9789140694058

Äldres hälsa och livskvalitet E VA - L E N A L I N D Q V I S T

Lärarhandledning

Innehållsförteckning Introduktion till läroboken. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5

Introduktion till lärarhandledningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6

Skolverkets beskrivning av ämnet gerontologi och geriatrik . . . . . . . . . . . . .

7

Ämnets syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kursen äldres hälsa och livskvalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kunskapskrav. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7 8 9

Kapitel 1 Åldrandet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12

Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Lösningsförslag till instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Länkar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Filmer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13 14 18 22 24 24

Kapitel 2 Åldrandets sjukdomar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

25

Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Lösningsförslag till instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Länkar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Filmer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

26 27 31 35 41 41

Kapitel 3 Identifiera och förebygga risker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

43

Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Lösningsförslag till instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Länkar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Filmer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

44 45 47 49 50 50

Kapitel 4 Bevara funktioner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

51

Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Lösningsförslag till instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Länkar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Filmer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

52 53 57 60 62 62 3

Kapitel 5 Livskvalitet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

63

Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Lösningsförslag till instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Länkar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Film. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

64 65 68 70 73 74

Kapitel 6 Kommunikation och samarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

75

Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Lösningsförslag till instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Länkar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Filmer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

76 77 79 81 82 82

Kapitel 7 Frivilligorganisationer och lagar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

83

Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Lösningsförslag till instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Länkar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

84 85 88 90

Kapitel 8 Livets slutskede . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

91

Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Lösningsförslag till instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Länkar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Filmer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100

4

Kapitel 1

Kapitel 1 Åldrandet Det här kapitlet tar upp det normala åldrandet och den åldrande människans behov.

Kapitlet berör även utvecklingsstörning och sexualitet i förbindelse med åldrandet.

Det är viktigt att eleverna får en gedigen förståelse för vad som är normalt och vad som är sjukligt åldrande. Kapitlet gör därför en kort genomgång av organen innan det normala åldrandet kommer in. Detta för att lyfta upp kunskaperna om kroppens anatomi och fysiologi vilket gör det lättare för eleven att förstå det naturliga åldrandet.

Punkt 1 i det centrala innehållet Det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och den åldrande människans behov ur ett socialt, kulturellt, mångkulturellt och existentiellt perspektiv.

Punkt 3 i det centrala innehållet Funktionsnedsättning och utvecklingsstörning vid åldrande.

Punkt 6 i det centrala innehållet Åldrande och sexualitet.

I det här kapitlet får eleverna läsa om: • Det fysiska åldrandet ibland annat andningsorganen, immunsystemet och huden.

• Det psykologiska och sociala åldrandet.

• Utvecklingsstörning och åldrandet.

• Den åldrande människans behov ur ett socialt, kulturellt, mångkulturellt och existentiellt perspektiv.

Får kopieras! © Eva-Lena Lindqvist och Gleerups Utbildning AB

12

Kapitel 1

Instuderingsfrågor 1. Hur påverkar det naturliga åldrandet lungfunktionen?

2. Hur påverkar det naturliga åldrande cirkulationsorganen?

3. Hur påverkar det naturliga åldrandet rörelseorganen?

4. Hur påverkar det naturliga åldrandet immunsystemet?

5. Hur påverkar det naturliga åldrandet nervsystemet?

6. Hur påverkar det naturliga åldrandet mag-tarmkanalen?

7. Hur påverkar det naturliga åldrandet urinorganen?

8. Hur påverkar det naturliga åldrandet hud och slemhinnor?

9. Hur påverkar det naturliga åldrandet det endokrina systemet?

10. Hur påverkar det naturliga åldrandet sinnesorganen?

11. Hur påverkar det naturliga åldrandet könsorganen?

12. Vad innebär psykologiskt åldrande?

13. Vad händer i det sociala åldrandet?

14. Vad bör vårdpersonal tänka på vid vård av personer med utvecklingsstörning och/ eller funktionsnedsättning vid åldrande?

15. Förklara översiktligt eller utförligt vad som menas med socialt, kulturellt/ mångkulturellt och existentiellt perspektiv.

Får kopieras! © Eva-Lena Lindqvist och Gleerups Utbildning AB

13

Kapitel 1

Lösningsförslag till instuderingsfrågor 1. Hur påverkar det naturliga åldrandet lungfunktionen?

Lungvävnaden blir mindre elastisk. Det blir svårare att fylla och tömma lungorna på luft. Bröstkorgen blir stelare och bröstkorgsmuskulaturen minskar. En ökad krökning av ryggraden leder till minskat utrymme för lungorna. Diafragman, får nedsatt muskelstyrka. Hostreflexen minskar och flimmerhårens funktion försämras.

Tillsammans kan detta innebära försämrad ventilation av lungorna, syresättningen minskar och koldioxidhalten ökar i blodet. Ökad risk för lunginflammation.

2. Hur påverkar det naturliga åldrandet cirkulationsorganen?

Blodkärlen får sämre förmåga att vidga och dra ihop sig, de blir stelare. Försämrad reglering av blodtrycket. Muskulaturen i hjärtmuskeln minskar samtidigt som muskulaturen i vänster kammare ökar på grund av ökat motstånd i artärerna i stora kretsloppet. Det blir en hjärtförstoring. Klaffarna i hjärtat blir stelare och kan börja läcka. De normala åldersförändringarna märks inte så mycket i vila men blir tydliga vid ansträngning.

3. Hur påverkar det naturliga åldrandet rörelseorganen?

Det blir obalans i skelettets celler, detta medför en viss nedbrytning och urkalkning av skelettet. Skelettet blir då mer skört. Ledbrosket i lederna blir mindre elastiskt och ledkapseln blir stelare.

Muskelmassan minskar. Det är framförallt de snabba muskelfibrerna som skrumpnar, atrofierar. De långsamma muskelfibrerna gör att den äldre personen kan arbeta uthålligt, men inte lika snabbt som en yngre person.

4. Hur påverkar det naturliga åldrandet immunsystemet?

Produktionen av saltsyra i magsäcken minskar. Huden blir torrare och mindre elastisk så att risken för sår ökar. Slemhinnorna i kroppen blir torrare och man får minskad produktion av exempelvis tårvätska. Immunförsvaret reagerar långsammare. Det inre försvaret fungerar sämre så att exempelvis cancerceller inte städas bort lika bra som tidigare.

5. Hur påverkar det naturliga åldrandet nervsystemet?

Hjärnans vikt minskar med ca 20–30% och man får mindre antal nervceller. Det gör att man får sämre förmåga att bilda nya kopplingar i hjärnan. Senila plack lägger sig runt synapserna och försvårar impulsöverföringen. Inne i cellkärnan bildas tangles som leder till nervcellsdöd. Signalsubstanserna minskar i hjärnan.

Får kopieras! © Eva-Lena Lindqvist och Gleerups Utbildning AB

14

Kapitel 1

6. Hur påverkar det naturliga åldrandet mag-tarmkanalen?

Tuggmusklerna försvagas så att det blir svårare att tugga ordentligt.

Salivproduktionen avtar och det påverkar matsmältningen negativt. Svalget och matstrupen är inte lika elastisk och har mindre muskler än tidigare. Magsäcken rymmer inte lika mycket som tidigare. Slemhinnan i magsäcken och det gör exempelvis att det blir svårare att ta upp vitamin B12. Levern får svårare att bryta ned gifter och andra främmande ämnen som exempelvis läkemedel.

Musklerna i tarmen blir svagare, därför kan man få trög mage eller förstoppning.

Muskelfunktionen i ändtarmens slutmuskler blir också sämre och då kan man få avföringsläckage.

7. Hur påverkar det naturliga åldrandet urinorganen?

Njurarnas filtreringsförmåga minskar och då lagras restprodukter av exempelvis läkemedel i kroppen. Vätskebalansen påverkas. Urinblåsan blir mindre och muskulaturen i urinblåsan försvagas. Det ger ökad risk för urinvägsinfektion.

Urinblåsans slutmuskler försvagas så att inkontinens blir vanligare. Bäckenbotten försvagas. Det är vanligt att prostatakörteln förstoras och då ökar risken för att urin ligger kvar i urinblåsan och det kan i sin tur orsaka urinvägsinfektion och till och med urinstämma.

8. Hur påverkar det naturliga åldrandet hud och slemhinnor?

Huden blir torrare, mindre elastisk och reglerar kroppstemperaturen sämre än tidigare. Både kollagenet i huden och underhudsfettet minskar. Torr och oelastisk hud kan ge upphov till klåda och även göra att sår läker sämre än tidigare.

Slemhinnorna i kroppen blir tunnare och skörare, flimmerhåren minskar i antal och fungerar sämre. Tarmluddet i tunntarmen minskar.

9. Hur påverkar det naturliga åldrandet det endokrina systemet?

Vissa hormonproducerande körtlar minskar i storlek och det blir även minskad hormonproduktion. Cellerna blir mindre känsliga för insulin. Nivåerna av de kvinnliga könshormonerna östradiol och östrogen minskar efter klimakteriet. Hos män minskar nivåerna av testosteron. Binjurarnas produktion av aldosteron avtar.

10. Hur påverkar det naturliga åldrandet sinnesorganen?

Ögonlocken blir mindre elastiska och sluter inte helt tätt intill ögat. Tårproduktionen minskar så att ögat blir torrare. Synen försämras av att linsen grumlas och blir mindre genomsläpplig. Både färgseendet och mörkerseendet försämras också.

Luktsinnet och smaksinnet försämras så att äldre personer har svårare att uppfatta smak och upplever att smaker har förändrats. Känselsinnet försämras och då blir det exempelvis svårare att uppfatta värme, kyla och vibrationer. Det försämrade

Får kopieras! © Eva-Lena Lindqvist och Gleerups Utbildning AB

15

11. Hur påverkar det naturliga åldrandet könsorganen?

Halterna av könshormoner minskar. För kvinnan betyder det att hon går igenom klimakteriet. Den sexuella lusten kan minska. Slidan blir torrare och skörare. Risken för urinläckage ökar. Risken för urinvägsinfektioner ökar. Mannens förmåga att få erektion påverkas negativt. Det är vanligt med godartad prostataförstoring.

12. Vad innebär psykologiskt åldrande?

Påverkan på inlärningsförmåga, minne och intelligens. Att minnas handlar om att kunna lagra in det som man ska komma ihåg och att kunna plocka fram det ur minnet igen. Många äldre människor har ett bra bevarat intellekt och minne men det kan ta längre tid att lära in nytt och att plocka fram det redan inlärda.

Om man har en väl utvecklad anpassningsförmåga och möjlighet att vara flexibel så underlättar det livet. Då kan man enklare anpassa sig till de förändringar som åldrandet för med sig.

13. Vad händer i det sociala åldrandet?

Under åldrandet sker många förluster. Förluster av vänner, arbetskamrater, grannar och förlust av partner. Nätverket runt människan glesas ut. Pensioneringen kan för en del människor bli en förlust av yrkesroll och arbetsgemenskap. För andra kan pensioneringen innebära frihet från ansvaret att arbeta. För en del kan pensionärslivet bli en tid av personlig utveckling. För andra kan pensioneringen innebära en stor förlust. I det sociala åldrandet kan familjen med barn, barnbarn och barnbarnsbarn bli mer betydelsefull. Många äldre människor oroar sig för att bli en börda och vill helst klara sig själva så länge det går. Många oroar sig också för att förlora sin värdighet och integritet.

14. Vad bör vårdpersonal tänka på vid vård av personer med utvecklingsstörning och/eller funktionsnedsättning vid åldrande?

Vårdpersonal bör vara observanta på förändringar/försämringar i beteende, rörelsemönster, aptit, urin- och tarmfunktion. Man måste utgå från personens vanliga beteende och sätt att kommunicera. Annorlunda sätt att reagera kan vara tecken på smärta, illamående, förstoppning, ledvärk eller fraktur. Det är också mycket vanligt att personer med Downs syndrom utvecklar Alzheimers demens tidigare än vanligt. Det är viktigt att habiliteringspersonal är vaksamma på detta och har kunskap om demenssjukdom och utvecklingsstörning. Som habiliteringspersonal bör man vara vaksam på försämringar i ADL, personen med utvecklingsstörning får svårare att klara av det som tidigare har gått bra.

Får kopieras! © Eva-Lena Lindqvist och Gleerups Utbildning AB

16

Kapitel 1

känselsinnet kan också öka risken för fall eftersom känselreceptorerna i foten inte kan känna av fotläget och underlaget. Försämringarna i hörselsinnet gör att det blir svårare att uppfatta diskanttoner. Försämringar i balansorganen leder till obalans.

Kapitel 1

15. Förklara översiktligt eller utförligt vad som menas med socialt, kulturellt/ mångkulturellt och existentiellt perspektiv.

Socialt perspektiv. Vi är individer. Man kan ha likartade intressen, men man är inte likadan. Även äldre personer vill bli bemötta som en unik individ. När man arbetar med äldre är det viktigt att ha ett socialt perspektiv, det vill säga se personen man vårdar som en individ, fundera över den personens sociala situation och försöka lära känna personen. Vilka relationer man har, partner, familj, vänner och så vidare, är viktigt för äldre personer också.

I det västerländska sättet att tänka spelar individen en stor roll. Det västerländska sam­hället är individorienterat. I en del andra kulturer är det familjen/gruppen som är viktig, det kallas grupporienterat. Familjen/släkten är viktig på olika sätt. En del familjer träffas ofta och firar födelsedagar och högtider ihop. Andra lever mer för sig själva.

I åldrandet kan man bli beroende av stöd och hjälp av sina anhöriga. En del vill ha helst inte besvära och andra kanske till och med kräver att deras anhöriga ska ta hand om dem. Det med det sociala familjelivet är viktig information för vårdpersonal och det är bra att det finns nedskrivet i en levnadsberättelse.

Kulturellt. Det kan vara den kultur vi lever i, vår familjekultur, kulturen i vårt land.

Kultur kan vara musik, konst, dans, teater, sport, tv-program, motorcyklar, bilar eller litteratur.

Världen har blivit ”mindre”, människor utvandrar från Sverige och människor invandrar till Sverige. Vi reser över hela världen och upptäcker andra kulturer och levnadssätt. En del flyr hit medan andra kanske flyttar av kärlek. En del har levt delar av sina liv utomlands men blir sedan gamla i Sverige. Allt som vi har varit med om formar och påverkar oss på olika sätt. Detta är viktig information att ha med i levnadsberättelsen.

Mångkulturellt perspektiv. När man som vårdpersonal försöker lära känna den man vårdar så kan även ett kulturellt perspektiv ingå. Det vill säga man tar reda på om personen har haft kontakt med en annan kultur och om det påverkar personen. Det kan ses som ännu en aspekt av att försöka lära känna den person man vårdar. Det är även bra att fundera över vad man själv tar som självklart och vad som kanske tillhör den kultur som man själv tillhör.

Existentiellt perspektiv. Det är vanligt att man i åldrandet ställs inför frågor om meningen med livet och framförallt meningen med mitt eget liv. Har livet varit värdelöst och meningslöst? Vad händer med mig och min kropp efter döden? Finns det något efter döden eller är det bara slut? Det är vanligt med frågor om skuld, vad har jag gjort för ont för att drabbas av det här? Kunde jag levt mitt liv annorlunda.

För många är den egna tron och religionen betydelsefull och kan ge styrka och tröst.

Högtider, ritualer och traditioner kan vara viktiga. Information om detta är också viktigt att ha med levnadsberättelsen.

Får kopieras! © Eva-Lena Lindqvist och Gleerups Utbildning AB

17

Kapitel 1

Uppgift – Tecken och konsekvenser På nästa sida finner du en uppgift där elever ska fylla i tecken på åldrande och vilka konsekvenser dessa har i det dagliga livet. Den här uppgiften kan du som lärare kopiera och dela ut till dina elever. Använd uppgiften i klassrummet under en lektion eller som en hemuppgift. Den lämpar sig både för grupparbete och enskilt arbete.

Syftet med uppgiften är att eleven upptäcker både tecken på åldrande och konsekvenserna av åldrandet i det dagliga livet. Konsekvenser av de åldrande organen är ofta sådant som de ser på APL men kanske inte reflekterar över vad det egentligen beror på.

Uppgiften utvecklar elevens förståelse för den åldrande människan. Eleven bör använda både kunskap från sina praktiska erfarenheter och sin teoretiska kunskap.

Får kopieras! © Eva-Lena Lindqvist och Gleerups Utbildning AB

18

Kapitel 1

Arbeta tillsammans i par eller grupp. Reflektera tillsammans och fyll i tabellen.

Tecken på åldrande

Konsekvenser i det dagliga livet

Andningsorganen

Cirkulationsorganen

Rörelseorganen

Nervsystemet

Får kopieras! © Eva-Lena Lindqvist och Gleerups Utbildning AB

19

Konsekvenser i det dagliga livet

Urinorganen

Mag-tarmkanalen

Hud- och slemhinnor

Sinnesorganen

Får kopieras! © Eva-Lena Lindqvist och Gleerups Utbildning AB

20

Kapitel 1

Tecken på åldrande

Kapitel 1

Uppgift – Intervju Låt eleverna intervjua en eller två äldre personer i deras närhet, kanske mormor/ morfar/farmor/farfar eller en granne. Eleverna ska be dem beskriva hur de upplever sitt mognande och åldrande, både fysiskt och psykiskt och socialt. Efter intervjuerna ska eleverna skriva ner och reflektera över det de fick fram. Redovisning sker sedan inför gruppen/klassen. Eleverna kan gärna be att få visa bilder som symboliserar hur intervjuobjekten har känt och/eller uppfattat sig i olika åldrar.

Syftet med uppgiften är att få en inblick i en äldre människas upplevelse av sitt eget mognande och åldrande. Uppgiften kan hjälpa eleven att öka sin förståelse och respekt för en annan människa och dennes liv. Du som lärare kan anpassa uppgiften så att den antingen är en engångsintervju eller kan löpa över hela terminen och att eleverna återvänder för djupare intervjuer när de har läst halva respektive hela terminen.

Uppgift på APL – Observation och reflektion Instruera eleverna att sitta i dagrummet under sin APL och observera en eller flera personers kroppshållning, rörelsemönster, tal, hörsel, syn, kommunikationsförmåga, förmåga att fånga personalens uppmärksamhet. Eleverna ska notera och reflektera över vad de har observerat. De får gärna skriva ned korta minnesanteckningar i sina block.

Efteråt bör eleverna samtala med sin handledare om vad de har observerat. När du som lärare kommer på APL-besök kan eleverna redovisa för dig alternativt förbereda redovisning i gruppen/klassen.

Under APL-perioder har eleverna möjlighet att observera och reflektera. I den här uppgiften får eleven fundera just kring personernas fysiska förmågor. Syftet med uppgiften är att fokuserat studera och observera äldre människor för att börja kunna lära sig att läsa av kroppsrörelser, hållning och det som efterfrågas i uppgiften. Uppgiften hjälper eleven att sätta ord på sina iakttagelser.

Får kopieras! © Eva-Lena Lindqvist och Gleerups Utbildning AB

21

Kapitel 1

Länkar Här finns länkar till relevanta hemsidor och forskningsrapporter samlade.

Internetadresserna kan användas både av dig som lärare och av dina elever för fördjupning i ämnet.

Fysiska åldrandet 1177 beskriver i artikeln ”Så åldras kroppen” hur kroppen förändras under åldrandet och hur man kan använda motion och mat för att behålla sina funktioner. www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tema/Senior/Att-bli-aldre/Sa-aldras-kroppen/

På hemsidan forskning.se samlar myndigheter och lärosäten information om nya forskningsrön. De har bland annat publicerat en artikel som visar att åldrandet börjar vid 30. /www.forskning.se/2014/09/09/aldrandet-borjar-vid-30/ l

Snabbt åldrande celler ger oftare cancer. Ett forskarnätverk har visat hur det biologiska åldrandet är delvis kopplat till hur snabbt celler förnyas. Ett snabbt åldrande är kopplat till flera sjukdomar, såsom cancer. Det är intressant forskning som kan vara grunden till ett fördjupningsarbete för elever. ”Snabbt åldrande celler ger oftare cancer.” är publicerat av Karolinska Institutet. www.ki.se/nyheter/snabbt-aldrande-celler-ger-oftare-cancer

Vård och omsorg av äldre På hemsidan Seniorguiden samlas information, kunskap och erfarenhet kring hur olika instanser ska arbeta med äldres hälsa. Sidan och projektet har startats av Folkhälsomyndigheten, på uppdrag av regeringen. www.folkhalsomyndigheten.se/seniorguiden/

Sveriges Kommuner och landsting, SKL, arbetar aktivt med kvalitetsutveckling och för att främja samsyn mellan olika vårdinstanser. Det innefattar även vård och omsorg av äldre. På deras hemsida finns information om projekt, riktlinjer, kvalitetsarbeten, information som riktar sig till vårdpersonal, vårdtagare och anhöriga. Här publiceras även rapporten Öppna jämförelser som är ett samarbete mellan SKL och Socialstyrelsen för att utvärdera hur kvaliteten inom vård och omsorg av äldre hanteras. www.skl.se och klicka in till social omsorg av äldre.

Får kopieras! © Eva-Lena Lindqvist och Gleerups Utbildning AB

22

Kapitel 1

Äldre och sex Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU, skriver om hur sexuell lust finns kvar hela livet. Använd gärna artikeln för att diskutera hur vi ser på äldres lust och möjlighet till intimitet.

Artikeln: ”Äldre och sex – sexuell lust finns hela livet”, www.rfsu.se/sv/Sex--relationer/Sex-genom-livet/Aldre-och-sex/

eller ”Sex på äldre dar” www.rfsu.se/sv/Sex--relationer/Sex-genom-livet/Aldre-och-sex/Sex-pa-aldre-dar/

Tidiga tecken på demenssjukdom För personer med kognitiv funktionsnedsättning kan åldrandet innebära särskilda utmaningar och ökad risk för att tidigt utveckla demenssjukdom. Kartläggningsverktyget Tidiga tecken kan användas för att upptäcka tidiga symtom och kartlägga behoven. Låt eleverna fördjupa sig i hur man arbetar med Tidiga tecken och vilken information man kan ge till vårdtagarna. tidigatecken.se – allmän information

tidigatecken.se/material – här finns både kartläggningsverktyget och en folder vid namn Att bli äldre som är information riktad till personer med funktionsnedsättning.

Demenscentrum har också beskrivit kartläggningsverktyget Tidiga tecken och hur man kan arbeta med det vid demenssjukdom. www.demenscentrum.se/Arbeta-med-demens/vardkedjan/Utvecklingsstorningdemens/Tidiga-Tecken/

Äldre och utvecklingsstörning Äldrecentrum beskriver hur tiden ställer nya krav på vården av personer med utvecklingsstörning i takt med att de blir äldre. Precis som den övriga befolkningen blir allt äldre blir även personer med utvecklingsstörning det. www.aldrecentrum.se/Nyheter/Aldrande-och-utvecklingsstorning/

I tidskriften Äldre i centrum, nr 4 2007, Att åldras med funktionsnedsättning, beskrivs hur omsorgspsykiatrin vänder sig till vuxna och äldre med utvecklingsstörning. www.aldreicentrum.se/till-tidskriften/2007-20005/Nr-42007--Att-aldras-medfunktionsnedsattning1/Om-att-aldras-med-en-utvecklingsstorning-/

Får kopieras! © Eva-Lena Lindqvist och Gleerups Utbildning AB

23

Kapitel 1

Första generationen äldre med utvecklingsstörning Forskaren Gerd Ahlström leder forskargruppen ”Äldres hälsa och personcentrerad vård” vid Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet. Där undersöker man hur äldre personer med utvecklingsstörning mår och om deras behov av vård skiljer sig från personer utan utvecklingsstörning. www.vetenskaphalsa.se/forsta-generationen-aldre-med-utvecklingsstorning/

Litteratur Boken Medicin 1 kan användas för att uppdatera kunskaperna om kroppens anatomi och fysiologi.

Bengtsson, Maria & Lundström, Ulla (2015). Medicin 1. Gleerups utbildning

Filmer På SKL:s hemsida finns även en film där Ingeborg Bucht intervjuas om hur hon önskar att hennes vardag ska vara. Filmen heter Viktigt när jag blir gammal. Den finns även på SKL:s youtube-kanal och går att hitta genom att söka på namnet. Filmen är 2 minuter och 52 sekunder lång.

Får kopieras! © Eva-Lena Lindqvist och Gleerups Utbildning AB

24

Äldres hälsa och livskvalitet E VA - L E N A L I N D Q V I S T

Lärarhandledning

Äldres hälsa och livskvalitet, Lärarhandledning följer lärobokens kapitel så att du enkelt kan hitta material att komplettera och variera din undervisning med. Lärarmaterialet kan underlätta och inspirera vid lektionsplanering samt förberedelse av fördjupningsmaterial och uppgifter till APL. Till varje kapitel finns: • Instuderingsfrågor • Lösningsförslag till instuderingsfrågorna • Uppgifter • Uppgifter till APL • Länktips Instuderingsfrågorna är samma som i läroboken och är enkla att kopiera för att använda som repetition eller underlag till prov.

Lösningsförslagen är även de enkla att kopiera upp och dela ut till elever. Uppgifterna kan göras i klassrummet, enskilt eller under APL-perioder. Länktipsen ger eleverna möjlighet att fördjupa sig i digitalt material och vänja sig vid att söka fram kunskap från relevanta källor. Till sju av åtta kapitel finns även tips på filmer och litteratur.