Page 1

FRISKVÅRD OCH HÄLSA STINA ZEGARRA WILLQUIST & JOHAN PAULSSON


FRISKVÅRD OCH HÄLSA STINA ZEGARRA WILLQUIST & JOHAN PAULSSON NA FÖRLAG


Utgiven av NA förlag AB, Lund www.naforlag.se © Johan Paulsson & Stina Zegarra Willquist, NA Förlag AB Produktion: NA Förlag AB Textbearbetning: Hanna Welin journalistik. Grafisk form & layout: Kolossal.se Fotografier från Matton. ISBN: 978-91-980247-4-6 Tryck: Exakta, Malmö 2014


INLEDNING

6

VÅR HÄLSA

8

VEM BESTÄMMER VAD?

28

LIVSVILLKOR OCH HÄLSA

48

HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE

70

KOMMUNIKATION OCH COACHING

102

FRISKFAKTORER

122

SEX

142

LIVSRELATERAD OHÄLSA OCH FOLKHÄLSOSJUKDOMAR

156

REFERENSER

190

ÄMNESPLAN

196


Friskvård

& HÄLSA


Att ha hälsa innebär enligt forskaren Aaron Antonovski att livet har en känsla av sammanhang. Med denna bok vill vi skapa en känsla av sammanhang för ämnena friskvård och hälsa. Att själv se ett sammanhang för att på så sätt kunna vårda det friska både för sig själv och andra, individuellt och i grupp, internationellt och nationellt. Finns det något som är viktigare? I december 2002 var nästan 300 000 personer sjukskrivna i Sverige. Samma månad 2013 var antalet 136 000 personer. Vad beror denna förbättring på? Kanske att vi har börjat tänka på att vårda det friska och skapa en känsla av sammanhang. Kursen Friskvård och Hälsa ingår under ämnet Hälsa. I ämnesplanen står det att ”Undervisningen i ämnet hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om människors hälsa och om olika former av hälsofrämjande arbete”. Det hoppas vi kunna bidra till med denna lärobok som tar upp alla centrala innehåll i kursen. Varje kapitel avslutas med frågor, reflektioner och uppdrag utifrån kursens kunskapskrav för att du ska lära dig så mycket som möjligt om hälsa och friskvård. För vad är viktigare än vår hälsa? Vi som skrivit boken brinner för detta ämne och för oss är svaret givet. Det finns ingenting viktigare! Trevlig läsning! Johan Paulsson Stina Zegarra Willquist

Inledning

7


Kapitel ETT

VÅR hälsa CENTRALT INNEHÅLL: Centrala begrepp och teorier inom området, till exempel KASAM (Känsla av sammanhang)


INLEDNING

10

FRISKVÅRD

21

Friskvård på skolor

21

Friskvård på arbetsplatsen SALUTOGENES OCH KÄNSLA AV SAMMANFATTNING SAMMANHANG (KASAM) 11 Begriplighet 12 ÖVNINGSUPPGIFTER

22

23

24

Hanterbarhet

12

Instuderingsfrågor

25

Meningsfullhet

13

Reflektion och diskussion

26

Uppdrag

27

BIOLOGISK OCH HOLISTISK HÄLSA

15

DEFINITIONER AV HÄLSA

16

Psykisk hälsa

18

Fysisk hälsa

19

Psykosocial hälsa

19

Emotionell hälsa

19

Andlig hälsa

19

Hälsa i tre dimensioner

20


Det är visserligen berömvärt att hjälpa

de sjuka att bli friska,

men lika berömvärt att hjälpa de friska

att bevara hälsan - Hippokrates 400 år f.Kr INLEDNING Om någon skulle fråga dig idag hur du mår, hur skulle du då svara? Mår du bra eller dåligt? Är du frisk eller sjuk? Och hur vet du att du är frisk? Beror det på att du är i skolan och inte på sjukhuset eller beror det på att du känner dig på ett visst sätt? Vår hälsa är ett komplicerat fenomen som kan förklaras på många olika sätt. Någon forskare menar att det krävs att livet är hanterbart, meningsfullt och begripligt för att vi ska kunna ha hälsa, en annan att vi måste se hela människan för att beskriva om vi har hälsa eller inte. Och om man mår bra fysiskt, alltså i kroppen, kan man ju ändå vara ledsen. Har man hälsa då? I det här kapitlet kommer vi att belysa några teorier som beskriver hälsobegreppet. Vi kommer också att ta upp vår hälsa ur olika perspektiv såsom fysisk, psykisk, social, emotionell och andlig hälsa.

10

Vär hälsa


SALUTOGENES OCH KÄNSLA AV SAMMANHANG (KASAM) En av de mest kända forskarna i ämnet hälsa heter Aaron Antonovsky. Han var professor i medicinsk sociologi. Antonovsky insåg att människans tillvaro är full av smittämnen och risker att bli sjuk och att det finns många sjukdomar som inte går att bota genom att hitta bara en orsak. De flesta sjukdomar är en kombination av flera saker. Det som fascinerade Antonovsky var att det trots detta finns många människor som har hälsa. Därför bestämde han sig för att studera hälsans ursprung närmare. Antonovsky forskade vidare om varför människor är friska och utgick från frågan ”Vad är det som gör att människor ökar sin hälsa eller behåller hälsan?” Utgångspunkten är alltså vad som gör oss friska, detta kallas för det salutogena förhållningssättet. Motsatsen är det patogena förhållningssättet. Då är utgångspunkten vad som gör oss sjuka och frågan man ställer sig är ”Vad är det som gör att människor blir sjuka”. Om vi tänker oss att vår hälsa aldrig är ett fast tillstånd utan är en linje där den ena sidan är ohälsa och den andra är hälsa så intresserar sig salutogenes för varför vi rör oss åt höger på linjen, mot hälsa.

Ohälsa

Antonovsky menar att hälsa är en personlig upplevelse som varje individ avgör själv. Det innebär att två personer kan ha exakt samma förutsättningar men den ene upplever sitt tillstånd som gott och den andre gör det inte. Detta kan jämföras med ordspråket:

Det handlar inte

om hur du har det

utan om hur

du tar det

I sin forskning om hälsans ursprung kom Antonovsky fram till att man behöver ha en Känsla Av SAMmanhang (KASAM) för att röra sig mot hälsa på linjen. Känsla av sammanhang beror på om det finns en balans i livet mellan begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Hälsa Vär hälsa

11


BEGRIPLIGHET Att känna begriplighet handlar om att förstå vad som händer. Uppfattar man det som händer som ordnat och strukturerat eller som ostrukturerat och rörigt? Begriplighet handlar om att se mönster i saker som händer. Om en person har hög begriplighet blir hon inte stressad över saker utan kan förstå varför de händer. Vi kan ta ett exempel från arbetslivet. Begriplighet handlar om att du förstår vad ditt arbete innebär, vad som förväntas av dig på arbetsplatsen och vad din roll på arbetsplatsen är.

HANTERBARHET Hanterbarhet handlar om att kunna hantera saker som händer i livet. Livet kan vara orättvist och det gäller att kunna hantera livets orättvisor på ett bra sätt för att må bra. När man har hanterbarhet upplever man att man själv kan påverka och styra sitt liv, alltså motsatsen till att vara ett offer för omständigheterna. Att känna hanterbarhet handlar också om att ha resurser för att klara av de situationer man befinner sig i. Det kan handla om att ha tillräckligt med tid för att lösa ett problem eller att ha en ekonomi som gör att man får mat för dagen. En annan viktigt komponent för hanterbarhet är att man känner socialt stöd i sin omgivning. Om vi går tillbaka till exemplet från arbetslivet så känner du hanterbarhet om du känner att du kan och vet hur du ska göra dina arbetsuppgifter, du har tillräckligt med tid för att göra ditt jobb på ett bra sätt och du känner stöd från din chef och kollegor. Ett begrepp som används mycket inom hälsopedagogik är ”coping”. Ordet kommer från engelskan och

12

Vär hälsa

betyder ”att kunna handskas med”. Coping kan vara positiv eller negativ. Om en person lär sig att hantera en situation eller känsla positivt rör sig personen mot den positiva delen av linjen, alltså mot hälsa, och ökar sin känsla av sammanhang. Genom att hantera olika svåra situationer med hjälp av copingstrategier kan man ändra betydelsen av situationen och förstå syftet för att på så sätt göra situationen hanterbar. En person som har utvecklade positiva copingstrategier ser lösningar på problemen i stället för hinder. Den som har negativa copingstrategier ser istället problem som oövervinnerliga och mår dåligt av dem. (Läs mer om copingstrategier på sid 172.) Den amerikanske psykologen Richard Lazarus forskade om stress och kom fram till att coping är ett sätt att klara av svårigheter i livet för att må bra. Lazarus skiljer mellan känslofokuserad coping, som är strategier för att hantera känslomässiga svårigheter, och problemfokuserad coping som är strategier för att hantera själva situationen och de hinder som finns. Problemfokuserad coping innebär att man försöker påverka situationen och omständigheterna kring situationen. Genom att handla aktivt försöker man hantera betydelsen av relationen mellan sig själv och sin omgivning. Känslofokuserad coping innebär att man istället försöker förändra sina känslor för den svåra situationen. De känslomässiga copingstrategierna används när man befinner sig i situationer som man upplever är svåra eller rent av omöjliga att förändra. Istället försöker man hantera de känslor som situationen ger upphov till, till exempel genom att försöka se det positiva i allt det svåra.


MENINGSFULLHET Meningsfullhet är den viktigaste av komponenterna i KASAM. Istället för att bara se att saker händer i livet så ser man en mening i det som händer för sin egen skull. Att känna meningsfullhet handlar också om att känna delaktighet, att känna att det man gör har ett värde och är viktig. Att jag som människa är viktig. I exemplet från arbetslivet kan vi säga att du känner meningsfullhet för ditt jobb om det du gör ger dig en personlig tillfredsställelse och du får vara med att påverka dina arbetsuppgifter. Det ger dig även meningsfullhet när du ser vad ditt arbete gör för någon annan, till exempel om du arbetar inom friskvård och ser hur människor mår bättre av det jobb du gör.

För att ha en känsla av sammanhang behöver man även ha tillgång till generella motståndsresurser (GMR) enligt Antonovsky. Dessa resurser gör att vi kan stå emot krav och stress när de uppkommer och behålla vår känsla av sammanhang. De generella motståndsresurserna får vi i vår uppväxt och i vår sociala och kulturella omgivning . GMR är ärftliga egenskaper men även faktorer som har att göra med: • Vår person, till exempel god självkänsla och kunskap samt att vi känner engagemang för olika saker. • Materiella saker, till exempel att vi har mat för dagen • Våra sociala nätverk, till exempel att vi har ett kulturellt sammanhang. • Vår hälsomedvetenhet, till exempel att vi rör på oss så att kroppen mår bra.

Begriplighet Att förstå det som händer

Hanterbarhet

KASAM

Att hantera det som händer

Meningsfullhet

Att känna att det som händer är meningsfullt

Vär hälsa

13


Aaron

Antonovsky (1923-1994)

14

Vär hälsa

Antonovsky var professor i medicinsk sociologi och

emot sig. Det blev särskilt tydligt när han studerade

myntade begreppet salutogenes. Han föddes i New

judiska kvinnor som hade suttit i koncentrationsläger.

York 1923 och hans föräldrar var judar som tvingats fly

Trots att många hade varit med om förfärliga saker ansåg

från Ukraina. 1960 flyttade han till Jerusalem där han

de ändå att de hade hälsa. Vad berodde det på? Vad är

forskade om hur skillnader i sjuklighet och dödlighet såg

det som gör att människor ökar sin hälsa eller behåller

ut i olika sociala grupper i samhället. Han såg att ju lägre

hälsan? Antonovsky började forska om hälsans mysterium

social status människor hade, desto sämre hälsa hade

istället för sjukdomens mysterium. Då föddes tanken om

de. Många av personerna som fanns med i Antonovskys

att det är människans känsla av sammanhang som ger

forskning hade trots allt hälsa fastän de hade alla odds

oss hälsa.


BIOLOGISK OCH HOLISTISK HÄLSA Filosofen Lennart Nordenfelt presenterar ytterligare ett perspektiv på begreppet hälsa. Enligt detta synsätt är vår hälsa biologisk samtidigt som den också är holistisk. Vår biologiska hälsa handlar om människan som biologisk varelse och innefattar till exempel en persons blodtryck och lungkapacitet. Den holistiska hälsan innebär att vi är beroende av att hela tiden handla utifrån ett socialt sammanhang. Hälsa handlar alltså inte bara om hur kroppen fungerar eller hur en person beter sig, den utgörs även av förmågan att nå vitala mål. Ett vitalt mål är det som är nödvändigt för att personen ska leva ett minimalt anständigt liv, alltså göra mer än att bara överleva. En frisk person kan under vanliga eller rimliga omständigheter nå sina vitala mål. En god hälsa är alltså dels en känsla av att må bra och dels en förmåga att handla. För att en person ska må bra krävs en balans mellan den biologiska och den holistiska delen av hälsan. Man måste klara av vardagens krav, kunna nå sina vitala mål samt känna energi och livsglädje. Personliga problem kan utgöra lika mycket ohälsa som sjukdomar och skador. Hälsan är alltså en resurs för att kunna handla på rätt sätt och därmed uppnå sina vitala mål.

Lennart Nordenfelt Lennart Nordenfelt är professor i medicinens filosofi och etik. Han har forskat i ämnet hälsa i många år och blev professor i ämnet vid Linköpnings universitet 1987. Nordenfelt har även skrivit flertalet böcker om hälsa och etik och är en av Sveriges främsta författare inom området.

Vär hälsa

15


DEFINITIONER AV HÄLSA Världshälsoorganisationen WHO definierar hälsa som ”ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte bara frånvaro av sjukdom” Enligt definitionen ska man alltså må bra både fysiskt, psykiskt och socialt för att ha hälsa och man ska inte vara sjuk. Definitionen är inte helt enkel. Tänk om man har brutit benet men ändå är glad för att man har vänner och har det bra i skolan. Har man inte hälsa då? Och vad menas med fullkomligt välbefinnande? Kan man någonsin ha det? Som du ser är det inte helt enkelt att definiera hälsa. En annan definition är: ”Hälsa är att må bra och ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav och för att kunna förverkliga personliga mål”(Winroth och Rydqvist). I denna definition menar man att du förutom att må bra ska nå dina mål och klara av vardagen på ett bra sätt. Vi kan ta ett exempel från skolans värld. Du har hälsa enligt denna definition när din upplevelse är att du mår bra och du känner att du klarar av skolan och de krav lärarna ställer på dig på ett bra sätt. Du känner även att det du lär dig i skolan är relevant och att du kan använda dig av dina kunskaper i ditt framtida yrke som sjuksköterska som är ditt personliga mål.

16

Vär hälsa

Fakta WHO Världshälsoorganisationen WHO bildades efter andra världskriget (1945). WHO arbetade först med att utrota vissa sjukdomar som t.ex. malaria och polio. WHO har idag 193 medlemsländer varav Sverige är ett. En stor del av arbetet handlar om att informera, bekämpa och förebygga sjukdomar som t.ex. HIV och diabetes.


Psykisk

Fysisk

Psykosocial

Emotionell

Andlig

h채lsa


PSYKISK HÄLSA Psykisk hälsa kan definieras som mental balans, att vara glad och att kunna tänka klart. Motsatsen till psykisk hälsa är då att känna sig i obalans till exempel att vara deprimerad eller ha ångest. När man mår bra och har psykisk hälsa är det lättare att se möjligheter istället för hinder och man har ofta mer energi till att aktivera sig eller reflektera över saker som händer. Vid mental obalans tryter ofta orken och viljan att aktivt ta tag i och göra saker. Att ha psykisk hälsa innebär med andra ord att man orkar reagera på ett ”friskt” sätt när något händer. Detta gäller både vid roliga händelser och vid händelser som är påfrestande och svåra. Att känna att man kan påverka sitt liv och sin situation är viktigt för den psykiska hälsan. En modell som beskriver detta är krav-kontroll-stödmod­ellen.

Hög kontroll och låga krav

Avspänd miljö Låga krav med hög kontroll innebär att det finns möjlighet att hantera de krav som ställs. Dock kan de låga kraven innebära understimulans.

Låg kontroll och låga krav

Passiv miljö

Vär hälsa

Hög kontroll och höga krav

Aktiv miljö Den höga kontrollen innebär att resurser finns för att hantera de höga kraven vilket ger en utmanande och utvecklande miljö.

Låg kontroll och höga krav

Anspänd miljö

Den låga krav/kontrollgraden innebär att

Brist på den kontroll som är nödvändig för

individen blir passiv och understimulerad.

att hantera de upplevda kraven blir både

Man känner sig uttråkad och kan inte

pressande och stressande.

påverka situationen.

18

Modellen visar att känsla av kontroll i olika livssitua­ tioner spelar roll för hur vi mår. Att känna kontroll innebär att man själv styr över sitt liv och att man förstår de saker och ting som händer. Vi utsätts dagligen för olika krav i vardagen, allt från läxor i skolan till att passa in i olika grupper eller föräldrars önskemål om att städa hemma. För god psykisk hälsa är det viktigt att man upplever en balans mellan dessa krav och de resurser man har samt får det stöd man behöver från omgivningen. Om vi tittar på modellen nedan ser vi att det bästa är att vara avspänd, då är vår psykiska hälsa optimal. Vi har högt stöd från omgivningen och stora möjligheter att kontrollera det som händer. Vid psykisk ohälsa blir vi spända eftersom kraven på oss är höga, vi har lågt stöd från omgivningen och vi har dålig kontroll över det som händer.


FYSISK HÄLSA Vår fysiska hälsa handlar om hur kroppen mår. Om vi återkopplar till WHOs definition innebär fysisk hälsa inte enbart frånvaro av sjukdom utan begreppet innefattar även ett fysisk välbefinnande. Man kan alltså vara fullt frisk utan några fysiska sjukdomar men ändå inte ha en god fysisk hälsa. Den fysiska hälsan är kopplad till det allmäntillstånd kroppen befinner sig i. Exempelvis kan en frisk person känna sig hängig och trött eftersom han eller hon har dålig kondition. Fysiska funktioner som är viktiga för vår fysiska hälsa är kondition, styrka, rörlighet och koordination. Du kan läsa mer om detta i kapitel 6. Hur vår fysiska hälsa är beror även på vår ålder, vårt kön och vårt genetiska arv. Vi utvecklas hela tiden och vår kropp ändras med vår ålder. När vi blir gamla blir kroppen skörare och både skelett och muskler går lättare sönder. Vårt genetiska arv spelar roll för vår fysiska hälsa på så sätt att vi föds med vissa förutsättningar som kommer från våra föräldrar. En del människor har till exempel lättare för att samla på sig fett än andra.

PSYKOSOCIAL HÄLSA När vi pratar om psykosocial hälsa menar vi våra relationer till andra människor och till vår omgivning, det handlar om att ha ett kontaktnät och känna gemenskap. Motsatsen till psykosocial hälsa är oönskad ensamhet som till exempel efter en skilsmässa. En stor del av våra relationer utgörs av familj och vänner. Våra vänner finns för oss i vått och torrt, oavsett vad som händer. Att ha ett socialt nätverk med vänner är viktigt för vår personliga utveckling men också när vi hanterar motgångar i livet. Trygghet är ett begrepp som sammankopplas med psykosocial hälsa. Det finns två delar av att känna sig trygg, en inre och en yttre del. Den inre trygghe-

ten utgörs bland annat av de tankar man har kring sig själv och vilken självkänsla man har. Den yttre tryggheten handlar om faktorer som ligger utanför personen själv. Det kan vara att ha god ekonomi eller att ha nära till familjen och släkten. En annan del av den psykosociala hälsan är kärlek och trivsel. Kärlek kan vara kärlek till sin familj eller till en partner. Kärlek ger närhet och har inga begränsningar. Att trivas med sin omgivning kan vara att ha ett bra jobb med trevliga arbetskamrater eller en ridklubb där man träffar sina vänner ofta. Här skapas en social gemenskap och relationer till andra människor.

EMOTIONELL HÄLSA Den emotionella hälsan beskriver en persons möjlighet att känna och ge uttryck för olika känslor och utveckla känslomässiga relationer med andra. Det handlar om att vara i kontakt med sig själv och sina känslor. När man har emotionell hälsa är man i harmoni med sina känslor och vågar känna efter. När den emotionella hälsan är i obalans kan man lätt leva sitt liv i ett för högt tempo utan att stanna upp och känna efter hur man egentligen mår.

ANDLIG HÄLSA Andlig hälsa handlar om att uppfatta känslor och harmoni i livet, att ha ett inre lugn. Det kan vara en religiös övertygelse eller en promenad i skogen, det är olika för olika personer hur och var man känner ett lugn inom sig. En persons kultur är viktig för den andliga hälsan. I olika kulturer är det viktigt med olika saker i livet. I vissa kulturer som till exempel i Spanien är familjen och social gemenskap oerhört viktig. I Sverige har begreppet ”egentid” blivit ett sätt att nå sin andliga hälsa. Då tar man sig tid för sig själv och gör något bara för sin egen skull.

Vär hälsa

19


Funktions­

förmåga

Biologi och klinisk status

VälbeHÄLSA I TRE DIMENSIONER Sammanfattningsvis kan man säga att vi kan se hälsa som tre dimensioner: 1. Hälsa utifrån biologi och klinisk status Hälsa är att man inte är sjuk, frånvaro av sjukdom. 2. Hälsa utifrån hur väl man fungerar Hälsa är hur en person har det som helhet och vilken handlingsförmåga man har. Ens förmåga är fysisk, psykisk, psykosocial, emotionell och andlig. Personen har hälsa när man har en förmåga att nå sina personliga mål. 3. Hälsa utifrån den egna upplevelsen av välbefinnande Personens egen känsla av välbefinnande är grunden och man har hälsa när man känner att man mår bra.

20

Vär hälsa

finnande


FRISKVÅRD Friskvård innebär att vårda det friska. Det kan man göra både genom att förebygga ohälsa och genom att främja hälsa. När man pratar om förebyggande arbete kallas det prevention. Tillsammans med det främjande arbetet, det salutogena arbetet, når man många människor på olika sätt. Under 1960-70 talen fick friskvården ett rejält uppsving. Fokus var då att som ett komplement till sjukvården hindra att sjukdom uppstod och att ta tillvara på det som var friskt. Detta skulle göras genom till exempel motion och kost. Friskvården har utvecklats genom årtionden till att innefatta allt från ”sluta röka”- grupper till kostskolor och idag innefattas även hobby och kultur i begreppet.

FRISKVÅRD PÅ SKOLOR Ett exempel på friskvård på skolor är begreppet hälsofrämjande skola. Canada började arbeta med ”hälsoskolor” på 1990-talet. Syftet var att hitta en modell för att göra barn och ungdomar aktivt engagerade i att förbättra sin skola, behålla och öka sin hälsa samt bidra till förbättringar i den närmsta omgivningen. WHO startade 1992 ett stort europeiskt hälsoprojekt och i Sverige inleddes arbetet med att utse elva pilotskolor som skulle vara med i projektet. Mellan 1994 och 1997 arbetade pilotskolorna med metoden hälsofrämjande skola. Därefter utvärderades projektet. Utifrån utvärderingens resultat utvecklades idéer om hur man kan arbeta med hälsofrämjande skola i Sverige. En skola kan få en hälsocertifiering om de arbetar målinriktat och långsiktigt med hälsofrämjande skolutveckling. Skolan får

då ett diplom som visar att de jobbar med hälsa och kvalitet. För att bli certifierad behöver skolan visa att den arbetar med hälsa på olika stadier. 1. Förankring som handlar om att skolledaren ska skapa förutsättningar och hitta en struktur för hälsofrågor i vardagen. 2. Implementering som handlar om värderingsfrågor och själva skolmiljön och dess utveckling till att bli en bra, stödjande miljö. Det som bedöms för certifieringen är goda relationer (mellan elever, mellan elever och personal och mellan personal och föräldrar), att skolan har en helhetssyn på hälsa, att skolan har ett främjande synsätt med KASAM samt att skolan har ett demokratiskt förhållningssätt. 3. Prioritering som innebär att stärka, utveckla och fördjupa olika hälsoområden. Det som prioriteras bestämmer skolan själv.


FRISKVÅRD PÅ ARBETSPLATSEN En arbetsplats som har få sjukskrivningar är en produktiv arbetsplats. Varje dag en medarbetare är sjukskriven kostar det företaget pengar. Ett sätt att motverka sjukskrivningar är friskvård på arbetsplatsen. Detta kan se olika ut, allt från att de anställda får ett friskvårdsbidrag varje år för att göra friskvårdsaktiviteter på avsatt tid varje vecka till utbildning i kost och stresshantering. En arbetsplats kan även bli hälsodiplomerad av ett företag som heter Korpen i samverkan med Statens folkhälsoinstitut. En hälsodiplomering innebär att arbetsplatsen får stöd i att starta, strukturera samt stämma av det hälsofrämjande arbetet. Arbetsplatsen får hjälp av en coach som gör en inventering och en nulägesanalys om hur hälsoläget är just nu. Coachen gör ett åtgärdsprogram med friskfaktorer samt områden som måste förbättras för att arbetsplatsen ska få en diplomering. Arbetsplatsen genomför åtgärderna och sedan stämmer coachen av och utvärderar resultatet. Om resultatet är positivt får arbetsplatsen en hälsodiplomering. Korpen kan även hälsodiplomera skolor efter samma modell.


SAMMANFATTNING • Det finns olika sätt att se på hälsa. En central teori är det salutogena förhållningssättet till hälsa. Det salutogena förhållningsättet främjar det friska och menar att en människa inte har hälsa eller ohälsa utan hälsan finns längs en linje. Det man intresserar sig för är varför människor rör sig mot ökad hälsa på linjen. För att en människa ska ha hälsa behöver livet ha en känsla av sammanhang. Ens känsla av sammanhang beror på om livet är begripligt, hanterbart och meningsfullt. ›› Med begriplighet menas att livet är förståeligt och strukturerat. ›› Med hanterbarhet menas att man har resurser för att klara av livets utmaningar, det kan även kallas coping. ›› Med meningsfullhet menas att man ser en mening med livet och att det man gör känns viktigt. • En annan syn på hälsa är att se hälsa som både biologisk och holistisk. Hälsa handlar då alltså inte bara om hur kroppen fungerar eller hur en person beter sig, den utgörs även av förmågan att nå vitala mål.

• Världshälsoorganisationen WHO definierar hälsa som ”ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte bara frånvaro av sjukdom”. Det finns andra definitioner på hälsa där andra faktorer vävs in, till exempel hur man upplever sin hälsa, om man har resurser att klara av vardagens krav och nå sina personliga mål. • Det finns olika typer av hälsa: ›› Psykisk hälsa kan definieras som mental balans, att vara glad och kunna tänka klart. ›› Fysisk hälsa handlar om hur kroppen mår. ›› P sykosocial hälsa belyser våra relationer till andra människor och till vår omgivning. ›› Andlig hälsa handlar om att uppfatta känslor och harmoni i livet, att ha ett inre lugn. ›› Emotionell hälsa belyser en persons möjlighet att känna och ge uttryck för olika känslor och utveckla känslomässiga relationer med andra. • Friskvård innebär att vårda det friska. Det kan man göra både genom att förebygga ohälsa och genom att främja hälsa. När man pratar om förebyggande arbete kallas det prevention. Två exempel på friskvårdsarbete är hälsofrämjande skola och hälsofrämjande arbetsplats.

Vär hälsa

23


ÖVNINGSUPPGIFTER


INSTUDERINGSFRÅGOR 1. Vilken grundläggande fråga utgår det salutogena förhållningssättet från?

11. Hur definierar Winroth och Rydqvist hälsa? 12. Vad innebär psykisk hälsa?

2. Vad menas med Känsla av sammanhang (KASAM)?

13. Beskriv ’krav – kontroll – stöd’-modellen.

3. Beskriv begriplighet.

14. Vad innebär fysisk hälsa?

4. Beskriv hanterbarhet.

15. På vilket sätt påverkar vårt genetiska arv vår fysiska hälsa?

5. Vad innebär coping? 16. Vad är psykosocial hälsa? 6. Vad är skillnaden mellan känslofokuserad och problemfokuserad coping?

17. Vad är emotionell hälsa?

7. Beskriv meningsfullhet.

18. Vad är andlig hälsa?

8. Ge exempel på vad våra generella motståndsresurser kan bero på.

19. Vad menas med friskvård?

9. Förklara biologisk och holistisk hälsa.

20. Beskriv skillnaden mellan salutogenes, prevention och patogenes.

10. Hur definierar WHO hälsa?

Vär hälsa

25


REFLEKTION OCH DISKUSSION 1. Hur brukar du svara när någon ringer? Varför svarar du på detta sätt? 2. Hur ser din känsla av sammanhang ut? Googla KASAM test och välj ett du tycker verkar bra. Vad visar resultaten? Stämmer det med dina tankar? 3. Vilka copingstrategier har du? Fungerarar de? Använder du dig av känslofokuserad eller problemfokuserad coping? Skulle du kunna göra något annorlunda? Hur skulle det då bli? 4. Vilka generella motståndsresurser har du? 5. Vilka fördelar och nackdelar ser du med WHOs definition av hälsa? Diskutera med en kompis. 6. Vilka skillnader finns i de olika hälsodefinitionerna som nämns i kapitlet? Vad tycker du om de olika definitionerna? Diskutera med en kompis. 7. Hur är din hälsa? Psykisk, fysisk, psykosocial, emotionell, andlig hälsa. 8. Hur är tryggheten i din klass? Fråga varandra. 9. Är din skola en hälsofrämjande skola? Utveckla dina tankar.

26

Vär hälsa


UPPDRAG 1. Fördjupa dig i det salutogena förhållningssättet och KASAM. Gör en föreläsning för en grupp som inte har läst kursen ”Friskvård och Hälsa”. Vilka delar ska du ta upp? Hur ska du förklara teorin? Utgå från kunskapskravet att använda centrala begrepp och teorier. Hur kan du beskriva teorin tydligt och ingående så att du gör det med säkerhet?

5. Ta reda på vilka nätverk för psykosocial hälsa som finns på din skola? I din kommun? Intervjua olika personer, t.ex. rektor och kommunalombud och läs på hemsidor. Redogör för varför den psykosociala hälsan är viktig genom olika exempel. Redogör för exemplen översiktligt, utförligt eller utförligt och nyanserat enligt kunskapskraven. Redovisa för varandra.

2. Beskriv teorierna patogenes, prevention och salutogenes. Hur ser det ut på akutmottagningen? Hur ser det ut hos en massageterapeut? Hur ser det ut på företagshälsovården? I vilka fall behövs de olika förhållningssätten? Beskriv teorierna och skillnaderna mellan teorierna utifrån kunskapskravet med säkerhet.

6. Hur ser hälsan ut i andra länder? Välj ett land du är intresserat av. Redogör för fakta om hälsotillståndet i landet och reflektera över varför det ser ut som det gör. Redovisa för varandra. Utgå från kunskapskraven och ge några exempel på hur de olika teorierna om hälsa kan spela roll i landet. Redogör för exemplen översiktligt, utförligt eller utförligt och nyanserat.

3. Gör en undersökning på din skola. Hur ser elevernas KASAM ut? Hur ser lärarnas KASAM ut? Kom med egna förslag på hur man skulle kunna öka känslan av sammanhang. Beskriv teorin om KASAM utifrån kunskapskravet med säkerhet 4. Intervjua en person i arbetslivet. Är dennes arbetsplats en hälsofrämjande arbetsplats enligt dig? Vad skulle behöva göras för att arbetsplatsen skulle bli mer hälsofrämjande? Utgå från kunskapskraven och ge några exempel på hur de olika teorierna om hälsa kan spela roll på arbetsplatsen. Redogör för exemplen översiktligt, utförligt eller utförligt och nyanserat.

7. Gör en undersökning om hälsa i en viss målgrupp. Välj en målgrupp, t.ex. lärare, småbarnsföräldrar, eller frisörer och intervjua dessa om hälsa. Sammanställ svaren på ett sätt där du beskriver vad hälsa är för något för just denna målgrupp, t.ex. genom en informationsbroschyr eller hemsida. Utgå från kunskapskraven och beskriv översiktligt, utförligt eller utförligt och nyanserat hur målgruppens liv påverkar och samspelar med hälsa och välbefinnande. Bilda sedan tvärgrupper och presentera sammanställningen i dessa grupper.

Vär hälsa

27


Kapitel TVÅ

Vem bestämm­er vad? CENTRALT INNEHÅLL: Nationella och internationella överenskommelser samt bestämmelser för hälsoarbete.


INLEDNING

30

INTERNATIONELLA ÖVERENS­KOMM­ELSER OCH BESTÄMMELSER

31

Ottawa-manifestet 

31

Millenniemålen

33

EU:s Hälsoprogram

34

Överenskommelser mellan de nordiska länderna

35

NATIONELLA ÖVERENSKOMMELSER

36

Sveriges 11 målområden

36

Överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting inom hälso- och sjukvården 39

LAGAR

40

Hälso- och sjukvårdslagen

40

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

40

Smittskyddslagen

40

Alkohollagen

41

Tobakslagen 

41

SAMMANFATTNING

42

ÖVNINGS­UPPGIFTER

44

Instuderingsfrågor

45

Reflektion och diskussion

45

Uppdrag

46


INLEDNING Att arbeta med hälsa är ett spännande jobb. Det salutogena sättet att arbeta med hälsa kallas hälsopromotion. Det handlar om att främja hälsa och man fokuserar på vad det är som skapar eller befäster hälsa för individer, grupper eller för samhället. Det finns flera överenskommelser och riktlinjer för arbetet med hälsa. I Sverige finns det lagar som styr hälsoarbetet, till exempel Hälso- och sjukvårdslagen. Men det finns även överenskommelser mellan olika länder för hur man ska arbeta med människors hälsa. I detta kapitel kommer vi fördjupa oss i vem som bestämmer vad och vilka överenskommelser och bestämmelser som finns nationellt och internationellt.

30

Vem bestämmer vad?


INTERNATIONELLA ÖVERENS­KOMM­ELSER OCH BESTÄMMELSER Det finns många internationella överenskommelser och bestämmelser inom hälsoområdet. Nedan följer ett urval av dessa.

OTTAWA-MANIFESTET Ottawa-manifestet skapades 1986 av WHO och pekar ut en väg för att arbeta främjande med hälsa i hela världen. Enligt manifestet behövs olika saker för att kunna arbeta med hälsa i världen. Det behövs att det är fred, att man har tak över huvudet, att människor har tillgång till utbildning och mat/ vatten, att människor har någon typ av inkomst, att landet har ett stabilt ekosystem och att det finns en rimlig nivå av rättvisa och jämlikhet i landet.

Manifestet innehåller fem delmoment att jobba med för att främja hälsan i världen: • Att skapa hälsoinriktad samhällspolitik, till exempel Sveriges nationella hälsomål. • Att skapa stödjande miljöer. Arbete och fritid ska vara en källa till hälsosam tillvaro, till exempel genom att skapa en hälsofrämjande skola. • Att stärka möjligheterna till insatser på lokal nivå där människor kan stimuleras till självhjälp, till exempel genom hälsofrämjande arbete för arbetstagare. • Att utveckla personliga färdigheter och stärka individen, till exempel genom att öka kunskapen om nyttig kost. • Att förnya hälso- och sjukvården, till exempel landstingens uppgift att tänka mer hälsofrämjande.

Vem bestämmer vad?

31


2008 gick

89% av v채rldens barn

i grundskola


MILLENNIEMÅLEN Millenniemålen bestämdes år 2000 av 189 regeringschefer vid Förenta nationernas millennietoppmöte. Deklarationen menar att det krävs en helhetsinsats för att minska fattigdom och öka hälsan i världen till år 2015. De åtta millenniemålen är: 1. Halvera jordens fattigdom och hunger För att räknas som fattig lever man på under 1,25 dollar per dag. Den största minskningen av fattigdom sker i Indien och Kina. År 2015 beräknas 920 miljoner människor vara fattiga jämfört med 2,4 miljarder 2010. 2. Se till att alla barn får gå i grundskola 2008 gick 89% av världens barn i grundskola. Läs mer om detta i kap.3. 3. Öka jämställdheten mellan män och kvinnor Fler flickor ska gå i skolan och kvinnor ska få bättre arbetsvillkor.

5. Förbättra mödrahälsan Varje år dör 35 000 kvinnor i samband med graviditet och förlossning, nästan alla bor i ett utvecklingsland. Orsakerna är blödningar och infektioner i samband med graviditet och förlossning. 6. Stoppa spridningen av HIV och aids Idag lever uppskattningsvis 33 miljoner personer med HIV eller aids. De flesta bor i Afrika. Med nya metoder som till exempel bromsmediciner verkar det som att HIV och aids börjar minska i världen. 7. Säkra en hållbar utveckling År 2015 ska principerna om hållbar utveckling ha integrerats i ländernas politik. 8. Öka samarbetet kring bistånd och handel Bistånd till fattiga länder ska höjas markant till år 2015.

4. Minska barnadödligheten Barnadödlighet räknas som barn som dör innan de hunnit fylla fem år. Barnadödligheten har sjunkit från 12,5 miljoner 1999 till 8,8 miljoner 2008. Det beror framförallt på att fler barn vaccineras.

Vem bestämmer vad?

33


EU:S HÄLSOPROGRAM EU antog 2007 ett hälsoprogram som gäller 2008–2013. Målen för programmet är: 1. Öka medborgarnas trygghet och säkerhet i fråga om gränsöverskridande hälsohot Målet ska nås genom att utveckla EU:s och medlemsstaternas kapacitet att hantera hälsohot, till exempel genom krisplanering och genom att göra insatser på patientsäkerhetsområdet. 2. Arbeta hälsofrämjande och minska ojämlikhet i hälsa Målet ska nås genom att arbeta med faktorer som påverkar hälsan, till exempel kost, alkohol, tobak och narkotika. Dessutom ska folksjukdomar förebyggas och man ska sträva mot en jämlik hälsa för alla samt främja hälsosamt åldrande. 3. Ta fram och sprida ny information och kunskap om hälsa Målet ska nås genom att man tar fram indikatorer för hälsa och sprider information samt har ett informationsutbyte om genus, barns hälsa och sällsynta sjukdomar.

34

Vem bestämmer vad?

Det finns ett förslag på ett nytt hälsoprogram som kan komma att genomföras 2014–2020. Då kommer fokus att vara att hjälpa medlemsstaterna att hålla sina invånare friska längre genom att hantera sjukvårdens utmaningar. Programmet har fyra mål: • Utveckla hållbara hälso- och sjukvårdssystem • Bättre tillgång till trygg hälso- och sjukvård • Förebygga ohälsa och främja hälsa • Skapa skydd för människor för gränsöverskridande hot mot hälsan


ÖVERENSKOMMELSER MELLAN DE NORDISKA LÄNDERNA Syftet med dessa överenskommelser är att nordiska medborgare ska behandlas lika när man bor eller vistas i annat nordiskt land. En av överenskommelserna handlar om social trygghet och innebär att socialförsäkringen och sjukvården i ett land omfattar alla nordiska medborgare. Överenskommelserna gäller även sociala tjänster, socialt bidrag och läkemedelsrecept (dock inte recept som innehåller narkotika eller alkohol). För att skapa en nordisk arbetsmarknad finns en överenskommelse om att legitimation och auktorisation inom hälso- och sjukvård ska gälla i alla länderna.

Vem bestämmer vad?

35


NATIONELLA ÖVERENSKOMMELSER Statens folkhälsoinstitut (FHI) är en myndighet under socialdepartementet och har i uppdrag av regeringen att driva och samordna folkhälsofrågor i Sverige. Deras huvuduppgifter är att: • fungera som ett nationellt kunskapscentrum när det gäller folkhälsa • följa upp och samordna den nationella folkhälsopolitiken • verka för en minskad användning av alkohol, narkotika och tobak. Uppgifterna utför folkhälsoinstitutet på olika sätt. De har bland annat en hemsida med mycket information om hälsa och hälsoarbete och de gör olika undersökningar bland Sveriges befolkning för att se hur hälsan ser ut för tillfället. Det politiska folkhälsoarbetet i Sverige har 11 målområden som fokuserar på de faktorer som påverkar folkhälsan. Folkhälsoinstitutet har som ansvar att följa upp och utveckla arbetet med dessa mål.

SVERIGES 11 MÅLOMRÅDEN • Delaktighet och inflytande i samhället Att känna sig delaktig i samhället och över sitt eget liv är viktigt för hälsan. För att nå målet ska personer som tillhör en lägre socialgrupp, annan kultur samt barn, ungdomar och äldre få ökade möjligheter att ha inflytande och känna sig delaktiga i samhällsutvecklingen.

36

Vem bestämmer vad?

• Ekonomiska och sociala förutsättningar De ekonomiska och sociala förutsättningarna ska vara mer jämlika i befolkningen. Eftersom ekonomisk stress och social otrygghet orsakar framför allt psykisk ohälsa och leder till ökad ojämlikhet i hälsa är detta mål viktigt. • Barns och ungas uppväxtvillkor Hur barn och ungdomar har det under sin uppväxt har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Regeringen menar att barn och unga är en av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet. Insatser för att främja barns långsiktiga hälsa kan ske på olika sätt, till exempel genom föräldrar och skolor. I hemmet och i skolan tränar barn och ungdomar olika kompetenser, till exempel social och emotionell förmåga, som skyddar mot ohälsa. • Hälsa i arbetslivet Kraven i arbetslivet ska balanseras mot personens möjlighet att ha hälsa under ett helt arbetsliv och arbetet ska gå att förena med familjeliv och fritid på ett bra sätt. Grundvillkoren för en bra arbetsplats är att ha kontroll, känna delaktighet och inflytande över sitt eget arbete samt kunna anpassa sin arbetsmängd till sin arbetsförmåga. Att bli sedd och kunna utvecklas är andra viktiga faktorer. Det finns ett begrepp som heter hälsofrämjande arbetsplats där det hälsofrämjande synsättet präglar arbetsplatsen.


• Miljöer och produkter Målet omfattar hela vår fysiska omgivning – luft, mark, vatten samt den bebyggda miljön. Boende, transporter, produktion och konsumtion av varor ger också upphov till många faktorer som på olika sätt påverkar hälsan. Även skadeperspektivet innefattas i målområdet och syftar till att skapa säkerhet i olika typer av miljöer som till exempel trafikmiljö, arbetsmiljö, bostad, skola och fritid. En långsiktigt god folkhälsa är beroende av en hälsofrämjande och säker yttre miljö. • Hälsofrämjande hälso- och sjukvård All verksamhet inom hälso- och sjukvård ska rikta in sig på att förbättra hela befolkningens hälsotillstånd. Hälso- och sjukvård ska prioritera aktiviteter som ger de största hälsovinsterna inte bara för patienter och individer, utan också för hälso- och sjukvårdens egen personal. De som har det största hälsobehovet ska tilldelas mer resurser. Då blir det en jämlik hälsa för hela befolkningen. • Skydd mot smittspridning I Sverige har vi få smittsamma sjukdomar och samhällets skydd mot dessa sjukdomar måste även framöver hållas på en hög nivå. Insatser för att förebygga smittspridning är en del av folkhälsoarbetet och därmed viktigt för att nå det övergripande folkhälsomålet. • Sexualitet och reproduktiv hälsa Målet handlar bland annat om att utveckla och sprida kunskap om säker sexualitet och god repro-

duktiv hälsa. Det ingår också att analysera, vidareutveckla och sammanställa vetenskaplig litteratur kring området. Att förebygga hälsorisker förknippade med sexuellt beteende handlar förutom att stärka individens egen identitet och självkänsla också om saklig sexualkunskap och ökad förmåga att hantera relationer till andra människor. • Fysisk aktivitet Regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsan och insatser ska göras för att svenska folket ska öka sin fysiska aktivitet, ha mer fysisk rörelse i skolan och i anslutning till arbetet samt stimulera befolkningen till mer fysisk aktivitet under fritiden. • Matvanor och livsmedel En persons matvanor beror på många olika faktorer, till exempel personens kultur och vanor, tillgänglighet till och utbud av olika sorters livsmedel, pris och marknadsföring. För att främja goda matvanor behövs en bred satsning på olika nivåer i samhället där olika aktörer drar åt samma håll med en gemensam målsättning. Det är också viktigt att tydliggöra samband mellan matvanor och olika folkhälsosjukdomar som till exempel diabetes. • Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel Samhället ska sträva mot minskat bruk av alkohol och tobak hos befolkningen, vara ett samhälle fritt från narkotika samt minska skadeverkningar av överdrivet spelande.

Vem bestämmer vad?

37


Landstingen

ansvarar för

hälsofrågor

på regional nivå


ÖVERENSKOMMELSER MELLAN STATEN OCH SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Landstingen ansvarar för hälsofrågor på regional nivå, till exempel genom hälso- och sjukvården, och har utarbetade handlingsplaner för hur folkhälso­ arbetet ska gå till. Handlingsplanerna ser dock olika ut och landstingen arbetar olika mycket med hälsofrämjande åtgärder. Fler och fler har börjat arbeta mer hälsofrämjande och belyser det på olika sätt i sina styrdokument. Staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har slutit en överenskommelse för 2013 som gäller hälsa och sjukvård. Överenskommelsen innefattar bland annat satsningar på att förbättra barn och ungdomars psykiska hälsa genom att till exempel öka kunskapen om ungdomars självskadebeteenden och hur man kan möta och behandla detta på bästa sätt. En annan satsning är äldre och deras hälsa. Överenskommelsen handlar om att genom ekonomiska medel och med de mest sjuka äldres behov i centrum, uppmuntra, stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting. En tredje del i överenskommelsen är att göra hälso- och sjukvården mer jämlik, öka patientsäkerheten samt komma fram till en nationell cancerstrategi.

Vem bestämmer vad?

39


LAGAR Alla länder har lagar som måste följas. I Sverige är det riksdagen som beslutar om våra lagar. Bestämmelser kan även göras av regeringen. Dessa kallas då förordningar. När man ska besluta om en lag lämnar regeringen ett förslag till riksdagen. För att lagsförslaget ska gå igenom måste en majoritet av ledamöterna i riksdagen rösta ja till förslaget.

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSLAGEN Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) anger mål och riktlinjer för hälso- och sjukvården så att alla invånare i Sverige ska få en bra vård. Många bestämmelser handlar om att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet för att på så sätt tillgodose patienters behov av trygghet i samband med vård och behandling. Patienten ska bemötas som den individ den är och få den vård som passar just henne eller honom. I lagen finns det även bestämmelser om vilket ansvar landstingen och kommunerna har för hälsooch sjukvården och bestämmelser om vårdens kvalitet och hur verksamheterna hela tiden ska utvecklas.

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS Lagen innehåller bestämmelser om insatser för personer som behöver särskilt stöd. De som omfattas av lagen är personer med till exempel utvecklingsstörning, autism, begåvningsmässigt funktionshinder efter en hjärnskada och personer med fysiska eller psykiska funktionshinder som ger svårigheter i det dagliga livet men som inte beror på normalt åldrande. I lagen står det att man ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och ge ovanstående personer full del-

40

Vem bestämmer vad?

aktighet i samhällslivet. Lagen reglerar även stöd och insatser. De stöd och insatser som görs ska anpassas till varje persons behov och ska stärka deras förmåga att leva ett självständigt liv. Insatser och stöd kan till exempel vara att ha en personlig assistent eller att ha tillgång till daglig verksamhet. Kommunerna beslutar om vilka insatser som ska beviljas för en person och är också ansvariga för att insatserna samordnas på ett bra sätt.

SMITTSKYDDSLAGEN Smittskyddslagen finns för att hindra att sjukdomar sprids. Lagen omfattar ett 30-tal sjukdomar och en del av dessa kan vara livshotande eller orsaka svårt lidande och klassas då som allmänfarliga. Enligt lagen är du skyldig att gå till läkaren om du miss­ tänker att du är smittad av: • Gonorré • Klamydia • Syfilis • HIV • Hepatit B • Tuberkulos Anledningen till att du måste uppsöka en läkare är att man vill förhindra epidemier och okontrollerbar smittspridning. All undersökning är gratis men du måste genomgå de behandlingar läkarna föreskriver. Du måste även berätta vilka personer du tror kan ha smittat dig och om du kan ha fört smittan vidare. Med andra ord måste du berätta vem du har haft sex med den senaste tiden. Läkaren kommer sedan att kontakta dessa personer.


ALKOHOLLAGEN Målsättningen med alkohollagen är att begränsa den totala alkoholkonsumtionen och komma till rätta med alkoholmissbruket. Lagen gäller tillverkning, marknadsföring och införsel eller import av alkoholhaltiga drycker. I lagen finns bestämmelser om hur mycket alkohol olika drycker får innehålla, hur försäljning av dem ska gå till samt hur man får servera dem. En restaurang måste till exempel följa vad lagen säger för att få tillstånd att servera alkoholhaltiga drycker.

TOBAKSLAGEN Tobakslagen reglerar alla tobaksvaror, cigaretter, snus, piptobak, cigarrer och cigariller. I lagen beskrivs bland annat till vem man får sälja tobak. Det är förbjudet att sälja tobaksvaror till personer under 18 år. Enligt lagen måste alla butiker som säljer tobak informera om denna åldersgräns genom att ha tydliga skyltar. Lagen innehåller även bestämmelser om var man får lov att röka. Man får till exempel inte röka i skollokaler eller på skolgårdar eftersom hälsoriskerna med rökning, både aktiv och passiv, är så stora. Förutom detta finns bestämmelser om att det ska finnas varningstexter och innehållsförteckning på alla förpackningar av tobaksvaror.

Vem bestämmer vad?

41


SAMMANFATTNING • Det finns flera internationella överenskommelser och bestämmelser som rör hälsan: ›› Ottawa-manifestet är ett manifest om hur hela världen ska arbeta främjande med hälsa. ›› Millenniemålen är en deklaration som tar upp mål för att minska fattigdom och öka hälsan i världen till år 2015. ›› EU:s hälsoprogram tar upp mål för hur EU ska arbeta med hälsa och handlar om att öka tryggheten, minska ojämlikheten i hälsa samt sprida ny kunskap om hälsa. ›› Mellan de nordiska länderna finns det flera överenskommelser som bland annat handlar om att socialförsäkring och sjukvård ska gälla alla nordiska medborgare. • Statens folkhälsoinstitut (FHI) har i uppdrag av Sveriges regering att samordna folkhälsofrågor i Sverige. • Landstingen ansvarar för hälsofrågor på lokal nivå i Sverige, till exempel genom hälso- och sjukvården. • Staten och Sveriges kommuner och landsting har överenskommelser om hur man ska arbeta med hälsa i Sverige, till exempel genom att göra satsningar på barn och ungdomars psykiska hälsa. • Sverige har 11 målområden som ska öka hälsan i landet.

42

Vem bestämmer vad?

• Det finns flera lagar som reglerar arbetet med hälsa. Några av lagarna är: ›› Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) anger mål och riktlinjer så att alla invånare i Sverige ska få en bra vård. ›› Lagen som stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, innehåller bestämmelser om insatser för personer som behöver extra stöd. ›› Smittskyddslagen finns för att hindra att smittsamma sjukdomar sprids, som till exempelvis Hepatit B och Turberkulos. ›› Alkohollagen finns för att begränsa den totala alkoholkonsumtionen i Sverige. ›› Tobakslagen reglerar alla tobaksvaror när det gäller till exempel till vem man får sälja tobak och var man får lov att röka.


Övnings­ uppgifter


INSTUDERINGSFRÅGOR

REFLEKTION OCH DISKUSSION

1. Vad innebär Ottawa-manifestet?

1. Hur tycker du att Ottawa-manifestet efterlevs?

2. Vilka är Milleniemålen? 3. Vilka är målen för EU:s hälsoprogram?

2. Har du några erfarenheter av hälso- och sjukvård i något annat land än Sverige? Vad är dina erfarenheter i så fall?

4. Vad finns det för överenskommelser mellan de nordiska länderna?

3. Är Statens folkhälsoinstitut viktigt för Sverige? Motivera.

5. Vilka är Statens folkhälsoinstituts (FHI) huvuduppgifter?

4. Varför har vi lagar i Sverige? Vad skulle hända om vi inte hade några lagar?

6. Vilka är Sveriges 11 målområden?

5. Vad tycker du om lagarna som står i kapitlet? Är någon speciellt bra? Finns det någonting i någon lag som är onödigt? Diskutera med en kompis.

7. Redogör för hälso- och sjukvårdslagen. 8. Vad innebär lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade? 9. Varför finns smittskyddslagen?

6. Hälso- och sjukvårdslagen utgår från att alla människor har olika behov. Har dina behov tillgodosetts när du besökt hälso- och sjukvården? På vilket sätt? Diskutera med en kompis.

10. Vad reglerar alkohollagen? 11. Vad innebär tobakslagen?

Vem bestämmer vad?

45


UPPDRAG 1. Läs igenom Ottawa-manifestet och Millenie­ målen. Gör en presentation för en person som är helt okunnig inom området. Ta med följande frågor i presentationen: a. Vad är syftet med dessa samarbeten? b. Vilka länder är med? c. När startade samarbetet? d. Hur går det för Sverige? e. Hur går det för andra länder? f. Övriga intressanta tankar Redogör för överenskommelserna översiktligt, utförligt eller utförligt och nyanserat. 2. Ta reda på mer fakta om Sveriges 11 målområden genom att gå in på www.fhi.se. Arbeta i grupper och välj ut 1–2 områden som du fördjupar dig i. Sammanfatta området och gör en informationsbroschyr om innehållet till någon som inte är insatt i området. Redogör för målområdet översiktligt, utförligt eller utförligt och nyanserat. 3. Ta reda på mer fakta om smittskyddslagen. Redogör för lagen översiktligt, utförligt eller utförligt och nyanserat. Hur jobbar ungdomsmottagningen i din kommun med smittsamma sjukdomar? Beskriv arbetet i samråd eller efter samråd med din lärare.

46

Vem bestämmer vad?

4. Fundera över din senaste APL. Skriv ner dina tankar utifrån följande frågeställningar: a. Såg du några tydliga kopplingar med hälsooch sjukvårdslagen eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade? b. På vilket sätt? c. Fanns det situationer där man inte följde hälso- och sjukvårdslagen? d. Hur skulle man arbeta istället? Beskriv hur man arbetar efter lagen i samråd eller efter samråd med din lärar e. 5. Ta reda på en lag som inte är beskriven i boken via www.riksdagen.se. Vad säger lagen? Redogör översiktligt, utförligt eller utförligt och nyanserat för lagen. Hur kan man använda sig av lagen när man arbetar med hälsa och friskvård? Diskutera hur man kan arbeta med friskvård och hälsa utifrån lagen i samråd eller efter samråd med din lärare.


9789198024746  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you