Uppfinningsrika Småland
Innovation, kultur
och entreprenörskap
ERIK LINDFELT
Inledning
”Snille och envishet” är mottot för Smålands Akademi, som står bakom utgivningen av denna bok. Och visst har invånarna i ”de små landen” i alla tider levt och arbetat efter denna devis. Det karga, oöverblickbara landskapet med dess vitt skilda förutsättningar har krävt stora mått av påhittighet och okuvlig vilja.
Innovation och entreprenörskap är stora ord i samtiden. Klurighet och finurlighet kan kombinera dessa för att lyfta det småländska, för att göra det mer närvarande både i landskapet och utanför. Just att ”sprida glans och ljus över den småländska vitterheten samt att främja den småländska identiteten” är syftet med Smålands akademi. Men det handlar lika mycket om att göra dolda tillgångar synliga och inspirera till ett fortsatt nyskapande och uppfinningsrikt arbete.
Det finns många smålänningar, nya som gamla, som med sin snillrikhet och envishet har bidragit till ett uppfinningsrikt Småland. Den lätt dubbeltydiga titeln syftar på att det finns många enskilda enastående uppfinningar gjorda i landskapet, men det är också en observation att vi skulle kunna bli än mer uppfinningsrika om vi lät oss inspireras av och använda oss mer av varandras uppfinningsrikedom.
Skribenterna, som alla är ledamöter i Smålands akademi, har tagit fram en bukett av några kända, några okända och ännu inte nedteckande berättelser om uppfinningsrika smålänningar inom vitt skilda områden. Bokens kapitel är helt självständiga och går att läsa i valfri ordning efter tycke och smake.
Framställningen vill vidga föreställningen om var innovation och entreprenörskap uppträder och åstadkommer. Detta är inte bara intressant och tankeväckande utan viktigt i en tid där många skickligheter behöver mobiliseras för att kunna möta de samhällsutmaningar både vi och världen står inför. Vi vill med exemplens makt visa på tradition och förnyelse och därmed ge ett frö av hopp i en apokalyptisk tid.
Antologin inleds med en historisk översikt över de i tid och rum skiftande villkoren. De materiella villkoren bestämmer ramarna, men inom dem är utrymmet för variation stort inom människans alla verksamhetsområden.
Företagsamheten i det småländska näringslivet är vida känd. Men den kulturella sidan av uppfinningsrikedomen brukar inte få så stor del i framställningar av entreprenörskap – och
därför börjar vi med den när vi lyfter några exempel från kulturen i vid mening, och även religionen, som spelar en stor och varierande roll för Småland.
Vi tror att den småländska uppfinningsrikedomen kan tjäna Småland och världen ännu bättre. Samarbete över olika gränser för att kombinera och utnyttja rikedomen är en nyckel.
Antologin avslutas med frågor om hållbarhet, samarbete och entreprenörskap över gränserna samt en efterskrift med några teser om hur Smålands uppfinningsrikedom än mer skulle kunna bidra till en rik och hållbar framtid.
Smålands akademi kommer fortsätta arbetet på flera sätt genom prisutdelningar, föredrag, platsbesök, bokutgivning och utvecklande av fler samarbeten och uttrycksformer som ger avtryck i vår tid.
Peter Aronsson
”Nöden är uppfinningarnas moder.”
Platon
”Sätt en smålänning på en klippa i havet och han skaver sig mätt. Giv honom en get så bliver han rik.”
Småländskt talesätt
Peter Aronsson
De små landens verklighet och kultur
Det småbrutna och variationsrika landskapet i Småland erbjuder ett livsrum som alltid gynnat en mångsidig, uppfinningsrik, praktisk och envis inställning till livet. En rikedom av varierade resurser med bas i berggrund, skog, äng och vatten lockade inbyggare hit så snart inlandsisen smält.
Utbytet med såväl grannar som den stora världen har funnits där sedan den första invandringen, men de små marginalerna givna av den stenbundna jorden, det farliga havet och avståndet till rikare jordbruksbygder eller större städer, har lett till en grundläggande försiktighet med både vardaglig resursanvändning och en skeptisk hållning till storslagna visionära satsningar.
Vad många lite hånfullt kallat den småländska snålheten (snållänningen) är ett resultat av den hushållning de karga förutsättningarna bjudit in till. Bakom finns också en traditionell uppfattning om ”rätt pris” som ingår i en moralisk snarare än marknadsstyrd ekonomi. Det traditionella jordbrukssamhället har präglat Småland långt fram i tiden och i alla sådana finns en misstänksam hållning gentemot andras välgång – har den inte uppnåtts på min bekostnad? Kultur är dock inte en direkt avledning av natur och ekonomi. Som vi ska se har man i Smålands olika bygder tagit sig an dessa förutsättningar på olika sätt, både praktiskt och kulturellt.
Brist på resurser kan vara en nyckelingrediens i mången framgångsrik uppfinningsrikedom. De sociala nätverk som skapar hög tillit och smidigt informellt samarbete kan dock behöva ruskas om av impulser utifrån för att utvecklas och inte låsa människorna i en för hård social kontroll.
Småland består inte bara av ”små länder” utan också av olikartade livsformer i landsbygd, residensstäder, nyetablerade järnvägssamhällen, kust och inland, skog och vatten. Trögrörliga kulturskillnader mellan det mer ljust evangeliska Jönköping och ”det mörka Småland” som höll fast vid en mer konservativ enhetlig kyrkotrohet kastar fortfarande långa skuggor och visar på kulturens kraft – och tröghet. I Jönköping vände konungarnas Eriks-
De små landen vid medeltidens början
Småland bestod ursprungligen av elva olika små land mellan Östergötland i norr och de danska landskapen i söder.
gata åter norrut – med sitt läge längs E4:an och som hubb i en tänkt snabbtågssatsning blev
Jönköping inte bara Smålands Jerusalem utan även själva Rom för Smålanden. Hur kan man tala om något typiskt småländskt mitt i denna variationsrikedom?
Uppfinningrikedomens olika fält
Småland är sedan 1800-talet präglat av berättelserna och bilderna av landskapet. Dessa är ofta tydliga också för människor utanför landskapet, oberoende graden av identifikation med det småländska. Men de består av många skikt och lager från skilda tider och verksamhetsområden: vetenskapliga framställningar från Linné och framåt, minnesstenar och hembygdslitteratur, religiösa strömningar, poesi och litteratur, konst och musik, länsmuseernas verksamhet och lokaltidningarnas reportage.
Bidragsgivarna är alltså många. Bland forskare den världsberömde botanikern Carl von Linné, folknykteristen och prästen Peter Wieselgren, gymnastikens fader Per Henric Ling och författaren och kulturhistorikern Viktor Rydberg, och bland 1900-talets historiker föregångare som Josef Rydén och Lars-Olof Larsson.
Men kanske störst allmänt avtryck ger gestaltande kulturpersonligheter som Erik Johan Stagnelius, Jenny Nyström, Ellen Key, John Bauer, Albert Engström, Alf Henrikson, Vilhelm Moberg, Astrid Lindgren, Pär Lagerkvist, Elin Wägner och Dag Hammarskjöld som skapar både berättelser och blir personifierade förebilder (se kapitlet ”Uppfinnare i ordets tjänst”). Bland kända idrottare finner vi bland andra Stefan Edberg, Mats Wilander och Carolina Klüft med tydlig smålandsprofil.
På musikens område finns en stark spelmanstradition och världsstjärnor som Christina Nilsson och ABBA-duon Agneta Fältskog och Björn Ulvaeus. Och Alice Babs, Andreas Carlsson (med AMB), The Creeps, The Cardigans, The Ark, Bullet och John Lundvik med flera. Här finns också framstående körer och orkestrar, och Hultsfredsfestivalen som startade en ny trend i landet och gav upphov till en långsiktig självbild och näring i Hultsfred.
Den gestaltande kulturen är särskilt viktig då den skapar gemensamma bilder av både dåtid, samtid och framtid. Från glasets Simon Gate och Edward Hald, keramikens Lisa Larsson till televisionens Lennart Hyland och Katarina Dunér.
Inom alla dessa områden förenas på olika sätt allmänmänskliga och existentiella frågor med rötter och resonans i det småländska. Samtidigt har uppräkningarna ovan sina blinda fläckar då de oftast blir tydliga i efterhand och därför skapar ett landskap som lever ”förr i
tiden”, före det moderna industrisamhället och mer sällan ger plats åt det samtida näringslivet verkstadsindustrin, IT-branschen eller besöksnäringarna.
Ibland formas inom de olika fälten uppfinningsrika kluster med större synlighet. Författarna som är väl grundade i sitt ursprung skapar en litteratur som är meningsfull i stora delar av världen. Astrid Lindgrens livsresa har återvänt till Vimmerby för att efter vindlande turer bli Astrid Lindgrens Vimmerby. Det är ett exempel på kulturens kraft där en världsförfattares återkomst till en kommun lägger grunden för en rad näringar och en kommuns identitet och varumärke. Efter en vinglig start har Vimmerby blivit ett av Sveriges mest betydande besöksmål. Dessa mångsidiga etableringar kan jämföras med liknande, ihärdiga, men inte riktigt lika framgångsrika försök att göra detsamma för Glasriket under senare decennier. Kanske är just författarskapets episka genomslag den stora skillnaden, som inte fullt ut har kunnat kompenseras av andra estetiska och industriella komponenter.
I Småland etableras det första länsmuseet i Sverige som leder den kulturella rörelse under 1800-talet som vill demonstrera mångfalden och styrkan i Sveriges landskap (se kapitlet ”Ett landskapsmuseum för Småland – samlingar, identitet och folklig kultur på Smålands museum”).
En märkvärdig skapelse i Värnamo och vårt eget sekel är Vandalorum som för samman mat, konst, design, trädgård, arkitektur med kunskapsbildning och näringsliv till ett besöksmål av världsklass. Denna typ av möten över gränserna ligger närmare till hands på den småländska landsbygden än i segregerade storstäder – om bara nyfikenheten, initiativkraften och den kritiska massan sätts i spel.
Vandalorums ambitiösa satsning på att göra högkultur verksam i den småländska kontexten ligger inte många mil från High Chaparall som utifrån en populärkulturell förankring i tv-serien med samma namn etablerade en nöjespark av återbrukat rivningsvirke av Big Bengt (Erlandsson), en handlare i begagnade byggvaror. Han såg sig också som en av de företagsamma smålänningarna, en frände till emigranterna, men på hemmaplan och utan synbarliga hämningar. Småningom gjorde han resan från att vara misstänkt för bygglovsbrott till att bli en erkänd kulturpristagare.
Men det är också näringarnas människor som på ett avgörande sätt bidrar till den småländska uppfinningsrikedomen med vittnesbörd i såväl en rad industri- och arbetslivsmuséer – som ett på sina håll frustande vitalt industrilandskap: Hylténs industrimuseum
Nils Dacke på torget i Virserum. Statyn restes 1956 till minne av slaget vid Virserum och Dackefejdens händelser. Konstnären Arvid Källström gjorde upprorsledaren till en hjälte. Nils Dacke pekar med sitt yxskaft mot Stockholm och ärkefienden Gustav Vasa och bär
ett armborst som symboliserar böndernas vapen.
Foto: Stina Wedman
gestaltar Gnosjöandans uppkomst på plats, Tändsticksmuseet i Jönköping påminner om den internationella utvecklingen fram till Kreugerkraschen 1932, Sjöfartsmuseet i Oskarshamn minner om havssidans näringar med fiske, varv och rederier i Småland vid en nyrenoverad hamn som rustar för vindkraftstransporter – för att bara nämna några museer som kopplar det förflutna med möjliga framtider.
I möbelrikets Virserum har Bolagsområdet (tidigare Dackestop) skapats som så ofta i samspel mellan entusiaster (Henrik Teleman, konstnär och grundare av Virserums konsthall), lokala och regionala myndigheter, EU-stöd och statliga insatser från Konstråd och mediebevakning. Här finns museer över industriepoken och ett nyskapande konstmuseum som ofta lyfter bygdens resurser, folkbildning, hantverk, skog och trä.
In i vår egen tid har Markaryds kommun i samarbete mellan Nibe AB, Nobel Prize museum och Tekniska museet etablerat Vetenskapshuset med visionen att genom breda skolprogram attrahera kompetens och generera nya innovativa idéer och markera Markaryd som en livskraftig del av Småland.
Impulser utifrån avgörande
Varje lokal och regional kultur är i kontakt med den större världen. Kraften i vad man kan åstadkomma beror på förmågan att dra nytta av detta möte.
Impulser kom utifrån redan med de första inbyggarna och satte arkeologiska spår i det framväxande odlingslandskapet längs vattendragen. Mötet kan tydligt avläsas från kristendomens kyrkbyggen och med S:t Sigfridslegenden från 1100-talet.
Teknikkunniga valloner bidrar till ett landskap med framväxande bruksorter, storskaliga järnbruk från 1600-talet uppkopplat mot både Stormaktstidens militärstat och marknadens efterfrågan på järn till hushåll och manufaktur. Huskvarna, Huseby, Kosta, Taberg, Bruzaholm, Ankarsrum och Gunnebo, för att nämna några som fortfarande har verksamhet, visar just på förmågan att ställa om och fånga nya råvaror och marknader.
Hantverkare från Böhmen för med sig kunskap om glasets skimmer vid samma tid, men mer storskaligt från grundandet av Kosta 1742. Vid samma tid etableras lumppappersbruk för ett allt mer skriftligt samhälle. Under 1800-talets slut får järnbruken det svårare och växlar under 1900-talet över mot papper, glas, möbel- och en mer diversifierad verkstadsindustri. Järnvägar och stationssamhällen bar på moderniseringen av landskapet under 1900-talets första hälft och därefter har städer och tätorter tagit ledningen för näringslivets tyngdpunkt.
Mycket av denna energi krävde kunskap och kapital utifrån. Utlänningar köpte fastigheter som Huseby gods och bruk billigt under svältåren 1867–68 med emigration och fallande fastighetspriser. Familjen Kamprad anlände till Agunnaryd från Sudet 1896 och utvecklade småningom en världsledande industri med IKEA (1943).
Fabrikör Westerdahl flyttade från Drottninggatan i Stockholm till Gemla med Sveriges första träleksaksindustri 1866, i direkt anslutning till billig arbetskraft, skogsråvara, järnvägsetablering och vattenkraft. Författarens farfars far arbetade där. Som mest vid mitten av 1900-talet fanns det 15 leksaksföretag i stationssamhället. Nu lever Micki Leksaker, som min farfar och hans syskon startade 1944, ensamt vidare i fjärde generationen.
Världsledande batteriteknik flyttade 1909 med Jungnerverken från Stockholm lockad av liknande logik till gamla (krut)bruksmiljöer mitt i Emån och nära järnväg i Fliseryd utanför Oskarshamn efter uppslitande patentstrider med Edison. Innovativ succé från 1910-talet förs framgångsrikt vidare av Saft AB med export till mer än 100 länder över hela världen i en tid då elektrifieringen är en av de stora omställningarna. Staden hade även en stor varvsverksamhet fram till 1960-talet.
Huseby bruk är ett av Smålands första järnbruk med export av kanoner på 1600-talet. Inköpt av engelsmannen Joseph Stephens som gjorde en förmögenhet på järnvägsbyggen i Indien när smålänningarna svalt och emigrerade på 1860-talet. Donerat till staten drygt 100 år senare och nu ett prominent besöksmål.
Foto: Peter Aronsson
Tändsticksfabriken i Jönköping och Husqvarna AB var kopplade till en global marknad för mer än hundra år sedan med Alexander Lagerman och Wilhelm Tham som innovatörer. Ivar Kreuger från Kalmar verkade som världsledande riskkapitalist fram till den stora depressionen på 1930-talet. Kalmar präglades av en familj Jaensson tills i början av 1900-talet och därefter av ett antal stora industriföretag som Rifa, Volvo, Kalmar Verkstad och Bombardier. När den stora strukturomvandlingen slog till från 1970-talets oljekris inleddes en period av avindustrialisering som först i vår tid har vänts. Rolf Lehmanns kunnande i intarsiateknik flyttade från Berlin till Bodafors 1926 – nu lever Kulturgatan vidare där medan Möbelrikets industriverksamhet har Lammhult som central nod.
Volvo BM:s världsledande dumprar kommer från att Lihnells Vagn 1955 flyttade från Östergötland till Braås genom viktigt kommunalt stöd. NIBE flyttade 1952 från Sösdala till Markaryd, såldes 1989 till 18 anställda och är idag en mycket framgångsrik internationell koncern. Telub etablerades som statlig försvarsindustri i Växjö 1963 och är en källa till ett framgångsrikt it-kluster.
Exemplen ovan skulle kunna mångfaldigas och visar hur impulser utifrån av inkommande entreprenörer, marknadskännedom med lokala resurser och en praktiskt orienterad uppfinningsrikedom, sätts i spel.
De lite riskfyllda impulserna utifrån har bidragit till att frigöra och klokt utnyttja den grundläggande försiktighet som smålänningar visat genom historien. Man har i det stora hela inte velat eller kunnat spekulera med riskfyllda investeringar och därför kommit in sent både i jordbrukets modernisering och industrialiseringen. Ofta fann och finner man uppfinningsrika ersättningar in i nästa skede, men mera sällan leder man skiftet.
I en kunskapsbaserad samhällsutveckling blir universitetet allt viktigare. Jönköpings högskola och Linnéuniversitetet i Växjö och Kalmar är avgörande för kompetensutveckling också i ett landskap präglat av stort självförtroende för bondförnuftets betydelse och det egna ansvaret. Här startar satsningen på rättsvetenskap upp sitt kandidatprogram i Kalmar hösten 2024. Foto: Peter Aronsson
Ibland har man hittat en industriell utveckling på egen hand som trucktillverkaren Svetruck i Ljungby, Rottne skogsmaskiner, Hamrins tidningsimperium i Jönköping som blev industrigruppen Herenco, Luma i Kalmar som gick från glödlampor till nya applikationer på tråddragning i integrerade kretsar och familjeföretaget Modig Machine Tools i Virserum som idag levererar verktyg till Tesla och Boeing. Eller genom att ingå i internationella koncerner som Norden Machinery med tillverkning av världsledande tubpåfyllningsmaskiner i Kalmar.
Inom IT har ett helt kluster med Spiris (tidigare Visma Spcs), Fortnox, Boss media med flera följt i upplösningen av det statliga Telubs spår i Växjö – ett gott exempel på nationalekonomen Joseph Schumpeters teori om betydelsen av ”kreativ förstörelse” som en del i utvecklingen. Runt Kalmar har ett framgångsrikt e-handels- och logistikkluster tagit form. En annan typ av innovation som vi skulle kunna kalla ”traditionell”, med hantverksinslag, är hattföretaget Karin och Makoto Horisaki som producerar för en världsmarknad från Rockneby sedan 2012. Odlingen av stör för exklusiv rom i Strömsnäsbruks gamla
pappersbruk (Arctic Roe) och tillverkning av vin från gårdar i Iran i Gransholms pappersbruk i Gemla (Drood Wine) är exempel på nytänkande på traditionell grund.
På motsvarande sätt har många smålänningar skapat sin gärning utanför Småland, inte minst i Amerika under den stora utvandrarperioden – se vidare artiklarna ”Skyskrapebyggare i Chicago” och ”Blixtlåset – en epokgörande uppfinning”.
En mellankategori är återvändarna: Ett tillägg till listan ovan i denna kategori skulle då kunna vara två återvändare från USA, Carl och Wilhelm Gislow, som 1895 grundade Svenska Gummifabriks Aktiebolag, sedermera Gislaved Däck, uppköpt av Continental AG innan nedläggningen 2002–2003.
Länkar av människor och företag kopplar grepp för nya näringar, bildar kluster där man kan inspirera, samarbeta och konkurrera i skön förening. Glasrikets bruksglas går vidare mot konstglas med Målerås, Bertil och Ulrika Hydman Vallien går vidare med Erika Lagerbielkes och Åsa Jugnelius arbeten i Kosta/Orrefors (här kompletterat med New Waves köpmannakunnande för lågpris och kvalitetshotell/konferens/vildmarksturism/arenaidrott för besöksnäring).
Möbelriket, som var mycket omfattande för hundra år sedan, omformas som idé under senare decennier genom Interior Cluster, en årlig möbelriksdag med en lång rad aktörer inblandade och som inte minst genom Johan Sjöbergs energiska arbete lett till återkommande kontaktskapande möten kring design, möbler och ostkaka i kärleksfull omfamning av allt småländskt.
Mattraditionen får ett lyft när det traditionellt småländska gifter sig med den franska traditionen hos PM & Vänner i Växjö och Smålands och Ölands gastronomiska akademi årligen lyfter framstående insatser för odling, råvaror, måltid och dryck. Så sprider sig ringarna från Rudenstams i ”Äppladalen” till Solmarka gård i Vassmolösa och vingården Håks i Mörbylånga. I Växjö har Café de Lux med flera följt, breddat och förnyat hela måltidslandskapet till ett attraktivt rum för upplevelser av skilda slag, stad och land. Finstämt och med musikröj, svenskt och koreanskt.
Passion och småländsk envetenhet ligger bakom Växjökrogen PM & Vänners framgångar. Signaturrätten på bistromenyn är tre sorters småländska isterband med dillstuvad potatis.
Foto: Per-Anders Jörgensen/Fool Agency
Småland är överlevnadskonstens och uppfinningsrikedomens landskap. Knappa resurser i ett kargt men variationsrikt landskap har krävt stora mått av klurighet och envishet för att hitta lösningar –småländska kännetecken som är giltiga än i dag.
I Uppfinningsrika Småland skriver ledamöterna i Smålands Akademi personligt och varierat om vad den småländska idérikedomen har bidragit med –långt utanför de små landens egna gränser.
Denna bok vill vidga föreställningen om vad innovation och entreprenörskap är, och med exempel visa på tradition och förnyelse för att ge hopp i en apokalyptisk tid.