9789144095141

Anette Hallin är lektor i företagsekonomi på Mälardalens högskola i Västerås, fil.dr i Industriell ekonomi och organisation vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm samt utbildad lärare. Anette har mångårig erfarenhet av forskning och undervisning i projektledning, metod och organisation och ledarskap på olika civilingenjörs- och ekonomprogram. Hon har skrivit flera läroböcker och är även verksam som föreläsare och utbildare utanför högskolan.

Pär Blomkvist & Anette Hallin

Pär Blomkvist är fil.dr i historia och docent i Industriell ekonomi och mana­gement på Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm. Pär har lång erfarenhet av undervisning inom industriell dynamik, teknikhistoria samt på teori och metodkurser.

Han forskar om hanteringen av infrasystem i samband med industriella och tekniska omvandlingsprocesser.

Metod för teknologer Examensarbete enligt 4-fasmodellen

| Metod för teknologer

Metod för teknologer Examensarbete enligt 4-fasmodellen Metod för teknologer beskriver hur du formulerar, konstruerar, producerar och levererar en uppsats av god kvalitet. Boken är relevant för alla typer av uppsatser och examensarbeten på kandidat-, magister-, master- eller civil­ ingenjörsnivå och kan även användas i utredningsarbeten och rapport­ skrivande utanför högskolan. Det är den första sammanhållna metodboken för studenter på teknisk högskola om hur man designar ett examensarbete inom eller nära det samhällsvetenskapliga fältet. Upplägget i boken är inspirerat av modern produktdesign – uppsatsen är din produkt – och har som utgångspunkt att du som teknolog ofta har dubbla uppdragsgivare (en utanför högskolan och en på högskolan). Den beskriver hur du jobbar dig framåt i exjobbsprocessen genom framtagandet av prototyper.

Vi betraktar exjobbet som ett hantverk och boken innehåller en genomgång av de viktigaste vetenskapliga verktyg du behöver känna till för att kunna göra medvetna val vad gäller just ditt exjobb.

Art.nr 38243

Pär Blomkvist & Anette Hallin

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09514-1_01_cover.indd 1

2014-06-03 11:41

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38243 ISBN 978-91-44-09514-1 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Carina Blomdell Omslagsfoto: Martine Castoriano Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2014

978-91-44-09514-1_01_book.indd 2

2014-06-11 11:48

INNEHÅLL

Förord 5 Inledning 7 Fas 1. Formulera 17 Prototyp 1:1 Problematisering (inte bara problemlösning!) 19 Arbetsdokument 22 Vetenskapliga verktyg 24 Syfte och frågeställning 24 Att anlägga ett systemperspektiv 27 Divergent och konvergent tänkande 29 Självständighet och att hantera (dubbla) uppdragsgivare 31 Tankeverktyg – olika kunskapsintressen 33 Etik 34 Lärandemål som checklista 36 Prototyp 1:2 Forskningsförslag – att precisera och göra sin problematisering vetenskaplig 37 Vetenskapliga verktyg 40 Att söka och förhålla sig till litteratur 40 Vad är teori? 43 Förhållandet mellan teori och empiri: induktion, deduktion, abduktion 45 Vetenskapligt skrivande 46 Vad är vetenskap och hur mäter man vetenskaplig kvalitet? 49 Kritiskt tänkande – grunden för vetenskap 51

Fas 2. Konstruera 53 Prototyp 2:1 Mitterminsrapport 55 Vetenskapliga verktyg 56 Om kvalitativ och kvantitativ metod 56 Val av forskningsdesign 57 Val av datainsamlingsmetod 68 © F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-09514-1_01_book.indd 3

3

2014-06-11 11:48

Innehåll

Fas 3. Producera 91 Uppsatsens disposition och innehåll 92 Prototyp 3:1–3:5 (× n) 94 Prototyp 3:1: Skriv ett utökat synopsis 97 Prototyp 3:2: Skriv en version av uppsatsens andra del 97 Prototyp 3:3: Skriv en version av uppsatsens tredje del 98 Prototyp 3:4: Skriv en ny version av uppsatsens första del 99 Prototyp 3:5: Jobba igenom språk, layout och formalia 101 Flera iterationer – flera prototypvändor 102 Vetenskapliga verktyg 104 Om analys av empiri 107 Om källor och referenshantering 114 Tes och argumentation 122 Examensarbetet i en vidare kontext – vetenskap och samhälle 123

Fas 4. Leverera 129 Prototyp 4:1–4:2 130 Prototyp 4:1: Muntlig presentation innan uppsatsen är riktigt färdig 130 Prototyp 4:2: Presentera på slutseminarium 132 Presentationer av den färdiga produkten 133 Vetenskapliga verktyg 134 Mall för ett argumenterande tal 134 Mall för analys av akademiska texter 137

Avslutning 139 Vidare läsning 141 Sakregister 147

4

978-91-44-09514-1_01_book.indd 4

© F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

2014-06-11 11:48

FÖRORD

Den här boken precenterar en modell för examensarbete som bygger på två centrala principer: prototypa och presentera. Det är också så vi som författare jobbat. Texten har gått fram och tillbaka mellan oss i många vändor, och prototyperna uppgår vid det här laget till minst ett femtiotal. Vi har arbetat tillsammans och ansvarar solidariskt för hela texten, även om Pär Blomkvist är upphovsman till 4-fasmodellen. Vi har också haft förmånen att presentera texten i olika sammanhang och fått värdefull input som vi har dragit nytta av i skrivandet. I januari 2014 presenterade vi en relativt färdig prototyp på IDA-seminariet på INDEK (Industriell ekonomi och organisation, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm) och fick viktig hjälp av våra lysande opponenter Håkan Kullvén och Pernilla Ulfengren.

Tack till kollegor på INDEK som har läst och kommenterat hela manuset: Niklas Arvidsson, Cali Nuur, Staffan Laestadius, Mats Engwall, Johann Packendorff, Charlotta Linse, Fabian Levihn och Stefan Tongur. Vi vill också tacka Kent Thorén och Mandar Dabhilkar, som gett oss värdefull feedback på avsnitten om kvantitativ metod, samt Tina Karrbom-Gustavs­son och Åke Walldius, som läst de inledande avsnitten särskilt noga.

Tack också till Susanne Blomkvist, Johan Flygare och Anneli Flygare Rydell, som med vanlig skärpa i blicken läst hela texten.

Ett speciellt tack går till Lars Uppvall, som tillsammans med Pär Blomkvist, både teoretiskt och praktiskt i kursutvecklingsarbete, varit med om att skapa flera viktiga komponenter i 4-fasmodellen. Lars har också kritiskt granskat manuset och dessutom använt en prototyp av boken i handledning av examensarbeten.

Till sist vill vi rikta ett varmt tack till vår förläggare Ola Håkansson och våra redaktörer Åsa Sterner och Carina Blomdell.

Stockholm i maj 2014 Pär Blomkvist och Anette Hallin © F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-09514-1_01_book.indd 5

5

2014-06-11 11:48

978-91-44-09514-1_01_book.indd 6

2014-06-11 11:48

INLEDNING

Den här boken vänder sig i första hand till dig som studerar på en ­teknisk högskola och ska skriva ett examensarbete som leder till kandidat-, master- eller civilingenjörsexamen. Vi redovisar en processmodell som är generell för alla typer av uppsatsarbeten, men de exempel och metoder vi presenterar kommer mestadels från det samhällsvetenskapliga området. Boken har fyra utgångspunkter: • behovet att känna till den samhällsvetenskapliga forskningstradi-

tionen

• att teknologer ofta har dubbla uppdragsgivare • att exjobbsprocessen inte är linjär

• att examensarbetet är ett hantverk.

INGENJÖRSSTUDENTER OCH SAMHÄLLSVETENSK AP

För det första kan vi konstatera att ingenjörsstudenter sedan en lång tid tillbaka ofta skriver sina examensarbeten inom eller nära det samhällsvetenskapliga området. Det är inte orimligt att hävda att många moderna ingenjörer i Det är inte orimligt själva verket är ett slags sociala ingenjörer, att hävda att många som arbetar tvär­vetenskapligt i ett fält där natur- och teknikvetenskap möter samhälle, ­moderna ingenjörer i själva och att behovet finns för ökad kunskap i den verket är ett slags sociala samhällsvetenskapliga forskningstraditio- ingenjörer, som arbetar tvär­ nen. Denna bok är den första sammanhållna vetenskapligt i ett fält där instruktionen till hur man designar ett sådant natur- och teknikvetenskap examensarbete. Vi utgår från en vid definimöter samhälle, och att be­ tion av samhällsvetenskap, dit vi exempelvis räknar management- och organisationsteori, hovet finns för ökad kunskap innovationsteori och teknik- och industrihis- i den samhällsvetenskapliga toria. Boken är tänkt för teknologer, men vi är forskningstraditionen.

”

© F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-09514-1_01_book.indd 7

7

2014-06-11 11:48

Inledning

övertygade om att den också passar på till exempel civilekonomutbildningar vid universitet och handelshögskolor.

DUBBLA UPPDRAGSGIVARE

Den andra utgångspunkten för denna bok är det faktum att många studenter som skriver examensarbeten har dubbla uppdragsgivare. Dels har de en handledare på högskolan eller universitetet som vill ha en uppsats som uppfyller kraven på vetenskaplighet, och som därmed går att bedöma i enlighet med de betygskriterier och lärandemål som finns för examensarbeten. Dels har de ofta en beställare på ett företag eller en organisation som har formulerat ett uppdrag som studenterna ska utföra inom ramen för exjobbet; ett uppdrag som innebär att studenterna själva måste formulera problemet och därefter söka lösningen.

Ofta upplever studenter att akademin och industrin ställer olika krav på uppsatsens innehåll. En vanlig uppfattning är att högskolan vill ha abstrakt teori, medan företaget vill ha tillämpbara resultat. Vi inser att denna motsättning kan finnas men hävdar att den är betydligt mindre än vad den kan verka.

Oavsett om du skriver ditt examensarbete utifrån ett uppdrag från ett företag eller en annan organisation utanför högskolan, om exjobbet är baserat på en idé från en handledare eller har sin grund i dina egna idéer, syftar den akademiska uppsatsen till att säkerställa resultatens kvalitet. De resultat du som exjobbare levererar måste vara väl grundade i teori, tidigare forskning och din egen empiri (det vill säga materialet som du får genom den studie du genomför). Dessutom måste ditt tillvägagångssätt och dina metoder redovisas så att beställarna – och då menar vi båda uppdragsgivarna – kan avgöra om dina resultat är rimliga. Hela din trovärdighet som forskare ligger i den akademiska uppsatsen, även om inte alla läser den i dess helhet. Den akademiska uppsatsen är något du kan visa upp ifall dina resultat ifrågasätts.

DEN ICKE-LINJÄRA PROCESSEN OCH PROTOT YPANDET

”

8

Den tredje utgångspunkten är att många studenter förhåller sig till uppsatsarbetet som om det vore en linjär process. Men att skriva exjobb är inte en linjär eller sekventiell process. Du kan inte skriva klart de olika delarna i uppMen att skriva exjobb satsen och sedan montera ihop dem som är inte en linjär eller legobitar. I stället måste du ständigt koppla sekventiell process. tillbaka till det du gjort tidigare och se till

978-91-44-09514-1_01_book.indd 8

© F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

2014-06-11 11:48

Inledning

att det finns en överensstämmelse mellan arbetets olika delar under det att uppsatsen växer fram.

Vi använder oss av begreppet prototypa för att understryka att du som uppsatsförfattare successivt bygger en produkt genom att jobba fram olika versioner av texten, men där alla delar måste hänga samman – och där du hela tiden ska ha den färdiga produkten, uppsatsen, i åtanke. Du börjar prototypa din uppsats redan från dag ett, och den måste ge din beställare någon form av nytta. Alla delar ska hänga ihop, och allt som inte behövs för att belägga dina resultat ska tas bort ur slutversionen av uppsatsen. I prototypandet ingår regelbundna presentationer för andra intressenter, som handledare, externa beställare och studentkamrater.

Genom kontinuerliga presentationer får du en avstämning av arbetets inriktning och kan fördjupa din argumentation.

För att hjälpa dig att göra detta presenterar vi en modell, 4-fas­ modellen, som bygger på idén att examensarbetet är att betrakta som en produktdesignprocess där målet är att genom successivt prototypande och presenterande I 4-fasmodellen genom­ utveckla en produkt: din akademiska uppsats. syras examensarbetet I 4-fasmodellen genomsyras examensarbetet av två centrala och återkommande aktiviteter: av två centrala och återkom­ prototypa och presentera. Fokus på att proto- mande aktiviteter: prototypa typa och presentera har två fördelar gentemot och presentera. ett traditionellt synsätt på vetenskapligt skrivande och forskning.

För det första medför prototypandet ett mycket mer offentligt och socialt arbetssätt. Du ska ofta (så ofta som möjligt) visa upp och diskutera dina prototyper med handledare, externa beställare och studiekamrater. Enligt vår erfarenhet skapar prototypandet en mer avslappnad inställning till de olika texter som utgör prototyperna i olika stadier av fulländning. Det är helt enkelt lättare att ta och ge kritik gällande en handfast prototyp jämfört med ett traditionellt textavsnitt som man själv författat i sin ensamhet. Prototypandet och presenterandet syftar till att avdramatisera skrivandet och uppvisandet av texter för andra.

Vi vill bryta med bilden av den ensamma författaren och i stället låna metaforer och analogier från kreativa och kollektiva arbetsprocesser som produktdesign, komplexa projekt och, varför inte, teater och musik.

I alla dessa områden visar man upp skisser, prototyper och ofärdiga versioner för alla inblandade. Ingen är särskilt bra i början, men syftet är att hjälpas åt genom kritik, prototypande och återkopplingar.

För det andra innebär prototypprocessen dessutom att du under hela examensarbetet arbetar fokuserat mot slutresultatet: produkten –

”

© F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-09514-1_01_book.indd 9

9

2014-06-11 11:48

Inledning

uppsatsen. Detta fokus gör det lättare för dig att som författare stryka, modifiera och ändra i dina texter. Det är inte det enskilda textavsnittet som räknas utan helheten. I den färdiga produkten måste alla delar hänga samman och underordnas uppsatsens syfte. Det spelar till exempel ingen roll hur bra ett visst kapitel egentligen är. Om kapitlet är för långt, för oprecist och för ofokuserat så måste det skrivas om.

Att designa en uppsats är att jämka samman olika delar till en väl fun­ gerande enhet, och då måste delarna hänga ihop, underordnas helheten och fungera tillsammans.

EXAMENSARBETET – ET T HANT VERK

Det leder oss till den fjärde och sista utgångspunkten för boken: att prototypandet och arbetet med examensarbetet är ett hantverk där du som student måste lära dig att förstå och även tillämpa vissa handgrepp, metoder och begrepp för att uppnå ett bra resultat. Hantverket och den produkt som är resultatet – den akademiska uppsatsen – har sina speciella, ganska stränga och ibland kanske en smula tråkiga, ramar och regler. Det standarDet standardiserade diserade formatet syftar till att underlätta jämformatet syftar till att förelser mellan olika produkter och säkerställa underlätta jämförelser mellan resultatets kvalitet. Ramverket och reglerna gör också att uppsatsens argument och resonemang olika produkter och säkerställa är möjliga att kritiskt granska för en opponent, resultatets kvalitet vilket också kvalitets­säkrar resultaten.

”

AT T HA EN BESTÄLLARE

4-fasmodellen är väl anpassad för en situation där du arbetar på uppdrag av ett företag eller en annan extern beställare. Men den passar även om du inte har en faktisk uppdragsgivare. Vi hävdar att man som examensarbetare alltid bör arbeta som om man har en extern uppdragsgivare. Om du inte har en verklig beställare tycker vi att du ska arbeta på uppdrag av en påhittad uppdragsgivare. Genom att formulera ett problem för en beställare får uppsatsen ett tydligt syfte och fokus. Du får en läsare. Dessutom kan du alltid skicka ditt examensarbete till din påhittade (men existerande) uppdragsgivare när du söker jobb.

Notera att uppdragsgivaren paradoxalt nog ofta har en otydlig problemformulering, samtidigt som företaget eller organisationen är starkt lösningsinriktad. Beställaren vet inte riktigt vad problemet är men har ofta en egen tanke om var lösningen ska sökas. I dessa fall gäller det för 10

978-91-44-09514-1_01_book.indd 10

© F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

2014-06-11 11:48

Inledning

dig som examensarbetare att ta ett steg tillbaka och verkligen fundera över din egen problematisering. Den ska helst ge uppdragsgivaren mer än vad denne förväntade sig och dessutom tillfredsställa de akademiska kraven. Vi menar att samma fenomen kan uppstå också när din problematisering har sitt ursprung i forskningen eller kommer från egna idéer. Det är väldigt Att ha en beställare frestande att alltför tidigt bli lösningsinriktad. innebär att examens­Att ha en beställare (en tydlig läsare) innebär att examensarbetet måste vara argumente- arbetet måste vara argumen­rande. Vi menar att du som forskare/ex­jobbare terande. har en skyldighet att med vetenskapligt välgrundade sakförhållanden argumentera för att din tes, dina resultat och dina förslag är rimliga. I detta lägger vi också ett krav på ärlighet, öppenhet och genomskinlighet. En läsare eller en opponent ska utan ansträngning kunna identifiera din uppsats avgränsningar och brister såväl som dess förtjänster. Hur du skriver en uppsats som uppfyller dessa krav är vad denna bok handlar om.

”

DIN UPPGIFT

Uppgiften för ett examensarbete skulle kunna uttryckas på följande kondenserade sätt: 1 Formulera ett icke-trivialt och forskningsbart problem, ibland på uppdrag av en beställare som ofta har en diffus problembild och samtidigt ofta är starkt lösningsinriktad.

2 Presentera ett trovärdigt och välgrundat förslag till lösning baserat på en vetenskaplig undersökning.

Med hjälp av 4-fasmodellen får du en struktur för arbetsprocessen och en översikt av de områden inom vetenskaplig metod som du behöver vara bekant med för att kunna leverera ditt examensarbete.

BOKENS UPPLÄGG

För att visa hur du som uppsatsförfattare ska gå till väga för att designa ditt examensarbete följer bokens upplägg de fyra faserna i 4-fasmodellen: Fas 1: Formulera Fas 2: Konstruera Fas 3: Producera Fas 4: Leverera © F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-09514-1_01_book.indd 11

11

2014-06-11 11:48

Inledning

När du prototypar och presenterar din uppsats under dessa faser kommer du att behöva fördjupa dig i olika frågor som rör vetenskaplighet, metodfrågor och användningen av litteratur och källor. Vi betraktar dessa som vetenskapliga verktyg som du behöver för att designa din uppsats.

De vetenskapliga verktygen

De vetenskapliga verktygen är begrepp, metoder och tankesätt som du behöver för att skriva en vetenskaplig uppsats. De presenteras i anslutning till den prototyp där vi tror att man kan ha störst behov av att lära sig om dem. Vi går igenom alla verktyg (se innehålls­ förteckningen), men du kan också behöva konsultera annan teorioch metodlitteratur. Förslag på sådan finns sist i boken, i avsnittet ”Vidare läsning”.

I anslutning till de olika faserna tar vi upp de vetenskapliga verktygen i den ordning vi bedömer att de behövs. Verktygen ska stödja prototypandet. De verktyg vi introducerar i fas 1 är huvudsakligen riktade mot inledningen av arbetsprocessen och innehåller praktiska råd och upplysningar. I faserna 2–4 blir de vetenskapliga verktygen gradvis anpassade mot den färdiga produkten och syftar till att säkerställa uppsatsens kvalitet.

Men som med alla uppdelningar löser den logik vi valt vissa problem och skapar samtidigt andra. Detta innebär att du som läsare ibland får hoppa mellan olika avsnitt i boken. Till exempel har vi placerat en del viktiga vetenskapliga verktyg och mallen för en akademisk uppsats i anslutning till fas 3, men vi rekommenderar dig ändå att läsa dessa avsnitt tidigare. Det är kanske inte det första du gör under exjobbet, men någonstans runt mitten av processen bör du sätta dig in i hur slutresultatet ska se ut och hur det kvalitetssäkras.

Vi avser inte att ge en uttömmande beskrivning av allt som kan sägas om vetenskaplighet, litteratur, metod och empiri. Det vore omöjligt eftersom varje avsnitt i sig självt skulle utgöra en egen bok. I stället vill vi att du som I stället vill vi att du uppsatsförfattare ska förstå vilken funktion som uppsatsförfat­ verktygen har i din forskningsprocess och i tare ska förstå vilken funktion ditt uppsatsskrivande. När du valt din egen verktygen har i din forsk­ teori, metod etc. finns det andra, mer speningsprocess och i ditt upp­ cialiserade och djuplodande skrifter som du kan behöva använda dig av. Några förslag på satsskrivande.

”

12

978-91-44-09514-1_01_book.indd 12

© F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

2014-06-11 11:48

Inledning

vidare läsning finns därför i slutet av boken. Vi föreslår att du med din handledare diskuterar vilka vetenskapliga verktyg som är centrala för dig och att du läser in dig på dessa mer utförligt.

Vi kommer löpande att ge konkreta exempel från tidigare examensarbeten. Exemplen är autentiska, men anonymiserade, och bygger på våra egna och kollegors erfarenheter av handledning av examensarbeten.

Du kommer att märka att boken i anslutning till processbeskrivningen innehåller ett antal mallar, förslag till arbetsgång och seminarier.

Vi vet att olika lärosäten har olika mallar, processer och seminarieserier för uppsatsarbetet, och att dessa ibland kan skilja sig åt beroende på om det handlar om en kandidat-, master-, magister- eller civilingenjörsuppsats. Men vi tror att 4-fasmodellen ändå kan användas i sina huvuddrag och modifieras i detaljer för att passa överallt.

UPPSATSPROCESSEN ENLIGT 4-FASMODELLEN

Huvudkedjan i 4-fasmodellen utgörs som nämnts av de fyra faserna Formulera – Konstruera – Producera – Leverera. Dessa ska utföras i tur och ordning: • I fas 1, Formulera, arbetar du fram två prototyper – prototyp

1:1–1:2 (siffran är ungefärlig – antalet prototyper kan variera mellan olika lärosäten). Dessa prototyper diskuterar du med din handledare och presenterar antagligen på ett seminarium.

• I fas 2, Konstruera, utför du materialinsamlingen, läser in dig grundligt på litteratur, teori och metod och använder dina tidigare prototyper för att konstruera din mitterminsrapport: prototyp 2:1.

• I fas 3, Producera, gäller det att ur en mängd insamlat material och idéer som genererats skapa den färdiga produkten – uppsatsen – utifrån den mall för en akademisk uppsats som gäller på din högskola. Även fas 3 innehåller en rad olika prototyper, prototypvändor och presentationer av olika versioner av uppsatsen – prototyp 3:1–3:5 (även här kan antalet prototyper variera).

• I fas 4, Leverera, finslipar du din uppsats och förbereder olika sorters presentationer av ditt arbete – muntliga såväl som skriftliga – inför olika publiker. Även här betraktar vi olika versioner av uppsatsen respektive olika former av presentationer som ett fortsatt proto­t ypande – prototyp 4:1–4:2 (eller fler) – ända till dess att produkten är färdig. © F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-09514-1_01_book.indd 13

13

2014-06-11 11:48

Inledning

PROCESS–PRODUK T-PARADOXEN

Som läsare av denna bok förstår du säkert att vi som författare hamnat i en paradox. Hur kan vi argumentera för att designprocessen ska vara iterativ och återkopplande samtidigt som vi presenterar en sekventiell modell där vi påstår att de fyra faserna ska utföras i en viss ordning?

Svaret, och detta kommer du också att upptäcka när du jobbar med din uppsats, är att den skrivna texten och den akademiska uppsatsens texttyp (genre) tvingar dig till ett sekventiellt sätt att berätta och argumentera. Man måste välja en viss ordning för att tydliggöra ett skeende även om den ordningen till viss del motsäger ens budskap. I en akademisk uppsats är detta fenomen extra tydligt eftersom den sortens produkt måste följa ett strikt och standardiserat upplägg.

STÄNDIG ÅTERKOPPLING

För att i någon mån ta oss ur paradoxen vill vi understryka att även om faserna jobbas igenom i tur och ordning är arbetsprocessen som visas i figur 1 inte helt modulariserad. I praktiken överlappar faserna varandra. Det går inte att Ständig återkoppling bli helt klar med en fas och sedan börja med – feedback-loopar – en annan. Ständig återkoppling – feedbackmellan de fyra faserna är loopar – mellan de fyra faserna är nödvändig nödvändig för att åstadkomma för att åstadkomma en bra uppsats. I samband med varje feedback-loop skriver man en bra uppsats. om sin text, och på det sättet förädlar man proto­t ypen baserat på den kunskap och de insikter man förvärvat sedan den förra versionen. Det är en god idé att du översiktligt läser igenom de delar av boken som handlar om 4-fasmodellen och skaffar dig en förståelse för processen innan du sätter i gång med ditt arbete.

För att din uppsats ska bli bra ska inte heller de vetenskapliga verktygen behandlas som avgränsade byggstenar i en linjär kedja. Givetvis måste du någon gång sätta punkt och leverera uppsatsen med den teori, den litteratur, de metoder och den empiri du har. Men den punkten får inte sättas för tidigt. Det är genom att ständigt återvända till verktygen under resans gång som du fördjupar din kunskap om dem, förbättrar din text och därmed stärker din argumentation. Alltså: ständiga återkopplingar och feedback-loopar gäller även för verktygen och deras relation till de fyra faserna i modellen.

Kort sagt ska du så länge som möjligt bevara osäkerheten eller mångtydigheten – ändra dig – och låta dig bli överraskad av det du läser eller

” 14

978-91-44-09514-1_01_book.indd 14

© F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

2014-06-11 11:48

Inledning

stöter på i din undersökning. Du sysslar med ett återkopplande arbete där reflektionerna du gör när du växlar fram och tillbaka mellan det du håller på med för stunden, den feedback du får av andra på dina prototyper och den kunskap du utvecklar om de verktyg du använder leder till allt bättre versioner av ditt examensarbete.

PRESENTATIONER OCH FEEDBACK

Feedback-looparna skapas inte bara mellan dina egna återkopplingar mellan tidigare prototyper av texten och den prototyp du jobbar med – eller mellan de nya insikter du får när din kunskap om de vetenskapliga verktygen fördjupas och tidigare tankar – utan även mellan de reflektioner och den input du får av andra som läser och ger kommentarer på den prototyp du presenterar, till exempel på ett seminarium. Faktum är att en central dimension i 4-fasmodellen är att ett sammanhang skapas där kollektiva ansträngningar och samarbete med andra studenter såväl som med handledare och andra intressenter på ett effektivt sätt hjälper dig att lyckas skriva en så bra uppsats som möjligt. Genom att presentera prototyperna på olika seminarier där du får feedback (samt ger feedback till dina kamrater) får du värdefull kunskap som du sedan kan använda för att skriva nytt och förbättra din prototyp.

Vetenskapliga verktyg Fas 1: Formulera Prototyp 1:1 Problematisering Prototyp 1:2 Forskningsförslag

Fas 2: Konstruera

Fas 4: Leverera

Prototyp 2:1 Konstruktion av mitterminsrapport

Prototyp 4:1–4:2 Iteration och leverans av färdig produkt

© F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-09514-1_01_book.indd 15

era Fas 3: Produc 3:5 Prototyp 3:1– Iterativt producerande enligt uppsatsmall

FIGUR 1 4-fasmodellens huvudkedja samt de vetenskapliga verktygen.

Den bärande tanken i modellen är en ständig återkoppling mellan faserna 1–4 och mellan respektive fas och de vetenskapliga verktygen.

De olika faserna motsvarar ungefärligen följande tidsandelar av examensarbetsprocessen: fas 1: 20 %, fas 2: 30 %, fas 3: 35 %, fas 4: 15 %. Observera att gränserna mellan faserna inte är helt skarpa.

Faserna har namngetts efter den aktivitet som dominerar under processens gång.

15

2014-06-11 11:48

En aspekt som ofta glöms bort är tid. Du ska återkoppla, fördjupa dina tankar och vara öppen för kommentarer och den input du får av andra. Men du måste också ge dig tid att bearbeta de nya intrycken. Att sova på saken, att ge sig själv ett andrum och göra annat, är en minst lika viktig del av arbetsprocessen. Vårt råd är att du medvetet och tydligt planerar in sådana pauser för reflektion i ditt tidschema.

Utöver att du presenterar dina prototyper på de av din högskola fastslagna seminarietillfällena vill vi starkt rekommendera dig som uppsatsförfattare att tillsammans med dina medstudenter bilda informella läsgrupper Genom att regelbun­ vid sidan om. Inom industrin och akademin det presentera dina är sådana externa grupper vanliga. De kan prototyper för andra utvecklar till exempel kallas för referensgrupper eller du ditt tänkande och förfinar advisory boards. Genom att regelbundet presentera dina prototyper för andra utvecklar dina resultat. du ditt tänkande och förfinar dina resultat.

På kammaren och i det egna huvudet händer inte tillräckligt. Det verkliga lyftet kommer när du har en publik som ser det du prototypat och ger dig feedback så att du kan förbättra och förfina din prototyp.

Ett generellt tips är att du skriver en forskningsdagbok eller logg redan från början av examensarbetet. I den för du in idéer, uppslag, kritiska synpunkter, anteckningar från när du ändrar inriktning på undersökningen och så vidare. Dagboken kommer du att ha stor nytta av i slutet av processen eftersom det är väldigt lätt att glömma bort vad man gjort.

Vi rekommenderar dig också att, i samråd med din handledare, ta kontakt med specialister inom ditt område under processens gång. Dessa kan faktagranska dina argument, belägg och resultat. Specialkompetens kan du söka både på universitetet och i näringslivet. Branschorganisationer och myndigheter är andra källor till specialistkunskap. Du kommer att finna att många gärna delar med sig av sin tid när det gäller examensarbeten.

”

16

978-91-44-09514-1_01_book.indd 16

© F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

2014-06-11 11:48

Fas 3. Producera

Efter fas 2 ska det mesta av inläsnings- och insamlingsarbetet vara avklarat. Du har en prototyp (2:1) där du gjort en första sammanställning av din empiri och en mängd textfragment, kanske sorterade i arbetsdokument med olika slags Det är nu du på all­ material som du kan ha nytta av i produceravar ska börja skapa fasen. Det är nu du på allvar ska börja skapa din produkt – den akademiska uppsatsen. din produkt – den akade­ Antagligen finns det delar från de olika miska uppsatsen. prototyperna i föregående fas som ännu inte är klara och som du fortsätter med. All empiri är förmodligen inte färdigbehandlad; kanske har du ett antal intervjuer kvar att göra och feedback från det senaste seminariet och handledare som måste arbetas in. Gränserna mellan 4-fasmodellens olika faser är inte knivskarpa. Men nu övergår du gradvis till att producera. Hur

”

Vetenskapliga verktyg Fas 1: Formulera Prototyp 1:1 Problematisering Prototyp 1:2 Forskningsförslag

Fas 2: Konstruera

Fas 4: Leverera

Prototyp 2:1 Konstruktion av mitterminsrapport

Prototyp 4:1–4:2 Iteration och leverans av färdig produkt

© F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-09514-1_01_book.indd 91

era Fas 3: Produc 3:5 Prototyp 3:1– t iv at er It producerande enligt uppsatsmall

FIGUR 12 Fas 3: Producera.

I den här fasen behöver du välja mall för din uppsats. Även om prototyperna du producerar i den här fasen bygger på det du gjort hittills är det klokt att inte kopiera alltför mycket från dina tidigare prototyper, eftersom du då riskerar att fastna i gamla tankegångar. Återigen kan du behöva rekapitulera eller till och med fördjupa din förståelse för de vetenskapliga verktygen för att bättre kunna förklara vad du gör i din uppsats och varför.

91

2014-06-11 11:48

Fas 3. Producera

arbetsgången kan se ut under denna fas är beskrivet längre fram. Kortfattat innebär producerandet att du skapar och presenterar ett antal prototyper av din uppsats för att genom skrivprocessen komma till fler och större insikter om vad din studie visar (se figur 12).

Uppsatsens disposition och innehåll Det finns olika mallar för uppsatsens disposition. De två mallarna som är vanligast (Mall A och Mall B) beskrivs närmare i avsnittet Två mallar för den färdiga uppsatsens disposition nedan. Skillnaden mellan dem är hur empiri och analys presenteras. Medan mall A (den separerade uppsatsen) visar hur Medan mall A visar du kan disponera uppsatsen om du har behov hur du kan disponera av att hålla isär empiri och analys, visar mall uppsatsen om du har behov B (den sammanflätade uppsatsen) hur du kan lägga upp din uppsats så att du presenterar av att hålla isär empiri och analys, visar mall B hur du kan empirin samtidigt som du presenterar din analys av den. lägga upp din uppsats så att Båda mallarna förutsätter att du har samdu presenterar empirin sam­ manställt ditt empiriska material på något sätt tidigt som du presenterar din innan du börjar jobba med fas 3. Antagligen analys av den. har du i prototyp 2:1 sammanställt din empiri men kanske inte analyserat den speciellt grundligt. Det är först när du har en sådan uppsatsversion som du är redo att – i samråd med hand­ledaren – slutgiltigt bestämma vilken mall som passar bäst för din uppsats.

Kanske överensstämmer de två mallarna inte i alla detaljer med den mall som används på din institution. Rubrikerna kan ha något olika namn och olika ordningsföljd, men den huvudsakliga strukturen finns på de allra flesta universitet och högskolor. Både mall A och mall B består av tre delar, och man brukar som sagt beskriva dem på följande sätt:

”

Del 1: Beskriv vad du tänker göra Del 2: Gör det du sagt att du ska göra Del 3: Beskriv och diskutera vad du gjort Del 1 innehåller inledning, litteratur- och teoriavsnitten samt metod­ avsnittet och bör utgöra ca 30% av uppsatsens totala omfattning.

Inledningen ska skrivas så att du väcker läsarens intresse och så att läsaren förstår varför studien du genomfört behövs. Det innebär att du behöver börja med en bakgrundsbeskrivning (som oftast beskriver hur 92

978-91-44-09514-1_01_book.indd 92

© F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

2014-06-11 11:48

Fas 3. Producera

något är – ett förhållande som observerats och dokumenterats någonstans; här behöver du hänvisa till befintlig forskning, till artiklar i massmedia eller till andra källor du kan namnge). Bakgrundsbeskrivningen ska leda fram till problematiseringen, där du låter uppsatsen smalna av och fokuseras mot det problem ditt arbete handlar om. Problematiseringen ska ha en vetenskaplig förankring. Det betyder att det problem du beskriver ska relateras och positioneras i förhållande till befintlig forskning på området. Problematiseringen leder fram till uppsatsens syfte och frågeställningar, som mot bakgrund av det som står i inledningen blir en naturlig och logisk konsekvens av vad som måste undersökas.

Inledningen kan därefter avslutas med eventuella avgränsningar som man ibland kan behöva specificera.

Tankemodell för inledningen av uppsatsens del 1

Bakgrund Så här ser det ut på företagen/i industrin i dag …

(hänvisning till källorna A, B, C ) Problematisering/problemformulering

Det är problematiskt, eftersom …

Forskningen på området säger att …

(hänvisning till källorna D, E, F )

Vi vet emellertid inte …

Syfte Syftet med den här studien är således att …

Frågeställning(ar) För att nå syftet med studien måste vi ställa oss

följande fråga/frågor …

Avgränsningar Studien har inte fokuserat på …

Efter inledningen kommer litteraturstudien där du redogör för tidigare forskning kring det fenomen du är intresserad av att studera, medan du i avsnittet Teoretisk referensram beskriver den eller de teorier du avser att använda dig av för att förstå det empiriska material du samlat in. Fokus i litteratur- och teoriavsnitten bör vara på forskning och teorier som är relevant för det din uppsats handlar om. Du förväntas inte redogöra för all tidigare forskning och alla teorier som man skulle kunna tänkas använda för att förstå problemet.

I metodavsnittet redovisar du vad du har gjort för att studera det problem du tidigare formulerat i problematiseringen. Du redogör för ditt val av forskningsdesign, val av datainsamlingsmetodik och val av analysmetod, lämpligtvis i denna ordning. Du behöver – för alla dessa områden – motivera dina val med utgångspunkt i uppsatsens syfte.

När du argumenterar för dina val kan du hämta inspiration i relevant © F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-09514-1_01_book.indd 93

93

2014-06-11 11:48

Fas 3. Producera

metodlitteratur, och det är lämpligt att du i metodavsnittet hänvisar till metodlitteratur när du motiverar dina val.

Observera att du i metodavsnittet inte ska redovisa allt du lärt dig om metod, eller alla alternativa möjligheter som skulle kunna ha använts för att nå uppsatsens syfte. Du ska endast diskutera alternativa, möjliga val om de av någon anledning är uppenbara men valts bort. Glöm inte heller att redogöra för hur du tagit hänsyn till frågor som till exempel etik och genus under arbetets gång; vilka slags källor du använt och hur du har värderat dem och förhållit dig källkritisk till dem. För detta gäller – som för hela metodavsnittet – att du ska resonera kring det som är relevant för just din uppsats, så att de vetenskapliga kraven uppfylls.

Oavsett om du väljer att disponera den slutliga versionen av din uppsats i enlighet med Mall A eller B bör uppsatsens andra del utgöra ca 50% av uppsatsens totala omfattning. Som nämnts är det i del två som de största skillnaderna finns mellan mall A och B. Vi presenterar tips och råd om hur du bör disponera uppsatsens andra del i avsnittet nedan: Två mallar för den färdiga uppsatsens disposition.

Den tredje och avslutande delen av uppsatsen omfattar ca 30% av texten. Det är här du sammanfattar och diskuterar dina resultat kritiskt i förhållande till källor och metod. Börja gärna med att kortfattat upprepa uppsatsens syfte, hur du gått till väga för att uppfylla syftet och vad du kommit fram till. Fortsätt sedan med att diskutera studiens avgränsningar och svagheter, exempelvis vad gäller reliabilitet och validitet, och vad dessa kan ha för konsekvenser för uppsatsens resultat. Därefter lyfter du fram uppsatsens förtjänster. Tänk på att du här ska argumentera för varför uppsatsen, trots eventuella brister, ger ett kunskapsbidrag.

Kom ihåg att också diskutera ditt bidrag utifrån dina uppdragsgivare. Du kan till exempel ge råd baserade på dina resultat och diskutera vilka möjligheter dina resultat innebär för företaget (managerial implications). Du kan också ge förslag på framtida forskning – både för akademin och för industrin.

Prototyp 3:1–3:5 (× n) Nedan finns ett förslag till arbetsgång i fem steg där du producerar din slutgiltiga produkt genom flera prototypvändor: (3:1–3:5) × n. Förslaget passar oavsett om du arbetar med mall A eller mall B. Denna process liknar i hög grad prototypandet såsom det ser ut i de tidigare faserna.

Skillnaden är dock att du inte längre har tid att vara lika öppen för nya inriktningar och nya empiriska områden att undersöka.

94

978-91-44-09514-1_01_book.indd 94

© F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

2014-06-11 11:48

Fas 3. Producera

Vetenskapliga verktyg Prototyp 2:1 Mittermin

Feedback från seminarium och handledare

Insamlad empiri

Ny empiri, ny metod, ny teori

Nya tolkningar och insikter

Producera enligt mall för akademisk uppsats Prototyp 3:1

Prototyp 3:2

Prototyp 3:3

Prototyp 3:4

Prototyp 3:5

Återkoppling (x n)

FIGUR 13 Prototyp 3:1–3:5, med förslag till arbetsgång.

Input till fas 3 är allt du hittills gjort, all feedback och alla insikter. Nu finns inte så mycket tid att genomföra empiriska undersökningar eller samla in nya data. Vi föreslår en arbetsprocess i fem prototypsteg som sedan upprepas flera gånger (× n).

”

Fas 3 kan upplevas som ganska rörig, eftersom det man skriver på ett ställe i uppFas 3 kan upplevas som satsen oftast får konsekvenser för vad som står ganska rörig, eftersom någon annanstans i uppsatsen. Allteftersom du analyserar din empiri kan du inse att du det man skriver på ett ställe behöver omformulera problematisering, syfte i uppsatsen oftast får konse­ och frågeställningar, och du behöver påminna kvenser för vad som står någon dig själv om att texten, när du kommit fram annanstans i uppsatsen. till dina slutsatser, ska driva en tes och vara argumenterande. Det kan också vara klokt att fundera över förhållandet mellan teori och empiri. Vilket förhållande vill du skriva fram, nu när du på allvar börjar producera din uppsats? Har du studerat din empiri utifrån en bestämd idé om vad du trodde att du skulle hitta (deduktion)? Eller har du varit öppen för vad det empiriska materialet kan säga (induktion)?

Vad är egentligen det fenomen (explanandum) som du vill säga något om, genom exemplen i din studie (explanans)? Är man ovan vid att sitta länge och skriva och att producera egen text kan man uppleva producerafasen som extra frustrerande. Detta är något att tänka på när man planerar sitt examensarbete innan man © F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-09514-1_01_book.indd 95

95

2014-06-11 11:48

Fas 3. Producera

sätter i gång. Vårt råd är att du avsätter ordentligt med tid till den här fasen. Inte minst kan du behöva tid att låta de olika versionerna av texten vila i det här skedet, så att du kan lägga texten åt sidan under en period, för att sedan återkomma till den med nya ögon.

Ofta finns det inga schemalagda seminarier under producerafasen.

Vi vill i sådana fall upprepa rådet om att skapa egna läsargrupper/peer review-grupper där du kan presentera olika prototyper av din uppsats.

Den hjälp du får av en sådan grupp är närmast ovärderlig. Inte minst därför att du, som vi sagt flera gånger, skärper dina tankar när du tvingas tydliggöra dem och presentera dem för andra.

Mål för arbetet i producerafasen:

• att mottagaranpassa texten • att skapa alignment (logisk konsistens) mellan uppsatsens olika delar • att skära bort onödig text.

Den arbetsgång vi föreslår nedan måste du göra flera varv. När du kommit igenom ett steg kan det hända att du inser att det du skrivit tidigare inte riktigt hänger ihop, och då måste du skriva om. Den akademiska uppsatsen kräver logisk konsistens. Det innebär att denna del av uppsatsarbetet är jobbig. Du måste hålla många bollar i luften, och några gånger måste du antagligen omformulera dina utgångspunkter fullständigt. Det är frustrerande och kan inverka menligt på natt­sömnen.

Men som i allt kreativt arbete leder frustrationen till att uppsatsen blir bättre för varje version du skriver – även om du inte alltid känner så när du är mitt uppe i arbetet.

Innan du sätter i gång med prototyp 3:1 bör du, om du inte redan gjort det, välja vilken mall du ska använda för uppsatsens disposition.

Därefter ska du – oavsett om du har valt mall A eller mall B (eller någon annan mall) – tänka igenom vilka delar av din uppsats som tillhör vilken del av den tredelade strukturen för akademiska uppsatser som du ser nedan. Den tredelade strukturen hjälper dig att hålla ording på uppsatsens logiska konsistens – den röda tråden. I den resterande beskrivningen av arbetsgången använder vi oss av denna tredelning: Del 1: Beskriv vad du tänker göra Del 2: Gör det du sagt att du ska göra Del 3: Beskriv och diskutera vad du gjort

96

978-91-44-09514-1_01_book.indd 96

© F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

2014-06-11 11:48

Fas 3. Producera

PROTOT YP 3:1: SKRIV ET T UTÖK AT SYNOPSIS

Ett bra sätt att starta producerafasen är att skriva ett utökat synopsis.

Det innebär att du tar fram ett dokument där du under alla rubriker som din mall föreskriver formulerar en kort beskrivning av vad som ska stå under respektive rubrik. Har du samlat kvalitativa data kan du försöka sammanfatta de spontana intryck du fått under insamlingen i några korta formuleringar under den rubrik i del två där resultaten och analysen senare ska skrivas fram. Har du samlat kvantitativa data blir detta svårt; då skriver du i stället vad du tänker dig ska stå under motsvarande rubriker.

Enkelt uttryckt innebär synopsisskrivandet att du • skriver förklarande texter under varje rubrik, så kallade ingresser.

Beskriv i ingressen vad stycket handlar om. Se till att du hittar den röda tråden mellan ingresserna så att alla delar hänger ihop.

• funderar igenom uppsatsens olika delar i förhållande till hur du kortfattat beskrivit varje avsnitt.

Att börja varje ny prototypvända i fas 3 med att skriva ett utökat synopsis liknar uppmaningen att växla mellan divergent och konvergent tänkande (se figur 6, sidan 30). Ett nytt synopsis innebär att du tar ett steg tillbaka (divergerar) och funderar över helheten. Synopsiset kommer du att kunna använda som ett första utkast till din abstract, alltså till den sammanfattning som du ska skriva allra sist i producerafasen. Synopsiset är också värdefullt för dig under resten av producerafasen eftersom det kommer att fungera som en karta, alltså ett dokument som du kan återkomma till för att hitta vägen när du riskerar att trassla in dig i snåriga detaljer i de olika texterna som du skriver fram under varje rubrik.

Vi föreslår därför att du använder ditt utökade synopsis som ett grunddokument under hela fas 3. Som du kommer att se innebär proto­ typ 3:2–3:5 att du utvecklar synopsiset med texter under varje rubrik för att på så sätt successivt bygga upp din uppsats.

PROTOT YP 3:2: SKRIV EN VERSION AV UPPSATSENS ANDRA DEL

Efter att du skrivit ett utökat synopsis är det bäst att börja i mitten av uppsatsen och jobba igenom del två. Det är nu du skriver fram dina resultat.

Hur detta går till beror på vilken metod för analys du använder dig av.

När du har formulerat en text som beskriver vad din empiriska studie visar ska du fundera över vad dessa resultat innebär i förhållande till och i ljuset av tidigare forskning. Vad säger din studie som ingen annan

© F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-09514-1_01_book.indd 97

97

2014-06-11 11:48

Fas 3. Producera

sagt? Vad kan du visa som inte visats tidigare? Hur kastar din studie ljus över det fenomen som din uppsats behandlar?

Den här prototypvändan handlar om att successivt arbeta fram svaret på dina frågeställningar. När du har hittat svaren ska du, med stöd i din empiriska studie och i tidigare forskning, formulera argument för varför dina svar är hållbara (valida). Använd den rubrikindelning du bestämt dig för och som ska stärka din argumentation för dina resultat.

• Formulera den text som ska finnas under varje rubrik. Flytta,

stryk och skriv nytt.

• Arbeta hårt för att belägga dina argument med hjälp av teori,

empiri och tidigare forskning.

• Se också till att du tar bort allt onödigt som inte hjälper läsaren

att förstå och som inte levererar mervärde till din beställare.

Du måste fundera över vilka argument som måste beläggas extra noggrant och vilka som inte kräver lika stark underbyggnad.

• Återvänd till din källkritiska diskussion och till din kritiska diskussion om forskningsmetod. När du presenterar din argumentation och analys måste du ärligt berätta, och påminna läsaren ifall en del av dina resultat har svagheter på grund av källornas beskaffenhet eller metodens utformning.

• Mottagaranpassa texten och skapa logisk konsistens (röd tråd).

Ett bra sätt att skapa konsistens är att återigen skriva ingresser under varje rubrik och berätta vad du ska ta upp i det följande.

Lägg också till delsammanfattningar av vad du skrivit innan ett nytt avsnitt börjar. Dessa ingresser och delsammanfattningar kan klippas ut i den sista versionen om de inte behövs. Men under producerafasen är de viktiga för att du själv ska hålla reda på vad du gör. Delsammanfattningarna hjälper dig också att skriva din avslutning.

PROTOT YP 3:3: SKRIV EN VERSION AV UPPSATSENS TREDJE DEL

Efter att du färdigställt en version av del två är det bra att jobba med slutet av uppsatsen. Skriv ut de resultat du kommit fram till, det vill säga svaren på dina frågeställningar med utgångspunkt i den kunskap du samlat på dig genom litteraturläsning och empiriska studier.

Undersök om du har belägg för dina viktigaste resultat. Det är lämpligt att du använder dig av dina resultat som styrande logik när du arbetar med uppsatsens andra del i nästa prototyp.

98

978-91-44-09514-1_01_book.indd 98

© F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

2014-06-11 11:48

Fas 3. Producera

• Har du svarat på de frågor som formulerats?

• Saknas någon viktig pusselbit? Om svaret är ja på den frågan

måste du, i samråd med handledaren, välja om du ska göra ytterligare empiriska undersökningar eller om du ska förändra syfte och frågeställningar så att de passar det du kommit fram till.

I de flesta fall har man inte tid att forska mer utan måste anpassa sig efter vad man hunnit med.

”

Många studenter tror att man inte får ändra Många studenter tror problematisering, syfte och frågeställningar. att man inte får ändra Men det är fel. I all forskning ändrar man utgångspunkterna och omformulerar inled- problematisering, syfte och ningen. De resultat man kommer fram till frågeställningar. Men det är stämmer nästan aldrig överens med de fel. I all forskning ändrar man utgångspunkter man utgick från i början utgångspunkterna och omfor­ av forskningsprojektet. Nya insikter från mulerar inledningen. teori, metod och empiri överraskar ständigt.

Om man inte blir överraskad är man dogmatisk eller har en trivial utgångspunkt (som om det inte är någon idé att undersöka en viss fråga eftersom man redan visste vad man skulle finna).

Att skriva ny text är klokt eftersom risken är stor att du tappar fokus och producerar ett sämre resultat om du klipper och klistrar från gamla texter.

Det är i detta läge som du kommer att upptäcka brister och inkonsekvens. Kanske saknas till exempel ett antal intervjuer, eller så räcker inte den teori du har till för att förklara dina empiriska iakttagelser.

PROTOT YP 3:4: SKRIV EN NY VERSION AV UPPSATSENS FÖRSTA DEL

Nu när du ordnat så att del två och tre hänger ihop logiskt gäller det att skriva om del ett.

• Är din litteraturöversikt korrekt och passar den till det du gjort?

Anger du rätt teorier i din teorigenomgång, det vill säga dem du senare använder? Har du använt alla? Bör några tas bort? Har nya begrepp tillkommit som du behöver förklara?

Det är inte ovanligt att man här inser att man behöver läsa in sig ytterligare, och att en del av det man läste in sig på i tidigare

© F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R

978-91-44-09514-1_01_book.indd 99

99

2014-06-11 11:48

Anette Hallin är lektor i företagsekonomi på Mälardalens högskola i Västerås, fil.dr i Industriell ekonomi och organisation vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm samt utbildad lärare. Anette har mångårig erfarenhet av forskning och undervisning i projektledning, metod och organisation och ledarskap på olika civilingenjörs- och ekonomprogram. Hon har skrivit flera läroböcker och är även verksam som föreläsare och utbildare utanför högskolan.

Pär Blomkvist & Anette Hallin

Pär Blomkvist är fil.dr i historia och docent i Industriell ekonomi och mana­gement på Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm. Pär har lång erfarenhet av undervisning inom industriell dynamik, teknikhistoria samt på teori och metodkurser.

Han forskar om hanteringen av infrasystem i samband med industriella och tekniska omvandlingsprocesser.

Metod för teknologer Examensarbete enligt 4-fasmodellen

| Metod för teknologer

Metod för teknologer Examensarbete enligt 4-fasmodellen Metod för teknologer beskriver hur du formulerar, konstruerar, producerar och levererar en uppsats av god kvalitet. Boken är relevant för alla typer av uppsatser och examensarbeten på kandidat-, magister-, master- eller civil­ ingenjörsnivå och kan även användas i utredningsarbeten och rapport­ skrivande utanför högskolan. Det är den första sammanhållna metodboken för studenter på teknisk högskola om hur man designar ett examensarbete inom eller nära det samhällsvetenskapliga fältet. Upplägget i boken är inspirerat av modern produktdesign – uppsatsen är din produkt – och har som utgångspunkt att du som teknolog ofta har dubbla uppdragsgivare (en utanför högskolan och en på högskolan). Den beskriver hur du jobbar dig framåt i exjobbsprocessen genom framtagandet av prototyper.

Vi betraktar exjobbet som ett hantverk och boken innehåller en genomgång av de viktigaste vetenskapliga verktyg du behöver känna till för att kunna göra medvetna val vad gäller just ditt exjobb.

Art.nr 38243

Pär Blomkvist & Anette Hallin

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09514-1_01_cover.indd 1

2014-06-03 11:41