Studiehandledning till
Bornholmsmodellen Vägen till läsning
• Språklekar i förskoleklass
Fortbildning i grupp
Anna Strid
Bornholmsmod Sh.indd 1
08-05-08 09.17.17
Bornholmsmod Sh.indd 2
09-05-25 14.32.02
Inledning Under en lång följd av år har jag och många andra pedagoger i förskola, förskoleklass och skola fått uppleva hur barn roas och stimuleras av att leka med språket. Vi har också själva varit roade av lekandet, inspirerat varandra till nya varianter av lekar och övningar och samlat saker till språkpåsar och -lådor med en aldrig sinande entusiasm. Vi har också märkt hur många barn genom språklekarna successivt utvecklat en beredskap för att ta sig an den stora utmaning det innebär att lära sig läsa och skriva. Det är av största vikt att vi som ska utföra detta viktiga pedagogiska arbete i våra barngrupper också själva har goda teoretiska kunskaper i ämnet. Vi behöver vara på det klara med vilka förmågor barnen behöver utveckla för att få en så god lässtart som möjligt – och hur dessa förmågor utvecklas. Hur starten blir, kommer sedan att i hög grad påverka barnets läsutveckling under hela skoltiden. Därför bör vi noga planera och utvärdera vårt arbete och sedan arbeta systematiskt och medvetet. Att fortbilda sig genom att tillsammans med kollegor diskutera frågor som rör barns skriftspråksutveckling och hur vi bäst kan förbereda och stödja den, är värdefullt och utvecklande. Fortbildningen kan också bli en garant för att vi kommer att uppnå goda resultat: det är viktigt att alla i ett arbetslag drar åt samma håll, även om alla inte har samma direkta ansvar för själva planerandet och genomförandet av språklekarna. Syftet med denna studiehandledning är att ge ramar, struktur och inspiration till en sådan fortbildning i grupp.
Nacka 2007, Anna Strid
Bornholmsmod Sh.indd 3
08-05-08 09.17.17
Bornholmsmod Sh.indd 21
08-05-08 09.17.38
4
Fjärde träffen Från ord och meningar till fonemens och bokstävernas värld Den här träffen ägnar vi åt de små svårfångade fonemen, språkljuden. Vi ska diskutera hur vi kan hjälpa barnen att få grepp om dessa små bitar av språket samt hur de kopplas ihop med bokstäverna. Vi ska gå igenom lekarna i boken, prova några av dem tillsammans, och göra klart för oss vad de olika lekarna syftar till. Vi ska också prova hur man kan öka eller minska svårighetsgraden på lekarna, för att kunna möta barnen på deras nivå. Med hjälp av de två första kategorierna av lekar, ”Lyssna till ljud” (s 27) och ” Ord och meningar” (s 33) , börjar barnen få förståelse för att ”pratet”, som ibland bara bubblar ur våra munnar, kan delas upp i småbitar. Lekarna på ord- och meningsnivå går att variera i det oändliga. Här är det både enkelt och bra att använda meningar och ord som knyter an till barnens egen erfarenhet samt gärna också från barnens favoritböcker!
Fonemisk medvetenhet/fonemmedvetenhet Fonemen är en mycket viktig nyckel till skriftspråket. Därför ska ni arbeta systematiskt och i så lugn takt som barngruppen kräver med den här delen av språkleksprogrammet. Lundberg skriver i sin inledning både till kapitel 4 och 5 att det ofta är lättare för barnen att komma åt de små luriga fonemen genom att fokusera på munnen (och resten av talapparaten) än på örat. Därför kan det vara bra att starta med att själv pröva: Hur går det egentligen till när vi gör de olika språkljuden? Vilka delar av talorganen spelar med i ”orkestern” när vi talar eller sjunger? Vilka fonem ljuder genom att luften tillåts passera ut genom näsan? När vibrerar läpparna?
Studiehandledning till Bornholmsmodellen
Bornholmsmod Sh.indd 21
21
08-05-08 09.17.38
UPPGIFT 2 Arbeta i mindre grupper eller parvis (ca 30 minuter) med följande frågor om bokstäverna. Avsluta med en gemensam diskussion. ✿ Vad innebär formell respektive funktionell bokstavskunskap? ✿ Hur bör vi arbeta med bokstäver i förskoleklassen? ✿ Vilka är skillnaderna mellan förskoleklassens arbete med bokstäver och det som sker år 1 i skolan? Bör det vara någon skillnad? Varför? Varför inte? ✿ Gå igenom och prova några av bokstavslekarna under del 5 (ca 20 minuter). Låt den avslutande gemensamma diskussionen bilda utgångspunkt för ert arbete med bokstavskunskap i förskoleklassen. Om ni har möjlighet att diskutera bokstavsinlärningen även med lärarna i år 1 och lärarna i förskolan, så gör det! Då kan ni få en naturlig progression från förskola till skola – eller glatt konstatera att denna redan finns! I fonemövningarna är det alltid ljuden vi räknar och lyssnar efter, inte antalet bokstäver.
Facit till fonemövningen på s 22 i denna handledning: Hur många fonem? hund (4) lek (3) läsa (4) gråta (5) rådjur (5) katt (3 ) viska ( 5) bok (3) skratta (6) solljus (6) apa (3) skoja (5) läxa (5) sjunga (4) regn (4) björn (5) sticka (5) papper (5) skolgård (8) ringsignal (9)
Hemuppgift inför femte träffen Läs s 107–110 i boken. Fundera också över vilka skriftspråksutvecklande aktiviteter ni ägnar tid åt i din förskoleklass. Har du egna idéer om hur ni skulle kunna utöka eller utveckla denna typ av aktiviteter så skriv ner dem och ta med till träffen.
24
Ord som kan vara problematiska är björn, skolgård (har gömda /r/, de försvinner nästan vid /n/ och /d/) ringsignal – (har två /ng/ och det ena är följt av /n/). Tänk också på att dubbeltecknade ord som t ex katt endast har tre ljud men fyra bokstäver, liksom sticka har fem ljud men sex bokstäver.
Studiehandledning till Bornholmsmodellen
Bornholmsmod Sh.indd 24
08-05-08 09.17.39
Bornholmsmod Sh.indd 24
08-05-08 09.17.39
k
Studiehandledning till
Bornholmsmodellen Vägen till läsning • Sprüklekar i fÜrskoleklass Studiehandledningen ger underlag fÜr 5–6 fortbildningsträffar om Bornholmsmodellen • Vägen till läsning • Sprüklekar i fÜrskoleklass av professor Ingvar Lundberg. Här kan du tillsammans med kollegor studera och diskutera lekarna i boken, integrera nya kunskaper och fü en avgÜrande kompetenshÜjning. I Studiehandledningen behandlas
• Vad begreppet sprüklig medvetenhet innebär och hur och i vilken ordning den utvecklas hos barn.
• Kartläggning och diagnostisering • Planeringen av lekarna – vilken tidsplan passar vür grupp? – hur ser samarbetet fÜrskoleklass – skola ut? – behÜver vi extrainsatser?
• Fonemens värld • Hur bÜr man i fÜrskoleklass arbeta med bokstavskännedom? • Övrigt skriftsprüksstimulerande arbete som hÜgläsning, lekskrivande, lekläsande, rollek – vad gÜr vi idag? vad vill vi utveckla? – hur kan vi gÜra det? Här ges Üven fÜrslag pü hur man kan fÜrbereda arbetet med sprüklekarna, som tar ca 15 veckor att genomfÜra. Med rim och ramsor, sünger, munmotorik och stavelselekar under hÜstterminen lägger man en naturlig grund fÜr vürterminens sprüklekar.
*4#/
Bornholmsmod Sh.indd 32
08-05-08 09.17.45