9789147905447

Folk

Ulf Linderfalk är jur. dr och universitetslektor i internationell rätt vid Juridiska fakulteten i Lund. Han är ämnesansvarig för en rad kurser i internationell rätt och fördjupningskurser i allmän folkrätt.

Frågor och tillämpningar

Till boken finns dessutom en speciell webbplats, med underlag för att kunna lösa uppgifterna. Tillgång till webbplatsen ingår som ett abonnemang under 12 månader och inloggningsuppgifter finns på bokens insida.

Folk rätt

I boken representeras olika ämnesområden i folkrätten, till exempel traktaträtt, lösning av internationella tvister, statsansvar och internationell miljörätt. Boken ger även utrymme för att laborera med ämnesöverskridande problem.

Ulf Linderfalk

Folkrätt är idag ett ämne inte bara för traditionell utbildning i juridik, utan även för studier i mänskliga rättigheter, politik, freds- och konfliktkunskap och polis- och militärutbildningar.

Denna övningsbok kompletterar grundböckerna, svenska och utländska, som används på såväl juristutbildningens grundkurs och fördjupningskurs i folkrätt, som på andra utbildningar i folkrätt.

Ulf Linderfalk

rätt

Frågor och tillämpningar

Best.nr 47-08938-3

Tryck.nr 47-08938-3-00

Folkrätt - omslag.indd 1

09-07-01 08.33.07

Folkrätt – frågor och tillämpningar ISBN 978-91-47-08938-3 © 2009 Författaren och Liber AB

Förläggare: Carin Laurin Redaktör: Carina Blohmé Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander

Upplaga 1:1

Tryckt på miljövänligt papper Sättning: Gyllene Snittet AB, Helsingborg Teckensnitt: Brödtext, Garamond Premier Pro. Rubriker: Myriad Pro Tryck: Graphycems, Spanien 2009

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Folkratt_inlaga.indd 2

09-07-06 10.12.01

Innehållsöversikt

Förord

11

Traktater och instrument

17

Kapitel 1 Stater och andra internationella rättssubjekt

20

Kapitel 2 Folkrättens källor

27

Kapitel 3 Statsjurisdiktion och immunitet

38

Kapitel 4 Havsrätt

53

Kapitel 5 Traktaträtt

66

Kapitel 6 Tolkning av traktater

80

Kapitel 7 Statsansvar

89

Kapitel 8 Fredlig lösning av internationella tvister

102

Kapitel 9 Internationell miljörätt

117

Kapitel 10 Skydd av utländska medborgare och utländska investeringar

126

Kapitel 11 Internationella mänskliga rättigheter – särskilt Europakonventionen

141

Kapitel 12 Internationellt våld

158

Kapitel 13 Folkrätten i väpnad konflikt

176

Kapitel 14 Frågor och tillämpningar av blandad karaktär

189

Folkratt_inlaga.indd 3

09-06-30 11.13.37

Innehåll

Folkratt_inlaga.indd 4

Förord

11

Traktater och instrument

17

Kapitel 1 Stater och andra internationella rättssubjekt Inledning A – Inledande frågor B – Tillämpningar Begreppet internationellt rättssubjekt Somalias och Somalilands folkrättsliga status Östtimor Jugoslaviens upplösning – frågor om statsidentitet och succession Fallet Reparation for Injuries C – Frågor för vidare reflektion

20 20 21 21 21 22 23 23 24 25

Kapitel 2 Folkrättens källor Inledning A – Inledande frågor B – Tillämpningar Fallet Nicaragua (Merits) The Persistent Objector Rule – är folkrätten samtyckesbaserad eller inte?

Fallet Anglo-Norwegian Fisheries Fallet Nuclear Tests (I) – ensidiga rättsakter som rättskälla North Sea Continental Shelf Cases – om interaktionen mellan sedvanerätt och traktatbaserad rätt Elfte september och den förändrade rätten till självförsvar C – Frågor för vidare reflektion

27 27 27 28 28 29 31 32

Kapitel 3 Statsjurisdiktion och immunitet Inledning A – Inledande frågor B – Tillämpningar Fallet United States of America v. Yunis (No. 2) Avtalsrättsliga konstruktioner i den internationella straffrätten

38 38 39 40 40 41

33 35 36

09-06-30 11.13.37

Fallet Adolf Eichmann Fallet Canada Labour Code Fallet Alcom Ltd. Fallet Littrell v. United States of America (No. 2) Fallet Gustavo J. L. and Another Fallet Orhan Olmez Fallet Dorf Fallet Intpro Properties Fallet D. K. Fallet Keita Fallet Yerodia Åtalet mot Ariel Sharon i Belgien C – Frågor för vidare reflektion

42 43 43 44 45 46 46 47 48 48 49 50 51

Kapitel 4 Havsrätt Inledning A– Inledande frågor B – Tillämpningar Dragning av baslinjer Fallet Sellers v Maritime Safety Inspectors Regulating Traffic Flow in the Turkish Straits The right to passage Fallet R v Sansom and Others Dispyten om Nordvästpassagen M/V Saiga (No. 2) Nord Streams planerade gasledning genom Östersjön Angående kontinentalsockelns avgränsning C – Frågor för vidare reflektion

53 53 54 54 54 55 55 59 60 60 61 63 64 64

Kapitel 5 Traktaträtt Inledning A – Inledande frågor B – Tillämpningar Wienkonventionens tillämplighet Ingående av traktater Reservationer till traktater – några typsituationer Otillåtna reservationer Reservationer till MR-fördrag (och andra) Fallet Kennedy

66 66 67 67 67 68 69 70 72 73

Folkratt_inlaga.indd 5

09-06-30 11.13.38

För sent inkomna reservationer Avtal som ingås i strid med nationell rätt Succession av traktater och frågan om traktaters ogiltighet Ålandskonventionen och Open Skies Agreement Fallet Gabčíkovo-Nagymaros Project C – Frågor för vidare reflektion

Folkratt_inlaga.indd 6

73 74 75 75 76 77

Kapitel 6 Tolkning av traktater Inledning A – Inledande frågor B – Tillämpningar Fallet Kasikili/Sedudu Island Fallet Guinea – Guinea-Bissau Maritime Delimitation Fallet Sophie Vidal Martins Om tolkningen av uttrycket ”object and purpose” (VCLT, artikel 31 § 1) C – Frågor för vidare reflektion

80 80 80 81 81 83 85 86 86

Kapitel 7 Statsansvar Inledning A – Inledande frågor B – Tillämpningar Fallet Yeager Fallet Nicaragua (Merits) Fallet Tadić och fallet Bosnia Genocide: staters ansvar för privata personers och gruppers agerande Fallet Tehran Hostages Tortyr i Abu Ghraib Fallet Gabčíkovo-Nagymaros Project: grunder för ansvarsfrihet Shooting incident at the Libyan People’s Bureau Rainbow Warrior Arbitration C – Frågor för vidare reflektion

89 89 90 90 90 91 92 93 95 96 97 98 100

Kapitel 8 Fredlig lösning av internationella tvister Inledning A– Inledande frågor B – Tillämpningar Säkerhetsrådets resolutioner Fallet Tehran Hostages Construction of a Wall Advisory Opinion

102 102 103 104 104 105 106

09-06-30 11.13.38

Fallet Lockerbie (Provisional Measures) South West Africa Cases (Second Phase), 1966 Fallet Östtimor Fallet Interhandel Fallet Nicaragua (Jurisdiction and admissibility) Fallet Corfu Channel (Preliminary Objections) C – Frågor för vidare reflektion

108 109 110 111 112 114 115

Kapitel 9 Internationell miljörätt Inledning A – Inledande frågor B – Tillämpningar Den havererade satelliten Cosmos 954 The Sellafield MOX Plant Fallet Gabčíkovo-Nagymaros Project Fallet Nuclear Tests (II) Tuvalu – internationellt ansvar för den globala uppvärmningen C – Frågor för vidare reflektion

117 117 118 119 119 119 121 122 124 124

Kapitel 10 Skydd av utländska medborgare och utländska investeringar Inledning A – Inledande frågor B – Tillämpningar Fallet Barcelona Traction Fallet Interhandel Fallet ELSI Fallet Avena and Other Mexican Nationals Fallet AAPL v. Sri Lanka Fallet AMOCO C – Frågor för vidare reflektion

126 126 127 129 129 130 132 134 134 137 139

Kapitel 11 Internationella mänskliga rättigheter – särskilt Europakonventionen Inledning A – Inledande frågor B – Tillämpningar Den allmänna förklaringen – dess folkrättsliga värde Vad är det som gör en MR-traktat effektiv?

Fallet Soering

141 141 142 143 143 144 144

Folkratt_inlaga.indd 7

09-06-30 11.13.38

Fallet Chahal Europakonventionens extraterritoriella effekter: en analys Fallet López Burgos Fallet Observer and Guardian Fallet Brannigan and McBride Fallet Loizidou (Preliminary Objections) Fallet Banković and Others Fallet Application of CERD (Georgia v. Russia) C – Frågor för vidare reflektion

Folkratt_inlaga.indd 8

145 147 148 148 150 151 152 153 155

Kapitel 12 Internationellt våld Inledning A– Inledande frågor B – Tillämpningar Fallet Nicaragua (Merits) Utländsk militär intervention i Kosovo Stadgan för den Afrikanska Unionen och de allmänna våldsregleringarna Operation Enduring Freedom Fallet DRC v. Uganda Construction of a Wall Advisory Opinion Naval interdiction – säkerhetsrådets resolutioner 713, 757 och 787 Until What? Förhållandet mellan kollektiv säkerhet och ensidig våldsanvändning Rescue at Entebbe C – Frågor för vidare reflektion

158 158 159 160 160 163

Kapitel 13 Folkrätten i väpnad konflikt Inledning A – Inledande frågor B – Tillämpningar Fallet Tadić Construction of a Wall Advisory Opinion Use of Nuclear Weapons Advisory Opinion Användningen av civila som stridsmedel Legality of Use of Force (FRY v. ten NATO member states) Fångarna på Guantanamo Bay C – Frågor för vidare reflektion

176 176 177 177 177 179 181 184 185 186 188

164 165 167 168 169 171 172 173

09-06-30 11.13.38

Kapitel 14 Frågor och tillämpningar av blandad karaktär Ett sedvanerättsligt europeiskt förbud mot dödsstraffet i fredstid?

Europakonventionen och dödsstraffet Definitionen av fritt hav Säkerhetsrådets resolution 713 Elfte september och diskussionen om en förändrad rätt till självförsvar Kontinentalsockeln – ett begrepp eller två?

Två privata amerikanska medborgare tagna gisslan på den amerikanska ambassaden Fallet Elektron Indiens ockupation av Goa Tjetjensk separatistledare begärs utlämnad Operation Iraqi Freedom – individuellt internationellt ansvar Amerikanskt och kinesiskt flygplan kolliderar Har en bindande rättsnorm tillkommit och i så fall för vem?

Dykning vid M/S Estonia Väpnat självförsvar gentemot internationell terrorism?

Säkerhetsrådets röstningsregler Skapandet av staten Israel Fallet Corfu Channel (Merits) Säkerhetsrådets sanktionsbeslut som kollektiva kontraåtgärder?

Angående folkrättens fragmentering Avgränsningsavtalet från 1988 mellan Sverige och Sovjetunionen Säkerhetsrådets resolution 1373

Folkratt_inlaga.indd 9

189 189 190 191 191 193 194 195 196 197 198 199 201 202 203 205 206 207 208 209 210 212 214

09-06-30 11.13.38

Folkratt_inlaga.indd 10

09-06-30 11.13.38

Förord – några inledande ord till dig som är student (och kanske också till din lärare) Folkrätt som ämne i juristutbildningen I den här boken ska vi sysselsätta oss med det oerhört fascinerande fenomenet folkrätt. Vid svenska universitet är folkrätt ett obligatoriskt ämne på juristprogrammet.

Utbildningsprogrammet förutsätter att du som student tillägnar dig vissa folkrättsligt relevanta kunskaper och förmågor. Om allt går som det är tänkt, så ska du när du har avslutat dina studier på juristprogrammet ha utvecklat ett visst tänkande kring ämnet folkrätt som du typiskt sett inte var i stånd till innan du påbörjade dessa studier. Den avgörande frågan för mig som lärare i folkrätt är vad detta konkret innebär.

Naturligtvis är inte allt slags tänkande kring folkrätten relevant, och av det slags tänkande som är relevant så finns det en del som är mer eftersträvansvärt än annat. Så vad är det då för slags tänkande som vi har anledning att värdesätta? Svaret avgör i hög grad vad jag väljer att betona i min undervisning och hur jag lägger upp min kurs, inklusive examinationen. Det avgör också vilka läroböcker jag använder.

Frågan om det yttersta målet med en universitetskurs i folkrätt är svår och kan angripas på flera olika sätt. Ett sätt – det sätt som jag valt att anamma – är att dela upp lärandeprocessen i olika nivåer av tänkande. De olika nivåerna av tänkande kan då sägas motsvaras av, i tur och ordning, de sex verben memorera; förstå; tillämpa; analysera; värdera; skapa. Poängen är att man för varje ny nivå presterar ett tänkande som är alltmer komplext eller sammansatt. När vi börjar bekanta oss med ett ämne, vilket som helst, sker vårt lärande typiskt sett relativt skilt från sammanhang. Vi lär oss grundläggande fackterminologi och annan fakta i den meningen att vi memorerar och kan återge den. Allteftersom vi tränger djupare in i ämnet, börjar vi se funktioner och meningssammanhang: vi förstår. Efter ytterligare ett tag börjar vi kunna tillämpa vår nyvunna kunskap och lösa enklare praktiska uppgifter. Vi fortsätter tillämpa vår kunskap, och i takt med allt större praktisk erfarenhet blir vi också allt mer drivna. Vi lär oss att analysera och lösa upp svåra och mer komplexa problem. Är vi riktigt skick11

Folkratt_inlaga.indd 11

09-06-30 11.13.39

FÖRORD

liga har vi också förmågan att kritiskt värdera olika lösningar och att ange huruvida de är bra eller inte och framförallt varför. Slutligen uppnår vi expertis: Vi lär oss koppla nya grepp på ämnet och börjar skapa ny kunskap. Vi är nu inte längre bara betraktare av ämnet utan också i viss utsträckning dess medskapare.

Genom att strukturera lärandeprocessen på det här sättet får vi ett ideal att sträva mot. Enligt modellen gäller ju, att för varje ny nivå som du som student lyckas ta dig till i ditt lärande, desto mer komplext blir ditt tänkande – varje ny nivå av tänkande innefattar var och en av de tidigare. För varje ny nivå av tänkande som du kan lära dig att bemästra, desto bättre är det alltså. Det är utifrån det idealet som jag har utformat den här boken. Jag menar att oavsett vilken av flera möjliga juristroller som vi utbildar dig för, så är det viktigt att du inte bara lär dig att tillämpa och analysera utan också att värdera och skapa. Här är några mer konkreta exempel på lärandemål som jag tänker mig att boken ska kunna hjälpa dig att förverkliga: • Du ska kunna ange vilka internationella traktater och instrument som är relevanta för lösandet av vissa vanligt förekommande eller principiellt viktiga typer av folkrättsliga problem. Du ska kunna återge innehållet i centrala regler och principer.

Du ska kunna definiera vissa centrala folkrättsliga termer.

• Du ska kunna organisera generella folkrättsliga regler och principer och förklara hur de hänger ihop eller skiljer sig åt. Du ska kunna förklara vissa grundläggande folkrättsliga begrepp. Du ska kunna referera innehållet i internationella domar.

• Du ska kunna tillämpa generella regler och principer på för dig nya konkreta fall eller problemsituationer.

• Du ska kunna använda internationella rättsfall som bas för generella slutsatser om folkrättens innehåll och som möjlig källa till nya konkreta rättsliga argument. Du ska kunna förklara skillnaden mellan olika rättsfall. Du ska kunna förklara och motivera rådande teoribildning eller rättspraxis. Du ska kunna förklara sambandet mellan existerande folkrättsliga regleringar och den samhälleliga kontext som regleringarna skapats för eller förutsätts verka i.

• Du ska kunna värdera och kritisera etablerade folkrättsliga normer och argument.

Du ska kunna förutse eller spekulera kring hur en given folkrättslig aktör kommer att agera eller argumentera i en given tvist eller problemsituation. Du ska kunna förutse eller spekulera kring utgången i en given rättstvist eller rättspolitisk fråga.

• Utifrån ett visst givet partsperspektiv ska du kunna formulera och utföra en lämplig rättslig strategi i en given tvist eller problemsituation. Du ska kunna formulera en teori om hur den internationella rättsordningen eller valda delar av densamma hänger ihop. Du ska kunna formulera motiverade förslag på nya begrepp och principer, på nya tolkningar eller på ny internationell ”lagstiftning”.

12

Folkratt_inlaga.indd 12

09-06-30 11.13.39

FÖRORD

Bokens upplägg Folkrätt – frågor och tillämpningar är uppdelad i fjorton kapitel, där varje särskilt kapitel svarar mot ett särskilt folkrättsligt underområde, till exempel havsrätt, internationell miljörätt, eller internationella mänskliga rättigheter. Som lärare och forskare i folkrätt är jag en aning kluven inför en disposition som denna. Å ena sidan är jag av den bestämda uppfattningen att det internationella rättssystemet egentligen inte kan delas upp på det här sättet. Rättssystemets olika delar existerar inte som isolerade öar. De förutsätter varandra, i den bemärkelsen att varje enskild del får sin betydelse och funktion genom att den kan sättas i samband med folkrätten i övrigt. Begrepp som havsrätt, internationell miljörätt, internationella mänskliga rättigheter och så vidare är uteslutande rättsvetenskapliga konstruktioner. Å andra sidan har vi människor ett behov av att kunna förenkla vår ibland väldigt komplicerade omgivning. För att kunna förstå och göra det folkrättsligt relevanta stoffet någorlunda hanterligt, behöver vi kunna kategorisera och sortera upp det på något sätt. I någon utsträckning behöver vi kunna förstå delarna innan vi förstår helheten. Eftersom detta är en lärobok, har jag kommit fram till att jag trots allt måste låta kravet på enkelhet och systematik få vara bestämmande. Samtidigt vill jag verkligen trycka på det faktum, att den folkrättsliga verkligheten sällan respekterar rättsvetenskapens beskrivning av densamma som sönderfallande i skilda och väl avgränsade underområden. För att kunna hantera och lösa folkrättsliga problemsituationer måste vi oftast kunna hantera flera folkrättsliga underområden samtidigt. Jag hoppas att den här boken återspeglar detta.

Varje kapitel i boken har, förutom en inledning, tre olika avdelningar, betecknade med bokstäverna A, B och C. Dessa olika avdelningar betonar och hjälper dig att utveckla olika nivåer av juridiskt tänkande. Avdelning A betonar memorera och förstå. Avdelning B betonar tillämpa och analysera. Och avdelning C betonar värdera och skapa. Det är så jag tänker mig det hela.

Genomgående används frågor som metod för lärande. Jag ger inget svar på frågorna, vilket du kanske (åtminstone till en början) kan komma att uppleva som frustrerande. Avsaknaden av svar har att göra med min syn på juridiken. Såvitt jag kan se handlar inte juridik i första hand om att hitta färdiga och fixa svar på givna frågor. Juridiken är ett argumentationsspel, där poängen är just att det alltid erbjuds ett större eller mindre argumentationsutrymme. Den bästa juristen är den som av tidigare erfarenhet vet, eller lätt kan skapa sig en uppfattning om, ungefär hur mycket argumentationsutrymme som rätten erbjuder i varje särskilt fall eller särskild problemsituation, och som förmår utnyttja detta utrymme på effektivast möjliga sätt, alltefter vilken roll man för tillfället spelar eller vilket arbetsgivar- eller klientintresse man har att tillvarata. Bokens frågor är ett sätt att skapa goda jurister i denna bemärkelse.

13

Folkratt_inlaga.indd 13

09-06-30 11.13.39

FÖRORD

Hur boken kan användas Att boken utgörs huvudsakligen av en mängd frågor innebär inte att du som grundkursstudent i folkrätt förväntas hinna ta dig igenom samtliga, från första till sista sidan. Det har i alla fall inte varit min tanke. Min tanke har varit att ge dig och din lärare största möjliga frihet. Beroende på de konkreta lärandemål som just din folkrättskurs ställer upp ska du kunna göra ett lämpligt och relevant urval. Urvalet görs av dig, av din lärare, eller av lärare och student i samråd. Ett normalt tillvägagångssätt, tänker jag mig, är förmodligen att du börjar med att besvara frågorna i avdelning A; du går sedan över till att besvara valda delar i avdelning B, för att slutligen gripa dig an de mer övergripande och reflekterande frågorna i avdelning C. Typiskt sett ska du inte räkna med att kunna besvara frågorna i avdelning C, innan du har nått den nivå av juridiskt tänkande, som gör det möjligt för dig att också besvara frågorna i avdelning A och B. Dock – det vill jag förtydliga – är det inte tänkt att de olika avdelningarna ska förutsätta varandra innehållsmässigt. Frågorna i avdelning C bör vara fullt begripliga för dig, även om du inte redan har besvarat frågorna i avdelning B – framförallt förutsätts det inte att du har besvarat alla frågor i avdelning B. På samma sätt bör frågorna i avdelning B vara begripliga, även om du inte har besvarat alla frågor i avdelning A. Som underlag för tillämpningarna i avdelning B anvisas i många fall ett alldeles särskilt material, som du lämpligen läser eller studerar innan du besvarar frågorna till respektive tillämpning. Ofta består materialet av något slags internationellt rättsfall; ibland är det en karta eller en resolutionstext; någon gång är det en rättsvetenskaplig artikel. Nästan allt detta material finns i digital form på boken egen webbplats, på liber.se/online. Webbplatsen ingår som ett abonnemang under 12 månader. I några enstaka fall – när jag tänker mig att du har fri tillgång till en tidskrift via ditt universitets eller din institutions bibliotek – får du (eller din lärare) leta fram materialet själv.

Jag förutsätter vidare att du redan har tillgång till vissa centrala internationella avtalstexter och instrument; exakt vilka framgår av en särskild lista. Du hittar den på sidan 17.

Några förklaringar Att skriva en lärobok i folkrätt är en ständig balansgång mellan två krav: kravet på läsbarhet och kravet på juridisk nyans och exakthet. Beroende på sammanhanget kan det ibland tyckas självklart att kravet på juridisk exakthet måste prioriteras, även om det sker till priset av minskad läsbarhet. Den här boken innehåller till exempel en del engelska och svengelska uttryck. Det beror på engelskans ställning som främsta 14

Folkratt_inlaga.indd 14

09-06-30 11.13.39

FÖRORD

arbetsspråk bland folkrättsjurister, och att det allt som oftast saknas adekvata svenska översättningar av engelska facktermer. Andra gånger har jag funnit att jag istället måste sätta läsbarheten främst. Således har jag valt att ibland när jag citerar en traktat som Sverige är part till använda den svenska officiella översättningen av traktaten, trots att den inte har status som bestyrkt text. När jag i boken använder ordet Storbritannien, menar jag genomgående Förenade kungadömet Storbritannien och Nordirland. Tyst samtycke betyder genomgående tacit consent.

Slutligen Jag hoppas att du ska finna det lika roligt att arbeta med den här boken som jag har tyckt att det har varit att skriva den.

Lund i juni 2009 Ulf Linderfalk

15

Folkratt_inlaga.indd 15

09-06-30 11.13.39

16

Folkratt_inlaga.indd 16

09-06-30 11.13.39

Traktater och instrument I boken har jag förutsatt att du som student har tillgång till följande internationella avtalstexter och instrument (uppställda i kronologisk ordning):

Multilaterala traktater Convention (IV) respecting the Laws and Customs of War on Land and its annex: Regulations concerning the Laws and Customs of War on Land, done at the Hague, on 18 October 1907 Convention (V) respecting the Rights and Duties of Neutral Powers and Persons in Case of War on Land, done at the Hague, on 18 October 1907 Convention (XIII) concerning the Rights and Duties of Neutral Powers in Naval War, done at the Hague, on 18 October 1907 Statute of the International Court of Justice, adopted at San Francisco, on 26 June 1945 Charter of the United Nations, adopted at San Francisco, on 26 June 1945 Convention on the Prevention and Punishment of the Crime of Genocide, adopted at New York, on 9 December 1948 Convention (III) relative to the Treatment of Prisoners of War, signed at Geneva, on 12 August 1949 Convention (IV) relative to the Protection of Civilian Persons in Time of War, signed at Geneva, on 12 August 1949 European Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms 1950, and Additional Protocols Nos. 1, 4, 6, 7, 12 and 13, all as amended by Protocol No. 11 Convention on the Territorial Sea and the Contiguous Zone, signed at Geneva, on 29 April 1958 Convention on the Continental Shelf, signed at Geneva, on 29 April 1958 Convention on the High Sea, signed at Geneva, on 29 April 1958 Convention on Diplomatic Relations, adopted at Vienna, on 14 April 1961 Convention on the Settlement of Investment Disputes Between States and Nations of Other States, done at Washington, on 18 March 1965 International Convention on the Elimination of All Forms of Racial Discrimination, adopted at New York, on 21 December 1965 International Covenant on Civil and Political Rights, adopted at New York, on 16 December 1966

17

Folkratt_inlaga.indd 17

09-06-30 11.13.39

T R A K TAT E R O C H I N S T R U M E N T

International Covenant on Economic, Social, and Cultural Rights, adopted at New York, on 16 December 1966 Optional Protocol (I) to the International Covenant on Civil and Political Rights, adopted at New York, on 16 December 1966 Convention on the Law of Treaties, adopted at Vienna, on 22 May 1969 Protocol I Additional to the Geneva Conventions of 12 August 1949, and relating to the Protection of Victims of International Armed Conflicts, signed at Geneva, on 8 June 1977 Protocol II Additional to the Geneva Conventions of 12 August 1949, and relating to the Protection of Victims of Non-International Armed Conflicts, signed at Geneva, on 8 June 1977 Convention on Succession of States in Respect of Treaties, adopted at Vienna, on 23 August 1978 United Nations Convention on the Law of the Sea, concluded at Montego Bay, 10 December 1982 Convention Against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment, adopted at New York, on 10 December 1984 Statute of the International Tribunal for the Prosecution of Persons Responsible for Serious Violations of International Humanitarian Law Committed in the Territory of the Former Yugoslavia, adopted on 25 May 1993 by Security Council resolution no. 827, as amended

by Security Council resolutions nos. 1166, 1329 and 1411 Agreement establishing the Word Trade Organization, done at Marrakesh, on 15 April 1994 Statute of the International Criminal Court, signed at Rome, on 17 July 1998 Protocol No. 13 to the Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms, concerning the abolition of the death penalty in all circumstances, opened for signature at Vilnius, on 3 May 2002

Resolutioner antagna av FN:s generalfรถrsamling Universal Declaration of Human Rights, res. 217 A (III), adopted on 10 December 1948 Declaration on the Granting of Independence to Colonial Countries and Peoples, res. 1514 (XV), adopted on 14 December 1960 Declaration on Principles of International Law concerning Friendly Relations and Co-operation among States in accordance with the Charter of the United Nations, res. 2625 (XXV), adopted on 24 October 1970 Definition of Aggression, res. 3314 (XXIX), adopted on 14 December 1974 Articles on Responsibility of States for Internationally Wrongful Acts, res. 59/35 (2001) United Nations Convention on Jurisdictional Immunities of States and Their Property, res.

59/38 (2004)

18

Folkratt_inlaga.indd 18

09-06-30 11.13.40

T R A K TAT E R O C H I N S T R U M E N T

Andra viktiga internationella texter Convention on Rights and Duties of States, signed at Montevideo, on 26 December 1933 Declaration of the United Nations Conference on the Human Environment, held at Stockholm, on 5–16 June 1972 The United Nations Conference on Environment and Development, Rio Declaration 1992 Draft articles on Prevention of Transboundary Harm from Hazardous Activities, adopted by the International Law Commission at its fifty-third session (2001) Draft Articles on Diplomatic Protection, adopted by the International Law Commission at its 58th session (2006)

19

Folkratt_inlaga.indd 19

09-06-30 11.13.40

Kapitel 1 Stater och andra internationella rättssubjekt Inledning När du studerar folkrätten, så upptäcker du rätt snart att den är konstruerad med framförallt staterna i fokus. Det är inte uteslutande stater som agerar rättssubjekt i folkrätten; det gör också till exempel internationella organisationer, folk, individer och företag. Men det är bara staterna som är suveräna i juridisk mening, vilket ger dem rättigheter och befogenheter, och i viss mån också skyldigheter, som andra rättssubjekt saknar. Frågan är förstås vad det är som gör en stat till en stat och vad det mer exakt innebär att vara stat. Under vilka förutsättningar uppkommer en stat i folkrättslig mening, och under vilka förutsättningar kan en stat sägas fortsätta (alternativt upphöra) att existera? Vilka internationella rättigheter och skyldigheter är förknippade med ett statskap? Och hur kan vi förklara att en internationell aktör kan vara bärare av internationella rättigheter och skyldigheter, och ha en folkrättsligt skyddad befogenhet att göra rättigheter gällande i en internationell tvist, när aktören inte är suverän? Där har du i ett litet nötskal de övergripande frågor som vi ska sysselsätta oss med i detta kapitel.

Nyckelbegrepp i kapitlet

• rättssubjekt • stat • statssuveränitet

20

Folkratt_inlaga.indd 20

09-06-30 11.13.40

1 . S tater och andra internatione l l a r ä ttssub j ekt

A – Inledande frågor 1. Vad innebär det att vara rättssubjekt i folkrätten?

2. Vad innebär det att en stat är suverän i folkrättslig mening? Och på vilket sätt har staternas suveränitet påverkat folkrättens innehåll?

3. Som en konsekvens av staternas suveränitet är all form av överstatlighet otänkbar i den internationella rättsordningen. Vi kan alltså inte tänka oss att ett organ så att säga över huvudet på stater fattar beslut, som staterna sedan är folkrättsligt förpliktade att följa. Likafullt har vi till exempel FN:s säkerhetsråd, som i vissa lägen kan anta resolutioner, som stater är förpliktade att följa, oavsett om de gillar resolutionsinnehållet eller inte. Likaså har vi internationella domstolar och skiljetribunaler, som då och då avdömer tvister mellan stater med folkrättsligt bindande verkan. Hur kan vi få detta att gå ihop?

B – Tillämpningar Begreppet internationellt rättssubjekt 1. Enligt artikel 29 i 1961 års Wienkonvention om diplomatiska förbindelser ska en diplomatisk företrädare vara okränkbar till sin person. Han eller hon får till exempel inte underkastas någon form av anhållande eller annat frihetsberövande. Innebär detta att diplomatiska företrädare kan utgöra internationella rättssubjekt?

Och vad är det i så fall som ger en diplomatisk företrädare dess status som internationellt rättssubjekt?

2. Enligt artikel 1 i den Europeiska konventionen om skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter ska en konventionsstat vara skyldig att se till att alla som befinner sig under dess jurisdiktion kommer i åtnjutande av de fri- och rättigheter som konventionen anger. Enligt artikel 34 i samma konvention får den Europeiska domstolen motta framställningar från envar person, som påstår sig ha blivit utsatt för en rättighetskränkning i strid med konventionen. Innebär detta att enskilda individer kan utgöra internationella rättssubjekt? Och vad är det i så fall som ger en enskild individ dess status som internationellt rättssubjekt?

3. Enligt resolution 1514, antagen av FN:s generalförsamling den 14 december 1960, ska alla folk ha rätt till självbestämmande (eng. ”All peoples have the right to self-determination”). Om vi antar att resolutionen återspeglar internationell 21

Folkratt_inlaga.indd 21

09-06-30 11.13.40

Folk

Ulf Linderfalk är jur. dr och universitetslektor i internationell rätt vid Juridiska fakulteten i Lund. Han är ämnesansvarig för en rad kurser i internationell rätt och fördjupningskurser i allmän folkrätt.

Frågor och tillämpningar

Till boken finns dessutom en speciell webbplats, med underlag för att kunna lösa uppgifterna. Tillgång till webbplatsen ingår som ett abonnemang under 12 månader och inloggningsuppgifter finns på bokens insida.

Folk rätt

I boken representeras olika ämnesområden i folkrätten, till exempel traktaträtt, lösning av internationella tvister, statsansvar och internationell miljörätt. Boken ger även utrymme för att laborera med ämnesöverskridande problem.

Ulf Linderfalk

Folkrätt är idag ett ämne inte bara för traditionell utbildning i juridik, utan även för studier i mänskliga rättigheter, politik, freds- och konfliktkunskap och polis- och militärutbildningar.

Denna övningsbok kompletterar grundböckerna, svenska och utländska, som används på såväl juristutbildningens grundkurs och fördjupningskurs i folkrätt, som på andra utbildningar i folkrätt.

Ulf Linderfalk

rätt

Frågor och tillämpningar

Best.nr 47-08938-3

Tryck.nr 47-08938-3-00

Folkrätt - omslag.indd 1

09-07-01 08.33.07