9789127414365

Impuls

s l u p Im

GEOGRAFI 1 Peter Kinlund Maria Bergman

IMPULS Geografi fÜr grundskolans senare del är indelad i tre bÜcker: Grundbok 1 handlar om naturgeografi och tar upp jordens naturliga fÜrutsättningar i fyra kapitel: Jorden och kartan, Jordskorpan – grunden fÜr liv, Klimat och vegetation samt Jordens vatten.

Grundbok 2 behandlar kulturgeografi; hur människan använder och fÜrändrar jorden. Den innehüller sex kapitel: Världens

GEOGRAFI 1

GEOGRAFI 1

FĂ–R GRUNDSKOLANS SENARE DEL

s l u p Im

befolkning, Marken, maten och landskapet, Städer, Näringslivet i världen, Energi samt Geografi och politik.

Grundbok 3 handlar om stora regioner i världen och kan beskrivas som en syntes av Grundbok 1 och 2. Kapitlen har rubrikerna: Europa, Asien, Afrika, Nordamerika, Sydamerika samt Oceanien.

I paketet IMPULS Geografi finns även en Stadiebok som innehüller samtliga tre grundbÜcker.

Du kan dessutom abonnera pü tillhÜrande Lärarhandledning som finns pü www.nok.se/impuls FÜr mer information om IMPULS: www.nok.se/impuls

1 *4#/

Omsl fullformat Geo.indd 1

En flicka i Davao i Filippinerna dricker vatten ur ett bamburĂśr. Drygt en miljard av jordens befolkning har inte tillgĂĽng till rent vatten och Ăśver en miljon barn dĂśr varje ĂĽr till fĂśljd av sjukdomar orsakade av smutsigt vatten.

09-03-22 20.57.59

0.FoĚˆrsta sidorna.indd 3

09-03-12 17.41.09

G

eografi handlar om ditt liv, den miljö du lever i och om din framtid.

Geografi handlar om världen och om människorna som lever där.

Den här boken behandlar i första hand det som brukar kallas naturgeografi – berggrunden under oss, vattnet, jordtäcket, klimatet och växtligheten. Den tar upp de krafter och processer som har skapat – och fortfarande skapar och förändrar – de landskap och miljöer som finns på jorden.

Välkommen till världens ämne!

Välkommen att upptäcka och utforska din planet!

Peter Kinlund

0.Första sidorna.indd 3

Maria Bergman

09-03-12 17.41.09

Innehåll Geografi – vad är det? . . . . . . . . . . . . 6 Jorden och kartan

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

8

Universum, en svårlöst gåta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Vårt solsystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Tider och årstider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Jorden vår planet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Gradnätet anger läget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Tidszoner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Kartan – en gammal historia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 HÅLLPLATS:

Jorden och kartan

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

Jordskorpan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Ett glödande klot med hårt skal . . . . . . . . . . . . . . . 31 Kontinenterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Jordens inre krafter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 HÅLLPLATS:

Krakatoa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

Mineral och bergarter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Naturresurser i berggrunden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Jordens yttre krafter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 HÅLLPLATS:

När inlandsisen täckte landet

. . . . . . . . . . . . 54

Jordtäcket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Hållbar utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 4

0.Första sidorna.indd 4

INNEHÅLL

09-03-12 17.41.15

Klimat och vegetation . . . . . . . . . . 60 Utan atmosfär, inget liv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Vad är det som påverkar klimatet? . . . . . . . . . . . . . . 64 Klimatet påverkar växtligheten . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 HÅLLPLATS:

Jordens vegetationszoner . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74

Människan och klimatet

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88

HÅLLPLATS:

Hotat paradis? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90

Jordens vatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Vatten i olika former . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Hur används vattnet? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 De fem stora oceanerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Havets botten – slätter och berg . . . . . . . . . . . . . . 106 Havets resurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Floder och sjöar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 Räcker vattnet? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .114 HÅLLPLATS:

Världens största dammprojekt . . . . . . . . . .116 Register . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .118

INNEHÅLL

0.Första sidorna.indd 5

5

09-03-12 17.41.20

Geografi – vad är det?

Vad tänker du på när du hör ordet geografi? Tänker du på kartor, var olika länder ligger, vad huvudstäderna heter, hur långa floderna är eller var det finns vulkaner?

Tänker du så, så tänker du geografi, men ändå bara på en liten del av ämnet. Geografi är så mycket mer.

Beskriver och förklarar Ordet geografi kommer från grekiskan och betyder ungefär jordbeskrivning. Det är en bra betydelse, för det är precis vad ämnet handlar om.

Inom geografiämnet ägnar man sig åt att beskriva hur jorden ser ut med floder, sjöar, kuster, berg, byar, städer, länder, vägar och mycket annat. Man försöker också förklara varför det till exempel finns regnskogar och öknar. Varför det inträffar jordbävningar och vulkanutbrott. Varför det är tätbefolkat i en del av världen och folktomt i en annan och så vidare.

När du läser geografi studerar du hur människan använder jorden och hur världen förändras. Det kan handla om vilka grödor

6

1.Jorden.indd.indd 6

JORDEN OCH KARTAN

09-03-12 22.35.27

som odlas eller hur vi utnyttjar naturresurser som vatten, olja och järnmalm. Du söker också svar på frågor som: Hur såg det ut förr i tiden? Vad händer på vår jord i dag? Hur ska det bli i framtiden?

Förändras till exempel klimatet i världen och i så fall varför? Kommer maten att räcka till en växande befolkning? Försvinner världens stora skogar? Varför flyttas industrier från Sverige till andra länder? Varför finns det så många stora städer på jorden?

Geografi handlar inte alltid om hela världen. Det kan också röra din egen omgivning. Vad händer till exempel med trafiken längs din skolväg? Ska parken utanför skolan bebyggas eller ej? Varför har vattnet vid badplatsen blivit sämre?

Skapar förståelse Med kunskaper i geografi kan du bättre förstå varför vissa delar av världen drabbas av översvämningar, varför krig bryter ut eller varför många människor flyttar från sina hemorter till städer eller andra länder.

Kunskaper i geografi gör också att du kan förstå hur till exempel kommunens samhällsplanerare tänker när de beslutar om nya bostadsområden, skolor och vägar.

Med kunskaper i geografi blir världen och tillvaron mer förståelig.

JORDEN OCH KARTAN

1.Jorden.indd.indd 7

7

09-03-12 22.35.36

Jorden och kartan I årtusenden har vi kartlagt och undersökt jorden.

Med hjälp av kartor och under senare tid flygbilder och satellitbilder har vi dokumenterat varenda liten fläck på jordytan. Trots det finns det mycket som vi ännu inte känner till om planeten jorden. Vad hände egentligen för flera miljoner år sedan? Vad är det som händer nu? Och varför händer det? Det är frågor som inte bara forskarna utan också kanske du och jag gärna vill ha svar på.

Universum – en svårlöst gåta När vi läser om jorden, solen och universum finns det mycket att fundera över, till exempel: Varför ligger stjärnor flera tusentals ljusår bort från jorden? Hur kan man vara viktlös i rymden men inte på jorden? Hur uppstod egentligen universum?

Frågan om vad universum är och hur det har skapats är fortfarande svår att besvara. Det finns inga säkra svar.

Däremot finns det flera teorier, och varje dag får vi mer kunskap genom forskning.

Big Bang I dag anser de flesta forskare att universum föddes genom en väldig explosion, Big Bang (Den stora smällen), som inträffade för cirka 12–20 miljarder år sedan. Då uppstod rymdens minsta beståndsdelar. Av dem skapades så småningom stjärnor (solar) och galaxer.

En galax är en enorm samling av stjärnor.

Det finns miljarder galaxer i universum, och det finns miljarder stjärnor i en galax. Vår sol är en lysande stjärna, och den befinner sig i en galax som kallas Vintergatan. Avstånden är jättelika mellan enskilda stjärnor och mellan olika galaxer.

8

1.Jorden.indd.indd 8

JORDEN OCH KARTAN

En spiralgalax, som vår egen Vintergata, fotograferad av Hubbleteleskopet. Den ligger tio miljoner ljusår från jorden.

09-03-12 22.35.44

JORDEN OCH KARTAN

1.Jorden.indd.indd 9

9

09-03-12 22.35.49

Merkurius

Jorden

Mars

Venus Månen

Asteroidbältet Jupiter

Vårt solsystem Jorden är en planet som kretsar kring solen i en bestämd bana. Det finns ytterligare sju planeter som snurrar runt solen. Tillsammans bildar solen, jorden och de andra planeterna ett solsystem. Universum rymmer oändligt många solsystem.

Avstånden inom vårt solsystem är mycket stora. Från jorden till solen är det ungefär 150 miljoner kilometer. Närmast solen kretsar planeten Merkurius som är den minsta planeten. Därefter kommer Venus, jorden och Mars. Dessa fyra planeter brukar kallas de inre planeterna.

Mellan Mars och Jupiter ligger asteroidbältet. Det innehåller allt ifrån gruskorn och stenar till kilometerstora klippblock, som är rester från den tid då solsystemet bildades.

Utanför asteroidbältet ligger de övriga fyra planeterna, de yttre planeterna. Först kommer Jupiter, som är solsystemets största planet.

Jupiter är tre hundra gånger större än jorden. Därefter följer Saturnus, 10

1.Jorden.indd.indd 10

JORDEN OCH KARTAN

09-03-12 22.35.52

Neptunus

Uranus

Pluto

Saturnus

Uranus och Neptunus. Det tar olika lång tid för planeterna att kretsa ett varv runt solen. För jorden tar det ett år. Motsvarande tid för planeten Neptunus är 165 år.

Alla planeterna, utom Merkurius och Venus, har en eller flera månar.

Månarna kretsar i bestämda banor runt sin planet. Avståndet mellan vår måne och oss är cirka 40 000 mil, vilket motsvarar ungefär tio varv runt jordklotet.

På denna bild av vårt solsystem har solen och de mindre planeterna inte rätt storlek i förhållande till de övriga. Fram till 2006 räknades Pluto in i solsystemet. Då bestämde Internationella astronomiska unionen att Pluto inte längre uppfyller kraven för att få kallas planet. Den ska i stället kallas för dvärgplanet.

Hur uppstod vårt solsystem?

De flesta forskare tror att vårt solsystem bildades ur ett stort gasmoln.

Det hände för cirka 4,5–5 miljarder år sedan. Genom sin egen dragningskraft drog gasmolnet ihop sig till något som liknade en snurrande skiva.

I mitten av gasmolnet uppstod kemiska reaktioner, som gjorde att temperaturen började stiga. Till slut bildades det stora glödande gasklot som vi i dag kallar solen.

JORDEN OCH KARTAN

1.Jorden.indd.indd 11

11

09-03-12 22.35.55

Tider och årstider Det är jordens och månens rörelser som gör att vi delar in tiden i år, månader och dygn. Och det är jordens lutning som gör att vi får årstider.

3/--!2 . P OLCI RKELN

Vi ND

.

År, månader och dygn Det tar ett solår, det vill säga 365 1/4 dygn, för jorden att snurra ett varv runt solen. Men för enkelhetens skull har man bestämt att ett vanligt år ska ha 365 dagar. För att året ska stämma med solåret, utökas vart fjärde år med ett dygn. Det året kallar vi för skottår.

För månen tar det cirka 30 dagar, eller en månad, att snurra ett varv runt jorden. Ordet månad härstammar just från ordet måne.

Samtidigt som jorden kretsar i en bana runt solen, snurrar den runt sin egen axel, jordaxeln. Tänk dig att jordaxeln är en pinne som går tvärs igenom jordens medelpunkt från norr till söder, genom nordpolen och sydpolen. Tänk dig sedan att jorden snurrar runt denna pinne.

Det tar nästan 24 timmar för jorden att vrida sig runt sin axel. Därför har ett dygn 24 timmar. När vår sida av jorden är vänd mot solen, är det dag hos oss. Samtidigt är det natt på den andra sidan av jorden, som är vänd bort från solen.

%K VAT O

KRE T

SEN

RN 3 Vi ND KRE TS E N

Olika sätt att räkna tiden I Sverige och i de flesta länder i världen används den gregorianska kalendern. Den baseras på jordens väg runt solen och delar in året i 365 dagar (förutom vid skottår) och i tolv månader. Men det finns även ett 40-tal andra sätt att räkna tiden, bland dem den islamska och judiska kalendern.

Precis som den gregorianska delar den islamska kalendern in året i tolv månader, men året är i genomsnitt elva dagar kortare. Det beror på att den islamska kalendern är helt baserad på månens rörelse. Varje ny månad inleds med nymåne.

I den judiska kalendern har ett år normalt 353, 354 eller 355 dagar. Vid skottår läggs en trettonde månad till med 30 dagar. Denna kalender tar alltså hänsyn till både månen och jordens rörelse runt solen.

Årstiderna beror på jordens lutning Jordaxeln lutar med 23,5 grader, så när jordklotet rör sig runt solen, lutar ibland klotets södra del mot solen och ibland dess norra del.

Man brukar dela in jordklotet i två lika stora halvor: södra och norra halvklotet. Sverige ligger på norra halvklotet. När norra halvklotet lutar 12

1.Jorden.indd.indd 12

JORDEN OCH KARTAN

09-03-12 23.04.04

6`2

JORDENS ROTATIONSRIKTNING

3OLEN I ZENIT VID EKVATORN 6).4%2 3/,%.

3OLEN I ZENIT VID NORRA ViNDKRETSEN VID SOMMAR SOLSTkNDET JUNI

3OLEN I ZENIT VID SyDRA ViNDKRETSEN VID VINTER SOLSTkNDET DECEMBER

3OLEN I ZENIT VID EKVATORN

(d34

bort från solen, är det vinter här. Då träffar färre solstrålar vår del av jorden och dagarna är kortare. Norr om norra polcirkeln syns solen inte alls under flera månader.

Den 21 december infaller vintersolståndet. Det är när norra halvklotet lutar allra mest bort från solen. Då är dagen som kortast här.

• Varför kan det inte vara sommar i Sverige och Australien samtidigt?

JORDEN OCH KARTAN

1.Jorden.indd.indd 13

?

13

09-03-12 23.46.21

På uppslaget ser du också ett utsnitt av en topografisk karta över området. Kartor är mycket användbara, men de kan också snabbt bli föråldrade om de inte uppdateras. Den här kartan är från 1976 och det har inte gjorts någon ny sedan dess. Satellitbilderna är från 2004 och fotografierna togs 2006.

Med hjälp av gradnätet kan man exakt ange var en plats ligger i världen. Familjen på bilden här intill befinner sig på 7o06'26,69" N och 38o35'09,94" Ö.

Pröva om du kan hitta platsen!

Pröva också med att använda Google Earth till att resa till andra platser på jorden. Vad säger satellitbilderna om just den platsen? Har du tur hittar du också fotografier som hjälper dig att få en bild hur det ser ut just där.

JORDEN OCH KARTAN

1.Jorden.indd.indd 29

29

09-03-12 23.48.59