – söker du information i tidningen, i en bok eller på nätet och hämtar in det du vill veta. Du är mottagare i den situationen.

Kommunikation innebär att du befinner dig i en situation där du utby-

13

kommunikation

ter tankar, kunskap, värderingar och idÊer med andra. Du är omväxlande büde sändare och mottagare när du kommunicerar. Kommunikation innebär att alla inblandade büde ger och tar, i gemenskap.

När du kommunicerar är viljan att fÜrstü viktig. Du och de andra är intresserade av varandras üsikter, erfarenheter och kunskaper och ni fÜr en dialog. Den dialogen skapar och utvecklar en relation mellan er.

SĂĽdana relationer ďŹ nns bĂĽde i privatlivet och i yrkeslivet och de bygger pĂĽ intresse, hänsyn och respekt.

Kommunikativ kompetens Det som kallas kommunikativ kompetens i till exempel platsannonser är just fÜrmügan att skapa relationer genom att lyssna pü andra och sätta sig in i deras situation. En framgüngsrik kommunikation bygger pü att du hela tiden sätter din mülgrupp, det vill säga dina mottagare, i centrum och anpassar dig efter dem och deras kunskaper, intressen och behov. Om du vill nü fram med ditt budskap müste du alltsü veta mycket om dina mottagare, fÜrstü dem och kunna lyssna pü dem. Detta gäller fÜr dig som privat- och yrkesperson men det gäller ocksü fÜr myndigheter och fÜretag.

Att tala Üvertygande och skriva effektivt, det vill säga lättläst och mottagaranpassat, är viktigt i dagens samhälle. Genom informationstekniken har du mÜjlighet att nü ut till andra pü ett sätt som ingen kunde fÜreställa sig fÜr bara nügon generation sedan. Massmedierna har blivit betydelsefulla fÜr att fÜra ut budskap av olika slag. Webb och tv är kraftfulla medier fÜr den som fÜrstür att använda dem rätt. DärfÜr gür fÜretagsledare, politiker och andra, som insett vikten av kommunikation, pü kurser fÜr att lära sig att kommunicera via tv, tidningar, webb och radio.

Men det handlar om mer än att veta hur ett meddelande ska fÜras ut effektivt och slagkraftigt. Det handlar om mer än att behärska alla de knep fÜr att Üvertyga som bÜckerna om retorik, talandets konst, lär ut.

En betydelsefull del av den kommunikativa kompetensen är kunskap om )K GKI IIQJEG mottagarna, och respekt fÜr dem och deras intressen, kunskaper, üsikter IQJ E?A =PEKJ och värderingar. Om du vill att andra ska lyssna pü dig, müste du ocksü BNe N= GK K?D J II lyssna själv och vara lyhÜrd fÜr vad andra har att säga. Teoretisk kunskap >A PU@ �?KIIQ H=PEJA AN AN om kommunikation är ingen garanti fÜr att nü fram även om den hjälper �CA JEO� O PO IAJ en bit pü vägen och gÜr dig till en effektivare talare och skribent.

O=I KI Â?

Viss

te d

u at

t

tala

29

Muntliga presentationer

Vilka förberedda muntliga framträdanden har du erfarenhet av? Hur gick det?

Har du utvecklat din presentationsteknik under skolåren?

Hur? Hurdan är din scenvana, det vill säga din vana att stå inför publik? Är du med i någon musik- eller teatergrupp? Är du med i någon förening och har fått tillfälle att tala inför publik där? Berätta för varandra.

EK N MPP SQ­ Z

EK XE -H VnX PE­­ FI E­F FP

Om du tänker tillbaka på din tid som elev ser du snart att du har skrivit mycket mer än du har framträtt och talat inför publik. Trots att det spontana talet, småpratet och diskuterandet är vårt viktigaste sätt att kommunicera med varandra, är det förberedda talet betydligt ovanligare som kommunikationsform i dag än vad texter av olika slag är.

Ovanan att framträda muntligt, tillsammans med den utsatta positionen, gör att många människor undviker situationer där de ska tala inför andra. De som gillar att vara i centrum har lättare att ta ordet men för de flesta krävs det en del träning innan den rollen känns bekväm.

Träning lönar sig! Ökad säkerhet och kunskap om muntlig presentationsteknik gör dig väl förberedd att klara olika talsituationer, både privat och i yrkeslivet.

30

tala

Övning ger färdighet Det bästa sättet att bli en säkrare och bättre talare är att öva, ofta och i olika sammanhang. Om du känner dig ovan kan du be en person som du litar på att lyssna på dig och ge synpunkter innan du gör ditt framträdande inför publik. Då får du veta hur det gick, du kan fila på framträdandet och känner dig sedan säkrare.

Du kan också använda metoden mental träning för att känna dig säkrare. Det innebär i korthet att du i ett avslappnat och rofyllt tillstånd ser dig själv framträda och gör din presentation som en inre film i ditt huvud. Du ser hur du lugn och avspänd, lite laddad och väl förberedd, gör en lyckad presentation. Du föreställer dig allt som sker och allt du gör och säger. Mental träning kan hjälpa dig att klara av den nervositet och oro som du kanske känner inför muntliga framträdanden.

32

tala

Träna i tryggt sällskap Innan du sätter igång arbetet med att utveckla dig till en bättre talare kan det vara en god idé att göra några enkla små övningar tillsammans med de andra i gruppen. På så sätt skapar ni en avspänd och tillåtande stämning. Det är särskilt viktigt om några i gruppen är nya. Bestäm tillsammans om ni först ska träna i smågrupper för att successivt öka gruppstorleken eller om ni ska träna i storgrupp direkt. Ni kan göra alla övningar eller välja några av dem.

tala

Använd ordböcker och skriv upp ovanliga ord på små lappar. Lägg lapparna i en hög. Dra en lapp och förklara ordet, antingen korrekt, om du kan betydelsen, eller med fantasins hjälp. Låt så övertygande du kan. Vad säger de övriga i gruppen om din förklaring? Lyckades du övertyga dem?

Skriv rubriker på små lappar, till exempel ”När jag vann guld i höjdhopp”, ”Min tid som elefantskötare”, ”Hur man dresserar nyckelpigor” och så vidare. Lägg lapparna i en hög. Dra en lapp i tur och ordning och prata i en minut. Utvärdera efteråt. Lyckades ni tala övertygande?

Välj en bild i boken och beskriv den för gruppen utan att visa bilden. Låt sedan gruppen se bilden och jämför era uppfattningar om bilden. Utvärdera: Blev uppfattningarna mycket olika eller hade alla fått ungefär samma föreställning om hur bilden såg ut?

Berätta om dig själv. Välj en situation där du kände dig mycket nöjd och glad. Berätta vad som hände och vad som gjorde dig glad.

Berätta om dina erfarenheter av muntliga presentationer.

Vilka kände du dig nöjd med? Varför? Vilka minns du som enbart pinsamma? Varför? Vilka förväntningar har du på talträningen i kursen? Är du orolig för något? Vad i så fall, och varför?

Hur kan ni skapa ett tryggt klimat i klassen? Hur ska ni ge varandra konstruktiv kritik och lyfta fram starka sidor hos varandra? Diskutera i klassen.

33

120

språkfrågor

LnRHWJVM QINOE

TT

WNpZZ

Skriftspråket förändras genom att det anpassas till talspråket. Men motståndet mot förändringar är ganska stort eftersom vi håller fast vid det som vi en gång har lärt oss. Vad skulle du säga om vi i svenskan införde enhetlig stavning av sj-ljudet och stavade alla sj-ljud med sj? Dusch blir dusj, diskussion blir diskusjon, mustasch blir mustasj …

Tänk dig att vi konsekvent skulle stava alla inlånade ord svenskt. Vi prövar med några ord som i dag har engelsk stavning: händsfri, mejkapp, sjåvv … Skulle det fungera?

Varför? Varför inte?

Skriv korrekt Vilka problem dyker upp och får dig att stanna och fundera när du befinner dig i skrivfasen: punkt eller kommatecken, sär- eller hopskrivning, de eller dem, stavning? Du kanske är så rutinerad att du inte låter dig hindras av sådana småsaker när du skriver utan tar itu med dem i bearbetningsfasen? Men för många är sådana frågor besvärande och innebär avbrott i skrivandet. Allra bäst är förstås att veta hur det ska vara så att inga avbrott uppstår.

Längre än mig?

Vad säger då Språkriktighetsboken om längre än mig? Frågan är lätt att hitta i den fylliga innehållsförteckningen, under rubriken Pronomen.

Längre än mig anses i dag lika korrekt som längre än jag. Det beror dels på att längre än mig har använts länge av många med svenska som modersmål utan att det stört deras språkkänsla, dels på att de gamla argumenten för varianten längre än jag inte håller. Förr påstods nämligen att det egentligen var uttrycket längre än jag är som hade tappat är men det argumentet accepteras inte av de flesta av dagens språkvårdare.

121

språkfrågor

Jag såg han Problemet jag såg han eller jag såg en i stället för jag såg honom finns också utrett i Språkriktighetsboken. Vi får veta att han/en är en rest av det fornsvenska böjningsmönstret som har levt kvar i talspråket. Det har för övrigt även na i stället för henne också gjort: Jag såg’na är ganska vanligt i talspråket vid sidan av jag såg henne. Däremot är de formerna inte korrekta i skriftspråket och vi får rekommendationen att skriva jag såg honom/henne.

Särskrivning eller hopskrivning Mellan en halv naken karl och en halvnaken karl är det en viss skillnad, eller hur? Särskrivning av sammansatta ord kan faktiskt ibland vålla problem även om det inte alltid blir fullt så drastiskt som i exemplet.

Djupfryst kyckling lever skrivet på en skylt vid frysdisken är inte svårt att förstå.

Problemet ligger på ett annat plan, nämligen att du kan bli irriterad över det bristfälliga skriftspråket, särskilt om det förekommer i sammanhang med högre krav på korrekthet. Kommunikationen störs, och det är aldrig bra.

Tänk till lite extra vid sammansatta ord, särskilt om du vet att du har problem med dem. Lyssna av hur orden låter när de är hop- respektive särskrivna och bestäm i vilken betydelse du vill använda ordet: en sjuksköterska eller en sjuk sköterska, småbarn eller små barn, brunhårig eller brun hårig.

Om det sammansatta ordet inte ändrar betydelse när det skrivs isär eller ihop måste du gå enbart efter ditt öra. Uttala järn väg och järnväg, glas hal och glashal, fiske båt och fiskebåt – visst hör du skillnad i ordmelodin? Om du trots dessa tester är osäker på om ordet ska skrivas ihop eller isär bör du slå upp dem i ordlistan. Där ser du rätt form i skrift.

Du kan träna upp din förmåga att höra hur de hopskrivna orden låter genom att läsa dem högt när du ser dem i böcker och tidningar. Tänk dem sedan särskrivna och uttala dem. Då hör du säkert skillnaden.

R OEVP

OI LEPZ RE

LEPZREOIR OEVP

pVMK

&VYR L &VYRLpVMK

122

språkfrågor

De eller dem?

Har du problem med att skriva rätt form av talspråkets dom? Du vet att de eller dem är vad som gäller i korrekt skrift men du är osäker på reglerna. Det finns några olika sätt att lösa problemet. Om du kan skilja mellan subjekt och objekt är det enkelt. Subjektsformen är de och objektsformen är dem.

Minnesknep: RE @A D=N PRe >KGOPcRAN

KOO @AI D=N PNA

Objekt: Jag hör dom sjunga – Vilka hör jag sjunga? – dom – det vill säga objekt, alltså dem: Jag hör dem sjunga.

Subjekt: Jag blir så lycklig när dom sjunger – Vilka sjunger? – dom – det vill säga subjekt, alltså de: Jag blir så lycklig när de sjunger.

Ett annat sätt är att göra ett utbytestest. Om det kan stå vi i stället för dom skriver du de och om det kan stå oss i stället för dom skriver du dem.

Jag hör oss sjunga – dem. Jag hör dem sjunga.

Jag blir så lycklig när vi sjunger – de. Jag blir så lycklig när de sjunger.

Det bästa sättet att träna upp känslan för de–dem är förstås att läsa mycket.

Till de som eller till dem som?

Vi delar ut presenter till de som hjälpte till vid tävlingen. Ska det inte vara dem, efter prepositionen till, undrar du kanske. Man skriver ju till mig, inte till jag. Faktum är att du kan välja: till dem som eller till de som.

Datorns grammatikfunktion markerar nog med grönt och påpekar att de står efter preposition, alltså ska du skriva dem. Det kan du förstås välja, men till de som är också korrekt, enligt Språkriktighetsboken.

Mej, sån, nåt, sen, la, sa och ska?

Mej i stället för mig, sån/sånt i stället för sådan/sådant, nåt/nån i stället för något/någon och sen i stället för sedan är talspråkliga former som du bör undvika i skrift annat än om du vill markera talspråk. Skriv mig, dig, sig, sådan, sådant, något, någon och sedan. Samma gäller la och sa – skriv lade och sade.

Ska i stället för skall är däremot accepterat i korrekt skrift. Formen skall kan till och med i vissa fall uppfattas som mer befallande än ska.

språkfrågor

Sin eller hans?

Lotta funderade på om hon skulle tala om det för hennes föräldrar – undrar du också vems föräldrar det handlar om? Kanske menar författaren Lottas egna föräldrar men det står faktiskt inte så: hennes betyder någon annan kvinnlig persons föräldrar. Om författaren hade menat Lottas föräldrar skulle det stå sina: Lotta funderade på om hon skulle tala om det för sina föräldrar.

Förväxlingen av hennes/hans, sin, sitt, sina och deras uppstår när meningen är lång. Många ord gör kopplingen till satsens subjekt lösare.

I en kort mening som Lotta och Pelle pratade med sina föräldrar skulle knappast någon skriva fel när det handlar om Lotta och Pelles egna föräldrar. Om meningen är längre kan det dock lätt bli problem: Lotta och Pelle funderade länge på hur de skulle göra och till slut talade de om det för deras föräldrar – så kan det bli trots att skribenten avsåg Lotta och Pelles egna föräldrar, inte några andras.

Sin, sitt och sina syftar tillbaka på satsens subjekt. Hans, hennes och deras syftar på någon annan/några andra: Lotta tog hans ryggsäck och hennes korg syftar på personer som tidigare nämnts, till exempel i meningen innan: Lotta (subjekt) var ute och gick med sina barn Kalle och Eva. Så småningom blev Kalle och Eva trötta. Lotta (subjekt) tog hans ryggsäck och hennes korg samtidigt som hon (subjekt) bar sin väska.

Tack vare eller på grund av?

Jocke kunde inte komma på festen tack vare att han blev sjuk – alltså måste Jocke ha tyckt att det var skönt att slippa gå på festen. Skriv på grund av när du vill ange orsak i allmänhet: Jocke kunde inte komma på festen på grund av att han blev sjuk. Bara när du vill ange positiva orsaker skriver du tack vare: Tack vare din hjälp klarar jag mig bra nu.

Förrns och medans?

Om du använder förrns och medans i talspråk är det ingen som kan ha några synpunkter på det. Däremot bör du alltid skriva förrän och medan.

123

134

bild

Ett lyckat exempel på en ny symbol som uppfyller kraven på tydlighet, enkelhet och språkoberoende är skylten för handikapparkering. Skylten bygger på parkeringsskylten med ett vitt P i en blå, vitkantad kvadrat som redan var internationellt gångbar. Den kompletterades med en bild av en rullstolsburen person som är så enkel och tydlig att den kan förstås i olika kulturer.

Ikoner De speciella symbolerna på datorer har fått namnet ikoner. Ikoner var från början kultbilder av helgon inom den grekisk-ortodoxa religionen men i dataåldern har ikonerna fått nya uppgifter. Det är de små förenklade bilderna som används på datorer och displayer för att visa olika funktioner hos maskinen eller apparaten. Ikonerna tar liten plats och de är för det mesta tydliga och enkla i sin form. Problemet är bara att de inte heller alltid är så lätta att förstå utan förklaringar. Idealet är entydiga ikoner men du håller nog med om att långt ifrån alla når det idealet. Hur lång tid behövde du själv för att tolka ikonerna i till exempel datorns skrivprogram? Och visst finns det ikoner där du ännu inte är helt säker på betydelsen?

Välj en ikon från till exempel datorn, som du tycker fungerar dåligt. Rita ett förslag till en bättre ikon för samma funktion. Testa ditt förslag på klasskamraterna.

”Alfabetet” av Jörgen Nordqvist

Vad gömmer sig bakom bokstäverna i alfabetet på nästa sida? Arbeta i små grupper och jämför sedan med facit på sidan 215.

188

mallar

Protokoll Protokollet fรถljer dagordningens punkter. Det mรฅste justeras fรถr att vara giltigt. Om protokoll skickas ut i elektronisk form utan underskrifter mรฅste sekreteraren se till att protokollet ๏ฌ nns i pappersutskrift och รคr justerat. Det sรคtts sedan in i en pรคrm fรถr arkivering.

Fรถreningens namn Dokumentnamn och datum Datum fรถr mรถtet och typ av mรถte Antal nรคrvarande, ev. namn pรฅ alla nรคrvarande Mรถtesformalia under punkt 1โ 6

Tvรฅ personer vรคljs fรถr att intyga att protokollet รคr korrekt

ร rendena pรฅ dagordningen

Eventuella frรฅgor som inte anmรคlts i fรถrvรคg

Underskrift och namnfรถrtydligande

Underskrift och namnfรถrtydligande

'zSFOJOHFO -"/Y

1SPUPLPMM

1SPUPLPMM GSlO NFEMFNTNzUF /jSWBSBOEF NFEMFNNBS .zUFU zQQOBEFT BW PSEGzSBOEF +POBT -BNNCFSH %BHPSEOJOHFO HPELjOEFT 5JMM NzUFTPSEGzSBOEF WBMEFT -JTB 7BTT 5JMM TFLSFUFSBSF WBMEFT &EWJO &L 5JMM KVTUFSBSF WBMEFT 0MMF #MPN PDI "OUPOJB "TL 'zSFHlFOEF NzUFT QSPUPLPMM MjTUFT VQQ PDI HPELjOEFT -PLBMBOTWBSJHB SBQQPSUFSBEF .zUFU CFTMzU BUU IZSB (SzOWJLTBSFOBO .BUHSVQQFO SFEPWJTBEF PGGFSUFS GSlO PMJLB SFTUBVSBOHFS .zUFU CFTMVUBEF BUU BOMJUB SFTUBVSBOHTLPMBO J 3zTTOF VOEFS UVSOFSJOHFO %FMUBHBSBWHJGUFO CMJS QFS QFSTPO .PUJPOFO GSlO 4UJOB 4ZE PDI /JTTF /PSE EJTLVUFSBEFT .zUFU CFTMVUBEF BUU jOESB TQFMPSEOJOHFO Tl BUU HSVQQFSOB " PDI # $ PDI % TQFMBS TBNUJEJHU eWSJHB GSlHPS 0MMF #MPN GzSFTMPH BUU FO QSFTTSFMFBTF TLVMMF TLJDLBT UJMM MPLBMUJEOJOHFO .zUFU BWTMVUBEFT 7JE QSPUPLPMMFU Edvin Ek &EWJO &L

Olle Blom 0MMF #MPN

Antonia Ask "OUPOJB "TL

189

mallar

Pressmeddelande (pressrelease) Ett pressmeddelande, eller en pressrelease, skickas till tidningsredaktioner fÜr att väcka uppmärksamhet kring en händelse, ett fÜretag eller en produkt. Eftersom tidningarna bombarderas med pressreleaser gäller det att skriva intresseväckande och visa att innehüllet har ett nyhetsvärde fÜr allmänheten.

Bestäm syftet. Vilken/vilka tidning(ar) ska den skickas till? Vem pĂĽ redaktionen ska releasen skickas till fĂśr att inte hamna i papperskorgen pĂĽ grund av fel mottagare? Ska journalisten ĂĽterberätta en händelse som redan inträffat eller gĂśra ett reportage om en kommande händelse â&#x20AC;Ś ? 'zSFOJOHFO -"/Y D P -BST 4WFOTTPO )KPSUTUJHFO 'BHFSEBMB

1SFTTNFEEFMBOEF

Dokumentnamn och datum

Avsändarens namn och adress

7jTUFSPSUTCMBEFU "UU /JMT 0MTTPO

Mottagaren

*OHB LSJHTTQFM J 3zTTOF

En rubrik som väcker intresse

%FO TJTUB IFMHFO J BVHVTUJ QMBDFSBT 3zTTOF Ql LBSUBO El IVOESBUBMT TQFMBSF GSlO IFMB 4LBOEJOBWJFO ESBCCBS TBNNBO J FO UVSOFSJOH J (SzOWJLTBSFOBO 5VSOFSJOHFO BSSBOHFSBT BW GzSFOJOHFO -"/Y J 3zTTOF PDI QlHlS J USF EBHBS %FMUBHBSOB LBO WjMKB PMJLB TQFMLBUFHPSJFS BUU UjWMB J .FTU QPQVMjS jS LBUFHPSJO BDUJPOTQFM ,SJHTTQFM JOHlS JOUF J UVSOFSJOHFO %FMUBHBSOB CPS Ql DBNQJOHFO JOUJMM BSFOBO 3FTUBVSBOHTLPMBO J 3zTTOF IBS GlUU VQQESBHFU BUU FSCKVEB NBU PDI ESZDL Tl CJMMJHU TPN NzKMJHU 'zSVUPN BUU TQFMB PDI VNHlT NFE WBSBOESB LBO EFMUBHBSOB MZTTOB Ql NVTJL Hl Ql LWjMMTEJTDP FMMFS TIPQQB J DFOUSVN 3zTTOFT GzSFUBHBSGzSFOJOH TQPOTSBS UVSOFSJOHFO PDI jS HMBEB zWFS EFU zLBEF LVOEBOUBMFU TJTUB IFMHFO J BVHVTUJ

Information med det viktigaste fĂśrst

Lars Svensson -BST 4WFOTTPO *OGPSNBUJPOTBOTWBSJH J H=JY

Lite fakta om arrangemanget

Ev. sponsorer nämns här

Underskrift och namnfÜrtydligande Ställning i fÜreningen/fÜretaget

76

skriva

Skriva Iah_lW Jbi`mX

Stinas k Tvät alas, freda g kl. tid, t Tand isdag kl 18.00 mån. läkaren- . 19.00 18

/11 k

l. 8.00

Ä du också en som inte kan låta bli att läsa när du ser en text? På Är mjölkpaket, reklampelare, skyltar och löpsedlar, ja överallt där texter och m ord finns? Det är tur att din hjärna snabbt kan sortera bort allt som inte o aangår dig och glömma det direkt. När du fastnar för något i tidningen, lläser mejl eller läxor är det däremot sådant som du minns efteråt.

Hur mycket läser du varje dag, har du tänkt på det? Och om du vänder på situationen: Hur mycket skriver du varje dag? Mejlar, sms:ar, skriver p iinköpslistor och kom ihåg-lappar, antecknar under lektionerna, skriver iinsändare och blogginlägg? Under en vecka blir det ganska mycket text och ord, både att läsa och att skriva. o

Hur ofta skriver du något själv? Hur mycket tid varje dag ägnar du åt att skriva?

skriva

77

Genrer Titta i en lärobok i historia, pĂĽ en nyhetsartikel och en annons: Du kan direkt säga att texterna skiljer sig ĂĽt pĂĽ ďŹ&#x201A;era sätt. De har typiska drag i bĂĽde innehĂĽll, sprĂĽk och form. Annonser som ska synas väl och locka till läsning är färgstarka, har positivt laddade ord, korta meningar och intresseväckande bilder. Nyhetsartiklar har rubriker, texten i spaltform, lite längre meningar än annonsen och ett ledigt, korrekt och klart sprĂĽk.

Historieboken strukturerar innehüllet med hjälp av rubriker, punkter, fetstil och sü vidare. Den hjälper dig att fÜrstü genom instuderingsfrügor och har bilder som illustrerar innehüllet. Sprüket är tydligt, klart och sakligt, svüra ord fÜrklaras. Meningarna är ungefär lika lünga som i nyhetsartikeln, alltsü längre än i annonsen.

Genrekunskap underlättar Genom läsning har du utvecklat din kunskap om vad som är typiskt fÜr olika genrer, det vill säga olika sorters texter. Du vet vad en saga ska handla om, hur den ska disponeras och vilket sprük den bÜr ha. Du skulle inte skriva en reklamation till ett fÜretag i sagoform, inte heller skulle du skriva ett historiearbete som om det vore en instruktion, eller hur?

Genrekunskap underlättar effektiv kommunikation, och den kunskapen använder du när du själv skriver. Du har pĂĽ fĂśrhand en uppfattning om hur du ska uttrycka dig och en bild av hur din text ska se ut. Omvänt gäller samma sak â&#x20AC;&#x201C; som läsare har du vissa fĂśrväntningar pĂĽ hur texter ska se ut och läsningen gĂĽr lättare och snabbare om texten motsvarar dina fĂśrväntningar.

Vissa genrer är mycket fasta, till exempel affärsbrev, rapporter och protokoll. Det är praktiskt eftersom büde sändare och mottagare tjänar tid pü att formen är välbekant. Andra genrer är lite friare, till exempel reportage, men dü har läsaren ü andra sidan mer tid fÜr läsningen.

Mejl, chatt, nyhetsartiklar, annonser och lärobokstexter är genrer som du är bekant med, medan andra, till exempel rapporter och mÜtesprotokoll, kanske känns främmande och svüra att skriva. Ju mer du skriver, desto stÜrre repertoar für du och fÜljaktligen stÜrre säkerhet i olika skrivsituationer.

4JTU J EFOOB CPL žOOT FO VQQTMBHTEFM NFE NzOTUFSUFYUFS J PMJLB HFOSFS TPN EV LBO IB IKjMQ BW OjS EV TLSJWFS Ql IzHTLPMBO J QSJWBUMJWFU PDI J EJUU GSBNUJEB ZSLFTMJW

78

skriva

Hur många exempel på olika genrer kommer du på? Skriv under en minut och redovisa sedan i klassen. Beskriv därefter några typiska drag för varje genre.

Välj en bild i boken och skriv en kort text till den i valfri genre. Läs upp texten i klassen och låt kamraterna gissa vilken genre det är.

Ta fram olika texter ur tidningar, böcker, broschyrer och på nätet. Hjälps åt att sortera dem i genrer. Beskriv varje genre med hjälp av frågorna så att det typiska för den genren blir tydligt: Vem är sändare och vem är tänkt mottagare av texten?

ons

nn a m

la

rek

ins tr u

k

kå se ri

Vilken genre tillhör texten? >IZ ÅVV[ \M`\MZ [WU \QTTP Z LMVVI OMVZM' 1 TIOJ KSMZ Xs tidningarnas sportsidor, annonser …

Finns det typiska kännetecken som rubriker, bilder, förkortningar…?

På vilket sätt är språket typiskt för genren? Finns det speciella ord och uttryck? Ge några exempel ur texten.

W SR RR WE EX TP

Vilka av genrerna följer mycket stränga regler för innehåll, form och språk? Vilka genrer har mindre stränga regler?

Ge några exempel. Vad beror det på att vissa genrer har så stränga regler medan andra kan utformas lite friare?

EVI

UPPSLAGS

t or pp ra

notis & PSKK jl MRW nR me H

XT lagtextrecTE e rec pt

DEBATTA

e R T I K E L nsion

#0//*&3 65#*-%/*/( 1PTUBESFTT #PY 4UPDLIPMN #FTzLTBESFTT 4WFBWjHFO 4UPDLIPMN XXX CPOOJFSVUCJMEOJOH TF JOGP!CPOOJFSVUCJMEOJOH TF 0SEFS -jSPNFEFMTJOGPSNBUJPO 5FMFGPO ยฌ 5FMFGBY ยฌ 3FEBLUJPO -JMJBO "OEFSTTPO .FJ -J )PI (SBยนTL GPSN PDI JMMVTUSBUJPO 'FSJ 'B[FMJ 'B[FMJ GPSN PDI JMMVTUSBUJPO #JMESFEBLUzS 'FSJ 'B[FMJ 0NTMBHTGPUP +VMJBO #JSCSBKFS .BVSJUJVT *NBHFT 3lEHJWBSF .FUB .PCFSH *OGPCBIO "# ,PNNVOJLBUJPOTLPOTVMU

3\ VO\RP]Y W Y][[c\WYObW]\ *4#/ ยฌ ยฌ ยฌ ยฌ ย "OOJLB -FJCJH PDI #POOJFS 6UCJMEOJOH "# 4UPDLIPMN 5SZDL PDI CPLCJOEFSJ 45*(& 4 Q " 5VSJO 'zSTUB VQQMBHBO 'zSTUB USZDLOJOHFO

,PQJFSJOHTGzSCVE %FUUB WFSL jS TLZEEBU BW VQQIPWTSjUUTMBHFO ,PQJFSJOH VUzWFS MjSBSFT SjUU BUU LPQJFSB GzS VOEFSWJTOJOHTCSVL FOMJHU #POVT 1SFTTLPQJBT BWUBM jS GzSCKVEFO 4lEBOU BWUBM UFDLOBT NFMMBO VQQIPWTSjUUTPSHBOJTBUJPOFS PDI IVWVENBO GzS VUCJMEOJOHTBOPSEOBSF U FY LPNNVOFS VOJWFSTJUFU 'zS JOGPSNBUJPO PN BWUBMFU IjOWJTBT UJMM VUCJMEOJOHTBOPSEOBSFT IVWVENBO FMMFS #POVT 1SFTTLPQJB %FO TPN CSZUFS NPU MBHFO PN VQQIPWTSjUU LBO lUBMBT BW BMMNjO lLMBHBSF PDI EzNBT UJMM CzUFS FMMFS GjOHFMTF J VQQ UJMM UWl lS TBNU CMJ TLZMEJH BUU FSMjHHB FSTjUUOJOH UJMM VQQIPWTNBO SjUUTJOOFIBWBSF

3\ VO\RP]Y W Y][[c\WYObW]\ /\\WYO :SWPWU

AdS\aYO 1 [c\bZWU ]QV aY`WTbZWU Y][[c\WYObW]\

,

c` aY`WdS` Rc STTSYbWdO ]QV dwZ Tc\US`O\RS bSfbS`- 6c` TÂ&#x2021;`PS`SRS` ]QV US\][TÂ&#x2021;` Rc S\ [c\bZWU ^`SaS\bObW]\- 6c` Ty` Rc Zgaa\O`\Oa c^^[w`YaO[VSb- 2SbbO ]QV [gQYSb [S` Ty` Rc Zw`O RWU W 3\ VO\RP]Y W Y][[c\WYObW]\ 3\ VO\RP]Y W Y][[c\WYObW]\ VXwZ^S` RWU Obb cbdSQYZO RW\ Y][[c\WYObWdO TÂ&#x2021;`[yUO 2c Ty` Yc\aYO^ ][ Y][[c\WYObW]\ ]QV dS`YbgU TÂ&#x2021;` Obb \y cb [SR RWbb PcRaYO^ W bOZ bSfb ]QV PWZR 7 P]YS\ ¿\\a RSaacb][ [y\UO [OZZO` ]QV [Â&#x2021;\abS`bSfbS` ;yZSb w` Obb Rc aYO dO`O dwZ TÂ&#x2021;`PS`SRR W\TÂ&#x2021;` T`O[bWRO bOZ ]QV aY`WdaWbcObW]\S` PyRS ^y VÂ&#x2021;UaY]ZO\ ]QV W RWbb g`YSa ]QV ^`WdObZWd 3\ VO\RP]Y W Y][[c\WYObW]\ w` Rw`TÂ&#x2021;` S\ USRWUS\ VXwZ^`SRO W OZZO RS aWbcObW]\S` Rw` STTSYbWd Y][[c\WYObW]\ w` dWYbWU

eee P]\\WS`cbPWZR\W\U aS & '" $