9789147117031

Jobba smartare med

Upplaga 3

Rådgivning på värdepappersmarknaden Licensieringstest för rådgivare

Mats Beckman • Magnus Björkman • Robert Dahlström Ella Grundell • Erik Holmstrand • Lennart Lundquist Urban Rydin • Alf-Peter Svensson • Jan Wiberg

Förord/Författar­ presentation Rådgivning på värdepappersmarknaden är framtagen av Liber utifrån SwedSec:s kunskapskrav för licensieringstest för rådgivare. Kunskapskraven utgör en grundnivå av kunskap som licenshavare i målgruppen måste ha, oavsett arbetsuppgifter och roll. Författarnas ambition är att boken ska vara ett heltäckande hjälpmedel för den som står inför sin licensiering.

Vi som har skrivit är: Mats Beckman är bolagsjurist hos Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA, och var tidigare verksam inom olika företag på den svenska finansmarknaden. Han var bl.a. ansvarig för compliance inom SEB:s division Stora Företag & Institutioner fram till oktober 2014 och ledamot i SwedSec:s prövningsnämnd. Han har tidigare också haft befattningar som chefs­jurist på Nasdaq OMX Nordiska Börs, bolagsjurist hos VPC (nu Euroclear Sweden) och som kansliråd/rättssakkunnig på Finansdepartementets värdepappersmarknadsenhet.

Magnus Björkman är vice vd för Folksam Fondförsäkring AB. Han har tidigare arbetat som advokat på Linklaters Advokat­byrå, varit chef för compliance-funktionen på Danske Bank i Sverige samt rättsenhetschef på Finansinspektionen. Magnus är specialist på finansmarknadsfrågor och särskilt inriktad på finansiell rådgivning.

Robert Dahlström är jur.kand. och har mångårig erfarenhet inom finansoch försäkringsbranschen. Han är föredragande i Försäkringsförmedlingsmarknadens Disciplinnämnd och driver idag juristfirman RODA Finans & Juridik AB med specialisering inom finans och försäkring, med uppdrag från aktörer som InsureSec. Robert har tidigare arbetat som biträdande ­jurist på en advokatfirma med specialisering inom pensionsrätt, arbetat som licensierad försäkringsförmedlare samt ­varit ägare av och delägare i försäkringsförmedlarföretagen.

4

F ö ro r d / f ö r fat ta r p r e se n tat i o n

Ella Grundell är idag skattejurist på Swedbank och arbetar med internationella skattefrågor. Hon har tidigare varit verksam som bolagsjurist vid Euro­clear Sweden AB, med särskild inriktning på bolagsrätt, värde­ pappers­rätt, skatterätt och compliance-frågor. Hon har även varit expert i Fiscal Compliance Group (FISCO) i EU-kommissionen samt i Aktievinstkontrollutredningen på Finansdepartementet.

Erik Holmstrand är civilingenjör inom teknisk fysik och civilekonom.

Han arbetar som analytiker på Danske Bank med fokus på modeller för risk- och skatterådgivning inom private banking.

Lennart Lundquist, civ.ek., har över 40 års erfarenhet av bank inom området investeringsrådgivning och Wealth Management. Han har även arbetat flera år med projekt inom samma områden i de skandinaviska länderna samt i Luxemburg.

Urban Rydin är jur.dr och chef för Skattebyrån inom LRF Konsult. Han är skatteansvarig inom Lantbrukarnas Riksförbund och har uppdrag som expert i flera statliga skatteutredningar.

Alf-Peter Svensson är advokat och delägare vid Grönberg Advokatbyrå, med särskild inriktning på värdepappersmarknadsrätt. Han har lång erfarenhet från värdepappersmarknaden, bland annat som värde­pappers­ jurist inom SEB samt som chefsjurist och Compliance Officer hos Nordiska Fondkommission.

Jan Wiberg är grundare och Managing Partner i DuLac Familj Office Ltd. i Zurich. Han har lång erfarenhet av kapitalförvaltning från både SEB och Swedbank, i Sverige och internationellt. Jan är medförfattare till flera böcker om kapitalmarknaden och är även styrelseledamot i SNS lokalförening i Zürich.

5

Innehåll Förord/Författar­presentation.......................................................... 4 Del 1 Produkter och hantering av kundens affärer..... 11 1.1 Sparandeformer och finansiella instrument.......................... 13 1.1.1 Bankverksamhet och banksparande...................................... 13 1.1.2 Aktier, konvertibler och teckningsrätter................................ 17 1.1.3 Kapitalskyddade placeringsprodukter................................... 27 1.1.4 Marknadsplaceringar såsom bevis och certifikat................. 31 1.1.5 Hävstångsplaceringar............................................................... 34 1.1.6 Obligationer............................................................................... 35 1.1.7 Standardiserade derivatinstrument........................................ 47 1.1.8 Aktiefonder................................................................................ 53 1.1.9 Räntefonder............................................................................... 58 1.1.10 Övriga fonder såsom blandfonder, hedgefonder och AIF-fonder......................................................................... 59 1.1.11 Börshandlade fonder (ETF).................................................... 66 1.1.12 Fondavgifter............................................................................... 69 1.1.13 Faktablad och övrig information till kund om ­ fondandelar................................................................................ 70 1.1.14 Investeringssparkonto (ISK).................................................... 73 1.2 Information ­avseende utgivare av aktier och andra finansiella i­ nstrument............................................................. 76 1.2.1 Aktiehändelser.......................................................................... 76 1.2.2 Anmälnings- och teckningsrutiner vid emissioner............. 80 1.2.3 Aktieutdelning.......................................................................... 85 1.2.4 Offentliga uppköpserbjudanden............................................. 85 1.2.5 Informationsplikt på aktiemarknaden................................... 87 1.3 Handel med ­finansiella instrument........................................ 94 1.3.1 Handel på aktiemarknaden..................................................... 94 1.3.2 Handel med komplicerade instrument.................................. 98 1.3.3 Handel på räntemarknaden (utom interbank­marknaden). 104 1.3.4 Regler för orderutförande........................................................ 105 1.3.5 Kursinformation....................................................................... 108 1.4 Kontoföring, clearing och avveckling..................................... 109 1.4.1 Värdepapperskonton och VPC-systemet.............................. 109 1.4.2 Administration av värdepappersaffärer................................. 114

6

I n n e hå l l

1.4.3 Depåhantering i praktiken...................................................... 116 1.4.4 Redovisning av värdepappersaffärer...................................... 118

Del 2 Ekonomi...................................................................................... 123 2.1

Makroekonomisk ­analys......................................................... 125 2.1.1 Grundläggande begrepp.......................................................... 125 2.1.2 Penningpolitik och centralbanker.......................................... 129 2.1.3 Finanspolitik.............................................................................. 133 2.1.4 Den öppna ekonomin.............................................................. 135 2.1.5 Avkastningskurvan................................................................... 138

2.2 Värdering av fi ­ nansiella instrument....................................... 142 2.2.1 Räntebegrepp, nuvärden, slutvärden och annuiteter........... 142 2.2.2 Värderingsprinciper för obligationer..................................... 147 2.2.3 Värderingsprinciper för aktier................................................ 149 2.3 Risk och avkastning................................................................. 153 2.3.1 Lägesmått................................................................................... 153 2.3.2 Avkastningens komponenter.................................................. 156 2.3.3 Spridningsmått.......................................................................... 158 2.3.4 Förväntad avkastning, realiserad avkastning och risk......... 159 2.3.5 Total risk och riskdekomponering......................................... 161 2.3.6 Marknadsrisk............................................................................ 163 2.3.7 Andra typer av risker .............................................................. 167 2.4 Grunderna i ­portföljläran....................................................... 171 2.4.1 Samvariation (korrelation) ..................................................... 171 2.4.2 Diversifiering och riskspridning............................................. 174 2.4.3 Effektiva portföljer och den effektiva fronten....................... 176 2.4.4 CAPM och förväntad avkastning........................................... 178 2.5 Utvärdering av ­portföljer och fonder..................................... 185 2.5.1 Traditionella utvärderingsmått............................................... 185 2.5.2 Tracking error och informationskvot .................................... 187 2.5.3 Jämförelseindex och aktiv risk ............................................... 188 2.5.4 Rating av fonder........................................................................ 190 2.6 Privatekonomi......................................................................... 191 2.6.1 Sparutrymme och förmögenhet............................................. 192 2.6.2 Placeringshorisont och sparmål............................................. 196 2.6.3 Analys av kundens riskattityd................................................. 199 2.6.4 Portföljrekommendationer för olika risknivåer................... 202

7

i nneh åll

Del 3 Etik och r ­ egelverk................................................................. 209 3.1 Finansiell rådgivning.............................................................. 211 3.1.1 Definition av investeringsrådgivning..................................... 211 3.1.2 Kraven på rådgivarens kompetens......................................... 212 3.1.3 Inhämtande av information från kunden.............................. 214 3.1.4 Kravet på att råden ska vara lämpliga för kunden................ 216 3.1.5 Omsorgs- och avrådandeplikten............................................ 217 3.1.6 Kraven på dokumentation....................................................... 219 3.1.7 Passandebedömningar............................................................. 222 3.1.8 Kundkategorier......................................................................... 222 3.1.9 Tillhandahållande av okomplicerade instrument................ 223 3.1.10 Investeringsbedrägerier........................................................... 224 3.2 Grundläggande etik på värdepappers­marknaden.................. 230 3.2.1 Grundläggande etiska värderingar......................................... 230 3.3 Finansinspektionen och SwedSec........................................... 234 3.3.1 Finansinspektionen.................................................................. 234 3.3.2 SwedSecs regelverk................................................................... 239 3.4 Information till kund vid tillhandahållande av investeringstjänster..................................................................................... 244 3.4.1 Information till kund vid tillhandahållande av ­investeringstjänster................................................................... 244 3.5 Intressekonflikter.................................................................... 248 3.5.1 Intressekonflikter och incitament .......................................... 248 3.5.2 Regler om egna och närståendes värdepappersaffärer........ 252 3.6 Penningtvätt och ­finansiering av ­terrorism............................ 257 3.6.1 Åtgärder mot penningtvätt och terrorismfinansiering........ 257 3.7 Mutor och bestickning............................................................ 265 3.7.1 Regler om mutor och bestickning.......................................... 265 3.7.2 Marknadsmissbruksbrotten och rapporterings­skyldigheten............................................................................... 274 3.8 Familjerätt m.m. ..................................................................... 288 3.8.1 Avtal och behörighet................................................................ 288 3.8.2 Egendomsförhållandena och bodelningsregler.................... 293 3.8.3 Arvsreglerna inklusive testamente......................................... 296 3.8.4 Gåva............................................................................................ 299 3.8.5 Omyndiga och deras ställning................................................ 301

8

I n n e hå l l

3.9 Skattefrågor............................................................................. 308 3.9.1 Inkomst av tjänst och regler för skatteberäkning................. 308 3.9.2 Inkomst av kapital och regler för skatteberäkning............... 315 3.9.3 Beskattning av direktsparande i aktier och fonder............... 320 3.9.4 Beskattningsregler avseende investeringssparkonto (ISK). 328 3.9.5 Beskattning vid flytt utomlands.............................................. 332 3.9.6 Omprövning.............................................................................. 335 3.10 Tystnadsplikt........................................................................... 338 3.10.1 Tystnadsplikt............................................................................. 338 3.11 Klagomålshantering................................................................ 345 3.11.1 Klagomålshantering och reklamationer................................ 345 3.11.2 Skadeståndsskyldighet vid vårdslös rådgivning................... 350 3.12 Insättningsgaranti och investerarskydd................................. 353 3.12.1 Insättningsgaranti och investerarskydd................................. 353 Del 4 Pensioner och försäkringar......................................... 357 4.1 Pension.................................................................................... 359 4.1.1 Allmän pension......................................................................... 359 4.1.2 Kollektivavtalad tjänstepension.............................................. 363 4.1.3 Icke kollektivavtalad tjänstepension....................................... 372 4.1.4 Privat pensionssparande.......................................................... 375 4.1.5 Tryggande av pension.............................................................. 377 4.2 Lagstadgad/allmän försäkring utöver p ­ ensionen.................. 381 4.2.1 Lagstadgad försäkring vid sjukdom och föräldraskap......... 381 4.2.2 Lagstadgad försäkring vid dödsfall........................................ 384 4.2.3 Lagstadgad försäkring vid arbetsskada.................................. 385 4.3 Avtalad eller privat meddelad försäkring............................... 386 4.3.1 Försäkringsbegrepp.................................................................. 386 4.3.2 Kollektivavtalad försäkring..................................................... 388 4.3.3 Gruppförsäkring....................................................................... 389 4.3.4 Individuell försäkring för företagare...................................... 389 4.3.5 Individuell försäkring för anställda........................................ 390 4.4 Regelverk kring ­försäkring..................................................... 392 4.4.1 Försäkringsrörelselagen........................................................... 392 4.4.2 Försäkringsavtalslagen............................................................. 394 4.4.3 Försäljning av försäkring på distans....................................... 396 4.5 Livförsäkringsteknik............................................................... 398 4.5.1 Förvaltningsformer.................................................................. 398

9

i nneh åll

4.5.2 4.5.3 4.5.4 4.5.5

Solvens och konsolidering....................................................... 400 Återbäring och arvsvinst.......................................................... 401 Återköp och flytträtt................................................................. 402 Uttag av pension....................................................................... 403

4.6 Skatteregler.............................................................................. 405 4.6.1 Beskattningsregler för pensions- och kapitalförsäkring ..... 405 4.6.2 Avkastningsskatt....................................................................... 409 4.6.3 Avdragsrätt................................................................................ 410 4.7 Förmedling och ­rådgivning.................................................... 413 4.7.1 Lagen om försäkringsförmedling........................................... 413 4.7.2 Försäkringsförmedlingsförordningen.................................... 416 4.7.3 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om ­försäkringsförmedling.............................................................. 417

10

Del 1

Produkter och hantering av kundens aff채rer

SwedSec: Delområde 1 omfattar kunskap om olika sparformer, finansiella instrument och kapitalförvaltning i ett brett perspektiv. I praktiken innebär det grundläggande kunskap om flertalet finansiella instrument samt relativt djupa kunskaper avseende de vanligaste sparformerna för icke professionella kunder. Delområdet omfattar även kunskap om handel och administration av kunders finansiella instrument i ett brett perspektiv.

1.1 Sparandeformer och finansiella instrument 1.1.1 Bankverksamhet och banksparande SwedSec: Licenshavaren ska förstå de olika ränteberäkningsmetoder som tillämpas på banksparande, vad som påverkar bankräntan samt vilken risk ett banksparande innebär. Vidare ska licenshavaren förstå grundläggande begrepp som berör bankverksamhet och banksparande.

Banksparande är den vanligaste formen av placering med rörlig ränta. Det är en enkel och i princip riskfri placeringsform som omfattas av den statliga insättningsgarantin som är ett konsumentskydd för sparande på konto.

Ränta Ränta kommer av latinets réndo som betyder återge eller återställa. Räntan ska bevara (återge) kapitalets köpkraft. Räntan är det pris låntagaren får betala för att få låna pengar. En person som lånar ut sitt kapital kommer att få tillbaka ett högre sammanlagt belopp än vad han lånat ut. Begreppet ränta används för att beskriva denna skillnad. Räntan mäts som en andel av det ursprungliga lånebeloppet och uttrycks vanligen i procent, räntesats.

Om en person lånar ut 100 000 kr och får tillbaka 105 000 kr är räntan 5 procent ((105 000–100 000)/100 000). Detta kallas enkel ränta, eftersom man inte tar hänsyn till vilken tidsperiod lånet avser.

13

Del 1. Produkte r och h a n t e rin g av k un d e n s a ffä r e r

Alla räntor på kreditmarknaden har en bestämd gemensam löptid, näm­ ligen ett år. På kreditmarknaden består ett år av 360 räntedagar och varje månad består av 30 räntedagar. Detta gäller trots att året har 365 kalender­ dagar och oavsett om månaden innehåller 28 eller 31 kalenderdagar. Det gör det enklare att räkna ut vad räntan blir för ett visst antal dagar genom att använda följande ekvation: (Räntesats / 360) × antal dagar.

Om perioden för ränteberäkningen är ett år blir den enkla årsräntan i exemp­let ovan 5 procent. Om långivaren exempelvis vill veta vad ränte­ intäkten för 17 dagar är kan du med ovan nämnda ekvation räkna fram följande: (5/360) × 17 = 0,236 %

För att räkna fram vad månadsräntan blir är det enklare att dividera års­ räntan med 12. Kvartalsräntan får du fram genom att dividera årsräntan med 4, osv.

För att kunna jämföra ränteplaceringar måste du ta hänsyn till kapitaliseringseffekten. Det brukar också uttryckas som ränta-på-ränta-effekten, möjligheten att återinvestera den utbetalda räntan. Genom att justera den enkla årsräntan med det antal återinvesteringar av räntan som kan göras under ett år, får du fram den effektiva årsräntan.

Utbetalas räntan efter ett år (360 dagar) är den enkla årsräntan lika stor som den effektiva årsräntan, men om den betalas oftare kommer den ef­ fektiva årsräntan att överstiga den enkla årsräntan.

Betalas räntan i det tidigare exemplet kvartalsvis blir den effektiva årsräntan 5,09 procent (1,0125 × 1,0125 × 1,0125 × 1,0125). Betalas räntan månadsvis blir den effektiva räntan 5,12 procent (1,00417 × 1,00417 × … × 1,00417). Formeln för att räkna ut den effektiva årsräntan bygger på att den erhållna räntan kan återinvesteras till samma räntenivå.

Ovan har vi berört den nominella räntan, dvs. räntan på det nominella värdet hos ett värdepapper. I ovannämnda fall motsvarar det nominella värdet lånebeloppet. Den nominella räntan tar inte hänsyn till inflation (köpkraftsförsämring). Den del av den nominella räntan som inte går åt till att återställa det utlånade beloppets köpvärde kallas realränta. Realräntan

14

1 .1 . S pa r a n d e f o r m e r o c h f i n a n s i e l l a i n s t r u m e n t

är den verkliga avkastningen (köpkraftsförbättringen) på en räntebärande placering.

Antag att du idag erhåller 5 procent i ränta. Denna ränta ska beskattas innan den kan återinvesteras eller konsumeras. Om skatteuttaget är 30 procent blir det 3,5 procent kvar. Om den långsiktiga inflationstakten är 1 procent innebär det en realavkastning på 2,5 procent.

Ränta bestäms varje dag på marknaden och varierar beroende på vem som är låntagare och lånets löptid.

Ränta kan vara fastställd för viss kortare eller längre tidsperiod, bunden ränta (även kallad fast ränta). För långfristiga instrument kan det finnas räntejusteringsklausuler som innebär att den fasta räntan ändras eller marknadsanpassas, t.ex. vart femte år.

Med kort ränta menas bindningstider upp till ett år, medan bindningstider därutöver kallas lång ränta.

Räntan kan också variera med det allmänna ränteläget, rörlig ränta. An­ passningen till marknadsläget kan ske varje dag eller med lite längre inter­ valler, t.ex. veckovis eller när ränteläget ändrar sig till en viss nivå.

För sparkapital på bankkonto är behållningen nominellt bestämd – en in­ sättning på 100 kr motsvarar ett värde på 100 kr jämte eventuell ränta. Den disponibla behållningen kommer aldrig att understiga summan av de be­ lopp som spararen sätter in på kontot (förutsatt att inga uttag görs).

Storleken på de insatta beloppen är inte bestämda i förväg. Räntan bestäms dag för dag och är beroende av dels kontobehållningen, dels kontovillkoren (som i sin tur är beroende av ränteläget).

Insättningsgarantin Insättningsgarantin innebär att staten ersätter de pengar kunden har satt in på konton hos banker och kreditmarknadsföretag och andra liknande institut. Garantin gäller om ett institut går i konkurs eller när Finansinspek­ tionen beslutar att den ska träda i kraft, och omfattar insättningar på alla typer av konton utom det individuella pensionssparandet. För när­varande uppgår insättningsgarantin till maximalt motsvarande 100 000 euro. Se vi­ dare i avsnitt 3.12.1.

15

Del 1. Produkte r och h a n t e rin g av k un d e n s a ffä r e r

Investerarskyddet Investerarskyddet omfattar värdepapper som ett institut hanterar för sina kunders räkning i samband med att en investeringstjänst utförs (t.ex. köp, försäljning och deponering av värdepapper). Med värdepapper menas bland annat aktier, obligationer och olika typer av derivat. Skyddet gäller också de pengar som institutet tagit emot med redovisningsskyldighet i samband med investeringstjänsten. För närvarande uppgår investerarskyd­ det till maximalt 250 000 kr per institut. Se vidare i avsnitt 3.12.1.

Tre slags konton Det går att urskilja tre sorters konton. Det är transaktionskonton, uppsam­ lingskonton och sparkonton efter deras respektive användningsområde.

Vad de kallas i verkligheten och vilken ränta de ger varierar mellan ban­ kerna. Även pris och avgiftsstruktur skiljer sig mellan bankerna.

Kunder måste aktivt välja det som passar bäst och löpande kontrollera vad bankerna erbjuder. Konkurrensen om spararna är hård, och därför förnyar bankerna ofta sina erbjudanden.

Idag är det enkelt för kunderna att besöka olika banker via internet och jämföra struktur på konton och avgifter. Det är viktigt att banken informe­ rar om vilka tjänster som är tillgängliga, om avgifter och om vilken service den erbjuder när den blir kontaktad av en presumtiv kund. Omvänt gäller också för kunden att undersöka villkor, avgifter och servicegrad.

För löpande inkomster och utgifter, kassaförvaltning, används ett transaktionskonto. Det kan t.ex. vara ett lönekonto eller ett pensionskonto. Dessa konton ger normalt sett en mycket lägre ränta än andra konton. Det är till dessa konton som det är lämpligt att koppla tilläggstjänster som banko­ matkort, betalkort, internetbanks-, telebanks- och betaltjänster. Det brukar finns en möjlighet att knyta en rörlig kredit till dessa konton. En sådan kredit blir nästan alltid billigare för kunden än kontokortskrediter och av­ betalningsköp.

För att klara oförutsedda utgifter är det lämpligt att kunden bygger upp ett buffertsparande. Buffertsparandet bör ske på ett konto. Annars är risken stor att den oförutsedda situationen inträffar vid en tidpunkt då det inte är så fördelaktigt att sälja t.ex. aktier eller fonder. Hur stort kapitalet bör vara får bestämmas från person till person. Det allmänna rådet brukar vara 1–2 månadslöner per familjemedlem. Eftersom det är fråga om medel som inte

16

1 .1 . S pa r a n d e f o r m e r o c h f i n a n s i e l l a i n s t r u m e n t

ska användas för löpande utgifter, kan kunden välja ett kontoslag som har högre ränta än ett transaktionskonto. Det kallas för ett uppsamlingskonto.

Vanligen har de villkor som t.ex. begränsar antalet uttag per år.

Det tredje kontoslaget är sparkonton och de lämpar sig för långsiktigt målsparande. Det kan vara konton med lång bindningstid, där mycket få uttag per år är tillåtna. Räntan på dessa konton är högre än på andra. Andra långsiktiga sparformer är t.ex. bosparande, där en av förmånerna i vissa fall är kopplad till förtur till ett boende.

Ett annat sparkonto är framtidskonton där ränteutbetalning sker efter en överenskommen tidsperiod, t.ex. 2–5 år. Både banker och staten (genom ett riksgäldssparkonto) tillhandahåller sådana konton. Det går också att öppna ett konto med en fast realränta hos Riksgälden.

Det går att placera bankmedel på konton i utländsk valuta. Detta gör kun­ den genom att öppna ett valutakonto i en svensk bank. I ett valutakonto väljer kunden en annan valuta än svenska kronor. Det går numera också att öppna konton i utländska banker. Ett konto i en annan valuta ger andra räntenivåer än konton i svensk valuta. En lägre ränta kompenseras av en starkare valuta, medan kunden får en högre ränta när han placerar pengar i en svagare valuta. Det finns alltså inte möjlighet att placera till en högre ränta i en, förväntat, starkare valuta än den svenska.

En generell regel är att ha så lite innestående på transaktionskontot som är möjligt och rimligt med hänsyn till det dagliga livet.

1.1.2 Aktier, konvertibler och teckningsrätter SwedSec: Licenshavaren ska förstå de olika typer av aktier som förekommer på aktiemarknaden, såsom stamaktier och preferensaktier.

Vidare ska licenshavaren förstå skillnaden mellan A- och B-aktier. Licenshavaren ska förstå teckningsrätter och konvertibler, prissättningen på dessa instrument samt när det är lämpligt utifrån ett investerarperspektiv att utnyttja dessa rättigheter.

Aktiebolaget har allt sedan 1800-talet haft en viktig roll i industrialise­ ringen av västvärlden. Stora Kopparberg är troligen världens äldsta ännu verksamma aktiebolag med rötter från 1200-talet (ingår idag i Stora Enso).

17

Del 1. Produkte r och h a n t e rin g av k un d e n s a ffä r e r

Aktiebolagsformen gjorde det möjligt att få fram riskvilligt kapital genom att delägarna i princip bara riskerade sin kapitalinsats. Det är svårt att före­ ställa sig att någon vill satsa pengar i ett företag om han därigenom riskerar att tvingas betala företagets skulder. Möjligheten att få in riskvilligt kapital genom att ge ut aktier är en förutsättning för företags utveckling och till­ växt.

Det började växa fram ett behov av en andrahandsmarknad, en marknads­ plats för att köpa och sälja aktier, under 1800-talet. Den första svenska börsauktionen hölls 1863 i Stockholm. Den brukar räknas som starten för NASDAQ OMX Stockholm. Idag finns det aktiebörser i alla länder. Un­ der de senaste tio åren har det skett en teknologisk utveckling, med ökad datorisering och koppling till internet som har underlättat handeln. Det blir även mer och mer vanligt att göra aktieaffärer via smarta mobiler och surfplattor. Den teknologiska utvecklingen har bidragit till att internatio­ naliseringen och handel över landsgränser är vanligt. Börshandeln pågår i princip dygnet runt.

Det finns två reglerade marknader i Sverige för aktiehandel: förutom ­NASDAQ OMX Stockholm, som har en dominerande ställning, finns även Nordic Growth Market (NGM). Det finns också tre handelsplattformar i Sverige: First North, Nordic MTF och AktieTorget. Marknadsvärdet på NASDAQ OMX Stockholm var i december 2014 ca 5 323 miljarder kr, eller 99 procent mätt som marknadsvärdet av de aktier som handlas i Sverige.

Ledande internationella aktiebörser Värdet av världens aktiemarknader uppgick till drygt 63 billioner USD i slutet av 2014 enligt World Federation of Exchanges. Inte oväntat toppar den amerikanska aktiemarknaden den globala börsligan.

18

1 .1 . S pa r a n d e f o r m e r o c h f i n a n s i e l l a i n s t r u m e n t

Världens åtta största aktiebörser 2014 (USD bn) 1. NYSE Group 2. Nasdaq 3. Tokyo SE Group 4. Shanghai SE 5. Euronext 6. London SE 7. Hong Kong Exchanges 8. TMX Group

19 351 6 979 4 377 3 932 3 442 3 396* 3 233 2 113

Källa: World Federation of Exchanges *sept. 2014

För tio år sedan stod USA för nästan hälften av världens totala börsvärde; den amerikanska dominansen minskar alltså. Samtidigt ökar Kinas andel.

Sammantaget är Amerika den klart största regionen när det gäller börsvär­ det. Asien är tvåa strax före Europa.

Utländskt/svenskt ägande På NASDAQ OMX Stockholm AB har utländska placerare blivit både van­ ligare och viktigare. Det utländska ägandet har spritts till flera svenska börs­ bolag. Nästan vartannat svenskt bolag har ett betydande utländskt ägande.

Bilden nedan visar fördelningen mellan utländskt och svenskt ägande i svenska börsbolag. Som svenska ägare räknas de som är registrerade som ”Sverigeboende” och övriga ägare klassas som utländska. Innehavet redo­ visas som antal aktier, utan hänsyn till deras värde.

19

Del 1. Produkte r och h a n t e rin g av k un d e n s a ffä r e r

90 % 80 % 70 %

72,2 %

69,6 %

69,4 %

68,5 %

69,5 %

60 % 50 % 40 % 30 %

27,8 %

30,4 %

30,6 %

31,5 %

30,5 %

Svenskt innehav Utländskt innehav

20 %

2014-12-30

2014-09-30

2014-03-31

2013-12-30

0%

2014-06-30

10 %

Bild 1.1. Källa: Euroclear, kvartalsstatistik 2014-12-30.

Liksom utländska aktieplacerare söker sig till svenska börser, söker sig svenska placerare till utländska börser. När OMX bildade en nordisk börs (exklusive Oslo men inklusive de baltiska länderna), underlättades handeln med aktier utanför de svenska gränserna.

Placerarens krav på avkastning Orsaken till att en person vill satsa pengar i aktier är att man förväntar sig vinster. Den avkastning som man kan få består av två delar: utdelning och värdeökning.

Placerare kräver normalt en total avkastning som är 4–5 procentenheter högre än vid en riskfri placering (t.ex. banksparande). Tror placerararen inte att aktierna kan ge den avkastningen över tid, är det bättre att ha peng­ arna placerade på ett mindre riskfyllt sätt, t.ex. i traditionellt banksparande.

Revisionsfirman PwC (PricewaterhouseCooper) har uppskattat riskpre­ mien på börsen under flera år, se nedanstående bild. Undersökningen ­baseras på svar från aktörer som arbetar med aktieförvaltning, transak­ tionsrådgivning samt investeringar och värdering av svenska aktier.

20

1 .1 . S pa r a n d e f o r m e r o c h f i n a n s i e l l a i n s t r u m e n t

%

Utveckling av marknadsriskpremien

6 5 4

5,6

5,4 4,3

4,1

4,5

4,6

4,9 4,3

4,3 4,5

4,3

6,0

5,6

4,6 4,5

3,5

3 2 1 0

Okt Okt Dec Dec Jan Jan Febr Jan Febr Febr Febr Mars Mars Mars Mars Mars 1998 1999 2000 2001 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Bild 1.2.

Den svenska börsutvecklingen Börsutvecklingen hade en lång period av uppgång fram till år 2000. Exem­ pelvis steg generalindex med i genomsnitt 17 procent per år under perio­ den 1985–1995. Sedan millennieskiftet har det skett både nedgångar och återhämtningar. Den senaste tiden har präglats av stor osäkerhet vad gäller den framtida utvecklingen.

Finansiella transaktioner går på ett ögonblick. Integrationen mellan värl­ dens börser gör dessutom att de påverkar varandra. Framförallt har den amerikanska börsen stort inflytande på kapitalmarknader runtom i värl­ den. Därför bestäms den svenska börsens utveckling i hög grad av vad som händer i New York. Dock har de svenska aktierna ökat snabbare i värde än de amerikanska vid perioder av börsuppgångar men samtidigt har den svenska börsen fallit kraftigare än den amerikanska, vid perioder av börs­ nedgångar. Det innebär att den svenska börsen präglas av relativt stora kursförändringar över tiden.

Detta kan vara en bidragande orsak till att de svenska hushållens d ­ irekta aktieägande har minskat konstant de senaste åren, samtidigt som dess aktieförmögenhet har ökat. Det kan tyckas vara en ologisk kombination, men förklaringen är att allt fler privatpersoner väljer fonder och liknande alternativ framför ett direkt aktieägande. Orsaken till detta är att många de senaste åren har upplevt stor turbulens med ett antal krascher på aktie­ marknaden. Många inser att det kräver ett stort engagemang för att på ett

21

Del 1. Produkte r och h a n t e rin g av k un d e n s a ffä r e r

bra sätt hantera en aktieportfölj med enskilda värdepapper. Därför väljer många att överlåta den direkta förvaltningen till mer professionella aktö­ rer. Samtidigt som antalet direkta aktieinvesterare minskar ökar den per hushålls genomsnittliga direktägda aktieportföljens värde. Detta kan tolkas som att de som fortfarande väljer att investera direkt i enskilda aktier har en större förmögenhet.

Olika typer av aktier Sedan slutet av 1990-talet är alla fysiska aktiebrev slopade och ersatta med ett datoriserat kontobaserat system. Aktieägarnas innehav registreras på värdepapperskonton, vp-konton. Dessa administreras av Euroclear Sweden.

Fördelarna med det papperslösa systemet är bland annat ökad säkerhet, mindre risk för förfalskning och snabbare leveranser mellan köpare och säljare, kort sagt en effektivare marknad. Aktieägarna aviseras om det sker en förändring på vp-kontot. En aktieägare kan välja mellan att ha ett vpkonto eller att registrera aktierna i en depå, hos en bank eller i ett värdepap­ persbolag.

Det finns två sätt för investerare att förvara sina värdepapper (källa: Euro­ clear): Vp-konto/ägarregistrerat innehav. Om kunden har sina värdepapper på ett vp-konto innebär det att innehavet är registrerat i hans namn, alterna­ tivt i bolagets namn om det är en juridisk ägare. När kunden har ett vpkonto kommer kunden/bolaget per automatik att tas upp i både den offent­ liga aktieboken och bolagsstämmoaktieboken, och inga ytterligare åtgärder krävs. Detta innebär att kunden inte behöver rösträttsregistrera sig inför en bolagsstämma utan automatiskt registreras som ägare. Det är alltid kun­ dens bank eller fondkommissionär som ansvarar för att öppna och sköta alla registreringar på ett vp-konto.

Depå/förvaltarregistrerat innehav. Om kunden har sina värdepapper i en depå är det vanligt att bank/fondkommissionär är registrerad hos Euroclear Sweden som förvaltare. Detta kallas ”i ägares ställe”. Om kunden vill delta i en bolagsstämma behöver han därför meddela bank/fondkommissionär att den ska anmäla aktierna i kundens/bolaget namn, s.k. rösträttsregistrering.

22

1 .1 . S pa r a n d e f o r m e r o c h f i n a n s i e l l a i n s t r u m e n t

Förändringar på vp-konton registreras av det kontoförande institutet di­ rekt i Euroclear Swedens system, Euroclear Sweden tillhandahåller ingen personlig service till vp-kontohavare. Det beror på att Euroclear Sweden av sekretesskäl inte kan lämna ut information om enskilda personers vär­ depappersinnehav. Euroclear Sweden kan inte heller utföra några föränd­ ringar på vp-konton.

Förvaltarna är skyldiga att föra register över de aktieägare som de förvaltar ”i ägares ställe”. På begäran från Euroclear Sweden ska förvaltarna lämna uppgifter om samtliga aktieägare och antal aktier i registret, en s.k. för­ valtarförteckning. I förvaltarförteckningen specificeras de aktieägare som i aktieboken återfinns under förvaltarens namn med tillägget ”i ägares ställe”.

Aktier belagda med hembud kan endast förvaras på vp-konton.

Det finns aktier med olika funktion och rättigheter: Stamaktier är vanligast och kan tillhöra serie A, B eller C. Grundtanken är att en aktie ska motsvara en röst på bolagsstämman. Aktiebolagslagen ger dock möjlighet till att olika aktier kan ha olika röststyrka. A-aktier har högre röststyrka än övriga.

Orsaken till att det finns röstskillnader mellan aktieslagen är att de ur­ sprungliga ägarna vill ha större inflytande över bolaget än de nya aktie­ ägarna. Enligt lagen får den röststarkaste aktien i ett bolag aldrig ha mer än tio gånger så många röster som den röstsvagaste aktien. I vissa fall finns det aktieslag där rösträttsskillnaden är betydligt större. Förklaringen till av­ vikelsen är att bolaget bildades innan aktiebolagslagen kom till.

En ägare äger 25 procent av aktiekapitalet i ett bolag. Låt oss anta att merparten av detta innehav är röststarka A-aktier som ger hela 51 procent av rösterna.

Då har övriga aktieägare merparten av sitt innehav i B-aktier och endast 49 procent av rösterna. Då många frågor avgörs på bolagsstämman har ägaren med A-aktierna kontroll över bolaget i kraft av sina röststarka aktier.

I många fall har det inte så stor betydelse om kunden väljer att köpa A- ­eller B-aktier. I vissa situationer kan det dock vara värdefullt att inneha A-aktier, nämligen om det plötsligt skulle uppstå en maktkamp om bolaget.

Kunden bör beakta hur likvida aktieserierna är. I vissa fall är det nästan ingen omsättning på A-aktier. Det kan innebära att man med ett förhål­ landevis litet antal aktier kan påverka aktiekursen. Ska kunden exempelvis

23

Del 1. Produkte r och h a n t e rin g av k un d e n s a ffä r e r

sälja A-aktier med liten likviditet finns det en risk att det finns väldigt få köpare för stunden och kursen av tekniska skäl trycks ner.

Utdelning som lämnas för stamaktier kan variera beroende på företagets vinstutveckling. Utdelningen på A-aktier och B-aktier ska vara lika stora.

På börsen finns det några bolag som har särskilda egenskaper. Dessa egen­ skaper är bolagsspecifika och ska inte sammanblandas med andra bolags aktieslag. Det är viktigt att ta reda på vilka villkor som gäller vid köp av en sådan aktie.

En mer ovanlig aktie är preferensaktien. De har i många fall företräde till utdelning före stamaktier. Om det blir utdelning ska preferensaktieägarna få sin utdelning först och stamaktieägarna därefter. Om ett företag inte har lämnat utdelning under några år, ska preferensaktierna ha retroaktiv ut­ delning innan stamaktierna får utdelning. Utdelningen är å andra sidan ofta begränsad, limiterad, till en viss procent av det nominella värdet. Detta tillsammans med andra inskränkningar gör att preferensaktier sällan ger någon större kapitaltillväxt. Däremot kan en placering i en preferensaktie ses som en ganska riskfri placering med en förhållandevis hög direktavkastning. Utbudet av preferensaktier på börsen är marginellt.

• A-aktier Ger en röst per aktie.

• B-aktier Ger mindre än en röst per aktie.

• Bolagsspecifika aktier Speciella egenskaper, exempelvis högre utdel­ ning under en period.

• Preferensaktier Företräde till utdelning (i regel begränsad).

Svenska och utländska depåbevis Svenska depåbevis, SDB, är utländska aktier som är börsnoterade i Sverige, t.ex. som Nokia tidigare var. En depåbank i Sverige utfärdar och ansvarar för de utländska depåbevisen som finns i Sverige. På ett svenskt depåbevis måste kunden betala utländsk källskatt på utdelningen.

Utländskt depåbevis är då ett svenskt bolag noteras på utländsk börs. Skill­ naden är att det blir det lokala landets regler som är gällande. Svenska bolag, noterade på NASDAQ OMX i USA, hanteras via ADR (American ­Depository Receipt).

24

1 .1 . S pa r a n d e f o r m e r o c h f i n a n s i e l l a i n s t r u m e n t

Aktieindex Ett index är ett hjälpmedel för att beskriva aktiernas utveckling över tiden.

Med hjälp av index kan kunden jämföra hur börsen har utvecklats, upp eller ner, sedan föregående börsdag, sedan årsskiftet eller annan valfri tids­ period. Vidare kan aktieägare jämföra hur aktier eller en bransch har ut­ vecklats i förhållande till ett svenskt eller utländskt börsindex. Förvaltare har behov av att jämföra hur deras förvaltning har gått i förhållande till ett index. Se vidare i avsnitt 2.5.3.

Konvertibla skuldebrev Ett konvertibelt skuldebrev är ett mellanting mellan en aktie och en obli­ gation. Ett konvertibelt skuldebrev är ett sätt för ett företag att låna upp pengar på marknaden. Den som tecknar lånet (dvs. placeraren) får ett skul­ debrev med fast löptid, viss årlig ränta samt en rättighet att byta, konvertera, det mot aktier i bolaget till ett förutbestämt pris. Konvertering kan ske under en begränsad tidsperiod, vanligen 5–10 år. I de flesta fall ställer inte företaget någon säkerhet för lånet. I regel är ett konvertibelt skuldebrev att betrakta som ett förlagsbevis, vilket innebär att innehavaren får betalt först sedan alla andra fordringsägare har fått betalt för sina fordringar. Konver­ tibelägaren löper i princip samma risk som aktieägaren. Innehavet kan bli värdelöst.

När företag emitterar ett konvertibelt skuldebrev, brukar räntan på konver­ tibeln vara högre än utdelningen på företagets aktier men lägre än räntan på obligationsmarknaden. För företaget är det ett billigt sätt att låna pengar.

Konverteringskursen sätts ofta högre än den börskurs som är aktuell vid emitteringstidpunkten. Detta för att inte missgynna de gamla aktieägarna.

Beslutet att emittera ett konverteringslån tas på bolagsstämman och ska omfatta emissionens totala belopp, emissionskurs, räntesats och konverteringsvillkor. Konverteringsvillkor är bland annat konverteringstidpunkt och konverteringskurs.

Grundregeln är att konvertering bör ske när utdelningen på aktien är hög­ re än räntan på konvertibeln. Vidare bör man överväga konvertering när inlösentidpunkten för konvertibeln närmar sig och börskursen på denna är lika med eller lägre än konverteringskursen. Är det en extrem överkurs på konvertibeln, bör man överväga att sälja den och istället köpa aktierna.

25

Del 1. Produkte r och h a n t e rin g av k un d e n s a ffä r e r

En olägenhet med att konvertera till aktier är att det kan ta lång tid. En konvertering innebär en nyemission – företaget gör en höjning av aktie­ kapitalet – vilken måste anmälas till Bolagsverket. Detta gör att företagen ibland samlar konverteringsönskemålen på hög innan de registrerar dem hos PRV. Observera att kursen på konvertibler anges i procent av det nomi­ nella värdet och inte i kronor. Kursen på konvertibeln påverkas av aktiens kursutveckling, konverteringskursen och det allmänna ränteläget.

Om företaget genomför olika emissioner blir konvertibelägaren delaktig i dessa genom att konverteringsvillkoren räknas om. Konvertibelägare har ingen rösträtt på bolagsstämman.

Konvertibelt vinstandelsbevis, KVB En annan form av konvertibla skuldebrev är de konvertibla vinstandelsbe­ visen. På samma sätt som ett konvertibelt skuldebrev kan ett konvertibelt vinstandelsbevis bytas till aktier. Skillnaden är att räntan på ett konverti­ belt vinstandelsbevis varierar med företagets resultat och aktieutdelning.

Van­ligen uppgår räntan på konvertibla vinstandelsbevis till 115 procent av aktieutdelningen i företaget. Löptiden på ett konvertibelt vinstandelsbevis kan vara ända upp till 40 år.

Omvänd konvertibel En omvänd konvertibel är ett mellanting mellan en ränte- och en aktiepla­ cering och är kopplad till en eller flera underliggande aktier eller index. En omvänd konvertibel brukar baseras på en portfölj bestående av 2–4 bolag.

Löptiden kan variera.

Den som köper en omvänd konvertibel erbjuds en avkastning på t.ex. 30 procent. Det innebär att kunden får den avtalade avkastningen samt det in­ satta kapitalet alternativt aktierna på slutdagen, oavsett om börsen är oför­ ändrad eller går upp eller ner. Om aktiekursen faller får kunden aktierna plus den fasta avkastningen. Aktierna ersätter det satsade kapitalet. Har aktiekursen stigit på slutdagen får kunden behålla både den fasta avkast­ ningen och insatt kapital. Den avkastning som kunden får fungerar alltså som buffert mot kursförluster, i detta fall maximerat till 30 procent.

26

1 .1 . S pa r a n d e f o r m e r o c h f i n a n s i e l l a i n s t r u m e n t

Om kunden tror att börsen kommer att stiga mer än 30 procent under den aktuella tidsperioden, är det bättre att köpa aktier direkt. Förväntas börsen falla mer än 30 procent, är det bättre att placera i räntepapper. Således är en omvänd konvertibel intressant att placera i om man tror att börsen kommer att röra sig inom intervallet +/–30 procent (i detta exempel).

Risken är mindre i en omvänd konvertibel än vid en direkt aktieplacering. Den fasta avkastningen gör att kunden får en buffert som skyddar mot kursfall.

Vid kraftiga kursfall kan placeringen medföra förlust. Därför är det viktigt att undersöka om det finns en fungerande andrahandsmarknad så att kunden kan kliva av placeringen om marknaden förväntas falla kraftigt.

1.1.3 Kapitalskyddade placeringsprodukter SwedSec: Licenshavaren ska förstå konstruktionerna avseende kapitalskyddade placeringar samt vilka risker som är förenade med dessa, särskilt avseende emittentrisk och likviditetsrisk. Licenshavaren ska förstå de olika beståndsdelarna i konstruktionen av en kapitalskyddad placering samt vilka begränsningar på den totala avkastningen konstruktionerna innebär för placeraren. Licenshavaren ska även förstå varför en kapitalskyddad placering är att betrakta som en komplicerad produkt.

Kapitalskyddade produkter är egentligen en underkategori av det som bru­ kar kallas för strukturerade produkter. Detta är produkter som normalt är sammansatta av två instrument, en obligation och en option.

1. Obligationen (nollkupongare) som ges ut av ett finansiellt institut, van­ ligtvis en bank, garanterar det nominella beloppet på förfallodagen eller det garanterade återbetalningsbeloppet som anges i avtalet. Garantin är dock begränsad av att det finansiella institutet kan stå för sina åtaganden på förfallodagen.

2. Optionen, som baseras på förutbestämt underliggande värdepapper ­eller index som reglerar avkastningen.

27

Del 1. Produkte r och h a n t e rin g av k un d e n s a ffä r e r

Option

Ev. överkurs

Option

Option



 Avkastning  med överkurs   Avkastning   utan överkurs

        

Option Nominellt belopp Obligation

Obligation vid förfall

START FÖRFALL

Återbetalningsbelopp = Nominellt belopp + eventuellt Tilläggsbelopp Tilläggsbelopp = Nominellt belopp × Indexutveckling × Uppräkningsfaktor Bild 1.3.

Ett vanligt samlingsnamn för kapitalskyddade produkter är aktieindex­ obligationer.

Aktieindexobligationer Inflödet av pengar till aktiemarknaden och nya kategorier av sparare har medfört att utbudet av aktieindexobligationer har ökat kraftigt. Under de senaste åren har kunder minskat insättningar till fonder till förmån för pla­ ceringar i aktieindexobligationer. Förklaringen är troligen att aktie­index­ obligationer upplevs som en tryggare placering. Det är viktigt att poängtera att det finns en risk för att en emittent går i konkurs. Om det sker riske­ rar kunden att förlora hela sin investering, oavsett hur den underliggande exponeringen har utvecklats. Det drabbade dem som hade investeringar i strukturerade produkter med investmentbanken Lehman Brothers som emittent när de gick i konkurs 2008.

Från början emitterades aktieindexobligationer normalt till nominellt be­ lopp, det belopp som investeraren var garanterad att få tillbaka. Under se­ nare år har marknadsaktörerna, för att öka möjligheten till högre avkast­ ning, emitterat aktieindexobligationer till överkurs. Det innebär att kunden

28

1 .1 . S pa r a n d e f o r m e r o c h f i n a n s i e l l a i n s t r u m e n t

riskerar att få tillbaka ett belopp som är lägre än det han har satsat. Om in­ dexet är oförändrat eller sjunker får kunden kanske bara tillbaka 90 procent av investerat kapital, men om indexet stiger blir avkastningen desto högre.

Det finns andra konstruktioner, t.ex. att kunden får en viss garanterad minimi­avkastning. Den kan bestå i att det garanterade återbetalningsbe­ loppet överstiger det nominella med ett visst belopp, eller motsvarande en årlig ränta.

Det aktieindex som en aktieindexobligation är kopplad till kan vara ett ge­ nerellt börsindex eller ett branschindex.

På förfallodagen, dvs. när löptiden är slut, fastställs ett återbetalningsbe­ lopp. Beräkningen baseras på ett antal i förväg angivna mätpunkter, och resultatet av dessa avgör hur stort återbetalningsbeloppet är.

Om aktiemarknaden har stigit under löptiden, utbetalas ett tilläggsbelopp utöver det nominella beloppet. Hur stort det blir beror på aktiemarkna­ dens utveckling och indexfaktorn eller uppräkningsfaktorn. Ju högre upp­ räkningsfaktor, hävstång, desto större tilläggsbelopp. I vissa fall kan det vara en indexfaktor som är mindre än vad det underliggande indexet ger. I gengäld ges det kanske en högre garanti.

Antag att en bank ger ut en indexobligation. Avkastningen är kopplad till aktuell aktiemarknad via ett index, och indexfaktorn ger en hävstång åt utvecklingen. En indexfaktor på 1,3 innebär att avkastningen blir 30 procent högre än börsutvecklingen. En indexfaktor lägre än 1 innebär att avkastningen blir lägre än börsutvecklingen. Om indexfaktorn är 0,9 blir avkastningen 10 procent lägre än börsutvecklingen. Om börsuppgången är 30 procent, blir den totala avkastningen i dessa båda exempel 39 procent respektive 27 procent.

En aktieindexobligation är en relativt riskfri placering. I de flesta fall kom­ mer kunden att få tillbaka det satsade kapitalet, exklusive eventuell över­ kurs och avgifter. Bortsett från emmittentrisken riskerar kunden enbart att inte få avkastning på kapitalet han har investerat.

Aktieindexobligationer brukar inte ha någon valutarisk eftersom samtliga beräkningar och betalningar brukar ske i svenska kronor.

De flesta aktieindexobligationer är noterade på NASDAQ OMX Stockholm AB men kunden ska vara medveten om att trots det kan likviditeten och

29

Del 1. Produkte r och h a n t e rin g av k un d e n s a ffä r e r

kurssättningen i en aktieindexobligation vara dålig under löptiden. Det innebär att kunden i princip bör se placeringen som ett bundet kapital under löptiden. Det är emittenten eller arrangören som ställer priser på andra­hands­marknaden.

Kom ihåg att kapitalskyddet bara gäller på slutförfallodagen och att under löptiden kan det pris som ställs understiga det nominella värdet. Det kan finnas flera olika förklaringar till detta: hur aktörerna bedömer framtiden, likviditeten i marknaden och volaliteten, dvs. hur mycket eller lite priset svänger.

För en strukturerad produkt kan prisutvecklingen på andrahandsmark­ naden påverkas av ränteutvecklingen. Om marknadsräntan stiger sjunker priset på obligationen, och vice versa. Ju längre tid som återstår till förfal­ lodagen, desto större blir prispåverkan när ränteläget ändras. Det är ganska vanligt att kunder kontaktar sin rådgivare och undrar varför deras struk­ turerade produkt inte har gått upp i pris då marknaden har stigit kraftigt.

I många fall finns förklaringen i att obligationsdelen har fallit och ätit upp prisökningen på optionsdelen.

Den som har köpt en aktieindexobligation som har stigit kraftigt i värde och det är lång tid kvar till förfallodagen, kan sälja den för att säkra kurs­ vinsten. Sedan kan kapitalet omplaceras i en ny aktieindexobligation eller i något annat placeringsalternativ.

Strukturerade produkter kan vara bra investeringsalternativ för många in­ vesterare, men samtidigt kan de vara svåra att förstå, särskilt för investerare som inte har tillräcklig erfarenhet av och kunskap om handel med finan­ siella instrument.

I dessa fall har ofta inte heller investerarens rådgivare förstått produkten, vilket lett till olämplig rådgivning. Med anledning av detta – och att många av de kunder som lidit skada har varit privatpersoner – har lag­stifta­ren och Finansinspektionen lyft fram dessa produkter som ett priori­terat område för ökat kundskydd.

Om man som rådgivare diskuterar en investering i dessa produkter med sin kund bör man därför vara extra uppmärksam på att produkten faktiskt passar kunden utifrån dennas personliga förhållanden, t.ex. när det gäller ekonomi, erfarenhet och placeringshorisont.

30

1 .1 . S pa r a n d e f o r m e r o c h f i n a n s i e l l a i n s t r u m e n t

1.1.4 Marknadsplaceringar såsom bevis och certifikat SwedSec: Licenshavaren ska förstå de vanligaste varianterna av marknadsplaceringar som erbjuds. Vidare ska licenshavaren förstå vilka olika typer av risker som kan vara förenade med de olika varianterna, såväl avseende emittentrisk och likviditetsrisk som de olika typer av risker som är förenade med konstruktionen av en produkt. Licenshavaren ska förstå enskilda villkor som t.ex. barriärer och kuponger och vilka effekter de har för placeraren. Licenshavaren ska vidare förstå varför marknadsplaceringar är att betrakta som komplicerade produkter.

Ett open end-certifikat är, i likhet med andra strukturerade produkter, en fi­ nansiell produkt som är baserad på ett så kallat underliggande instrument.

Underliggande kan vara enskilda aktier eller en grupp aktier, råvaror, valu­ tor, officiella index eller specialdesignade index – oftast finansiella instru­ ment som är svåra för konsumenten att nå direkt på egen hand.

På marknaden finns det olika sorters certifikat såsom • open end-certifikat – har ingen slutdag och ges ofta ut på tillgångar som kan vara dyra eller svåra att placera i • maxcertifikat – baseras på enskilda aktier eller aktieindex och passar om man tror på en stillastående eller svagt uppåtgående kurs • tillväxtcertifikat – är kopplat till en aktie eller en korg av aktier och ger en hävstång i en uppåtgående marknad • premiumcertifikat – påminner om tillväxtcertifikat men kan under vissa förutsättningar ge en högre avkastning • win win-certifikat – ger en positiv avkastning i såväl stigande som fal­ lande marknader. Avkastningen på nedsidan styrs av hur stor nedgång­ en är • kreditcertifikat – kunna dra nytta av högre räntor som ofta bara er­ bjuds företagskunder.

Syftet med ovanstående presentation är att ge en bild av vilka typer av certi­ fikat som finns, listan är inte fullständig. Det är viktigt att varje person som tänker placera i ett certifikat beaktar den egna finansiella situationen men framförallt förstår placeringen med fokus på vilka risker som finns. För alla typer av certifikat är det också viktigt att undersöka vilken andrahands­ marknad som finns.

31

Del 1. Produkte r och h a n t e rin g av k un d e n s a ffä r e r

Gemensamt för dem är att de är konstruerade av emittenter och anpassade efter olika placeringsstrategier och riskprofiler och kan innehålla villkor som skiljer sig oerhört mycket åt. Om en kund funderar på att investera i certifikat är det därför viktigt att uppmuntra honom till att först studera prospektet med fakta om placeringen så att kunden förstår både syftet och riskerna. Prospekt ska alltid finnas på emittentens hemsida.

Några exempel: Produkt

Marknadstro

Avkastning

Risk

Maxcertifikat – finns med enskild aktie samt några med aktieindex

Stillastående eller svagt uppåtgående kurs

Begränsad – sätts av emittenten

Kunden förlorar hela sitt satsade kapital om aktiekursen går ner till noll. Certifikatet blir aldrig mer värt än maxnivån.

Certifikat utan hävstång – följer utvecklingen på en underliggande tillgång

Uppåtgående marknad

Ingen begränsning i avkastningen

Går marknaden ner gör innehavaren en motsvarande förlust; hela kapitalet kan gå förlorat

Certifikat med hävstång – följer marknaden med en hävstång oftast på 2–3 gånger utvecklingen på under­liggande tillgång

Kunden tror på antingen en uppgång eller en nedgång

Om hävstången är 2 och marknaden ändras 10 % blir avkastningen 20 %. Oftast ingen begränsning i avkastningen

Marknaden går åt fel håll jämfört med kundens tro; hela kapitalet kan gå förlorat

Bild 1.4.

Det är viktigt att notera att kunden inte är garanterad att få sina pengar tillbaka, om företaget han har köpt sitt certifikat av går i konkurs. Därför är det viktigt att bedöma vilket bolag som ligger bakom ett certifikat.

Jämfört med många andra instrument är det väldigt lätt att genomföra en registrering av ett certifikat hos Finansinspektionen; det går på några dagar istället för på flera månader (olika regelverk). Känns en speciell marknad het eller är en viss sorts aktie i ropet, går det snabbt att lansera ett nytt cer­ tifikat.

Den som vill handla med certifikat kan göra detta t.ex. via de nätmäklare eller banker som erbjuder handel på Nasdaq OMX Stockholms certifi­ katlista. Priset per certifikat ligger ofta runt hundralappen.

32

1 .1 . S pa r a n d e f o r m e r o c h f i n a n s i e l l a i n s t r u m e n t

Prissättningen är transparent vilket innebär att ett certifikat går upp med 2 procent om indexet som certifikatet bygger på har gått upp med 2 procent.

Strukturerade produkter med barriär Vissa strukturerade produkter är uppbyggda med en riskbarriär. En struk­ turerad produkt med kapitalskydd innebär att kunden är skyddad på slut­ dagen för eventuella marknadsförluster. Som vi beskrivit ovan så kan ett sätt att kunna erbjuda en möjlig högre avkastning (dvs. bättre deltagandegrad) vara att som kund betala ett tilläggsbelopp för att få en större optionsandel.

Ett annat sätt att kunna erbjuda en högre deltagandegrad är att införa ett riskmoment. Då kan den som producerar produkten använda en mindre del av investerat kapital till att skydda produkten. En vanlig form är ett så kallat sprintercertifikat. Istället för att garantera fullt skydd på slutdagen vid en börsnedgång så konstrueras produkten så att kunden får ta full förlust om exempelvis det underliggande indexet är lägre än 60 % av startvärdet vid slutdagen. Om indexet eller värdepapperet på slutdagen fallit med mer än 40 % får kunden ta hela förlusten. Om indexet fallit med mindre än 40 % återbetalas 100 % av det nominella beloppet. Se exempel nedan: Sprinter med följande villkor: Löptid 5 år Deltagandegrad 150 % Riskbarriär 60 % av startkurs Följande scenarier kan utspela sig på slutdagen: Utveckling underliggande index Återbetalas till kund av nom. värde –45 % 55 % –35 % 100 % +20 % 130 % Det är vanligt att en sprinter är exponerad mot fler än ett index eller vär­ depapper. Det är då viktigt att kunden observerar att det normalt räcker att ett av dessa faller under riskbarriären för att kunden ska få hela förlusten på slutdagen.

Detta är med andra ord inte en kapitalskyddad produkt. Det är en produkt med riskreducering.

33

Del 1. Produkte r och h a n t e rin g av k un d e n s a ffä r e r

1.1.5 Hävstångsplaceringar SwedSec: Licenshavaren ska känna till de olika typerna av hävstångsplaceringar som är vanliga på marknaden, förstå de olika risker som är förenade med dessa samt vilka konsekvenser en investering kan få vid en oönskad utveckling i marknaden. Licenshavaren ska vidare förstå varför en strukturerad marknadsplacering är att betrakta som en komplicerad produkt och känna till vilka särskilda krav som ställs vid tillhandahållandet av dessa produkter.

För den kund som är beredd att ta en större risk, och har en bestämd upp­ fattning om vart marknaden är på väg, kan en hävstångsplacering vara ett intressant alternativ. Detta oavsett om tron är att marknaden ska stiga ­eller om den ska falla. Marknaden kan exempelvis vara en aktiemarknad, en rå­ vara eller en valutaposition. Grunden kan vara ett certifikat som en bank har gett ut och där det är kopp­lat en option till den underliggande mark­ naden.

Tror kunden exempelvis att oljepriset ska stiga kan han köpa ett certifi­ kat som ger två gånger uppgången, dvs. om oljepriset stiger med 3 % ökar placeringen med 6 %. En placering med den tillväxttron kallas bull. Det kommer från det amerikanska uttrycket bullish för en positiv marknads­ syn. Risken blir i gengäld dubbelt så stor. Om oljepriset istället faller med 3 % tappar investeringen 6 %.

Den som istället har en negativ syn på oljepriset kan placera efter att olje­ priset ska gå ner. Omvänt mot en bullstrategi tjänar kunden 6 % på att oljepriset föll med 3 % men skulle förlorat om oljepriset stigit. En place­ ring med den marknadssynen kallas bear efter det amerikanska uttrycket ­bearish för en negativ marknadssyn.

Förutom den uppenbara marknadsrisken i hävstångsplaceringar finns det även en kreditrisk om banken inte kan fullfölja sitt åtagande att lösa in cer­ tifikatet på slutdagen. Det finns även en likviditetsrisk om handeln på an­ drahandsmarknaden skulle minska drastiskt.

De vanligaste hävstångscertifikaten är börsnoterade och handlas precis som vanliga aktier, och även om certifikaten ofta har en löptid på mer än 10 år görs ofta en hävstångsplacering på mycket kort tid. Detta är produkter

34

1 .1 . S pa r a n d e f o r m e r o c h f i n a n s i e l l a i n s t r u m e n t

som i första hand vänder sig till insatta placerare och som löpande följer med i marknaden.

1.1.6 Obligationer SwedSec: Licenshavaren ska förstå olika typer av obligationsplaceringar samt vilka effekter förändringar i marknadsräntorna eller villkoren på obligationen har för en obligationsplacering.

Obligation betyder förbindelse. Juridiskt är det fråga om ett löpande skul­ debrev, som är avsett att fritt kunna överlåtas. Obligationen löper på ett visst (nominellt) belopp, och i villkoren anges bland annat vilken ränta ut­ givaren betalar och lånets löptid. Privatobligationer noteras i procent av nominellt belopp. Det finns olika slags obligationer, och de kan indelas efter hur avkastningen bestäms.

Marknaden för lånat kapital har successivt vuxit fram utifrån olika intres­ senters behov av finansiering. Utvecklingen har skapat stor flexibilitet i möjligheterna att låna kapital. Även på kreditmarknaden förekommer en primärmarknad och en sekundärmarknad (andrahandsmarknad).

På primärmarknaden lånas kapital upp genom att låntagare nyemitterar skuldebrev. Vanligen åtar sig banker och värdepappersbolag att stå för upplåningen. Det innebär att de köper skuldebreven och sedan säljer dem vidare på marknaden – de agerar med andra ord som återförsäljare på sekundärmarknaden.

De nya kreditmarknadsinstrument som började se dagens ljus på 1980-talet var, jämfört med föregångarna, mer inriktade mot allmän handel. En ökande sekundärmarknad innebär att långivare när som helst kan sälja värdepapper, vilket i sin tur ökar intresset. Genom kreditmarknaden lades också grunden för Riksbankens möjligheter att bedriva penningpolitik, dvs. att kunna påverka i första hand penningmarknadsräntorna.

35

Del 1. Produkte r och h a n t e rin g av k un d e n s a ffä r e r

Riksbankens roll och uppgifter (se även avsnitt 2.1.2) Riksbanken är Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen. Riksbankens arbete handlar om att ge ut sedlar och mynt och se till att de behåller sitt värde över tiden. Det kallas för penningpolitik och målet är att hålla inflationen, den allmänna prisstegringen, låg och stabil. Banken har också i uppdrag att se till att betalningarna i ekonomin kan ske säkert och effektivt.

Ett fast penningvärde – prisstabilitet Enligt riksbankslagen ska Riksbanken upprätthålla ett fast penningvärde, vilket innebär att inflationen ska vara låg och stabil. Riksbanken har preciserat ett mål för inflationen som säger att den årliga förändringen av konsumentprisindex (KPI) ska vara 2 procent. Riksbankens penningpolitik inriktas på att uppfylla detta inflationsmål samtidigt som den ska stödja målen för den allmänna ekonomiska politiken i syfte att uppnå en hållbar tillväxt och hög sysselsättning.

För att påverka inflationen och den ekonomiska utvecklingen beslutar Riksbanken om nivån på sin styrränta, den så kallade reporäntan. Reporäntan är den ränta som gäller för banker som lånar eller placerar pengar i Riksbanken. Reporäntan påverkar andra räntor i ekonomin och därmed i förlängningen den eko­ nomiska aktiviteten och inflationen.

Ett säkert och effektivt betalningsväsende – finansiell stabilitet Riksbanken har fått i uppdrag av riksdagen att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Det innebär att Riksbanken ska verka för stabilitet i det finansiella systemet som helhet. I uppdraget ingår också att ge ut sedlar och mynt.

Riksbanken tillhandahåller dessutom ett elektroniskt betalningssystem, RIX, som hanterar stora betalningar mellan banker och andra aktörer på ett säkert och effek­tivt sätt.

Riksbanken analyserar och övervakar löpande stabiliteten i det finansiella systemet för att tidigt upptäcka förändringar och sårbarheter som kan leda till störningar. Analysen fokuserar främst på de stora svenska bankkoncernerna, finansmarknadernas funktionssätt och den finansiella infrastruktur som behövs för att betalningar och de svenska finansmarknaderna ska fungera. I en krissituation kan Riksbanken under vissa förutsättningar ge tillfälligt likviditetsstöd till banker.

Riksbankens självständiga ställning Riksbanken är en myndighet under riksdagen. Riksdagen utser ledamöterna i riksbanksfullmäktige. Riksbanksfullmäktige utser i sin tur ledamöterna i Riks­ bankens direktion. Fullmäktige ska också övervaka och kontrollera direk­tionens arbete.

Riksdagen har gett Riksbanken en självständig ställning. Det innebär att Riksbankens direktion fattar de penningpolitiska besluten utan att ta direktiv från någon annan. Genom att delegera uppgiften att hålla inflationen låg och stabil till Riksbanken har riksdagen gett penningpolitiken ett långsiktigt perspektiv och skapat goda förutsättningar för att inflationsmålet ska uppfattas som trovärdigt.

36

1 .1 . S pa r a n d e f o r m e r o c h f i n a n s i e l l a i n s t r u m e n t

Sparande i penning- och obligationsmarknader Penning- och obligationsmarknaderna har vuxit fram ur de stora aktörer­ nas behov. Aktörer på lånesidan är staten, kommunerna, kreditmarknads­ bolagen, hypoteksinstituten och de större industri- och kraft­verks­före­tagen.

Aktörer på placeringssidan är t.ex. försäkringsbolagen och AP-fonderna.

De instrument som de handlar med har alltför stora volymer för att kunna vara intressanta för småsparare. Det är få förunnat att på ett bräde kunna placera en eller ett par miljoner kronor. Därför kan småsparare bara i be­ gränsad utsträckning få tillgång till de värdepapper som hanteras på pen­ ning- och obligationsmarknaderna.

Efterfrågan från småsparare har inneburit att marknadsaktörerna numera även riktar sig direkt till småsparare. Bostadslåneinstitut och banker ger ut flera privatobligationslån. Sedan början av 1990-talet, då obligationsbör­ sen SOX (en elektronisk börs inom NASDAQ OMX Stockholm) startade handel med obligationer riktade mot privatpersoner, har allt fler upptäckt denna placeringsform. Eftersom det saknas en vedertagen benämning kal­ lar vi dessa räntebärande värdepapper för privatobligationer. De riktar sig till småsparare.

Obligationsplacering När det gäller obligationer och andra ränteinstrument är det upplånade/ investerade beloppets storlek bestämt i förväg, det representerar ett nomi­ nellt värde som kunden har rätt att återfå vid löptidens slut. Detta är en skillnad jämfört med banksparande som sker i form av mer oregelbundna insättningar.

Utgivaren av obligationen åtar sig att betala en fastställd ränta under löp­ tiden. Räntan kan vara lägre eller högre än det allmänna ränteläget. Om räntesatsen motsvarar ränteläget för löptiden, kan värdepapperet emitteras till pari, dvs. till nominellt värde (100 procents kurs).

I vissa fall emitteras skuldebrev som inte ger någon löpande avkastning, kupongränta, under löptiden. Då sker emissionen till underkurs, och av­ kastningen blir skillnaden mellan kursen vid emissionstillfället och det no­ minella belopp som utbetalas vid löptidens slut.

37

Del 1. Produkte r och h a n t e rin g av k un d e n s a ffä r e r

Emittereras till

Ränta

Kupongobligation

Nominellt värde

Årlig

Nollkupongare

Underkurs

Vid slutförfallodagen

Om det allmänna ränteläget förändras, påverkas räntan på bankkontot.

Motsvarande effekt uppkommer inte för en obligation med ett nominellt belopp och med fastställda ränteutbetalningar under löptiden.

Det förändrade ränteläget får betydelse för obligationens kurs på sekun­ därmarknaden. En räntesänkning innebär att priset höjs (köparen kan mot bakgrund av det lägre ränteläget nöja sig med en lägre avkastning), medan en räntehöjning innebär att priset sänks.

För de värdepapper som noteras på börsen indikerar aktörerna köp- och säljränta, dvs. den räntenivå de vill göra affär på. Räntesättningen sker kontinuerligt och förändras beroende på marknadens värdering. I det här sammanhanget brukar man benämna förändringar i ränteläget med punkter. Går räntan upp 0,05 procent har den gått upp fem punkter. Köp- och säljräntan kan vid handel omräknas till procent av nominellt värde. Vär­ depapper noteras och betalas i procent av nominellt värde (som i sin tur representerar ett värde i kronor och ören).

Risker och möjligheter med privatobligationer Den som placerar pengar i obligationer måste i likhet med aktieplaceraren välja risknivå och tidsperiod för sin investering. Tumregeln är: ju kortare placeringstid, desto mindre risk. Samtidigt innebär det att chanserna till en kraftig vinst minskar.

Stiger räntorna ska kunden investera på penningmarknaden eller i obliga­ tioner med kort löptid. Därigenom har han möjlighet att successivt göra omplaceringar till nya obligationer med högre ränta. Om räntorna förvän­ tas falla ska han placera i obligationer med en lång löptid. Kunden behåller den högre räntan när marknadsräntan sjunker. Dessutom finns det möjlig­ het att göra en kursvinst.

38

1 .1 . S pa r a n d e f o r m e r o c h f i n a n s i e l l a i n s t r u m e n t

• När räntorna börjar falla (konjunkturen vänder nedåt) ska man börja köpa obligationer med lång löptid.

• När räntorna börjar stiga (konjunkturen vänder uppåt) ska man successivt välja placeringar med kort löptid.

Den som hösten 2002 köpte obligationer med en återstående löptid på fem år erhöll en fast ränta under löptiden på 5 procent. Kunden kunde vid denna tidpunkt köpa obligationen till nominellt värde. Ett drygt år senare kunde kunden sälja samma obligation med en kursvinst på cirka 10–11 procent. Detta innebär att placeraren erhöll en avkastning (kursvinst + ränta) på över 15 procent om obligationen såldes efter första året.

Ränterisk Trots att räntan är känd vid inköpstillfället finns det en ränterisk. Orsaken till det är att obligationens marknadsvärde beror på obligationens nomi­ nella ränta (den räntesats som sätts när obligationen ges ut), den rådande marknadsräntan och den återstående löptiden på obligationen. Om det finns en risk för att det utgivande bolaget ska gå i konkurs eller få problem med att lösa in obligationen påverkar priset och därmed förräntningen. Det som framförallt påverkar obligationens värde är om marknadsräntan för­ ändras. Om den går upp kommer värdet på obligationen att sjunka. Om den sjunker kommer värdet att öka. Ju närmare slutdagen för obligationens löptid, desto mer närmar sig obligationens pris det nominella värdet.

Antag att du har en obligation med ett nominellt värde på 100 000 kr och fem års löptid. Den emitteras vid ett ränteläge som är 5 procent. Om du köper den kommer du att erhålla 5 000 kr i ränta per år under fem år. Då är marknadsvärdet på obligationen 100 000 kr.

Skulle ränteläget för femårsobligationer förändras från 5 till 7 procent, innebär det att du skulle kunna få 7 000 kr per år i ränta för en nyemitterad obligation.

Då är ingen intresserad av att köpa en gammal obligation för 100 000 kr. Köparen vill betala mindre för den. Marknaden kompenserar sig genom att sänka priset på obligationen så att den ger samma effektiva avkastning som andra likvärdiga placeringar vid den aktuella tidpunkten. Vad blir då priset? Det är inte helt enkelt att räkna ut. För att man ska få 12 procents ränta måste priset sjunka så att de fem årens ränteutbetalningar (totalt 25 000 kr) motsvarar fem år med 7 000 kr i ränta (totalt 35 000 kr). Det skulle innebära en värdesänkning med 10 000 kr. Alltså skulle marknadsvärdet (kursen) på obligationen bli 90 000 kr.

39

Del 1. Produkte r och h a n t e rin g av k un d e n s a ffä r e r

Obligationens värde behöver inte förändras så dramatiskt. De framtida ut­ betalningarna bör nuvärdeberäknas till dagens penningvärde. En småspa­ rare behöver inte bry sig speciellt mycket om denna beräkning. Marknaden sätter det rätta priset på obligationen. Det är däremot viktigt att förstå me­ kanismen och inse ränterisken liksom möjligheten till kursvinster.

Olika privatobligationer Kupongobligation. Detta är en obligation med årlig avkastning som utbe­ talas under löptiden i form av en fast nominell ränta. På återbetalningsda­ gen (inlösendagen) får kunden obligationens nominella belopp utbetalat tillsammans med det senaste årets ränta.

Den effektiva räntan beräknas med hänsyn till att utfallande ränta kan om­ placeras till samma effektivränta som vid emissionstillfället. Kupongobli­ gationer emitteras i regel till en fast försäljningskurs, vanligtvis pari (= no­ minellt belopp).

Nollkupongare. Detta är en obligation där räntan formellt sett är noll pro­ cent. Det sker ingen årlig utbetalning av ränta under löptiden. Avkastningen erhålls när kunden säljer eller löser in obligationen. Skillnaden mellan det belopp kunden betalar när han köper obligationen och det belopp han får när han säljer den utgör avkastningen under spartiden. Då noll­ku­ponga­ren inte ger någon ränta under löptiden emitteras den under pari, dvs. lägre än nominellt belopp. Priset bestäms bland annat av återstående löptid och det aktuella ränteläget.

Företagsobligationer Det har blivit populärt med företagsobligationer eftersom kunden kan få en högre avkastning jämfört med sparkonton och statsobligationer. Vidare kan ett företag finansiera sin verksamhet genom att emittera företagsobli­ gationer och behöver då inte sprida ägandet.

Som kund är det viktigt att skilja på följande två typer av företagsobligatio­ ner: • High Yield – hög risk (kreditbetyg B eller sämre) • Investment Grade – lite lägre risk (kreditbetyg AAA–BB)

40

1 .1 . S pa r a n d e f o r m e r o c h f i n a n s i e l l a i n s t r u m e n t

Om företagets resultat försämras kraftigt finns det risk för att ett kreditvär­ deringsinstitut sänker kreditbetyget. I sämsta fall kan värderingen ändras från Investment Grade till High Yield vilket kommer att resultera i att obli­ gationen faller i värde och att räntan blir högre.

För att sprida risken bör en kund köpa olika företagsobligationer och/eller en fond som placerar i företagsobligationer.

Kunder bör tänka på att en High Yield-obligation ofta har en stor korrela­ tion, följsamhet, med aktiemarknaden, speciellt i negativa perioder.

Premieobligation. Denna typ av obligation emitteras endast av staten. Av­ kastningen (räntan) betalas ut i form av lotterivinster till den som innehar obligationen. Staten har vid emissionstillfället förbundit sig att köpa till­baka det nominella beloppet efter löptidens slut. Det finns premieobligationer med olika nominellt belopp, t.ex. 1 000 kr och 5 000 kr. Någon garanterad avkastning finns i princip inte, men för de flesta premielån gäller att den som har 10, 20, 50 eller 100 i nummerföljd är garanterad en viss avkastning.

Inför varje dragning kan Riksgälden (med undantag för äldre premieobliga­ tioner) anpassa vinstsumman till det allmänna ränteläget. Inter­vallet som vinstsumman får variera inom finns angivet i villkoren för respektive lån.

Om Riksgälden Riksgälden förvaltar statens finanser och har fyra ansvarsområden, vilka beskrivs så här på Riksgäldens hemsida (www.riksgalden.se): • Vi är statens internbank. Vi ansvarar för statens betalningar, och myndigheterna kan låna och placera pengar hos oss. Statens betalningar påverkar statsskulden. Om utgifterna är större än inkomsterna lånar vi, och statsskulden växer. Om staten har överskott minskar statsskulden.

• Vi förvaltar statsskulden. Uppdraget är att göra det till så låga räntekostnader som möjligt utan att ta för stora risker. Vi säljer statsobligationer och statsskuldväxlar till pensionsfonder och andra investerare för att finansiera statsskulden. En mindre del finansieras med premieobligationer och sparkonton för privatsparare.

• Vi ger statliga garantier och lån. Vi värderar vilken ekonomisk risk staten tar när vi ger en garanti eller ett lån. För denna risk tar vi ut en avgift. Avgifterna ska täcka kostnaderna för förluster på lång sikt.

• Vi hanterar det statliga bankstödet och insättningsgarantin. Syftet med bankstödet och insättningsgarantin är att värna stabiliteten i det finansiella systemet. Stödet innebär att banker t.ex. kan få kapitaltillskott eller statlig garanti på en del av sin upplåning.

41

Del 1. Produkte r och h a n t e rin g av k un d e n s a ffä r e r

De obligationer som har beskrivits är nominella obligationer, avkastningen kan relateras till det nominella beloppet. På senare tid har det även emitte­ rats reala obligationer, obligationer där avkastningen har inflationssäkrats.

Realränteobligation Detta är en särskild typ av nollkupongsobligation respektive kupongobli­ gation. Den ges ut av staten. Avkastningen, oavsett om den sker i form av värdestegring eller årliga ränteutbetalningar, är inflationsskyddad. Med en realränteobligation spelar det ingen roll hur inflationen utvecklas. Ju högre inflationen är, desto större blir beloppet som återbetalas. Redan vid köpet vet kunden den verkliga (reala) avkastningen. Realränteobligationer för småsparare emitterades första gången i Sverige 1994.

Antag att en kund ska köpa en realränteobligation som har en realränta på 5 procent och en löptid på tio år. För att illustrera hur inflationen påverkar utgår vi från en inflation på 3 respektive 7 procent per år. För en obligation på nominellt 25 000 kr får kunden betala cirka 15 350 kr. Realräntan ger en avkastning på cirka 9 650 kr, som utbetalas på återbetalningsdagen tio år senare.

På återbetalningsdagen har det nominella beloppet dessutom räknats upp med inflationen under sparperioden. En inflation på 3 procent medför att det nominella beloppet uppräknas till 33 600 kr, dvs. en inflationskompensation med 8 600 kr. En inflation på 7 procent medför att det nominella beloppet uppräknas till 49 180 kr, en inflationskompensation med 24 180 kr.

Vad påverkar ränteläget?

Priset på en obligation avgörs av löptiden, kupongräntan och det rådande ränteläget. Men vad är det som styr räntan, eller närmare bestämt det all­ männa ränteläget?

Räntan är priset på att låna pengar. Det innebär att räntan styrs av utbud och efterfrågan på pengar. När det finns gott om pengar att låna, men låne­ be­hovet är litet, är räntan låg. I en lågkonjunktur minskar företagens be­ hov av investeringar och hushållen drar ner på sin konsumtion. Behovet av pengar liksom förväntningarna om framtida inflation minskar, vilket innebär att räntan sjunker.

Detta innebär inte automatiskt att en kund får lägre (verklig) avkastning på sitt sparkapital. Skälet är att den som har överskott på kapital i första hand

42

Rådgivning på värdepappersmarknaden ISBN 978-91-47-11703-1 © 2013, 2015 Författarna och Liber AB Förläggare: Anders Abrahamsson Omslag: Cecilia Waxberg Typografi: Daniel Sjöfors Sättning: LundaText AB Tredje upplagan 1 Repro: Exaktaprinting, Malmö Tryck: Interak, Polen 2015

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal ­tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och u ­ niversitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som ­digital kopiering regleras i BONUSavtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 E-post kundservice.liber@liber.se

Rådgivning på värdepappersmarknaden Rådgivning på värdepappersmarknaden är framtagen av Liber utifrån SwedSec:s kunskapskrav för Licensieringstest för rådgivare. Boken är anpas­ sad till 2015 års kunskapskrav och ger aktuella, grundläggande kunskaper.

Kunskapskraven utgör en grundnivå av kunskap som licenshavare i mål­ gruppen måste ha, oavsett arbetsuppgifter och roll. Författarnas ambition är att boken ska vara ett heltäckande hjälpmedel för den som står inför sin licensiering.

SwedSec ansvarar för licensiering av anställda på den svenska värdepappers­ marknaden. Syftet är att skapa och upprätthålla allmänhetens förtroende för branschen, genom att säkerställa en hög kunskapsnivå hos de anställda.

Författarna har lång erfarenhet från värdepappersmarknaden, utifrån en rad olika roller. Läs mer på sidan 4 i boken.

Best.nr 47-11703-1 Tryck.nr 47-11703-1