9789147112845

Medielandskap & mediekultur – en introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap

Stina Bengtsson Göran Bolin Michael Forsman

Peter Jakobsson Sofia Johansson Per Ståhlberg

Medielandskap och mediekultur – en introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap

Stina Bengtsson, GĂśran Bolin, Michael Forsman, Peter Jakobsson, Sofia Johansson & Per StĂĽhlberg

47112845_Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap_korr1_m_register.indd 1

23/09/16 5:13 PM

Innehåll Förord 6 Bokens upplägg 6

1 MKV som forsknings- och kunskapsområde 10 Ett samhälls- och kulturperspektiv 13 Samhälle 13 Kultur 19

Medielandskap och modernisering 21

Del 1. Medium och kommunikation 26 2 Människa, medier och kommunikation 28 Den mänskliga kommunikationens historia 30 Orala kulturer 31 Övergången från muntlig till skriftlig kultur 33 Den typografiska kulturens uppkomst 41 De elektroniska mediernas uppkomst 45 Det digitaliserade samhället 50 Avslutning 53

3 Kommunikation och kommunikationsmodeller 55 Medium och kommunikation 56 Massmedier och masskommunikation 59 Mass-själv-kommunikation 63 Två olika kommunikationsperspektiv 67 Olika kommunikationsmodeller 71 Modeller för digital kommunikation 77 Avslutning 79

47112845_Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap_korr1_m_register.indd 3

23/09/16 5:13 PM

Del 2. Offentlighet och makt 80 4 Medier och offentligheter 83 Medier och demokrati 84 Offentligt, privat och teorin om den borgerliga offentligheten 87 Alternativa offentligheter 91 Nätet som offentlig arena 98 Utmaningar och möjligheter för den samtida offentligheten 102 Avslutning 104

5 Medieägande och mediestruktur 106 Vad är politisk ekonomi? 107 Mediernas marknadsorganisation 110 En global medieindustri 114 Medie- och kulturimperialism 118 Vem kontrollerar internet? 121 Vilka är alternativen? 126

4

Avslutning 127

6 Ideologi och representation 128 Symbolisk makt och ideologi 130 Interpellation och hegemoni 136 Semiotik och myten som form 140 Genreanalys 144 Stereotyper 150 Avslutning 152

47112845_Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap_korr1_m_register.indd 4

23/09/16 5:13 PM

Del 3. Publik och medieanvändning

154

7 Medierna gör vardagen 157 Medialisering, individualisering, identitet 158 Olika perspektiv på mediernas publiker 161 Livsvärld, rutiner och ritualer 164 Medier, vardagsliv och mikromakt 168 Medier i tid och rum 170 Medier som något vi gör 173 Medieliv 175 Avslutning 176

8 Populärkultur, konvergenskultur och aktiva publiker 178 Mediepubliken som begrepp och forskningsområde 180 Populärkultur och synen på publiken 183 Populärkultur och den aktiva publiken 187 Fans och fankulturer 189 Konvergenskultur 192

5

Digitalisering som exploatering och kontroll 194 Aktiva och passiva publiker i det digitala medielandskapet 196 Avslutning 197

9 Kulturella gemenskaper 199 Föreställda gemenskaper 200 Mångkultur, postkolonialism och kosmopolitanism 204 Gemenskaper till salu 209 Avslutning 212

10 Det vetenskapliga studiet av medier och kommunikation 214 Vetenskaplig och annan kunskap 215 Medie- och kommunikationsvetenskapens plats inom vetenskaperna 219 Medie- och kommunikationsvetenskapens metoder 222 Kunskap – för vad? 224 Avslutning 228

Referenser 229 Register 249

47112845_Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap_korr1_m_register.indd 5

23/09/16 5:13 PM

Förord Medie- och kommunikationsvetenskap har funnits som universitetsämne sedan 1990-talets början, och finns i dag på de flesta svenska lärosäten. Vi som skrivit den här boken är verksamma som lärare och forskare vid Södertörns högskola, och representerar en kulturteoretiskt orienterad del av ämnet. Syftet med boken är att ge en bred och översiktlig introduktion till de olika grundläggande perspektiv som denna del av ämnet rymmer och till medieforskningens historiska och samtida huvudfrågor. Boken vänder sig främst till studenter på ämnets grundkurs, men kan givetvis läsas av alla som är intresserade av att närma sig ett vetenskapligt studium av mediernas roll i samhälls- och kulturliv.

Bokens upplägg 6

Boken är organiserad i tre delar, med varje del inramad av en inledning och en avslutande epilog. Dessa tre delar, liksom epilogen, är tematiskt relativt fristående från varandra. Boken är dock skriven för att läsas linjärt, och vi har strävat efter att konstruera en sammanhållen berättelse. Med fördel kan den kopplas till bredvidläsning av annan litteratur som tar upp aktuella exempel och fallstudier, och vi har också därför undvikit alltför detaljerade beskrivningar av sådana. Vi har även försökt begränsa referenserna till vad vi uppfattar som centrala verk, för att referenslistan också ska kunna tjäna som en ingång för de studenter som vill fördjupa sig inom något specifikt område, till exempel i samband med uppsatsskrivande.

I den första delen behandlas medier och kommunikation i ett historiserande perspektiv, där det i kapitel två beskrivs ett par centrala brytpunkter i den mänskliga kommunikationens historia, och hur de förändringar som skett vid dessa brytpunkter har inverkat på samhällsutveckling och medvetandeutveckling. Här beskrivs och diskuteras hur samhällen med kommunikationens hjälp, och de medier som människan haft till sitt förfogande, har utvecklats och blivit alltmer komplexa i sina organisationsformer. Här beskrivs också hur medier och kommunikationstekniker inverkat på våra kognitiva förmå-

47112845_Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap_korr1_m_register.indd 6

23/09/16 5:13 PM

Förord

gor, och hur tids- och rumsuppfattningar kan kopplas till uppkomsten av skriftkulturer, liksom uppkomsten av ett historiemedvetande som möjliggörs genom mediernas lagringsfunktioner.

I kapitel tre diskuteras begreppen medium och kommunikation utifrån föregående kapitels resonemang om mediernas och kommunikationens betydelse i kultur och samhälle. Förutom en diskussion om själva begreppen medium och kommunikation och hur synen på dessa förändras i takt med teknikens utveckling redogörs också för olika sätt att se på kommunikation, och det exemplifieras med de vanligaste kommunikationsmodellerna och de synsätt som är förknippade med dessa.

Bokens andra del behandlar frågor om offentlighet och makt och inleds med

kapitel fyra som beskriver och diskuterar mediernas roll i den samhälleliga offentligheten som en arena för samhällsdebatt och kritik. Även här diskuteras hur denna offentlighet förändrats i takt med uppkomsten av nya medieformer (och samhällsformer) och hur olika hotbilder mot denna offentlighet ser ut. Kapitlet redogör också för alternativa synsätt på den allmänna samhällsdebatten, alternativa offentligheter och nätoffentligheter, och hur sociala nätverksmedier förhåller sig till medborgarjournalistik, frågor om ”åsiktsbubblor” och om offentlighetens fragmentisering.

Kapitel fem behandlar frågor om mediernas ägande, organisering och reglering och introducerar ekonomiska och strukturella perspektiv på medierna, bland annat om konsekvenserna av ägar- och maktstrukturer inom medieindustrin. Mot bakgrund av de internationella ägarförhållandena inom medieindustrin introducerar och diskuterar kapitlet också teorier om kulturell och ekonomisk globalisering. Särskild vikt läggs vid immaterialrätternas betydelse för den globala medieindustrin samt konsekvenserna av ägandet och kontrollen av internetinfrastrukturen.

Kapitel sex kompletterar den tidigare diskussionen om offentlighet och mediestrukturer genom en presentation av hur mediernas innehåll kan förstås som förknippade med olika representationssystem. Kapitlet visar hur medietexter kan ses som kodade, konstruerande och ideologibärande, liksom hur uttrycksformer, konventioner och genrer skapar föreställningar och normerande värderingar om verkligheten, oss själva och om andra. I fokus står här främst visuella uttryck (fotografi, film, tv, självframställan på sociala nät-

47112845_Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap_korr1_m_register.indd 7

7

23/09/16 5:13 PM

Förord

verksmedier) med exempel från tidigare forskning om hur genus, klass och etnicitet konstrueras i nyheter, reklam och underhållning.

Bokens tredje del fokuserar mediernas användare och publiker. I kapitel sju

8

redogörs för mediernas betydelse ur ett vardagslivsperspektiv och här presenteras fenomenologiska perspektiv på medieanvändning där användningen förstås ur användarnas egna perspektiv. Ur ett övergripande modernitetsperspektiv diskuteras mediernas betydelse för identitetsskapande, rutiner och ritualer, upplevelse av tid och rum med mera. Utifrån olika sociala gruppers användningsmönster och medieanvändningens tids- och rumskontexter diskuteras och problematiseras också det vardagliga mediebruket med särskild vikt lagd vid hur de digitala medierna bidrar till medieanvändares upplevelse av sin omvärld.

Om kapitel sju har ett mer individcentrerat fokus, vidgas frågeställningarna i kapitel åtta till att handla om medieanvändning inom ramen för deltagarkulturer och frågan om medieanvändare som aktiva deltagare i meningsskapande processer, med fokus på populära mediegenrer tas upp, särskilt i förhållande till teorier om populär-, hög- och folklig kultur. Genom begrepp som rit, myt och karneval diskuteras vad (populär)kulturen kan ha för betydelse för människor och hur den diskuterats genom åren. Kapitlet behandlar också aktuella teoretiska perspektiv på celebritetskulturer, fans och fankulturer, och leder därefter vidare in i diskussionen om deltagarkulturer i digitala medier och olika perspektiv på hur dessa har betraktats och förståtts av medievetenskapen.

Del tre avslutas därefter med kapitel nio, där kulturella gemenskaper och mediernas roll i uppkomsten och upprätthållandet av sådana identitetstillhörigheter diskuteras. Särskild vikt läggs vid medieanvändning som grund för föreställda gemenskaper och nationella och kulturella identiteter, och hur dessa kan förstås i ett moderniseringsperspektiv där nationella identiteter och de nationsbyggande strävanden dessa är kopplade till sätts i kontrast till det varumärkesbyggande som sker med hjälp av medier, och som härrör ur turistindustriernas vilja att locka turister, och till nationella regeringar och företagares strävanden att locka till sig utländska investerares uppmärksamhet genom nationsmarknadsföringskampanjer (nation branding).

47112845_Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap_korr1_m_register.indd 8

23/09/16 5:13 PM

Förord

Kapitel tio utgörs av en epilog, där vi relaterar den berättelse som löper genom de tidigare kapitlen till vetenskapsteoretiska och kunskapsfilosofiska frågor. Som i alla framställningar präglas den som förekommer i denna bok av ett specifikt perspektiv, och alla sådana perspektiv innebär att vissa saker väljs bort, eller ges mindre utrymme än vad någon utifrån ett annat perspektiv skulle göra. Här ska således reflekteras över detta perspektiv, med särskild tonvikt vid den vetenskapliga dimensionen i framställningen, och vilka krav som kan ställas på en vetenskaplig redogörelse. Vi återvänder här till det historiserande, kulturorienterade perspektivet som nyss beskrivits, och för i denna epilog en mer metavetenskaplig diskussion som syftar till att perspektivera bokens innehåll och bibringa läsaren några vetenskapsteoretiska insikter.

9

47112845_Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap_korr1_m_register.indd 9

23/09/16 5:13 PM

1

MKV som forskningsoch kunskapsområde

10

Ofta sägs att mediernas betydelse för samhälls- och kulturliv har ökat, och att människan på 2000-talet är mer ”medialiserad” jämfört med hennes motsvarighet på exempelvis 1500-talet. Vi vaknar till mobiltelefonens väckarklocka, sätter på radion eller läser en tidning till frukosten (på papper eller skärm), och vi kollar mejlen och våra vänners statusuppdateringar på bussen på väg till jobbet eller skolan, eller lyssnar på strömmad musik i någon av de plattformar vi omger oss med. Reklamen tittar ner på oss i det offentliga rummet, och väl framme på arbetet eller i skolan ägnar många sig åt att läsa, skriva, redigera, designa eller räkna med olika mediala hjälpmedel. Medierna omger oss i stort sett dygnet runt och vi får anstränga oss ganska mycket för att hitta en plats dit medierna inte når. I de moderna och högt industrialiserade västländerna är vi helt enkelt ”genomsyrade av medier” (Hannerz 1990), och vi lever i detta medielandskap omslutna av medietekniker och medietexter i stort sett var vi än befinner oss.

Att vi är mer och mer ”medialiserade” i dagens samhälle antyder att det har skett en förändring, där medier blir allt viktigare och kanske också inverkar på olika delar av samhälls- och kulturlivet. I viss mening äger tesen om mediernas ökade inflytande på vår vardag och på samhälls- och kulturliv sin riktighet i så måtto att vi idag har tillgång till fler medietekniker jämfört med förr, och att vi omges av medierade budskap i såväl offentligheten som inom privatsfären. Huruvida mediernas makt är större för den skull är dock inte

47112845_Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap_korr1_m_register.indd 10

23/09/16 5:13 PM

1. MKV som forsknings- och kunskapsområde

självklart. I det medeltida samhället fanns förvisso färre medietekniker, men de som fanns kan sägas ha varit desto viktigare. I det medeltida Europa hade exempelvis Bibeln mycket stort inflytande, inte bara för dem som kunde läsa, utan för alla samhällsmedlemmar. Exemplet pekar mot en av de centrala frågor som medie- och kommunikationsvetenskapen rymmer: Vilken makt har medierna? Vad innebär denna makt? Hur förändras makten med uppkomsten och utbredningen av nya medier och kommunikationstekniker? Hur förhåller sig mediernas symboliska makt, det vill säga makten att framställa verkligheten på det ena eller det andra sättet, till andra maktsfärer i samhället, till exempel den politiska och ekonomiska makten?

Sådana frågor om makt är viktiga sett till ett samhällsperspektiv, och ofta förknippas medieforskning med sådana typer av frågor, inte sällan ur ett perspektiv där medierna också betraktas som ett problem. Men de är inte de enda frågor som kan ställas i relation till medier. Medierna behöver inte alltid betraktas som problematiska störningsmoment i samhällsmaskineriet. De är för många en stor källa till nytta och glädje: Vi får inblickar i människors sätt att leva på andra platser eller i andra tider, vi kan njuta av att bli underhållna av en skickligt författad litterär berättelse eller en välregisserad och filmad serie på tv. Vi kan uppslukas av ett klassiskt musikstycke eller en rockkonsert, eller kanske nå djupare insikter om oss själva genom drama och poesi. I anslutning till dylika företeelser kan medierna också studeras i sin egen rätt, som de fascinerande företeelser de också är.

I dagens samhälle är vi således genomsyrade av medier. Det betyder också att vi alla som samhälls- och kulturvarelser har en intuitiv kunskap om medier. Vi diskuterar de senaste musikartisterna på sociala nätverksmedier eller pratar om det senaste politiska utspelet i partiledardebatten under lunchen på jobbet eller i skolan. Vi pratar med våra barn om vikten av att vara försiktig när man surfar runt på webben och så vidare. Det betyder dock inte att alla människor kan kalla sig medievetare. Om man vill göra anspråk på den titeln bör man kunna något mer än vad som ryms inom det vardagliga tyckandet om olika medietekniker eller innehåll. En medievetare måste kunna uppvisa en vetenskaplig kunskap om medier, det vill säga en systematiskt insamlad och bearbetad (analyserad) kunskap om mediernas roll i kultur och samhälle, som är grundad i eller bygger vidare på de empiriska och teoretiska kunskaper som tidigare forskare har frambringat.

47112845_Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap_korr1_m_register.indd 11

11

23/09/16 5:13 PM

1. MKV som forsknings- och kunskapsområde

12

Att vara medievetare betyder således att man anlägger ett vetenskapligt perspektiv på medier och kommunikation. I den här boken beskriver och diskuterar vi vad ett sådant vetenskapligt perspektiv innebär. Ett vetenskapligt perspektiv är vad som förenar alla ämnen och discipliner på universitet och högskola. I den meningen delar en fysiker och en litteraturvetare samma perspektiv vad gäller att nå kunskap. Dessa skiljer sig från t.ex. journalistiska eller konstnärliga perspektiv, vilka är två verksamheter som också söker nå kunskap om och förståelse av den värld vi lever i. Men eftersom fysikern och litteraturvetaren har olika objekt för sitt kunskapssökande, det vill säga det område eller de fenomen som de vill skapa ny kunskap kring, skiljer de sig också från varandra vad gäller närmandet till sitt forskningsobjekt, och de metoder de tillämpar för att skapa denna nya kunskap. En fysiker söker kunskap om materien omkring oss, för att på ett så exakt sätt som möjligt kunna yttra sig om världens beskaffenhet. En litteraturvetare, däremot, arbetar inte med så entydiga material, utan får närma sig sitt studieobjekt utifrån en tolkande ansats. Litterära texter uppvisar nämligen inte samma fasta och materiella lagbundenheter som naturens grundämnen, utan är skapade av människor och därmed mer mångtydiga och kan därför tolkas på flera olika sätt.

På så sätt skiljer sig humanvetenskaperna från sina naturvetenskapliga motsvarigheter. Detta gör också att de metoder som brukas inom de båda grenarna av vetenskapen inte nödvändigtvis kan appliceras utanför det område där de är utvecklade. Ett vetenskapligt ämne bestäms nämligen bland annat av vilka metoder som tillämpas, liksom av vilka fenomen som kunskapsintresset riktar sig mot. En astronom inriktar sig på rymden i sin forskning, medan en litteraturvetare fokuserar litterära uttryck; en antropolog intresserar sig för kulturella mönster och en medie- och kommunikationsvetare för just medier och kommunikation i samhälleliga och kulturella sammanhang. Dessa fyra begrepp – medier, kommunikation, kultur och samhälle – är därmed de fyra viktigaste begreppen inom medie- och kommunikationsvetenskap, och de kommer att återkomma regelbundet genom hela framställningen. Vi ska därför inleda redan här med att söka förklara vad det samhälleliga och kulturella perspektivet innebär. I bokens sista kapitel ska vi sedan återvända till mer övergripande frågor om vetenskapliga perspektiv på kultur och samhälle, och de mer vetenskapsteoretiska och kunskapsfilosofiska frågor som sådana perspektiv aktualiserar.

47112845_Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap_korr1_m_register.indd 12

23/09/16 5:13 PM

1. MKV som forsknings- och kunskapsområde

Ett samhälls- och kulturperspektiv I den här boken anläggs ett samhälls- och kulturperspektiv på medier och kommunikation. Vi studerar således inte hur ett visst medium, till exempel en mobiltelefon, är tekniskt konstruerat, vilket man kan göra inom en teknisk utbildning. Vi studerar snarare hur mobiltelefonen inverkar på vårt sätt att kommunicera, hur kommunikation via mobiltelefon förändrar oss som individer och samhällsvarelser eller hur våra kommunikationsmönster skapar nya ekonomiska och sociala strukturer. Det kan förvisso vara bra att känna till något om tekniska funktioner för att kunna analysera mobilens samhälleliga roll, men det är inte tekniken i sig själv som är huvudsaken.

Snarare betraktas medierna och kommunikationen som en integrerad del i samhälleliga och kulturella processer där medier finns med som en av flera komponenter. Medier är inget som uppkommer utanför samhället för att påverka samhällsutvecklingen. Medier skapas av människor, och samhällen bärs upp av människor i socialt och kulturellt samspel med varandra. Däremot kan medier ha konsekvenser för olika sociala sfärer och samhällsinstitutioner.

För att kunna studera detta behöver vi förstå forskningen genom några centrala begrepp. De flesta av dessa begrepp leder till de forskningsdiscipliner ur vilka medie- och kommunikationsforskningen hämtat sin näring. Detta gäller de två begrepp som är mest centrala vid sidan av begreppsparet medier och kommunikation, nämligen kultur och samhälle. För att förstå dessa ska vi i de följande två avsnitten försöka beskriva dem närmare med avseende på deras relation till medier och kommunikation. Det innebär också att vi ska möta några av sociologins klassiker.

13

Samhälle Ett samhälle, säger den brittiske medie- och samhällsforskaren Denis McQuail, består av en materiell bas av ekonomiska och politiska resurser och makt, av ömsesidiga relationer i sociala kollektiv (nationella församlingar, regionala gemenskaper, familjer osv.), och av de sociala roller och organisationsformer som formellt eller informellt regleras av människors sociala interaktion (McQuail 1994: 61). Den tyske filosofen och samhällsvetaren ­Jürgen ­Habermas

47112845_Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap_korr1_m_register.indd 13

23/09/16 5:13 PM

1. MKV som forsknings- och kunskapsområde

14

(1981/1992: 138) är inne på likande tankar när han beskriver samhället som ”de legitima ordningar varigenom samhällsmedlemmarna reglerar sitt medlemskap i sociala grupper och därigenom befäster sin inbördes solidaritet”.

Habermas bygger här på en lång tradition av samhällsfilosofi, som går tillbaka till samhällsvetenskapernas försök att förklara hur samhällen har kommit att organiseras på det sätt de har gjort, framförallt i samband med de samhällsomvandlingar som industrialiseringen medförde, och som på många sätt utgjorde ett skifte från det småskaliga samhället och bygemenskapen till de storskaliga tätorter och så småningom storstäder som industrialisering och handelskapitalism medförde. Det småskaliga samhället är lätt att förstå menade till exempel den franske sociologen Emile Durkheim (1893/1997): där hör människor ihop som ringarna på en daggmask, för alla är lika. Det indust­ riella samhället måste däremot bygga sin gemenskap genom totalt motsatt princip, det vill säga grundat i det faktum att vi alla är olika. Moderna män­ niskor menade Durkheim, har olika kunskaper och färdigheter som kompletterar varandra, och därigenom kan helheten fungera. Organisk solidaritet kallade han denna princip, till skillnad från den mekaniska solidaritet som präglade traditionella samhällen. Durkheim lyckades dock aldrig riktigt förklara hur den organiska solidariteten fungerade, och hur en känsla av gemenskap och ett kollektivt medvetande skapades bland individer som inte hade någon direkt kontakt med varandra.

Durkheims samtida tyske kollega Ferdinand Tönnies (1887) såg det hela lite annorlunda. Han menade att det moderna samhället i allt mindre utsträckning präglades av den kollektiva gemenskap (gemeinshaft) som en gång funnits. Det han såg framför sig var istället ett samhälle där privata intressen kommit i förgrunden och där samhället istället måste hålla ihop genom någon form av avtal eller kontraktsreglerat utbyte mellan individer (gesellshaft).

Durkheim och Tönnis var dock inte de enda som funderade över dessa frågor under denna tid. Andra teorier från slutet av 1800-talet och början av 1900-­talet lyfte istället fram religioner och kollektiva ritualer som det sammanhållande kittet i samhället. Om det småskaliga samhället stärkte sin grupptillhörighet genom formaliserade religiösa ceremonier så var även de moderna storskaliga samhällena beroende av kollektiva ritualer för sin sammanhållning. Självständighets- och nationaldagdagsfirande, politiska manifestationer och sportevenemang skulle kunna vara exempel på ­sådana kollektiva ritualer

47112845_Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap_korr1_m_register.indd 14

23/09/16 5:13 PM

1. MKV som forsknings- och kunskapsområde

i ett storsamhälle. Ytterligare förklaring låg i det ekonomiska utbytet genom varor, tjänster eller sociala handlingar som grunden för mänskliga gemenskaper. Durkheims lärjunge Marcel Mauss (1925/1990) menade att den universella principen för en kollektiv samhällsmoral kunde återfinnas i traditionella samhällens gåvoutbyten. Över hela världen och i alla tider har människor knutit relationer genom förpliktelserna att ge, ta emot och återgälda gåvor och detta gäller också, menade han, i storskaliga samhällen där människor som medborgare måste knytas samman genom rättigheter och skyldigheter.

För Mauss var gåvoutbytet dubbelbottnat. Å ena sidan fungerade gåvan sammanbindande mellan givare och mottagare. Å andra sidan pockade gåvan på en gengåva. Denna gengåva måste vara något mer värdefull för att inte förolämpa den ursprunglige givaren, och för att det band som utbytet skapat inte skulle brytas. Detta gör att gåvan i vissa situationer också blir en aggressiv handling, till exempel när någon skänker en gåva så värdefull att mottagaren inte kan återgälda den. Gåvan kan därmed ses som både en sammanbindande kommunikationsakt och en konfrontativ utmaning.

Andra samhällsteoretiker var än mer konfliktorienterade i sin hållning. Enligt Karl Marx var konflikt just det som kännetecknade det moderna industrisamhället. Här handlade det mindre om konflikter mellan enskilda givare av gåvor och dessas mottagare, utan om de samhällsklasser som vuxit fram i industrialismens kölvatten. Dessa, menade Marx, bands samman av sina respektive relationer till samhällets produktionsmedel. Medan borgarklassen kontrollerade produktionsmedlen hade arbetarklassen endast kontroll över sin egen kropp att ställa till arbetsköparnas förfogande. I motsats till Durkheim, som sökte förklara hur samhällen fungerade, ställde sig Marx frågan varför samhället inte rasade samman. Hur kommer det sig att samhällen där olika klasser har diametralt olika intressen faktiskt fortlever, och att dessa motsatta intressen inte utmynnar i öppen strid? Marx svar på den frågan var att detta skedde genom den samhällsideologi som han menade att borgarklassen skapade, och som sedan i stort godtogs av arbetarklassen.

Vi ska här lämna dessa tidiga samhällsteoretiker för att återvända till deras grundresonemang senare i boken. Vi kan dock sammanfattningsvis konstatera att 1800- och 1900-talens teoribyggare hade svårt att göra sig kvitt den småskaliga byn som modell för hur människor skapar samhörighet. De letar i de storskaliga samhällena efter någonting som kan ersätta intimiteten från

47112845_Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap_korr1_m_register.indd 15

15

23/09/16 5:13 PM

1. MKV som forsknings- och kunskapsområde

16

social interaktion ansikte-mot-ansikte. Det som flera av dessa teoretiker så småningom föreslår är naturligtvis medier. Robert Park (1922), en sociolog ur den så kallade Chicagoskolan, menade till exempel att det var genom dagspressen som vi kunde lära känna vårt samhälle på samma intima sätt som i en by. Kanadensiske litteraturvetaren Marshall McLuhan (1964/1967) drev senare tanken ännu längre med den uppmärksammade tesen att de elektroniska medierna skapat en ”global by”. Den brittiske filosofen och antropologen Ernest Gellner (1983) vände på hela denna tankefåra när han hävdade att förindustriella samhällen alls inte präglades av kulturell samhörighet. Det var helt enkelt inte så att präster, adel, borgare och bönder i 1700-talets europeiska länder var lika, eller ens alltid pratade samma språk. Det behövdes heller inte då dessa samhällen hölls ihop av en fast struktur. Först i och med industrialiseringens upplösning av traditionella strukturer, bland annat genom att människor byter såväl yrke som samhällsklass och bostadsort, blir det relevant att skapa kulturella gemenskaper. Fast struktur måste ersättas av delad kultur, förmedlad genom bland annat ett gemensamt utbildningssystem men naturligtvis också genom medier.

I Europa utvecklas nationella utbildningssystem med obligatorisk skolgång under mitten av 1800-talet. I Sverige infördes den allmänna folkskolan år 1842, och 1868 infördes Läsebok för folkskolan som normbildare för generationer av folkskoleelever (Boëthius 1990: 75). Det är också vid denna tid som masspressen slår igenom och som en ny typ av massproducerad underhållningslitteratur introduceras i form av s.k. ”kolportageromaner” – ett slags serieromaner som utkom med ett häfte cirka en gång i veckan och som spreds i stora upplagor (Boëthius 1989: 34ff.). I samband med den ökade läskunnigheten – inte minst bland arbetarklassen – uppstår i samband med den uppkommande mass- och populärkulturen diskussioner om dessa mediers inverkan på samhället och tankar om massamhället växer fram. Tidningar, radio och tv får därefter under 1900-talet en alltmer uppenbar betydelse för det sätt teoretiker tänker sig att samhället hålls ihop och för hur gemensamma kunskaper, idéer och samhällsmoral kan formas och spridas. Under tiden efter andra världskriget och i samband med datorteknikens spridning börjar forskare därför att fundera över mediernas roll i samhällsprocessen. Vid denna tid sker i många delar av världen en strukturomvandling som har omvälvande inverkan på industritillverkning. Det börjar samtidigt uppstå en mer utvecklad

47112845_Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap_korr1_m_register.indd 16

23/09/16 5:13 PM

1. MKV som forsknings- och kunskapsområde

tjänstesektor, där personer inte arbetar med att producera varor och tillhandahålla dessa till konsumenter, utan istället tjänster. För många av de nya yrken som uppstår inom tjänste- och informationssektorn krävs betydligt längre utbildning, och det börjar talas om ett uppkommande kunskaps- eller informationssamhälle (Lyon 1988/1995, Tengström 1987).

Begreppet informationssamhälle syftar på en samhällsomvandling där de flesta människor istället för att vara sysselsatta inom industriell tillverkning befinner sig inom olika informationssektorer. Detta samhälle avlöser det tidigare industrisamhället, och ekonomer som exempelvis Daniel Bell (1973) myntar begreppet ”det postindustriella samhället”. Hur informationssamhället definieras varierar mellan olika samhällsvetare, men kännetecknande sägs vara ett samhälle där information och informationsteknik spelar en allt viktigare roll, där minst hälften av arbetskraften är sysselsatt med ”informationsarbete” och där informationssektorn växer fram som en fjärde sektor vid sidan av jordbruk, industri och service – eller helt enkelt som en konkretisering av det postindustriella samhället (Tengström 1987: 29ff.).

Ett viktigt inslag i denna diskussion, och som banar väg för tankesätt som florerar idag i samband med sociala nätverksmedier och andra web-baserade produktionsmodeller, är hur förändringar i varuproduktion och varukonsumtion inverkar på ekonomiska affärsmodeller. Detta grundar sig i att informationsvaror på avgörande sätt skiljer sig från industrivaror. Där de senare har materiell form, kännetecknas informationsvaror av att de är immateriella – de går inte att ta på. För att exemplifiera: I ett industrisamhälle tillverkas till exempel cyklar. Den som har producerat en cykel bjuder ut denna till försäljning på en marknad för ett pris. En konsument köper cykeln, och ger producenten pengar i utbyte. Producenten har inte längre kvar cykeln, men har fått ekonomisk kompensation för den produkt hen har framställt. Konsumenten har en något tunnare plånbok, men är å andra sidan i besittning av en cykel som hen kan sälja vidare till någon annan, i utbyte mot pengar (eller ett inbyte mot något annat).

Så fungerar inte marknaden för informationsvaror. Här har en producent skapat ett stycke information, till exempel information om hur man framställer en viss sorts läskedryck. Producenten säljer denna kunskap till en person som vill tillverka läskedrycker. Producenten får pengar i utbyte. Skillnaden mot exemplet med cykeln är att producenten fortfarande har kvar infor-

47112845_Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap_korr1_m_register.indd 17

17

23/09/16 5:13 PM

1. MKV som forsknings- och kunskapsområde

18

mationen om hur man tillverkar denna dryck, och kan sälja den vidare till en annan köpare. För att en sådan marknad ska kunna fungera, måste köp och försäljning åtföljas av en reglering som bestämmer vem som har rätt att framställa läskedrycken i fråga. En informationsmarknad kräver således att det införs regulativa begränsningar. Utan sådana begränsningar fungerar inte marknaden.

Många medievaror är förstås av en sådan immateriell karaktär. Musikstycken, filmer, datorprogram, videor, litterära berättelser och mycket mer kan kopieras billigt, och spridningen av dem är svår att kontrollera för den som har lagt ner arbete på att producera dem. För att sådana varor ska kunna cirkulera krävs regleringar. En sådan reglering som tidigt uppstod gällande medietexter är kopieringsrätten (copyright). Denna uppstår i England i tidigt 1700-tal, och avser att skydda litterära verk så att författaren har monopol på att försälja dem. I sin ursprungliga form gällde denna rätt i 14 år. Därefter kunde vem som helst fritt kopiera och sälja en text, trots att det var någon annan som hade lagt ner arbete på att skapa den. Idag är denna tidsrymd förlängd, men principen är densamma. Den som har copyright på ett verk äger den exklusiva rätten att förfoga över verket i fråga, men kan överlåta denna rätt till någon annan mot ekonomisk ersättning.

Frågor rörande sådana rättigheter har återkommit under åren sedan det tidiga 1700-talet, men kan sägas ha fått extra uppmärksamhet i samband med digitaliseringen av medierna, vilken möjliggjort snabb och billig kopiering i massupplagor av diverse medietexter utan kvalitetsförlust. Ur ett kulturellt perspektiv framstår förstås detta som berikande – nu kan ju texter och konstnärliga verk spridas lätt till alla dem som vill komma i åtnjutande av dem. Ur ett ekonomiskt perspektiv uppstår dock oro för hur de som framställer kulturella produkter – från artister och konstnärer till de företag som på industriell väg kopierar och distribuerar deras verk – ska kunna försörja sig och överleva. Detta rör i slutänden frågor om kulturens överlevnad. Men vad är egentligen kultur?

47112845_Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap_korr1_m_register.indd 18

23/09/16 5:13 PM

Register A

D

Adorno, T. 92, 134, 135, 226 affärsmodell 17, 51, 104, 113, 191, 194 algoritmer 52, 104, 114, 124 Althusser, L. 136–139, 150 användargenererat innehåll 85, 114 app 22, 24, 175, 204 arbetarklass 184 arbetarklassfamilj 169 Aristoteles 149

dagordning 168 dagordningsfunktion 73, 207 Dayan, D. 167 demokrati 43, 84, 85, 87, 93, 98, 99, 101, 102, 104–106, 129, 131, 135, 192, 194–197, 203, 214, 224 demokratisk konvergens 195 ”den manliga blicken” 137 denotativ 141 desinformation 100 Deuze, M. 175 Dewey, J. 28 digital allmänning 126 digitalt 173 Drotner, K. 164 Durkheim, E. 14, 15, 167, 203

B Barthes, R. 134, 140–143, 150, 151, 210 Bausinger, H. 157 Beatles 20 Bell, D. 17 Bibeln 11 bibliotek 40–42 biblioteket i Alexandria 40 big data 71 Bourdieu, P. 168, 224 Bowie, D. 21

C Carey, J. 167 censur 43, 100, 124 Centre for Contemporary Cultural Studies 183, 187 Citizen Kane 48 ”compassion fatigue” 208 connective action 196 copyright 18 Couldry, N. 168, 174 crowd-sourcing 191 cultural studies 129, 135, 138, 163, 168, 205 cybernetik 70

47112845_Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap_korr1_m_register.indd 249

249

E Eco, U. 42 encoding/decoding 74, 76, 139, 140, 163 epistemologi 72, 226 etnicitet 128, 130, 186, 205, 211 etnisk 204 etnografi 164, 222 medie- 164, 173, 187 exnominering 134

F fankultur 179, 189, 190, 192, 197, 199 fans 20, 147, 190, 216 fanzine 92, 164 feminism 92, 94, 129, 137, 139, 169, 186 fenomenologi 33, 157, 164, 165 Feuer, J. 149 Frankfurtskolan 92, 134, 163, 226 Fraser, N. 92 föreställd gemenskap 200, 209

23/09/16 5:14 PM

Register

G Geertz, C. 167 Gellner, E. 16 gemeinshaft 14 genre 24, 58, 129, 143, 144, 146, 148, 150 genus 92, 128, 130 gesellshaft 14 Gilgamesh-eposet 34 Glasgow Media Group 139 globalisering 47, 107, 114, 115, 118–120 Goffman, E. 171 Gramsci, A. 138 gåva 15

H

250

Habermas, J. 13, 14, 37, 88–92, 95, 164 Hall, S. 74–77, 140, 163 Hanisch, C. 94 Hannerz, U. 28, 158 Harry Potter 178, 179 Hearst, R. 48 hegemoni 138 Hermes, J. 165 Herzog, H. 162, 186 historiemedvetenhet 24 historiesyn idealistisk 109 materialistisk 109 Hjarvard, S. 159 Hollywood 114, 138, 145 Hyland, L. 166

I identitet 69, 158, 159, 160 ideologi 79, 108, 129, 131–137, 141, 151, 153 ideologisk funktion 150 statsapparat 136 individualisering 158, 159 industrialisering 14, 16, 23, 159, 185, 203 information 52, 66, 68, 69, 71 informationssamhälle 17, 52 informationsvaror 17

47112845_Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap_korr1_m_register.indd 250

interaktivitet 64 interpellation 137 intervjuer 163

J Jakobsson, R. 72 journalist 84 journalistik 86, 101, 216, 218

K Kant, I. 23, 225 Katz, E. 72, 167 Key, E. 61, 221 kilskrift 33, 34, 37 klass 15, 39, 75, 89, 93, 128, 130, 133, 134, 136, 138, 173 samhälls- 16, 43 klassamhälle 186 klassperspektiv 187 klasstruktur 159 kod 69, 72, 144 kommunikation 65 interpersonell 62 kompression rums- 115 rumstids- 116 konnotation 141, 143, 151, 209 kosmopolitanism 206, 211 kreativ industri 108 kritisk teori 129, 134 Kulthūm, U. 20 kultur 28 deltagande- 179 mass- 19 populär- 19, 20, 55, 95 kulturell gemenskap 37, 199, 206, 210 mångfald 205, 206, 210 kulturellt medborgarskap 96, 97 kulturimperialism 119, 121 kulturindustri 135, 136, 149, 184 kunskapssamhälle 52 kön 138, 151, 152, 160

23/09/16 5:14 PM

Register

L Langer, S. 36 Lazarsfeld, P. 72, 162, 208, 226, 227 Läsebok för folkskolan 16

M makt 167, 168 ekonomisk 11, 111, 133 politisk 11, 87 symbolisk 11, 133, 151 marxism 129, 226 Marx, K. 15, 74, 76, 127 massamhälle 49, 61, 161 masskommunikation 59, 61, 62, 73 masskultur 183, 185 massmedier 49, 58, 59, 61–63, 175 masspublik 61 matematisk kommunikationsmodell 72, 76 Mauss, M. 15 McLuhan, M. 16, 49, 50, 57, 171, 175 medborgarjournalistik 84, 101 medialisering 10, 21, 158, 159, 176 medieanvändning 157 medieimperialism 119 medieindustri 179 mediekonvergens 106, 110, 173 medielandskap 175 medieliteracitet 130, 153 medieproduktion 77, 126, 191, 193 medier digitala 50, 58, 160, 170, 172, 175, 179, 181, 189 interpersonella 175 personliga 50, 63 sociala 160 mediernas politiska ekonomi 107, 108, 110 mekanisk solidaritet 14 mening 144, 185, 191 metod 162 Meyrowitz, J. 171 minoritetsspråk 36 mobilitet 172 modernitet 23, 159 monopol 112

47112845_Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap_korr1_m_register.indd 251

monopolsituation 111 Morley, D. 169, 173 mottagare 69 Mulvey, L. 137, 138 Münsterberg, H. 61, 161 myt 129, 141

N nationalism 44, 201, 205, 207, 209, 210, 212 banal 204, 205 nationsbyggande 117, 205, 210–212 nationsmarknadsföring 211 Nowak, K. 158, 159, 176, 222 nyhetsbubbla 104 nyhetskonsumtion 104 näthat 101 nätverk 65 nätverksekonomi 108

O observationer 163, 169 offentlighet 10, 44, 79, 84, 87–91, 93–98, 100, 103, 105, 106, 126, 178, 193, 214 alternativ 92 borgerlig 88 kulturell 93 politisk 89, 94 oligopol 111 Ong, W. 35 ontologi 71, 72, 226 opinion 89, 100 opinionsbildning 73, 84, 87, 88, 182, 223 organisk solidaritet 14

251

P Paasonen, S. 157 parasocial interaktion 190 Park, R. 16 Platon 62 politisk ekonomi 107, 108, 127 populärkultur 16, 145, 179, 183, 185–187, 189, 202 postkoloniala studier 205 praktik-teori 173

23/09/16 5:14 PM

Register

press 48 produktion 75, 77 propaganda 48, 61, 86, 100, 124, 131, 135, 136, 161 prosument 181, 195 public service 96, 97, 103, 107, 109, 120, 126, 146, 223 påverkan 60, 69, 161, 182

R

252

Radway, J. 166, 169 receptionsanalys 187 reklambild 142 reklambranschen 162 reklambudskap 114 reklamfinansierad 109, 121 representation 79, 89, 143, 144, 205, 206, 207, 210, 214 riter 167 ritual 14, 73, 157, 167 ritualmodell 78 ritualperspektiv 67, 69, 70, 167 Rosa, H. 21 Rosens namn 42 rutin 157

S samhälle 28 samhällsklass 99, 103, 132 Schiller, H. 120 selfie 23, 24 semiotik 74, 129, 130, 143, 150, 152 Shannon, C. 67, 72 Silicon Valley 123 skalekonomi 111 Smith, A. 108 social gemenskap 70 solidaritet 203, 209 sociala nätverksmedier 11, 17, 20, 21, 83, 84, 94, 98, 101–103, 208, 223, 224 standardisering 150, 200 Star Wars 20 stereotyp 129, 130, 134, 150 sändare 69

47112845_Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap_korr1_m_register.indd 252

T tecken 75, 141, 142, 204 telegraf 47, 106 text 77 The Payne Fund Studies 60 Thompson, J. 62, 87 tolkning 141, 188 tolkningsgemenskap 202 transmissionsmodell 73, 78 transmissionsperspektiv 67, 69, 72, 167 tryckfrihetsförordningarna 43 tryck-kapitalism 202 Turner, V. 167 två-stegs-hypotesen 72, 77 Tönnies, F. 14

U ungdomsforskning 169 upphovsrätt 112, 119 uses and gratifications 161, 162, 186

V Valentino, R. 20 vardag 166 vardagsliv 157, 164, 168, 171 varumärkning 209 viral 77 Welles, O. 48 Wiener, N. 67, 70 Williams, R. 19, 56, 187 World Wide Web 98 Wright, C. 62 WTO 118

Y yttrandefrihet 96, 100

Ö övervakning 51, 53, 100, 114, 125

23/09/16 5:14 PM

Medielandskap och mediekultur – en introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap ISBN 978-91-47-11284-5 © 2017 Författarna och Liber AB Förläggare: Emma Stockhaus Redaktör och projektledare: Cecilia Björk Tengå Omslag och grafisk form: Fredrik Elvander Illustrationer: Fredrik Elvander Omslagsbild: Shutterstock (Vladgrin:trädet; Vladimir Kovalchuk: kilskrift) Ombrytning och repro: Integra Software Services, Indien Produktionsledare: Jürgen Borchert

Första upplagan 1 Tryck: People Printing, Kina, 2017

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

47112845_Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap_korr1_m_register.indd 2

23/09/16 5:13 PM

Medielandskap & mediekultur – en introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap

I dagens senmoderna samhällen är vi genomsyrade av medier – på arbetet, i skolan och på fritiden – och det påverkar oss i princip all vår vakna tid.

Medielandskap & mediekultur ger oss en introduktion till det vetenskapliga studiet av mediernas roll i kultur och samhälle och tar upp en rad viktiga frågor: ࿹࿹ På vilket sätt inverkar olika medietekniker på oss som medborgare och kulturkonsumenter? ࿹࿹ Vad betyder det för oss som privatpersoner att vi ständigt är uppkopplade mot olika kommunikationsnätverk? ࿹࿹ Hur formas vi som individer i relation till de till synes oändliga utbud av information, nyheter och underhållning som medierna erbjuder oss? ࿹࿹ Hur kan appar och sociala nätverksmedier fungera som kommunikativa resurser i våra vardagsliv? ࿹࿹ Vilka analytiska modeller kan vi använda oss av för att förstå dessa frågor?

Boken lämpar sig väl för grundkurser i medie- och kommunikationsvetenskap, journalistik och liknande ämnen, men kan även användas på andra humanistiska och samhällsvetenskapliga kurser.

Författarna Stina Bengtsson, Göran Bolin, Michael Forsman, Peter Jakobsson, Sofia Johansson och Per Ståhlberg är lärare och forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola.

Best.nr 47-11284-5

Tryck.nr 47-11284-5-00