9789144105758

Att bygga är en tidskrävande och komplicerad process som omfattar tre steg: planering, projektering och byggande. Det går inte att bygga om man inte har tillgång till mark, och det går inte att sätta spaden i marken om man inte dessförinnan har projekterat det som ska byggas. Alla tre stegen är kringgärdade av lagar och bestämmelser, och därför krävs kunskap om dessa regler för att uppnå ett bra slutresultat.

Byggjuridik i praktiken är skriven utifrån ett kronologiskt perspektiv, ”från grus till hus”, och de bestämmelser som reglerar bygg­ processen finns tydligt presenterade i sina sammanhang. Aktuella lagtexter kommenteras och kompletteras med olika juridiska och tekniska dokument, vilket gör boken till en unik helhetssamman­ ställning inom området. Denna andra upplaga har uppdaterats med nyheter och förändringar i plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen.

| BYGGJURIDIK I PRAKTIKEN

BYGGJURIDIK I PRAKTIKEN

Åke Rådberg

Åke Rådberg har under många år varit chefsjurist vid Sveriges Byggindustrier. Åke har även arbetat med fastighetsrätt på Kommunförbundets juridiska avdelning och med entreprenad­juridik som bolagsjurist på NCC.

BYGGJURIDIK I PRAKTIKEN

Boken vänder sig till byggherrar, entreprenörer och studenter inom samhällsbyggnadsområdet, och till alla andra som har intresse av byggprocessen.

Andra upplagan

Art.nr 38737

2:a uppl.

Åke Rådberg

www.studentlitteratur.se

978-91-44-10575-8_01_cover.indd 1

2014-12-18 11:05

Denna titel har tidigare givits ut av Byggenskap Förlag och utges från och med denna andra upplaga av Studentlitteratur AB.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38737 ISBN 978-91-44-10575-8 Upplaga 2:1 © Författaren och Studentlitteratur 2013, 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Studentlitteratur Omslagsbild: Åke Rådberg Bilder: s. 9, 17, 113, 147, 149, 341 TT s. 59 Lonely/shutterstock.com (övriga bildkällor anges vid resp. bild) Printed by Dimograf, Poland 2015

978-91-44-10575-8_01_book.indd 2

2014-12-29 09:39

INNEHÅLL

Förkortningar 5 Lagar 7 Inledning 9

Från grus till hus 10 Lagstiftningskedjan 11 Kritik mot plan- och byggprocessen 13 Planering 17

Markåtkomst 18 Fastighetens ekonomiska värde 21 Köp av fastighet 24 Tvångsförvärv av mark 28 Planprocessen 45 Projektering 59

Projektering 60 Bygglov 72 Byggprojektering 94 Övriga lagar och föreskrifter 96

© F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur

978-91-44-10575-8_01_book.indd 3

3

2014-12-29 09:39

Innehåll

Byggande 113

Byggande 114 Arbetsmiljölagstiftning 125 Byggsektorns standardavtal 129 Entreprenadformer 130 Anställningsavtalet 141 Avslutning 147 Bilagor 149

Bilaga 1 Beteckningar och bestämmelser, detaljplan 150 Bilaga 2 Energiavtal 12 159 Bilaga 3 Entreprenadkontrakt AB 04 167 Bilaga 4 Underentreprenadskontrakt AB-U 07 172 Bilaga 5 UE 2004 174 Plan- och bygglagen (2010:900) 176 Plan- och byggförordningen (2011:338) 289 Sakregister 341

4

978-91-44-10575-8_01_book.indd 4

© F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur

2014-12-29 09:39

FÖRKORTNINGAR

AB ABK ABM ABT BIM EU HFD LOU NJA PBL RÅ SFS

Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggningsoch installationsentreprenader Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet Allmänna bestämmelser för köp av varor i yrkesmässig byggverksamhet Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings-, och installationsentreprenader Byggnadsinformationsmodellering (building information modelling) Europeiska unionen Högsta förvaltningdomstolens årsbok (fr.o.m. 2011; tidigare: Regeringsrättens årsbok) Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling Nytt juridiskt arkiv (Högsta domstolens domar) Plan- och bygglagen (2010:900) Regeringsrättens årsbok (t.o.m. 2010; Regeringsrätten har därefter ersatts av Högsta förvaltningsdomstolen, HFD) Svensk författningssamling

© F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur

978-91-44-10575-8_01_book.indd 5

5

2014-12-29 09:39

978-91-44-10575-8_01_book.indd 6

2014-12-29 09:39

LAGAR

Expropriationslagen (1972:719) Fastighetsbildningslagen (1970:988) Jordabalken (1970:994) Köplagen (1990:931) Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster Lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m.

Lagen (2006: 985) om energideklaration för byggnader Lagen (2014:227) om färdigställandeskydd Lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling Lagen (1987:147) om regionplanering för kommunerna i Stockholms län Lagen (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar Lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter Lagen (1998:814) om särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning Lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk Lagen (2012:854) om uthyrning av arbetstagare Lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare Miljöbalken (1998:808) Ordningslagen (1993:1617) Plan- och byggförordningen (2011:338) Plan- och bygglagen (2010:900)

© F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur

978-91-44-10575-8_01_book.indd 7

7

2014-12-29 09:39

978-91-44-10575-8_01_book.indd 8

2014-12-29 09:39

Projektering

978-91-44-10575-8_01_book.indd 59

2014-12-29 09:39

P rojektering

Projektering Projektering innefattar såväl arkitektonisk utformning som teknisk konstruktion av byggnaden. Projekteringen föregår själva utförandet. Utgångspunkten för projekteringen är de förutsättningar som lagts fast i detaljplanen vad gäller husets placering och utförande.

De legala förutsättningarna i övrigt finns i plan- och bygglagen, plan- och byggförordningen och Boverkets byggregler, BBR. Byggreglerna innehåller numera även föreskrifter och allmänna råd om ändring av byggnad vilka tidigare fanns i en särskild utgåva.

VAD ÄR EN BYGGNAD?

En nyhet i plan- och bygglagen är att begreppet byggnad definieras: 1 kap. 4 § plan- och bygglagen: [E]n varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den […].

Fördelen med en definition är att den klargör vad begreppet innebär. Nackdelen är å andra sidan att det lätt uppstår gränsdragningsproblem. Plan- och bygglagens definition är både klar och oklar. Klar såtillvida att det ställs krav på varaktighet. En husvagn på en campinganläggning är normalt ingen byggnad, däremot blir den det om den används för mer långvarigt för boende.

En fråga som kan ställas med den nya definitionen är om en byggnad kan bestå av bara ett tak som är varaktigt placerat på mark. Så står det i första meningen. Om så är fallet, hur är det tänkt att människor ska uppehålla sig i en sådan byggnad? En lekstuga för barn är en byggnad, men en hundkoja är det inte. Vad gäller för en trädkoja? Kan man påstå att kojan är placerad på mark om den enda förbindelsen med marken är via trädets stam eller krävs det att någon del av själva kojan står på marken? Det är kanske inte någon stor praktisk fråga men den kan vara intressant vid tolkningen av definitionen av byggnad.

Förutom byggnad definieras i lagen byggnadsverk som en byggnad eller en annan anläggning. Däremot finns ingen definition av anläggning. Det enda som sägs är därför att en anläggning är ett byggnadsverk.

60

978-91-44-10575-8_01_book.indd 60

© F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur

2014-12-29 09:39

Projektering

Frågan när det gäller trädkojor blir om kojan är varaktigt placerad på marken.

Foto: Smit/shutterstock.com

KRAV PÅ BYGGNADER

De grundläggande kraven på byggnader anges i plan- och bygglagen: 8 kap. 1 § plan- och bygglagen: En byggnad ska 1. vara lämplig för sitt ändamål, 2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och 3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

En byggnad måste vara lämplig, este­ tiskt tilltalande och tillgänglig.

Den kortfattade lagtexten om lämplighet förtydligas i plan- och byggförordningen.

3 kap. 1 § plan- och byggförordningen: För att uppfylla det krav på lämplighet för sitt ändamål som anges i 8 kap. 1 § 1 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad som innehåller bostäder vara utförd på ett sådant sätt att bostäderna i skälig utsträckning har avskiljbara utrymmen för sömn och vila, samvaro, matlagning, måltider, hygien och förvaring.

Bostäderna ska med hänsyn till användningen ha inredning och utrustning för matlagning och hygien. © F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur

978-91-44-10575-8_01_book.indd 61

Texten beskriver vad som krävs för att en bostads­ byggnad ska vara lämplig för sitt ändamål.

61

2014-12-29 09:39

P rojektering

De funktioner som räknas upp för lämplighet torde ingen ifrågasätta. Där­ emot kunde sättet att uttrycka funktionerna vara klarare. Är sömn detsamma som vila eller ska det finnas olika utrymmen för dessa ”aktiviteter”? Om de har olika innebörd borde det framgå av bestämmelsen. En annan oklarhet är matlagning respektive måltider. Om de ska vara avskiljbara från varandra och övriga aktiviteter borde det omöjliggöra att, som ofta görs, ha köket som en del av ett större rum.

Frågorna kan framstå som petiga, men för den byggnadsnämnd som ska ta ställning till en bygglovsansökan kan de vara besvärliga. Det är trots allt denna text byggnadsnämnderna har att utgå från vid bygglovsprövningen.

Viss ytterligare hjälp finns i form av Boverkets byggregler. Av dessa framgår bland annat att en avskiljbar del av ett rum ska utformas så att den med bibehållen funktion kan avskiljas med väggar från resten av rummet. Avskiljbar del av ett rum ska – som det uttrycks i BBR 3:211 – ha fönster mot det fria.

Det finns ingen närmare förklaring till vad det innebär. Betyder ”det fria” att det är skogar och ängar som ska ligga utanför fönstret, eller kan ”det fria” även betyda en trist bakgård med skräpupplag?

Som anges nedan har reglerna om en- och tvåbostadshus ändrats för att möjliggöra byggandet av mindre bostäder. Kraven har lättats upp såtillvida att vissa funktioner i sådana hus inte längre behöver vara avskiljbara.

Exempelvis kan funktionen samvaro ”överlappa” funktionen sömn och vila.

Enklare uttryckt går det även att sitta i en bäddsoffa.

Kravet på en god form-, färg- och materialverkan har ersatt det tidigare kravet att byggnaden ska vara estetiskt tilltalande. Syftet med ändringen är att framhålla att bedömningen av de olika aspekterna ska vara saklig och professionell. Det ska inte vara något allmänt tyckande hos dem som fattar beslut, det vill säga byggnadsnämndernas valda ledamöter eller den tjänsteman som fått uppgiften på delegation. I sammanhanget kan noteras att det i byggnadsnämndens uppgifter ingår att verka för en god byggnadskultur samt en god och estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö. För att möjliggöra det måste byggnadsnämnden ha minst en person med arkitektutbildning till sin hjälp (12 kap. 2 § 1 p. och 7 § plan- och bygglagen).

62

978-91-44-10575-8_01_book.indd 62

© F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur

2014-12-29 09:39

Projektering

När det gäller tillgänglighet är frågan om hisskrav viktig.

3 kap. 4 § plan- och byggförordningen: Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 1 § 3 plan- och bygglagen (2010:900) ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar.

Trots första stycket behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vid tillämpningen av detta stycke ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.

Krav på hiss i trevåningshus.

Krav på hiss gäller för trevåningshus, men inte för hus med två våningar.

Begreppet våning definieras i plan- och byggförordningen som ett utrymme i en byggnad där utrymmet avgränsas åt sidorna av byggnadens ytterväggar, uppåt av ett tak eller bjälklag och nedåt av ett golv. En våning kan även vara en vind. En vind ska, enligt förordningen, anses vara en våning endast om 1 ett bostadsrum eller en arbetslokal kan inredas i utrymmet, och 2 byggnadshöjden är mer än 0,7 meter högre än nivån för vindbjälklagets översida.

Definitionen utgår från att ett bostadsrum ska kunna inredas. För hisskravet gäller att det ska finnas en bostad eller ”huvuddelen av en bostad”.

Kravet på tillgänglighet gäller inte för en- eller tvåbostadshus om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla det. Kravet gäller inte heller för fritidshus. Kraven på fritidshus är sålunda inte lika hårda som för andra byggnader. Vad som avses med ett fritidshus blir då av intresse. Lagen innehåller dock inte någon definition av begreppet fritidshus.

I plan- och bygglagen klargörs när kraven på byggnader gäller i olika situationer.

8 kap. 2 § plan- och bygglagen: Om inte annat följer av detta kapitel eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § ska kraven i 1 § uppfyllas på så sätt att de, 1. vid nybyggnad uppfylls för hela byggnaden, 2. vid ombyggnad uppfylls för hela byggnaden eller, om detta inte är rimligt, den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas genom ombyggnaden, och

© F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur

978-91-44-10575-8_01_book.indd 63

Olika krav på byggnader vid nybyggnad, ombyggnad och ändring.

63

2014-12-29 09:39

P rojektering

3. vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad uppfylls i fråga om ändringen.

När det gäller kravet i 1 § 3 ska hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde trots första stycket alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.

OMBYGGNAD

Begreppet ombyggnad används i vardagsspråk för olika åtgärder på byggnader. Lagtekniskt är frågan mer komplicerad.

I gamla plan- och bygglagen användes begreppen tillbyggnad, ombyggnad och annan ändring. Med ombyggnad avsågs åtgärder som avsevärt förlängde brukstiden för en byggnad eller en del av den. Ombyggnad krävde bygglov. Det gjorde däremot inte underhållsåtgärder. Det visade sig ofta svårt att skilja dessa begrepp åt. År 1995 försvann därför begreppet ombyggnad ur lagen. I stället utvidgades begreppet ändring.

I nya plan- och bygglagen används förutom nybyggnad begreppen ombyggnad, underhåll och ändring av byggnad. Ombyggnad har återkommit i lagtexten och betecknar nu en ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas. Det som tidigare krävde att byggnaden fick en avsevärt förlängd brukstid har nu ersatts med att byggnaden ska påtagligt förnyas. Med underhåll avses i plan- och bygglagen att bibehålla eller återställa byggnaden i visst avseende, medan ändring innebär att byggnaden ändras i visst avseende.

Tillbyggnad definieras i plan- och bygglagen som en ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym.

Vid sidan om de begrepp som definieras i lagen finns en rad snarlika begrepp som används i byggsammanhang, exempelvis används ordet skötsel ibland som en synonym till underhåll och ibland som en åtgärd som är mindre omfattande än underhåll, närmast motsvarande drift. Andra begrepp är reparation, renovering och restaurering. Sammanställningen ROT består av två klart definierade begrepp: ombyggnad och tillbyggnad, samt ett begrepp som inte är definierat: reparation. Rätten till skattereduktion genom rot-avdrag vilar därmed på en något osäker grund.

64

978-91-44-10575-8_01_book.indd 64

© F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur

2014-12-29 09:39

Projektering

FÖL JDKRAV

En komplicerad fråga är i vilken utsträckning så kallade följdkrav kan – och ska – ställas av byggnadsnämnden vid ombyggnad. Följdkrav innebär att en ombyggnadsåtgärd kombineras med krav avseende övriga delar av byggnaden. Det kan gälla krav på hiss i samband med modernisering av äldre bostadsbyggnader. Det aktualiseras i de miljonprogramsområden som inom en snar framtid kommer att kräva stora ombyggnadsåtgärder. Frågan om när följdkrav kan ställas är viktig eftersom den påverkar – och många gånger blir avgörande – för om en ombyggnadsåtgärd ska påbörjas. Frågeställningen är inte ny, och många hade hoppats att nya plan- och bygglagen skulle klargöra vad som gäller. Så har inte blivit fallet.

Enligt 8 kap. 2 § 2 p. plan- och bygglagen ovan ska kraven på bland annat tillgänglighet vid ombyggnad uppfyllas för hela byggnaden. Om detta inte är rimligt ska kravet gälla för den ombyggda delen. Det framgår inte vad som är rimligt eller inte. Notabelt är att rimligheten inte uttryckligen är kopplad till kostnaden för att uppfylla kraven. Det torde ändå vara så att kostnaden är en viktig faktor vid rimlighetsbedömningen. För den som avser att bygga om ett bostadshus är det svårt att bedöma om ombyggnaden exempelvis kommer att utlösa krav på hiss. För att minska denna osäkerhet har i plan- och bygglagen införts en möjlighet för den byggande att ansöka om villkorsbesked.

9 kap. 19 § plan- och bygglagen: Om den som avser att vidta en bygglovspliktig åtgärd begär det, ska byggnadsnämnden i ett villkorsbesked redovisa sin bedömning i fråga om åtgärden kan antas komma att bli föremål för villkor för att uppfylla kraven i 8 kap. 1 och 2 §§. Ett sådant villkorsbesked är inte bindande.

Den byggande kan begära villkorsbesked beträffande eventuella följdkrav.

Den sökande som tror sig ha fått ett klart besked om villkoren bör notera den sista meningen. Beskedet är inte bindande. Villkorsbesked har införts eftersom lagen inte uppfyller kravet på förutsebarhet. Man kan då tycka att villkorsbeskedet ska vara ett klart besked som den byggande kan lägga till grund för sitt beslut om ombyggnad. Men så är alltså inte fallet.

Frågan om följdkrav är inte bara aktuell vid ombyggnad. Följdkrav kan även komma i fråga vid det som kallas annan ändring än ombyggnad. Kraven ska då anpassas efter ändringens omfattning.

© F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur

978-91-44-10575-8_01_book.indd 65

65

2014-12-29 09:39

P rojektering

TEKNISK A EGENSK APER

Vad som krävs för att en byggnad ska anses uppfylla de tekniska egenskapskraven anges i 3 kap. 7–22 §§ plan- och byggförordningen. Boverkets byggregler handlar i huvudsak just om dessa egenskapskrav, exempelvis omfattar föreskrifterna om brandskydd närmare sextio sidor.

8 kap. 4 § plan- och bygglagen: Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om 1. bärförmåga, stadga och beständighet, 2. säkerhet i händelse av brand, 3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön, 4. säkerhet vid användning, 5. skydd mot buller, 6. energihushållning och värmeisolering, 7. lämplighet för det avsedda ändamålet, 8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, och 9. hushållning med vatten och avfall.

8 kap. 4 a § plan- och bygglagen: En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap. 12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.

Om en kommun ställer sådana krav är dessa krav utan verkan.

Paragrafen listar de tekniska egenskaper som en byggnad ska ha.

Förbud mot kommunala särkrav.

I 4 kap. 12 och 16 §§ PBL ges kommunen rätt att bestämma skyddsåtgärder mot föroreningar, olyckor, störningar m.m. i en detaljplan samt reglera placering, utformning och utförande av byggnadsverk. Därutöver förekommer att kommuner ställer särskilda krav inom främst energiområdet när de tecknar markanvisningsavtal med en byggherre. Från kommunalt håll ses det som ett led i arbetet för ett hållbart och energisnålt byggande. Det nya förbudet mot kommunala särkrav bygger på Byggkravsutredningen, som fann att de kommunala särkraven ofta gick längre än föreskrifterna i Boverkets byggregler.

De var kostnadsdrivande eftersom de motverkade ett industriellt byggande.

Effekten blev enligt utredningen ett minskat bostadsbyggande. Förslaget till förbud stöddes under remisstiden av många företrädare för byggföretagen med ett intressant undantag, Skanska. Det största byggföretaget avstyrkte förslaget eftersom kommunerna med hjälp av Sveriges Kommuner och Landsting har samordnat sina olika energikrav och att dessa har lagts på en 66

978-91-44-10575-8_01_book.indd 66

© F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur

2014-12-29 09:39

Projektering

rimlig nivå som inte kan betraktas som kostnadsdrivande eller utgöra hinder för ett industriellt och kostnadseffektivt byggande.

Förbudet mot särkrav gäller vid planläggning, i andra ärenden enligt PBL eller i samband med genomförande av detaljplaner. Det betyder att förbudet gäller när kommunen handlar i egenskap av planmyndighet eller byggnadsnämnd. Genomförande av detaljplan avser exempelvis ingående av exploateringsavtal eller markanvisningsavtal. Förbudet gäller inte om kommunen handlar i egenskap av byggherre eller fastighetsägare. Kommunen kan därför ställa mer långtgående krav avseende tekniska egenskaper på egna byggnadsarbeten. Inget hindrar heller privata aktörer från att konkurrera med byggnader som är mer energisnåla än lagstiftaren kräver.

8 kap. 5 § plan- och bygglagen: Kraven i 4 § ska uppfyllas på så sätt att de 1. uppfylls vid nybyggnad, ombyggnad och annan ändring av en byggnad än ombyggnad, och 2. med normalt underhåll kan antas komma att fortsätta att vara uppfyllda under en ekonomiskt rimlig livslängd.

Paragrafen anger när de tekniska egenskapskraven ska vara uppfyllda.

De egenskapskrav som ska uppfyllas vid tillämpningen av första stycket är de krav som gäller när uppförandet eller ändringen görs. Kraven ska uppfyllas i samma omfattning av byggnaden som anges i 2 § första stycket, om inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §.

Det som enligt första och andra styckena gäller i fråga om byggnad ska också tillämpas på andra anläggningar än byggnader.

De tekniska egenskapskraven ska uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad och ändring. Det betyder att kraven inte gäller för befintliga byggnader så länge dessa inte byggs om eller ändras.

SK YDD MED HÄNSYN TILL HYGIEN, HÄLSA OCH MIL JÖ

De tekniska kraven förtydligas i 3 kap. plan- och byggförordningen och i Boverkets byggregler. För att uppfylla skyddskraven ska ett byggnadsverk enligt förordningen vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa. I förordningen pekas särskilt på giftiga gaser och farliga partiklar i luften, farlig strålning, vattenförorening, bristfällig hantering av avlopps­ vatten och förekomst av fukt i byggnaden. © F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur

978-91-44-10575-8_01_book.indd 67

67

2014-12-29 09:39

Att bygga är en tidskrävande och komplicerad process som omfattar tre steg: planering, projektering och byggande. Det går inte att bygga om man inte har tillgång till mark, och det går inte att sätta spaden i marken om man inte dessförinnan har projekterat det som ska byggas. Alla tre stegen är kringgärdade av lagar och bestämmelser, och därför krävs kunskap om dessa regler för att uppnå ett bra slutresultat.

Byggjuridik i praktiken är skriven utifrån ett kronologiskt perspektiv, ”från grus till hus”, och de bestämmelser som reglerar bygg­ processen finns tydligt presenterade i sina sammanhang. Aktuella lagtexter kommenteras och kompletteras med olika juridiska och tekniska dokument, vilket gör boken till en unik helhetssamman­ ställning inom området. Denna andra upplaga har uppdaterats med nyheter och förändringar i plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen.

| BYGGJURIDIK I PRAKTIKEN

BYGGJURIDIK I PRAKTIKEN

Åke Rådberg

Åke Rådberg har under många år varit chefsjurist vid Sveriges Byggindustrier. Åke har även arbetat med fastighetsrätt på Kommunförbundets juridiska avdelning och med entreprenad­juridik som bolagsjurist på NCC.

BYGGJURIDIK I PRAKTIKEN

Boken vänder sig till byggherrar, entreprenörer och studenter inom samhällsbyggnadsområdet, och till alla andra som har intresse av byggprocessen.

Andra upplagan

Art.nr 38737

2:a uppl.

Åke Rådberg

www.studentlitteratur.se

978-91-44-10575-8_01_cover.indd 1

2014-12-18 11:05