9789152333433

FORUM Samhällskunskap 1 Krister Brolin och Lars Nohagen K U L T U R |­ E K O N O M I | P O L I T I K | P Å V E R K A N & M E D I E R

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se

Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Redaktör: Tove Helander Grafisk form: Soya (grundform och första upplagan),

Lars Öhman (grundform tredje upplagan),

Lars Öhman, Tove Helander Omslag: Lars Öhman Illustrationer: Magdalena W Lavebratt, Lars Öhman, Tomas Lindell, Ola Rehnberg Bildredaktörer: Tove Helander, Lars Öhman Forum Samhällskunskap 1 ISBN 978-91-523-3343-3 © 2016 Krister Brolin, Lars Nohagen och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Tredje upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år och bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Livonia Print, Lettland 2016

Innehåll INLEDNING Vad är samhällskunskap? ......................................

Varför ska man läsa samhällskunskap? .............. Ämnets syfte .........................................................

Det centrala innehållet .........................................

Kunskapskrav ........................................................

Hur är boken upplagd? ........................................

KULTUR 6 8 10 10 12 14

VETENSKAPSRUTOR KULTUR Genusforskning och intersektionalitet .............. 50 Varför uppstår ojämlikhet? ................................. 59 Kulturkarta ............................................................ 68

EKONOMI Vad är rättvisa? .................................................. 111 Arbetslöshet – en analys .................................. 156 Två teorier om fattigdom i världen ................. 186

1 KULTURENS GRUNDER ...............................

Samhället ...............................................................

Kulturen .................................................................

Mänskliga rättigheter ..........................................

Sammanfattning och uppgifter ..........................

20 21 26 29 40

2 IDENTITET OCH KULTUR ........................... 42 Den sociala människan ........................................ 43 Kategorier och normer ......................................... 45 Kvinnor och män ................................................... 47 Unga och gamla .................................................... 51 ”Vi” och ”dom” ..................................................... 53 Rika och fattiga ..................................................... 58 Sammanfattning och uppgifter .......................... 60

3 LEVA I SVERIGE .............................................

Rättigheter och skyldigheter ..............................

Svensk kultur – finns den? ..................................

Välfärdssamhället ................................................

Socialpolitik ...........................................................

Migrationspolitik ..................................................

Skilda livsvillkor ....................................................

Sammanfattning och uppgifter ..........................

62 63 67 69 71 74 78 82

4 LEVA I EN GLOBAL VÄRLD ........................

Situationen i världen ............................................

Växande miljöproblem .........................................

Globalt samarbete ................................................

Migration ...............................................................

Sammanfattning och uppgifter ..........................

84 85 88 91 94 98

POLITIK Vad är demokrati? ............................................. 204 Håller politiker sina löften? ............................. 252 Konfliktanalys .................................................... 294

PÅVERKAN OCH MEDIER Teorier om påverkan .......................................... 317 Näthat på sociala medier .................................. 331 Medieforskning .................................................. 350

3

EKONOMI

4

POLITIK

5 EKONOMINS GRUNDER ...........................

Vad är ekonomi? ................................................

Hur fungerar samhällsekonomin? ..................

Ekonomiska system ...........................................

Ekonomisk utveckling .......................................

Sammanfattning och uppgifter .......................

102 103 105 109 117 120

9 POLITIKENS GRUNDER ...........................

Politik och makt .................................................

Styrelseskick – demokrati och diktatur .........

Organisation av demokratier ...........................

Politiska ideologier ...........................................

Sammanfattning och uppgifter .......................

194 195 198 205 210 218

6 PRIVATEKONOMI OCH ARBETSLIV .....

Att få pengarna att räcka .................................

Konsumenträtt ...................................................

Egen bostad ........................................................

Att studera vidare ..............................................

Arbetslivet ..........................................................

Så fungerar arbetsmarknaden ........................

Sammanfattning och uppgifter .......................

122 123 129 133 135 137 142 148

10 POLITISKT DELTAGANDE .....................

Vad har engagerat människor? .......................

Demokrati i vardagen ........................................

Vägar till påverkan och förändring .................

Enfrågerörelser eller partier? ..........................

Sammanfattning och uppgifter .......................

220 221 225 227 233 234

7 SVERIGES EKONOMI .................................

Näringsliv och arbetsmarknad ........................

Offentliga sektorn .............................................

Finanssektorn ....................................................

Att styra ekonomin ............................................

Sammanfattning och uppgifter .......................

150 151 157 161 163 168

11 SVENSK POLITIK ......................................

Makten över Sverige .........................................

Spelreglerna .......................................................

Politiska partier .................................................

De politiska valen ...............................................

Riksdagen ...........................................................

Regeringen .........................................................

Statsförvaltningen ............................................

Kommuner och landsting ................................

Sverige och EU ...................................................

Sammanfattning och uppgifter .......................

236 237 239 242 250 254 258 262 264 269 272

8 DEN GLOBALA EKONOMIN .....................

Globaliseringen ..................................................

Världshandeln ....................................................

Den svenska utrikeshandeln ............................

Ekonomiskt samarbete inom EU .....................

Samarbete och utveckling ................................

Sammanfattning och uppgifter .......................

170 171 173 177 180 184 190

12 POLITIK I VÄRLDEN ................................

Aktörer i internationell politik .........................

Nordiskt samarbete ..........................................

EU – Europeiska unionen .................................

FN – Förenta Nationerna .................................

Spelregler – folkrätten .....................................

Sammanfattning och uppgifter .......................

274 275 279 280 286 290 296

PÅVERKAN OCH MEDIER

SAMHÄLLSVETENSKAP

13 KOMMUNIKATIONENS GRUNDER ......

Kommunikation .................................................

Masskommunikation ........................................

Källkritik av medierna .......................................

Sammanfattning och uppgifter .......................

300 301 306 311 312

17 ATT STUDERA SAMHÄLLET .................

Vetenskaplighet i samhällskunskap ...............

Att organisera verkligheten .............................

Att analysera samhället ....................................

Sammanfattning och uppgifter .......................

14 ATT PÅVERKA OCH PÅVERKAS .........

Påverkan .............................................................

Medievanor .........................................................

Sociala medier ....................................................

Sammanfattning och uppgifter .......................

314 315 324 328 332

18 UNDERSÖKNING OCH PRESENTATION 386 Samhällsvetenskapliga undersökningar ........ 387 Steg 1 Planering ................................................. 388 Steg 2 Materialinsamling ................................. 390 Steg 3 Materialbearbetning ............................. 399 Steg 4 Diskussion och slutsatser .................... 401 Presentationsformer ......................................... 402 Sammanfattning och uppgifter ....................... 408

15 MEDIER I SVERIGE ...................................

Press ....................................................................

Etermedier – tv och radio .................................

Etik och lagar i medievärlden ...........................

Journalistikens villkor i Sverige ......................

Sammanfattning och uppgifter .......................

334 335 339 342 348 352

REGISTER .......................................................... 410 BILDFÖRTECKNING ....................................... 422

16 MEDIER I VÄRLDEN .................................

Nyhetsvärdering ................................................

Medier, demokrati och utveckling ..................

Journalistikens villkor i världen ......................

Säkerhet på nätet ..............................................

Sammanfattning och uppgifter .......................

354 355 360 364 367 368

372 373 375 376 384

5

Ämnets syfte I ämnesplanen står det vad du ska lära dig – ämnets syfte. Det talar om vilka kunskaper och förmågor du i undervisningen ska få möjlighet att utveckla i samhällskunskap.

VAD SKA DU LÄRA DIG? KUNSKAPER ■■

Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna, såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhälls­förhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.

■■

Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.

FÖRMÅGOR ■■

Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser­ med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.

(Analysförmåga)

■■

Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet. (Källkritisk förmåga)

■■

Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer. (Presentationsförmåga)

Som du ser handlar tre av de fem punkterna om olika förmågor.

Detta visar hur viktigt det är att dina samhällskunskaper också är användbara.

Det centrala innehållet Vad kan undervisningen handla om? Ja, detta bestäms till stor del av det som står i ämnesplanen, men också av vad som händer ute i samhället eller vad ni elever är intresserade av. Samtidigt får inte viktiga saker glömmas bort. Därför anger ämnesplanen inte bara vad du ska lära dig i ämnet utan även ett centralt innehåll för varje kurs. Här bredvid har vi gjort en sammanställning av vad som ingår i Samhällskunskap 1a1, 1a2 och 1b. I kolumnen längst till vänster står i vilket block du hittar detta viktiga innehåll i Forum.

10

Sh 1a1 – Centralt innehåll

POLITIK PÅVERKAN OCH MEDIER SAMHÄLLSVETENSKAP

Sh 1a2 – Centralt innehåll

Sh 1b – Centralt innehåll

De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.

De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.

Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att män­ niskor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.

Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.

Privatekonomi. Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder.

Privatekonomi. Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder.

Konsumenträtt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser.

Konsumenträtt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser.

Hur privatekonomin påverkas av samhälls­ ekonomiska förändringar.

Hur privatekonomin påverkas av samhälls­ ekonomiska förändringar.

EKONOMI

KULTUR

BLOCK

Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt.

Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt.

Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar.

Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar.

Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö.

Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö.

Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen.

Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen.

Arbetsmarknadens sätt att fungera, anställningsvillkor.

Arbetsmarknadens sätt att fungera, anställningsvillkor.

Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU.

Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU.

Folkrätten i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten och skyddet för civila.

Folkrätten i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten och skyddet för civila.

Internationella och nordiska samarbeten.

Internationella och nordiska samarbeten.

Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna.

Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna.

Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter.

Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter.

Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.

Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.

Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.

Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation.

Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation.

Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik.

Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.

Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.

Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter och debattartiklar.

Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och det muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter.

Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och det muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter.

11

Hur är boken upplagd?

IER ED M H OC

KU L

R TU

PÅV ER KA N

För att dina samhällskunskaper ska vara både användbara och hållbara måste bokens innehåll vara begripligt. Därför har vi i utformningen av boken försökt skapa förståelse och finna samband som knyter ihop all den information vi dagligen möter. Vi har också lagt stor möda på att förpacka innehållet på ett intresseväckande sätt. Det måste vara spännande och roligt att läsa samhällskunskap.

Vi har också försökt få lite ordning på ämnet. Samhällskunskap handlar ju om så mycket och innehållet kan lätt bli rörigt.

Därför har vi organiserat bokens innehåll utifrån en tydlig struktur. Den ska vi här förklara närmare.

LI

TI

K

OM

PO

Forumhjulet visar de fyra block som är samhällets beståndsdelar. Det är inom och mellan dessa delar som samhällslivet pågår. Navet i Forumhjulet är ett vetenskapligt förhållningssätt.

I

FORUMHJULET

ON EK

Block Vi har i boken försökt att få med så mycket som möjligt av det innehåll som vanligtvis behandlas i kurserna 1a1, 1a2 och 1b i samhällskunskap. Detta innehåll har vi sedan delat in i fyra kunskapsområden som vi kallar block.

14

■■

Kultur – hur vi lever tillsammans.

■■

Ekonomi – hur vi försörjer oss.

■■

Politik – hur vi fattar beslut i gemensamma frågor.

■■

Påverkan och medier – hur vi kommunicerar med varandra i

samhället.

De olika blocken inleds med en presentation av vilka delar i ämnesplanen som ingår i blocket. Varje block har fått en speciell färgsättning som ska göra det lättare att orientera sig i boken.

Kapitel Varje block består sedan av fyra kapitel. Dessa följer en speciell ordning: ■■

Grunderna. Det inledande kapitlet i varje block har som uppgift

att ge grundläggande kunskaper inom det område som blocket handlar om. Det görs utifrån ett helhetsperspektiv som ska ge överblickar och nedslag över hela kunskapsområdet. Här presenteras de centrala begreppen och här försöker vi också reda ut de viktigaste sammanhangen. Detta ska göra det lättare att tillägna sig innehållet i de följande kapitlen. I blocket om ekonomi tar vi exempelvis upp följande frågor: Vad handlar ekonomi egentligen om? Varför åker ekonomin berg- och dalbana? Vad är egentligen en rättvis inkomstfördelning?

■■

Individen. Det andra kapitlet i varje block har individen i fokus.

Texterna utgår från dig själv, och handlar om hur du påverkas av samhället och hur du själv kan påverka din situation och omgivningen. Dessa kapitel innehåller till exempel privatekonomi, ungdomskultur, politiskt engagemang och medievanor.

■■

Sverige. I det tredje kapitlet byter vi perspektiv och utgår från

Sverige. Samhället studeras då ur ett nationellt perspektiv. Här hamnar de frågor och förhållanden som är gemensamma för oss som lever i Sverige. Det handlar till exempel om våra skatter, vårt politiska system och hur vi kan skapa fler jobb.

■■

Världen. Varje block avslutas med att se på samhället ur ett glo-

balt perspektiv. Här görs resor ut i världen för att se hur olika samhällen fungerar. Vi tittar också på samspelet mellan internationella aktörer som stater, företag, organisationer och medier. Centrala begrepp här är bland annat globalisering, världshandel, FN-systemet, klimatfrågan och hållbar utveckling.

Varje kapitel inleds med en kort ingång som ska väcka intresse och fånga kapitlets kärna. I anslutning till faktatexten finns många modeller som ger en grafisk överblick. Sedan avslutas varje kapitel med en sammanfattning.

15

Vetenskaplighet I samhällskunskap har det blivit allt viktigare att tänka kritiskt och kunna analysera olika samhällsfrågor. Därför har vi lyft fram det vetenskapliga tänkandet och förmågan att göra undersökningar. Detta behandlas både i separata kapitel och tillsammans med faktainnehållet i boken.

■■

Samhällsvetenskap – är en egen avdelning med två kapitel som

du hittar i slutet av boken. Det första kapitlet handlar om vad vetenskaplighet innebär och olika metoder för att analysera samhället. I det andra kapitlet hittar du konkreta råd och förslag till arbetsgång vid egna undersökningar av samhället. Du får också tips på hur du presenterar dina kunskaper, undersöknings­ resultat och argument på ett tydligt och strukturerat sätt.

Ett bra tips är att använda avsnittet om samhällsvetenskap parallellt med att du läser andra delar i boken eller arbetar med olika uppgifter. På så sätt får du många möjligheter att utveckla de förmågor som står i kunskapskraven.

■■

Vetenskapsrutor – finns i anslutning till faktainnehållet i boken.

I dessa rutor ger vi exempel på olika samhällsvetenskapliga teorier, modeller och forskningsresultat. Vetenskapsrutorna är märkta med ett förstoringsglas och har alltid grå bakgrund.

Vetenskapsruta TEORI/MODELL/FORSKNING Så här kan en vetenskapsruta se ut. De finns i anslutning till texten och kan handla om teorier, modeller och forskning.

I kapitel 17 och 18 kan du läsa mer om samhällsvetenskap.

Uppgifter Till varje kapitel finns fyra typer av uppgifter, nära kopplade till kunskapsdiamanten i samhällskunskapsämnet (se sidan 13). Tre av dessa uppgiftstyper finns samlade i anslutning till sammanfattningen i slutet av varje kapitel: ■■

Faktafrågor – som fokuserar på centrala begrepp och förhållan-

den i texten.

■■

Analysfrågor – som har till syfte att fördjupa och problemati-

sera, till exempel genom att dra slutsatser, söka konsekvenser eller göra jämförelser.

■■

Uppdrag – som innebär att man använder andra källor än läro-

boken som kunskapskälla.

16

Den fjärde uppgiftstypen hittar du i varje kapitel i form av speciella rutor som handlar om intressanta värderingsfrågor i anslutning till bokens texter. Här får du möjlighet att stanna upp vid: ■■

Funderafrågor – som tar upp aktuella samhällsfrågor, till exem-

pel kring rättvisa, demokrati eller sociala problem.

❦❦ FUNDERA Så här kan en funderafråga se ut.

Att läsa Forum Den löpande texten i varje kapitel är själva huvudspåret. Den är skriven kring en tydlig ”röd tråd” som ska göra det lätt att följa med. Även rubrikerna hjälper till vid läsningen. Viktiga begrepp i texten är kursiverade. Vissa av dessa finns också utlagda i marginalen.

Kring detta huvudspår ligger olika stickspår i form av illustrationer och faktarutor. Meningen med dessa små utflykter är att ge bakgrunder, överblickar och fördjupningar till bokens huvudinnehåll. På så vis får du ytterligare hjälp med att reda ut svåra begrepp och komplicerade sammanhang.

Faktaruta – exempel Så här kan en faktaruta se ut.

Strukturen återfinns också i den lilla ”navigator” som finns överst på varje uppslag och som hjälper dig att orientera sig i bokens olika block och kapitel:

1

Kulturens grunder

Till sist vill vi betona att Forum inte behöver läsas från ”pärm till pärm”. Vårt mål har varit att skapa ett läromedel som ger ett bra stöd för lärandet, utan att för den skull styra undervisningen.

Med detta menar vi att det går att läsa Forum både ”på längden” och ”på tvären”. Antingen koncentrerar man sig på ett specifikt kunskapsområde (t.ex. ekonomi) eller så tar man upp ett spe­ ciellt perspektiv (t.ex. det svenska).

Ett bra sätt att använda Forum är att din lärare låter dig läsa ett särskilt avsnitt inför en lektion. På så vis får du med dig en överblick över kunskapsområdet och fakta som gör att du kan vara aktiv och delta i en saklig och givande diskussion.

Trevlig läsning!

17

KULTUR

INNEHÅLL 1. KULTURENS GRUNDER ...........................

Samhället ................................................

Kulturen .................................................

Mänskliga rättigheter ..................................

Sammanfattning och uppgifter........................

20 21 26 29 40

2. IDENTITET OCH KULTUR ........................

Den sociala människan .................................

Kategorier och normer .................................

Kvinnor och män ........................................

Unga och gamla ......................................... ”Vi” och ”dom” ..........................................

Rika och fattiga ..........................................

Sammanfattning och uppgifter........................

42 43 45 47 51 53 58 60

3. LEVA I SVERIGE ....................................

Rättigheter och skyldigheter ..........................

Svensk kultur – finns den? .............................

Välfärdssamhället ......................................

Socialpolitik ..............................................

Migrationspolitik ........................................

Skilda livsvillkor .........................................

Sammanfattning och uppgifter........................

62 63 67 69 71 74 78 82

4. LEVA I EN GLOBAL VÄRLD ......................

Situationen i världen ....................................

Växande miljöproblem .................................

Globalt samarbete ......................................

Migration .................................................

Sammanfattning och uppgifter........................

84 85 88 91 94 98

CENTRALT INNEHÅLL – KULTUR ■

De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.

■

Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.

VAD SKA DU LÄRA DIG? KUNSKAPER – KULTUR ■

Kunskaper om de mänskliga rättigheterna, såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna.

■

Kunskaper om sociala och kulturella samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.

■

Kunskaper om hur sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. Och om historiska förutsättningars betydelse för nutida förhållanden.

FÖRMÅGOR – KULTUR

■

Analysera genom att söka samband och dra slutsatser om likheter och skillnader när det gäller olika individers och gruppers livsvillkor och hur dessa förhåller sig till de mänskliga rättigheterna.

■

Analysera samhällsfrågor som exempelvis klimatförändringar eller fattigdom genom att identifiera och diskutera orsaker, konsekvenser och möjliga lösningar. I analysen används samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.

■

Argumentera för dina ståndpunkter i kulturella och sociala frågor och värdera andras ståndpunkter.

■

Söka, tolka och källkritiskt värdera information om kultur och människors sociala liv.

■

Presentera dina kunskaper och din analys i någon fråga som handlar om mänskliga rättigheter eller sociala livsvillkor.

19

1

Kulturens grunder

Fullsatt på en hiphopkonsert med kvinnliga rappare på Dramaten.

Här framträder Linda Pira.

❦❦ FUNDERA Är begreppen finkultur, folkkultur och masskultur relevanta?

Var går i så fall gränserna?

Finkultur

Folkkulltur

trenderna. De gjorde sedan om det nya och moderna till en finkultur enbart för överklassen. Det var ett sätt att göra sig ”finare” än andra och samtidigt utestänga dessa. Övriga samhällsskikt kom senare att påverkas av de nya strömningarna och så småningom anpassades de nya kulturyttringarna till de egna förhållandena. Finkulturen kom sedan att smälta in i folkkulturen och därmed påverka och förändra den. Även om detta mönster finns kvar idag, finns det också en omvänd trend. Kultur som skapats i till exempel fattigare stadsdelar har fått genomslag i andra samhällsgrupper. Exempel på detta är hiphop och rapmusik.

Mass- och populärkultur

Masskultur Populärkultur

Globaliseringen påverkar inte bara samhällsekonomin utan också våra kulturer. Informations- och kommunikationsteknologin skapar förutsättningar för att sprida en masskultur (populärkultur), där trender inom bland annat musik, konst och mode uppstår. In strömmar nya idéer, varor och livsstilar – främst från USA och Västeuropa.

Majoritets- och minoritetskultur

Majoritetskultur

Minoritetskultur

28

Majoritetskultur står vanligtvis för de sätt att tänka och leva som majoriteten av befolkningen i ett land följer. Om det i samma land finns folkgrupper som mer eller mindre följer egna seder och bruk utgör de minoritetskulturer. Det kan till exempel vara en ursprungsbefolkning eller annan folkgrupp som levt länge i landet och bevarat sitt språk och sina traditioner eller invandrare som nyligen kommit till landet och som har med sig sin kultur. I Sverige är samerna i Norrland ett exempel på den förra minoritetsgruppen och syrianerna i Södertälje exempel på den senare.

Mänskliga rättigheter Att leva tillsammans i samhällen är inte enkelt. Genom historien finns åtskilliga exempel på hur vi människor förtryckt varandra och krigat om makt och resurser. För att livet ska bli bättre för alla människor behöver vi hålla oss till vissa principer, till exempel den om alla människors frihet och lika värde. Detta avsnitt kommer att handla om dessa mänskliga rättigheter.

Lång väg till mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter är inget nytt påfund. Redan för över 2 500 år sedan släppte den persiske kungen Kyros den store slavar fria och skrev bland annat in allas religionsfrihet i en cylinder av lera. Den anses av vissa forskare vara den första deklarationen av mänskliga rättigheter. Och i antikens Grekland talade filosoferna om människans naturliga rättigheter.

Men under de senaste två tusen åren har de flesta människor inte haft några rättigheter alls – enbart skyldigheter. Vanligt folk har varken fått röra sig fritt eller välja yrke. Vissa var slavar och hade inte ens rätten till sin egen kropp eller sitt liv. Slavägaren kunde utan vidare slå ihjäl dem.

Först under upplysningstiden på 1700-talet återuppstod tanken om mänskliga rättigheter. Den engelske filosofen John Locke menade då att varje människa hade rätten till liv, frihet och till resultatet av sitt arbete. Statens viktigaste uppgift var att skydda dessa personliga rättigheter.

Kyros den store

Upplysningstiden John Locke

Personliga rättigheter

KYROS CYLINDER

År 539 f.v.t. intog den persiska kungen Kyros den store (Kyros II) Babylonien. I en rättighetsförklaring nertecknad på cylindern förbjöd han slaveri och införde en rad rättigheter. FN publicerade 1971 översättningar av Kyros rättighetsförklaring på alla officiella språk inom världsorganisationen.

Delar av texten finns också ingraverad över ingången till FN-högkvarteret i New York.

29

1

Kulturens grunder

Den syn som mötte omvärlden då överlevande fångar befriades från nazisternas koncentrations- och förintelseläger var obeskrivlig.

På bilden bärs en judisk man ut från Auschwitz–Birkenau, januari 1945.

På några ställen i världen skrevs sedan människors rättigheter ned i olika dokument. I den amerikanska självständighetsförklaringen från 1776 står det att ”alla människor är skapade lika med okränkbara rättigheter, bland vilka räknas rätten till liv, frihet och strävan efter lycka”. Liknande rättigheter skrevs också in i den franska författningen efter den Franska revolutionen 1789.

Dock ska man veta att dessa rättigheter inte gällde alla – bland annat var kvinnor uteslutna.

Frånvaron av mänskliga rättigheter har bestått ända in i våra dagar. Under andra världskriget avrättades miljontals män­ niskor i nazisternas utrotningsläger. Nazisterna ansåg att vissa människor, bl.a. judar, romer, handikappade och homosexuella, inte hade några rättigheter. Därför hade de inte heller rätten till sina liv. I speciella utrotningsläger dödade man systematiskt dem som ansågs ha ett lägre människovärde.

Rättigheterna formuleras När utrotningslägren öppnades vid slutet av andra världskriget blev alla grymheter som nazisterna begått mycket synliga.

Många skämdes och flera frågor ställdes: Hur kunde detta ske?

Hur skulle de drabbade bli upprättade? Och inte minst – hur kan man förhindra att detta inte upprepas i framtiden?

FN-stadgan För att finna svar på dessa frågor samlades företrädare för 51 länder i San Fransisco under sommaren 1945. Detta möte ledde 30

till bildandet av en samarbetsorganisation – Förenta nationerna (FN). Man kom också överens om ett gemensamt regelverk som kallas FN-stadgan. Den inleds med följande rader:

Förenta nationerna (FN)

Vi, folket i de Förenta Nationerna, är fast beslutna att rädda kommande generationer från krigets gissel, vilket två gånger under vår livstid tillfogat mänskligheten outsägliga lidanden. Vi vill återigen uttrycka vår tro på de mänskliga rättigheterna, på den enskilda människans värdighet och värde, på lika rättigheter för män och kvinnor samt för stora och små nationer.”

Nu skulle jordens länder tillsammans försöka skapa en bättre värld för alla. Hur har det gått?

FN:s rättighetsförklaring En av de första uppgifterna som FN fick ta itu med var att formulera de mänskliga rättigheterna i ett gemensamt dokument.

Detta arbete blev klart år 1948 då generalförsamlingen antog FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. En deklaration innebär en förklaring av vad FN anser vara speciellt viktigt för jordens länder. Därför kallas överenskommelsen också för FN:s allmänna rättighetsförklaring. Den innehåller 30 artiklar där alla våra rättigheter räknas upp. Den första artikeln låter så här:

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna

Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.”

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948 är världens mest översatta text. Ordförande för den grupp som skrev texten var Eleonore Roosevelt.

Underlaget hade samlats in från alla jordens regioner och kulturer. På bilden visar hon upp den spanska versionen av rättighetsförklaringen.

31

1

Kulturens grunder

Flyktingar som kommer till Europa för att söka skydd möts ofta av stängda gränser. Flyktingsmugglare har tjänat stora pengar på att flyende betalar för att ta sig förbi gränserna, ofta med farliga transporter.

FN:s generalförsamlingen uppmanade sedan alla medlemsländer att publicera rättighetsförklaringen och ... ... se till att den sprids, sätts upp och visas, läses och diskuteras, huvudsakligen i skolor och vid andra läroanstalter, utan åtskillnad på grund av politiska förhållanden i länder eller territorier”.

På så vis ville man bekämpa några av mänsklighetens största gissel genom tiderna: förnedring, förtryck, fattigdom, främlingskap, fiendskap och förintelse.

Det banbrytande med FN-förklaringen är att rättigheterna först och främst är universella, det vill säga gäller alla människor, överallt och i alla tider. Det innebär att de står över alla kulturer, religioner och länders lagar. För första gången i världshistorien fanns nu en rättighetsförklaring som omfattade alla människor på jorden.

FN:s konventioner

Konvention

FN:s allmänna rättighetsförklaring är inte bindande för jordens länder. Den har däremot legat till grund för de bindande konventioner som FN tagit fram. När stater skriver under en sådan konvention förbinder de sig att följa den och respektera de rättigheter som finns angivna i konventionen. De två viktigaste konventionerna är från år 1966: ■■ ■■

32

Konventionen om de medborgerliga och politiska rättigheterna.

Konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna.

Vid sidan om dessa finns sedan nio specialkonventioner, bland annat om flyktingars rätt till asyl (Flyktingkonventionen), förbud mot tortyr (Tortyrkonventionen) och om barns och ungas rättig­ heter (Barnkonventionen).

Specialkonvention

Europakonventionen Det är inte bara FN som engagerar sig i de mänskliga rättigheterna. I Europa, Amerika och Afrika har organisationer bildats för att skydda medborgarnas rättigheter. I Europa bildades Europarådet år 1949 för att främja demokrati och mänskliga rättigheter i Europa. Redan året efteråt antog man Europakonventionen om mänskliga rättigheter som också är gällande lag i Sverige. Till Europarådet hör Europadomstolen som kan döma europeiska länder för brott mot sina medborgares rättigheter. Sverige har i förhållande till sin folkmängd relativt många anmälningar till Europa­ domstolen, bland annat kring omhändertaganden av barn och utvisningar av flyktingar. Även inom den Europeiska unionen (EU) finns en stadga om våra grundläggande rättigheter. Så vi som lever i Europa har ett bra skydd för våra mänskliga rättigheter.

Europarådet Europakonventionen Europadomstolen

Vilka rättigheter har vi?

Mänskliga rättigheter bottnar i idén om att varje människa på jorden har ett värde och att detta är lika för alla. Vårt människovärde ger oss rätten till våra liv, friheten att tro på vad som helst och att vara lika inför lagen. Ingen ska behandlas bättre eller sämre beroende på hur man ser ut, varifrån man kommer eller vilket kön man har. Dessa friheter och rättigheter har vi fått för att vi är människor och ingen får ta dessa ifrån oss. Men vilka är egentligen våra mänskliga rättigheter?

Personliga rättigheter Mänskliga rättigheter handlar i grunden om individens frihet gentemot de som har den politiska makten. Rättigheterna sätter en gräns för vad staten kan göra med oss som personer. Vi har rätten till vårt liv och vår egendom, friheten att välja religion och att vara lika inför lagen. Ingen får diskrimineras eller förföljas, varken av staten eller av någon annan. Eftersom dessa rättig­heter gäller oss som individer kallas de för personliga rättigheter. Det var sådana rättigheter man började kräva under upplysnings­tiden på 1700-talet.

De personliga rättigheterna handlar främst om individens skydd mot staten och andra makthavare.

33

1

Kulturens grunder

Toleransens gränser Yttrandefrihet är en av våra grundläggande rättigheter. Därför bör vi hellre lyssna på varandra och bemöta varandras åsikter med argument än försöka tysta eller demonstrativt ignorera dem. I en demokrati bör vi skilja på åsikter vi ogillar och på vad som får sägas.

Men ingenstans kan yttrandefriheten vara total.

Vår frihet att säga vad vi tycker får inte kränka andra människors rättigheter. Vi har inte rätt att förtala, hota eller bedriva hets mot folkgrupp. Vi bör vara varsamma med vår yttrandefrihet så att vi inte sårar varandra.

Men hur toleranta bör vi vara mot de intoleranta?

Bör en uttalad rasist ges samma rätt och möjlighet att argumentera för sin ståndpunkt som den som hävdar alla människors lika värde och rättigheter?

Politiska rättigheter

Medborgerliga rättigheter

Om detta uttryckte sig den franske filosofen Voltaire så här år 1770: Jag tycker illa om vad du säger, men jag vill med mitt liv försvara din rätt att säga det.”

Långt senare skrev den brittiske filosofen och vetenskapsteoretikern Karl Popper: Om vi på ett obegränsat sätt tolererar intoleranta människor, om vi inte är beredda att försvara ett tolerant samhälle mot de intolerantas angrepp, då kommer de toleranta att gå under, och toleransen med dem.”

❦ FUNDERA Jämför citaten från de två filosoferna Voltaire och Popper och fundera över i vilka sammanhang du kan hålla med om respektive citat.

Politiska rättigheter Under 1800-talet var det en del som tyckte att dessa rättigheter inte räckte till. Det är väl bra att jag kan röra mig fritt och tycka vad som helst, men jag vill också ha möjlighet att delta i samhällslivet och kunna påverka min situation. Annars kommer de rika och mäktiga ändå att bestämma.

Därför blev nästa steg att utvidga rättigheterna till att få delta i politiska val och att göra varje röst lika mycket värd. Ett annat krav var att få bilda vilken organisation som helst. Med sådana rättigheter går det att påverka samhällsutvecklingen. Därför kallas denna grupp av rättigheter för politiska rättigheter.

Man kan säga att de personliga rättigheterna främst skyddar oss mot övergrepp från staten medan de politiska rättigheterna ger oss rätt att vara med och påverka samhället. Tillsammans kallas dessa för medborgerliga rättigheter. Länder som gav sina medborgare dessa rättigheter kom att bli demokratier. I Sverige skedde detta år 1921 i och med att även kvinnor till slut fick rösträtt.

Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

34

Vad hjälper frihet och rösttätt den som är sjuk och fattig? Vi vill ju också ha möjlighet att leva ett bra liv. Därför finns en tredje grupp av rättigheter som kallas för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Dessa ger oss rätten att äta oss mätta och att utbilda oss – men också att få vård och omsorg när vi behöver det.

Idag är samhället skyldigt att ge sina medborgare en grundläggande ekonomisk och social trygghet - och helst också välfärd.

Den här konventionen säger att alla har rätt till mat, kläder och en lämplig bostad. För att uppnå detta kanske staten tar in skatt från de rika och omfördelar till de fattiga. Samtidigt säger konventionen om de medborgerliga och politiska rättigheterna att vi har rätt till vår egendom. Vilken konvention som ska väga tyngst är en politisk fråga och besvaras olika av olika politiska partier.

Kollektiva rättigheter Om man läser FN:s allmänna rättighetsförklaring märker man att den i artikel efter artikel handlar om individer. I artikel 19 står till exempel att ”Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet”. Grundtanken är att varje enskild människa på jorden har ett värde och därför också speciella rättigheter.

Men ibland har också folkgrupper fått mänskliga rättigheter.

Dessa kallas då för kollektiva rättigheter. En anledning till detta är att skydda en minoritetsbefolknings språk och kultur från det omgivande samhället. Ett annat skäl kan vara att man i många kulturer i första hand ser på människan som en grupp­varelse.

Därför har FN numera erkänt både de individuella och de kollektiva rättigheterna som delar av de mänskliga rättig­heterna.

Kollektiva rättigheter handlar ofta om att en ursprungsbefolkning som levt länge i ett land behöver skyddas mot majoritets­

Kollektiva rättigheter MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER – EN ÖVERBLICK

Modellen delar in de mänskliga rättigheterna i personliga, politiska samt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Den ger också en sammanfattning av de 30 artiklarna i FN:s rättighetsförklaring.

Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

Personliga rättigheter

Politiska rättigheter

Frihet från statliga övergrepp

Rätt att delta i samhällslivet

Grundläggande rättigheter

Demokratiska rättigheter

Skälig levnadsnivå

Rätten till liv och förbud mot diskriminering, tortyr och slaveri.

t.ex. åsikts- och yttrandefrihet, mötes- och föreningsfrihet, allmän rösträtt.

Rätten till mat, vatten och bostad.

Personlig säkerhet och integritet t.ex. tanke- och religionsfrihet, rörelsefrihet, privatlivets skydd, asylrätt.

Rättssäkerhet t.ex.likhet inför lagen, prövningsrätt och regler om frihetsberövande.

Rätten till ett bra liv

Utbildning, arbete och hälsa Fred, personlig utveckling och en god naturmiljö Kollektiva rättigheter Rätten till egen kultur och ett eget språk.

35

1

Kulturens grunder

Rättigheter i konflikt Uppdelningen i individuella och kollektiva rättigheter är inte problemfri och har skapat en del konflikter. I exempelvis Sverige har riksdagen fort­ farande (år 2016) inte skrivit under en viktig konvention om ursprungsfolks rättigheter. Anledningen är att det finns en oklarhet om hur långt sa­ mernas kollektiva rättigheter ska gå i förhållande till enskilda markägares individuella rättigheter till sin egendom. Medan samerna tar stöd i FN:s urfolks­deklaration för att låta sina renar beta i de områden som traditionellt tillhört dem menar markägarna att de skador och kostnader som detta renbete medför är helt orimliga.

FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter

samhällets påverkan. Det kan till exempel vara att få möjlighet att tala sitt språk, bevara sina traditioner och ha ett visst självbestämmande. Sedan år 2007 finns dessa kollektiva rättigheter formulerade i FN:s deklaration­om ursprungsfolkens rättigheter.

I Sverige har samerna ställning som ursprungsfolk och de har därmed kollektiva rättigheter. Vid sidan om samerna har judar, romer, tornedalingar och sverigefinnar ställning som nationella minoriteter och har därmed sitt språk och sin kultur skyddade genom en Europakonvention från år 2000. Du kan läsa mer om Sveriges nationella minoriteter i kapitel 3.

När rättigheter kränks Suveräna stater

Idag finns det omkring 195 länder på jorden. Dessa stater är suveräna (= självständiga), vilket betyder att de som har makten bestämmer över sitt landområde och sin befolkning. Tyvärr kan staters självbestämmanderätt hamna i konflikt med de mänskliga rättigheterna. Ett land kan förbjuda ett minoritetsfolk att tala sitt eget språk eller kvinnor att köra bil. Ofta är det statsmakten som står för förtrycket och övergreppen, men även folkgrupper inom ett land kan förstöra för varandra. Vi ska här ta upp några exempel på kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Rasåtskillnad USA var bland de första länderna att skriva in mänskliga rättigheter i sin författning. Detta skedde redan på 1700-talet. Men rättigheterna kom inte att omfatta alla medborgare. I flera delstater fick svarta inte gå i skolor avsedda för vita eller använda samma toaletter. Långt in på 1950-talet var USA ett land som diskriminerade sina medborgare på grund av hudfärgen.

36

Martin Luther King höll sitt berömda tal i Washington 1963: ”Jag har en dröm… att en dag ska detta land resa sig upp och se till att leva efter principen att alla människor är skapade lika.

Jag har en dröm … att en dag ska mina fyra små barn leva i ett land där de inte blir bedömda för sin hudfärg, utan för vilka de egentligen är.” Numera hålls Martin Luther Kingdagen i flera länder. I USA är den en helgdag som infaller i januari varje år.

Rosa Parks stod upp mot förtryck genom att sitta ned.

Den 1 december 1955 reste hon sig inte upp på bussen för att ge plats åt en vit man. Reglerna var olika för afroamerikaner och vita . Det hon gjorde kom att få stor inverkan på utvecklingen. På bilden ser vi henne 40 år senare på en buss av samma typ som den hon en gång satt i.

I december 1955 fick sömmerskan Rosa Parks nog. Hon var trött efter en lång arbetsdag och vägrade därför att ge sin plats på bussen till en vit man. För detta blev hon arresterad och dömdes senare till böter. Hon hade fel hudfärg.

Denna händelse blev startskottet för en våg av protester och demonstrationer över hela USA. En ung pastor vid namn Martin Luther King blåste liv i en medborgarrättsrörelse som efter tio års kamp kom att ge resultat. År 1964 skrev USA:s president under en lag som förbjöd rasåtskillnad och som gav landets alla medborgare samma rättigheter. Nästan femtio år senare fick USA sin förste president med afro-amerikanskt ursprung: Barack Obama. Ett liknande exempel är Sydafrika där Nelson Mandela ledde kampen mot apartheid (= rasåtskillnad). Detta är två positiva exempel på att utvecklingen mot mänskliga rättigheter har gått framåt.

Medborgarrättsrörelsen

Apartheid

Dödsstraff Rätten till liv är en grundläggande mänsklig rättighet. I FN:s rättighetsförklaring står att ”Var ch en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.” Hur kan då till exempel USA avrätta medborgare som begått grova brott?

Idag har omkring 100 länder avskaffat dödsstraffet helt i sin lagstiftning, ytterligare ett 40-tal länder har avskaffat det i praktiken, vilket innebär att en stor majoritet av världens länder inte genomför några avrättningar. De länder som avrättar flest människor är Kina, Iran, Pakistan, Saudiarabien och USA.

❦❦ FUNDERA Enligt FN:s rättighetsförklaring har vi människor rätten till våra liv. USA anses av många vara en demokrati. Hur kan USA då tillåta att vissa delstater dömer medborgare till döden för vissa brott?

37

POLITIK

INNEHÅLL 9. POLITIKENS GRUNDER ......................... 194 Politik och makt ........................................ 195 Styrelseskick – demokrati och diktatur ............. 198 Organisation av demokratier ......................... 205 Politiska ideologier .................................... 210 Sammanfattning och uppgifter ...................... 218 10. POLITISKT DELTAGANDE..................... 220 Vad har engagerat människor? ...................... 221 Demokrati i vardagen ................................ 225 Vägar till påverkan och förändring ................. 227 Enfrågerörelser eller partier? ....................... 233 Sammanfattning och uppgifter ...................... 234 11. SVENSK POLITIK ................................

Makten över Sverige ..................................

Spelreglerna ...........................................

Politiska partier .......................................

De politiska valen .....................................

Riksdagen ..............................................

Regeringen .............................................

Statsförvaltningen ....................................

Kommuner och landsting ............................

Sverige och EU .........................................

Sammanfattning och uppgifter .....................

236 237 239 242 250 254 258 262 264 269 272

12. POLITIK I VÄRLDEN............................

Aktörer i internationell politik .......................

Nordiskt samarbete ...................................

EU – Europeiska unionen ............................

FN – Förenta nationerna .............................

Spelregler – folkrätten ...............................

Sammanfattning och uppgifter .....................

274 275 279 280 286 290 296

CENTRALT INNEHÅLL – POLITIK ■

Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten.

■

Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter.

■

Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.

■

Folkrätten i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter.

VAD SKA DU LÄRA DIG? KUNSKAPER – POLITIK ■

Kunskaper om demokrati, politiska system och olika samhällsförhållanden och andra politiska samhällsfrågor från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.

■

Kunskaper om maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer.

■

Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse för t.ex. samhällens organisation samt hur ideologiska och politiska förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.

FÖRMÅGOR – POLITIK

■

Analysera genom att söka samband och dra slutsatser om likheter och skillnader när det gäller maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter.

■

Analysera exempelvis politiska händelser eller konflikter genom att identifiera och diskutera orsaker, konsekvenser och möjliga lösningar. I analysen används samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.

■

Argumentera för dina ståndpunkter i politiska frågor och värdera andras ståndpunkter.

■

Söka, tolka och källkritiskt värdera information i politiska frågor.

■

Presentera dina kunskaper och din analys i någon samhällsfråga kopplad till politik.

193

9

POLITIKENS GRUNDER Krig – korruption – förtryck – godtyckliga fängslanden.

Härskare har genom historien använt dessa medel för att utöva och behålla sin makt . För många människor är fred, demokrati och mänskliga rättigheter självklara inslag i vardagen. För andra är det inget man kan ta för givet. Många kämpar för rätten till fria val, att fritt få uttrycka sina åsikter och att få en rättvis prövning i domstol.

Politik och makt Tänk dig att en grupp människor lider skeppsbrott på en öde ö. De har i stort sett ingen mat eller utrustning med sig. Då är det nog klokt att börja med att skaffa mat och att göra i ordning någonstans att bo. Det låter kanske enkelt, men tänk om några helst vill vila och inte vill hjälpa till med att skaffa mat och bygga läger. De är inte så hungriga och kan tänka sig att sova under bar himmel. När maten ska samlas in visar det sig dessutom att det finns personer som inte kan tänka sig att döda djur för att få mat.

De hävdar till och med att ingen har rätt att göra det.

Ju längre tiden går, desto fler skillnader upptäcks mellan de olika människorna. Åsikter, intressen och önskemål går isär.

På ön uppstår samma typ av frågor och konflikter som i vilket samhälle som helst. Grundproblemet är: Hur ska vi göra när en fråga berör många människor – och det samtidigt finns olika åsikter om vilken lösning som är bäst?

Politikens huvudfrågor Politik handlar ytterst om beslutfattande i gemensamma frågor.

Detta innefattar både själva beslutsfattandet och sakinnehållet i besluten. För att få en tydlig bild av vad det handlar om behöver vi svara på följande frågor: ■■

Beslutsfattande i gemensamma frågor

Vem eller vilka ska fatta beslut i gemensamma frågor? Ska några få

(diktatur) eller hela folket (demokrati) vara delaktiga i besluten? Detta får du läsa om under rubriken ”Styrelseskick”.

■■

Hur ska besluten fattas och hur ska de genomföras? Vilka besluts-

regler ska gälla och hur ska samhället organiseras? Detta tillhör avsnittet ”Organisation av demokratier”.

■■

Vilka frågor ska vara gemensamma respektive privata? Vad ska

människor få besluta om själva? Frågan behandlas under rubriken ”Politiska ideologier”.

■■

Hur mycket ska var och en bidra med till det gemensamma? Hur ska resurserna i samhället fördelar? Hur höga ska skatterna vara? Även

den här frågan tillhör avsnittet ”Politiska ideologier”.

195

9

Politikens grunder

Makt

A

Påverkan

B

Handling

X

Makt innebär en möjlighet att kunna påverka sitt eget och andras liv. En vanlig definition av makt är att en aktör (A) har möjlighet att påverka en annan aktör (B) att göra någonting (X). En ”aktör” behöver inte vara en enskild individ. Det kan även vara till exempel ett företag, en organisation eller en regering. Utan makt är vi maktlösa och kan inte få någonting genomfört.

Makt och maktresurser Förmågan att utöva makt styrs av tillgängliga maktresurser. En typ av makt kan vara kopplad till flera maktresurser. I en diktatur är tvångsmakt vanlig, men den kombineras ofta med andra former av makt för att påverka människor. Det karaktäristiska är att folket inte har något att säga till om.

I demokratier finns det också tvångsmakt, men den utgår från lagar som är stiftade av folkvalda politiker och folket har möjligheten att välja bort partier som stiftar ”fel” lagar. De som ska se till att lagarna följs (polisen) och de som dömer (domstolarna) granskas och om de gör fel kan de hållas ansvariga.

TYP AV MAKT

MAKTRESURSER

Positionsmakt (formell ställning i en hierarki som ger vissa befogenheter)

Lagar, regler och avtal.

Tvångsmakt

Hot, våld, övervakning och bestraffning.

Belöningsmakt

Löften om eftertraktade belöningar, t.ex. om jobb eller lön.

Kunskapsmakt

Kunskap, skicklighet, information och nätverk.

Personlig makt

Karisma, charm, popularitet, energi och övertalningsförmåga.

❦❦ FUNDERA Vilka maktresurser använder du själv för att påverka i olika sammanhang, t.ex. i skolan, i en förening, i hemmet eller i samhället?

Malala Yousafzai skrev som 12-åring i sin blogg om flickors situation i Pakistan. Bloggen blev internationellt uppmärksammad. Hon hade skrivit under pseudonym, men till slut avslöjades hennes identitet.

En grupp talibaner attackerade och sköt henne i huvudet när hon var på väg hem från skolan i en skolbuss. Hon fördes till Storbritannien för vård och överlevde.

Hon har fått många utmärkelser, bland annat Nobels fredspris. Enligt flera rankinglistor är Malala idag en av världens mest inflytelserika personer.

196

När det gäller möjligheten att påverka samhällets utveckling finns det några olika former av makt: ■■

Den politiska makten handlar om att ha möjlighet att påverka

samhället i en viss riktning. Detta sker genom beslut och lagstiftning i gemensamma frågor.

■■

Den ekonomiska makten innehas av organisationer och personer

som äger och driver företag. Här tänker man kanske främst på stora aktieägare och företagsledare i storföretag, men även småföretagare kan ha stor makt lokalt.

■■

Opinionsmakten är makten att få människor att tycka och göra

vissa saker. Både den politiska och ekonomiska makten utövar givetvis en viss opinionsmakt, men det finns även andra aktörer. Stora organisationer som fackförbund, idrottsförbund, religiösa samfund och branschorganisationer jobbar ständigt för att just deras medlemmars intressen ska tillgodoses. Andra makthavare är forskare och experter som ofta tas in som sakkunniga, men även olika kulturpersonligheter som skådespelare och musiker. En mycket viktig del av opinionsmakten är medierna.

Tidningar, radio, tv och social medier är viktiga för att kunna nå ut med budskap till stora delar av befolkningen.

Politiska maktahvare I de allra flesta länder är det männen som under lång tid har dominerat den politiska makten. Fortfarande sitter oftast en majoritet av män i parlamenten och de flesta stats- och regeringschefer är män. Men det finns allt fler undantag, här följer några exempel:

Indira Gandhi

LAND

PERSON

POLITISK STÄLLNING

Indien Storbritannien Norge Pakistan Finland Tyskland Liberia Bangladesh Danmark Chile

Indira Gandhi Margaret Thatcher Gro Harlem Brundtland Benazir Bhutto Tarja Halonen Angela Merkel Ellen Johnson Sirleaf Sheikh Hasina Wajed Helle Thorning-Schmidt Michelle Bachelet

premiärminister 1966–1977, 1980–1984 premiärminister 1980–1988 statsminister 1986–1996 premiärminister 1988–1990, 1993–1996 president 2000–2012 förbundskansler 2005– president 2005– premiärminister 2009– premiärminister 2011–2015 president 2006–2010, 2014–

Norge

Erna Solberg

statsminister 2013–

Polen

Beata Szydło

premiärminister 2015–

Jämfört med andra länder finns det många kvinnor som är politiker i Sverige. Sveriges riksdag och den svenska regeringen har sedan några årtionden tillbaka i stort sett en jämn könsfördelning. Men ännu har Sverige aldrig haft någon kvinna som statsminister.

197

9

Politikens grunder

Demokrati

Representativ

Direkt (folkomröstningar)

Politiker

demokrati i modern mening eftersom endast män som var fria medborgare fick rösta. Kvinnor hade inget inflytande över politiken och slavar var helt rättslösa.

Beslutsfattandet i antikens Aten skedde genom direkt demokrati. Alla röstberättigade deltog i beslutfattandet direkt utan mellanhänder.

I dagens demokratier skulle det vara för krångligt och tidskrävande att fatta alla beslut genom direkt demokrati. I stället har det utvecklats en representativ demokrati. Den innebär att folket väljer representanter – politiker – som de tycker representerar deras åsikter och låter dem föra deras talan i ett parlament. Men även idag förekommer ibland direkt demokrati, exempelvis vid folkomröstningar. I Schweiz och vissa delstater i USA är folkomröstningar mycket vanliga.

Demokratier i världen Det är först under de senaste hundra åren som vi på allvar kan tala om en riktig demokratisering av samhället. Ända fram till andra halvan av 1900-talet fanns det relativt få demokratier i världen. Det var ett styrelseskick som i stort sett bara förekom i Västeuropa och Nordamerika.

Antalet demokratier i världen har fördubblats under de senaste 40 åren. I dag räknar FN med att det finns dubbelt så många demokratier som diktaturer i världen. För knappt femtio år sedan var fördelningen den omvända.

Demokratiska

Delvis demokratiska

Ickedemokratiska

Organisationen Freedom House bedömer årligen graden av demokrati i världen genom att följa politiska och medborgerliga fri- och rättigheter.

200

Källa: Freedom House 2015

Men man kan inte säga att slaget om demokratin är vunnet.

Det finns många länder där människor förföljs för sina åsikter och där fria val inte tillåts. Dessutom är relativt nya demokratier ofta bräckliga.

Demokratins problem Citatet intill visar den brittiske premiärministern Winston Churchills åsikt om demokrati som styrelseskick. Vad han menade var att även demokratin har sina fel och brister, men det finns inget annat styrelseskick som är bättre.

Att göra sin röst hörd En ständigt aktuell fråga är hur den enskilda medborgaren ska kunna komma till tals i politiska frågor. Människor säger ibland uppgivet att det inte är någon idé att försöka påverka, eftersom det ändå inte är någon som lyssnar. Då är det viktigt att komma ihåg att det är just de demokratiska principerna som ger människor rättigheter att yttra sig, kritisera och bedriva påverkan.

Ett relativt nytt sätt att skapa opinion är med hjälp av sociala medier som exempelvis Facebook, något som blev tydligt i de folkliga upproren under den arabiska våren 2011.

Aung San Suu Kyi och hennes parti National League for Democracy (NLD) vann en jordskredsseger i Burmas första demokratiska val, 2015. Hon har under lång tid drivit kampen för demokratisering och har också straffats för sin kamp. 1991 tilldelades hon Nobels fredspris. Trots demokratiseringen i Burma garanteras fortfarande militären plats i parlamentet.

”Demokrati är det sämsta styrelseskicket i världen – om man bortser från alla andra.”

Winston Churchill, brittisk politiker och författare, 1874–1965

Mediernas inflytande Många politiker anser att det är svårt att skapa intresse för en fråga om man inte har medierna på sin sida. För att synas i 201

9

Politikens grunder

Tredje statsmakten

mediebruset måste partiernas politiska förslag vara enkla och uppseendeväckande. Man brukar säga att politiker har cirka sju sekunder på sig att få ut sitt budskap när de uttalar sig i tv, resten klipps bort. Då är det inte märkligt att den politiska debatten kan bli slagordsbetonad. Det blir väldigt lite tid för eftertanke och förklarande resonemang. Medierna hävdar att det är tv-tittarna som vill ha det så.

På grund av sitt inflytande på den politiska dagordningen kal­ las medierna ibland för den tredje statsmakten.

Demokrati tar tid Ett tredje problem kan vara att demokrati tar tid. Frågor ska diskuteras i många olika sammanhang innan politikerna kan ta beslut. När beslutet väl fattas kan de som väckte frågan redan ha tappat intresset och gått vidare till något annat. Samtidigt är den demokratiska beslutsprocessen ett sätt att få fram så genomtänkta beslut som möjligt. Det betyder också att besluten kan gå lättare att genomföra när de väl är fattade.

Demokratins fiender

Antidemokratisk rörelse Kollektivistisk syn

Det kommunistiska manifestet

Religiösa rörelser

202

Ytterligare en svår fråga är vad demokratin ska göra med demokratins fiender. Vad ska man göra när ett politiskt parti säger att de ska avskaffa demokratin om de vinner valet? Ska man förbjuda det partiet från att delta? Frågan är berättigad. Det var nämligen vad som skedde när Hitler fick makten i Tyskland på 1930-talet. Samma sak har varit aktuell under 1990-talet i både Algeriet och Turkiet.

I många länder finns även i dag antidemokratiska rörelser som nazister, fascister och extrema vänstergrupper. Ofta har dessa en utpräglat kollektivistisk syn på samhället. Detta innebär att individen – den enskilda människan – kan offras för vad som påstås vara gruppens, samhällets, ledarens eller idéns bästa. Dessa rörelser tar sig ofta rätten att tvinga på andra sina åsikter och om de skulle få chansen skulle de också tvinga på andra sitt samhällssystem.

Karl Marx och Friedrich Engels skrev i Det kommunistiska manifestet att revolutionen skulle genomföras med våld. De som inte hade förstått ”samhällets bästa” kunde offras för ”den goda saken” – genomförandet av revolutionen.

Liknande tankar om den egna överlägsenheten finns också hos extrema religiösa rörelser runt om i världen. Kristna högergruppers bombningar av abortkliniker i USA, judiska bosättares väpnade motstånd mot den egna armén och islamistiska terrorgrup-

Bryssel stängs ner och bevakas av militär och polis efter terrorhot, november 2015.

pers attacker är alla exempel på detta fenomen. Dessa ståndpunkter utgör en skarp kontrast till de demokratiska grundidéerna om alla människors lika värde, där förståelse och tolerans för oliktänkande är centrala principer.

Konflikten mellan individens rättighet och andra värden Under 1900-talet kallade sig många kommunistiska länder för folkdemokratier. De levde inte upp till kraven på mänskliga rättigheter och var i praktiken partidiktaturer som förföljde oliktänkande och censurerade medierna. Dessa samhällen tolkade demokrati först och främst som ekonomisk demokrati. De menade att så länge alla hade ungefär lika bra ekonomisk standard var det demokrati. De ansåg också att det fanns en sanning som var bäst för alla och att ledarna visste bäst. Enskilda individer som inte instämde med ledarnas bild av det goda samhället förföljdes, fängslades, torterades och dödades.

Det kan också finnas en konflikt mellan kollektivets säkerhet och individens frihet. Det har vi sett i flera demokratiska stater efter olika terrordåd. Efter dåden mot World Trade Center i USA 2001 började flera länder införa begränsningar i de demokratiska rättigheterna av säkerhetsskäl.

Debatten om konflikten mellan kollektivets säkerhet och individens frihet har aktualiseras även vid senare terrorhandlingar.

Så skedde i Norden i och med bombdådet i centrala Stockholm 2010 samt sprängningen av en bomb i centrala Oslo och dödsskjutningen av närmare hundra personer i Norge 22 juli 2011.

Efter attentaten i Paris 2015 införde den franska regimen undantagstillstånd – något som är mycket ovanligt i demokratier.

Om man fullt ut skulle hävda säkerhet före frihet och öppenhet innebär det att man begränsar individers mänskliga rättigheter för att skydda det kollektiva samhället. Då liknar det principerna i en diktatur. Det är alltså en svår balansgång för demokratier.

Folkdemokratier

❦❦ FUNDERA Vilka begränsningar i de mänskliga fri- och rättigheterna är du villig att tillåta för att få din säkerhet garanterad?

Frihet

Säkerhet

203

9

Politikens grunder

Vad är demokrati?

Demokrati är en så central fråga inom statsvetenskapen att det finns många olika synsätt. Vi ska här möta några.

Dahls krav Ett sätt att beskriva demokrati är att sätta upp en rad villkor som ska vara uppfyllda för att en stat ska kunna räknas som en demokrati. Statsvetaren Robert Dahls modell för polyarki (mångstyre) är en av de mest kända. Enligt den ska följande minimikrav gälla i en demokrati: ❦❦ Allmän och lika rösträtt. Alla har en röst och varje röst väger lika mycket. ❦❦ Allmänna, fria och hemliga val måste hållas regelbundet. ❦❦ Yttrande-, mötes- och tryckfrihet. Rätten att bilda partier och sprida sina åsikter. ❦❦ Rättssäkerhet. Alla ska vara lika inför lagen, ingen ska fängslas utan skäl, domstolarna ska vara opartiska.

TEORI politiska jämlikhet ska uppnås genom en mer jämlik ekonomisk fördelning och jämlika möjligheter till utbildning och sjukvård. Människan är inte egoistisk, därför ska samhället uppmuntra till samarbete, gemenskap och man ska ha resurser utifrån vilka behov man har. ❦❦ Deltagardemokrati – som är nära kopplad till direkt demokrati (se sidan 200) och strävar mot att så många som möjligt deltar i det politiska livets alla nivåer och sektorer. Det här kan vara svårt att ordna på nationell nivå, även om det ibland tillämpas genom folkomröstningar. På lokal nivå är det lättare att genomföra, inte minst med tanke på den tekniska utvecklingen av digitala medier och kommunikation. ❦❦ Deliberativ demokrati – vars mest kände förespråkare är den tyske sociologen Jürgen Habermas.

Deliberationen handlar om att ha förutsättningslösa och förnuftiga offentliga samtal där olika synsätt och intressen möts. Syftet är att nå fram till beslut som alla är överens om och villiga att genomföra.

❦❦ Majoritetsbeslut. Majoriteten beslutar i viktiga frågor, utan att för den skull förtrycka minoriteters mänskliga rättigheter.

Demokratins idé Kritiker menar att definitionen ovan ger en alldeles för enkel bild av vad en demokrati är. De menar att man måste försöka fånga själva kärnan i den demokratiska idén. Men vad kärnan består av är omstritt. Några av de vanligaste synsätten inom statsvetenskapen är: ❦❦ Liberal demokrati – som fokuserar på politisk jämlikhet, individens frihet och skydd mot majoritetens förtryck av enskilda människor. Om detta ska kunna garanteras krävs att de individuella fri- och rättigheterna får ett mycket starkt skydd i grundlagarna och att man begränsar centralmaktens inflytande genom till exempel maktdelning. Människan är egoistisk och därför måste vi anpassa samhället till det. Individer ska konkurrera om resurser och man ska ha resurser efter hur väl man presterar. ❦❦ Egalitär demokrati – har sina rötter i socialistiskt och socialliberalt tänkande och strävar efter att alla ska ha samma möjligheter att delta i det politiska livet, inte bara i teorin utan även i praktiken. Denna

204

Demokrati är mer än att rösta, även om det sker i ett digitalt valbås.

I många fall kombineras flera definitioner. I studierna som görs inom det världsomspännande projektet Varieties of Democracy studeras en rad aspekter av demokrati i olika länder. Forskarteamet leds bland annat från Göteborgs universitet. Tillsammans med lokala forskare mäts demokratiindex för bland annat alla punkterna som nämns i den här vetenskapsrutan.

Läs gärna mer på www.v-dem.net.

Organisation av demokratier I demokratiska styrelseskick är det folket som står i centrum.

Alla politiska makthavare är beroende av folkets röster för att kunna sitta kvar och därigenom kunna genomföra den egna politiken. Det finns olika sätt att organisera statens verksamhet inom den demokratiska ramen.

Grundlagen eller konstitutionen Grundlagarna, författningen eller konstitutionen är olika namn på det regelverk som talar om hur statsskicket ser ut och hur makten ska fördelas mellan olika statliga organ.

Författningen kan vara skriven eller oskriven. De flesta länder har i dag skrivna grundlagar, men det finns undantag. I Storbritannien är författningen fortfarande oskriven. Den grundar sig där i stället på praxis och olika historiska dokument, exempelvis Magna Charta från år 1215.

Författningens ställning varierar i olika länder. I till exempel USA och Tyskland har författningen en mycket stark ställning.

Grundlag Författning Konstitution

Praxis

De fyra statsorganen Inom statsvetenskapen talar man om jämförande politik när man studerar olika staters styrelsesätt. Det man framförallt koncentrerar sig på är statsorganen, deras uppgifter och förhållande till varandra.

I de flesta länder finns fyra viktiga statsorgan: ■■

Statschef – monark (kung, drottning) eller president.

■■

Folkrepresentation – parlament, riksdag.

■■

Regering – leds av en statsminister, premiärminister eller ​

Jämförande politik

■■

Domstolar.

• ••

president.

205

SAMHÄLLSVETENSKAP

INNEHÅLL 17. ATT STUDERA SAMHÄLLET .................. 372 Vetenskaplighet i samhällskunskap ................. 373 Att organisera verkligheten .......................... 375 Att analysera samhället ............................... 376 Sammanfattning och uppgifter ...................... 384

18. UNDERSÖKNING OCH PRESENTATION ... 386 Samhällsvetenskapliga undersökningar ........... 387 Steg 1 Planering ...................................... 388 Steg 2 Materialinsamling ............................ 390 Steg 3 Materialbearbetning .......................... 399 Steg 4 Diskussion och slutsatser .................... 401 Presentationsformer .................................. 402 Sammanfattning och uppgifter ...................... 408

CENTRALT INNEHÅLL – SAMHÄLLSVETENSKAP ■

Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.

■

Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter.

VAD SKA DU LÄRA DIG? KUNSKAPER – SAMHÄLLSVETENSKAP ■

Kunskaper om vad ett vetenskapligt förhållningssätt kan innebära i samhällskunskap.

■

Kunskaper om hur det går till att samla in information via enkäter, intervjuer och observationer.

■

Kunskaper om olika statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.

■

Kunskaper om hur en rapport, essä och debatt kan byggas upp.

FÖRMÅGOR – SAMHÄLLSVETENSKAP

■

Tolka och förstå teorier och modeller. Använda teorier och modeller för att organisera verkligheten.

■

Analysera samhällsfrågor genom att identifiera och diskutera orsaker, konsekvenser samt möjliga lösningar.

■

Analysera samhällsfrågor genom att söka samband och dra slutsatser, till exempel genom att använda statistiska metoder eller samhällsvetenskaplig textanalys.

■

Använda argumentationsanalys för att ge argument för dina ståndpunkter och för att värdera andras ståndpunkter.

■

Söka, granska och tolka information, redovisa källorna samt göra källkritiska reflektioner om deras relevans och trovärdighet.

■

Redogöra för dina kunskaper och din analys på ett strukturerat och säkert sätt med hjälp av olika presentationsformer.

371

18

Undersökning och presentation

SAMMANFATTNING OCH UPPGIFTER Efter att ha läst det här kapitlet ska du ha kunskap om olika sätt att samla in material till undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Det kan vara genom intervjuer, enkäter och observationer.

Du ska också veta hur detta material kan bearbetas.

Dessutom ska du kunna göra presentationer i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter.

material via exempelvis intervjuer, observationer och enkäter. Att konstruera bra enkätfrågor är svårt och därför bör man testa sina frågor på en begränsad grupp innan man gör enkäten i stor skala. I djupintervjuer kan intervjuaren anpassa sig till respondenten och genom följdfrågor reda ut oklarheter, något som inte är möjligt i enkäter.

När man gör observationer är det bra att förbereda någon form av observationsschema, så att man lättare kan registrera det man ser utan att behöva skriva en hel text. Att spela in video eller ljud är bra hjälp, men tar mycket tid att i efterhand gå igenom och analysera.

En annan form är skrivbordsundersökningar som innebär att en undersökning utgår från material som andra har samlat in. Det kan vara texter, statistik, bilder eller ljudinspelningar.

Det handlar om: ❦ Samhällsvetenskapliga undersökningar – deras upplägg och planering. ❦ Materialinsamling vid både fältundersökningar och skrivbordsundersökningar. ❦ Materialbearbetning – strukturera och analysera. ❦ Hur du kan diskutera och dra slutsatser utifrån din undersökning.

■

Steg 3: Materialbearbetning Att bearbeta materialet brukar börja med att man sållar bort sådant man inte behöver. Det material som blir kvar ska sorteras och struktureras efter någon genomtänkt princip. Först därefter går det att börja analysera materialet på allvar. Hur man analyserar beror på vilken typ av undersökning man gör samt vilka analysmetoder man har valt.

■

Steg 4: Diskussion och slutsatser Det sista steget i undersökningen är att diskutera och dra slutsatser utifrån de resultat som har kommit fram i undersökning.

❦ Presentationsformer – rapporter, essäer samt argumenterande text och tal.

En samhällsvetenskaplig undersökning görs ofta i fyra steg – planering, materialinsamling, materialbearbetning samt diskussion och slutsatser. En mycket viktig del i allt vetenskapligt arbete är att ha tydliga hänvisningar till de källor man har använt.

■

■

408

Steg 1: Planering I början av en undersökning behöver man ringa in vilket problem det är man vill undersöka. Syftet, frågeställningen eller hypotesen måste göras så tydliga och konkreta som möjligt. När problemformuleringen är tydlig kan man gå vidare till att undersöka vilket material som behövs för att genomföra undersökningen. Först när detta är klart kan man bestämma sig för vilka metoder som är lämpliga för att samla in materialet och vilka metoder man kan använda för att bearbeta det.

Steg 2: Materialinsamling Samhällsvetenskapliga undersökningar kan göras som fältundersökningar där du själv samlar in ditt

Det vanligaste sättet att presentera en vetenskaplig undersökning är i en skriftlig rapport. Den bör innehålla titelsida, sammanfattning, innehållsförteckning, inledning, resultat (analys och tolkning), avslutande diskussion, källförteckning och eventuella bilagor.

En essä är en lite lösare form av text än en rapport.

Essäformen kan användas för att presentera vetenskapliga resultat eller som en argumenterande text.

Vid både argumenterande text och tal är det bra att ta stöd av den klassiska retorikens struktur. Den följer ordningen: inledning, bakgrund, tes, argument/bevis, motargument, slutsats och avslutning.

❦ Faktafrågor 1. I vilka fyra steg kan man dela in en vetenskaplig undersökning?

2. Varför är det viktigt att redovisa sina källor i en vetenskaplig undersökning?

3. Vad är en problemformulering?

4. Vad skiljer en fältundersökning från en skrivbordsundersökning?

5. Varför behöver man skilja på metoder för att samla in material och metoder för att bearbeta material?

6. Vad betyder begreppen population och urval?

7. När används slumpmässiga respektive ickeslumpmässiga urval?

8. Vad är det för skillnad mellan öppna och fasta svarsalternativ i en enkätundersökning?

9. När är det lämpligt att använda kvalitativa djupintervjuer i stället för enkäter med fasta svarsalternativ?

10. Vilken är den stora fördelen med observationer i förhållande till enkäter eller intervjuer?

11. Vilka typer av frågor besvaras bäst genom att använda: a) kvantitativt material b) kvalitativt material?

12. Förklara hur en sökmotor på webben sorterar träffarna.

13. Förklara vad de tunna, streckade pilarna i modellen på sidan 401 vill säga.

14. Antag att du har använt den här boken som källa i ett arbete om näthat. a) Hur skulle du skriva en not som hänvisar till ett textavsnitt? b) Vad skulle du skriva i källförteckningen?

15. Vad menas med etos, patos och logos när det handlar om argumenterande text och tal?

❦ Analysfrågor 1. Vilka för-och nackdelar kan du se med att i en vetenskaplig undersökning arbeta utifrån en hypotes (ett antagande) jämfört med att jobba utifrån syfte/frågeställningar?

2. Kom med förslag till hur ämnesområdet mänskliga rättigheter skulle kunna avgränsas inför en undersökning. Du kan använda texter i kapitel 1, 3 och 12 som en kunskapsöversikt. Välj ett av dina avgränsade ämnen och formulera ett syfte och några frågeställningar. Tror du att du behöver använda kvantitativt och/eller kvalitativt material för att få svar på dina frågor?

❦ Uppdrag 1. Analysera kulturkartan på sidan 68. Gör det genom att besöka World Values Surveys webbplats för att ta reda på hur de gör sina enkäter och intervjuer.

Tycker du att deras forskning och resultat uppfyller kraven på god vetenskaplighet?

2. Studera en insändare i en tidning (gärna den insändare som du använde i uppdraget i kapitel 17).

Klassificera de argument som används som etos-, patos- eller logosargument.

3. Via portalen Diva (www.diva-portal.org) kan du söka bland uppsatser på högskolenivå. Sök reda på en uppsats inom något samhällsvetenskapligt tema som intresserar dig, t.ex. jämlikhet eller frihet.

Skriv ner hur uppsatsen är upplagd (huvudrubrikerna). I vilken mån överensstämmer strukturen med tipsen i det här kapitlet om hur en rapport kan läggas upp?

4. Planera, genomför och presentera en enkätundersökning utifrån en samhällsfråga. Följ instruktionerna i kapitlet.

409

FORUM Samhällskunskap 1

Forum 1 är i första hand skriven för gymnasiekursen Samhällskunskap 1b, men kan även användas av dig som ska läsa kurserna 1a1 och 1a2.

Forum Samhällskunskap är indelad i fem ämnesområden: PÅV ER KA N

IER ED HM C O

KU L R TU

Kultur  Ekonomi  Politik  Påverkan och medier  Samhällsvetenskap 

De fyra första ämnesområdena är i sin tur indelade i fyra kapitel:

ON EK

LI

TI

OM

PO

I det andra kapitlet diskuteras området utifrån ett individperspektiv.

Det kan handla om privatekonomi, samhällsengagemang och påverkan.

I

I det första kapitlet presenteras områdets grundläggande begrepp och samband.

K

I det tredje kapitlet, i respektive block, flyttar vi fokus till Sverige.

Svensk politik och svensk ekonomi blir här två centrala kapitel i Forum.

I det avslutande fjärde kapitlet blickar vi ut mot Europa och övriga världen.

Kunskaper om globala livsvillkor, klimatförändringar, folkrätt och globalt samarbete blir allt viktigare för att förstå vår egen samtid.

Vetenskaplighet har en central roll i Forum Samhällskunskap: I ämnesområdet Samhällsvetenskap diskuteras analys­modeller, teorier och andra forskningsfrågor. Där ges även kraftfulla verktyg för att du själv ska kunna undersöka samhället. Vetenskapsrutorna som finns i anslutning till bokens texter följer upp detta med olika exempel från varje ämnesområde.

Till varje kapitel finns fakta- och analysfrågor, uppdrag och en sammanfattning.

Författare: Krister Brolin – samhällskunskapslärare vid Östra Reals gymnasium i Stockholm, lärarutbildare och författare.

Lars Nohagen – samhällskunskapslärare, författare och lärar­utbildare vid Stockholms universitet.

ISBN 978-91-523-3343-3

(523-3343-3)