9789127417328

, et g. åd la rr för ltu e e Ku nd .s n a er la iv i k el tg ss m h u kla te oc rs be r de ar ultu lati am K .al ts & w Et tur ww a N

Jean Rhys ✽

Sargassohavet Natur & Kultur

NATUR & KULTUR

PROJEKTLEDARE: Martina Lorentsson

Kundtjänst/order: Förlagsdistribution,

TEXTREDAKTÖR: Sara Gombrii

Box 706, 176 27 Järfälla

GRAFISK FORM: Åsa Lundbom

Tfn 08-453 85 00, Fax 08-453 85 20

SÄTTNING: Ljungbergs sätteri, Köping

Redaktion: Box 27 323, 102 54 Stockholm Tfn 08-453 86 00, Fax 08-453 87 90 info@nok.se www.nok.se

© 2009 Hans-Eric Ekengren, Brita LorentzsonEkengren och Natur & Kultur, Stockholm 1:1 ISBN 978-91-27-41732-8

Lärarmaterial av Hans-Eric Ekengren och Brita Lorentzson-Ekengren

Jean Rhys ✽ ”Men en skepnad dök fram ur garderoben. Den tog ljuset och höll upp det och såg på klänningen och slöjan. [---] Jag hade satt mig upp i sängen och böjde mig fram. Först blev jag förvånad, sedan vimmelkantig och till sist frös blodet till is i mina ådror. [---] Det var en kvinnogestalt, sir, en lång och kraftig med tjockt svart hår som hängde ner på ryggen på henne” (Brontë 1992:338–339).

Det är Jane Eyre som uppskärrat berättar för Mr Rochester, sin blivande man om det uppskakande nattliga mötet med den mystiska kvinnan med blårött ansikte, uppsvullna läppar och blodsprängda ögon som från ingenstans dök upp i sovrummet. Den dramatiska scenen utspelar sig i Charlotte Brontës klassiker Jane Eyre från 1847 som berättar om kvinnans situation i 1800-talets England. Den hysteriska kvinnan Bertha Mason är bara en biperson i den omfångsrika romanen, men en karaktär som ändå väckt åtskilliga läsares intresse.

En av dem som försökte lösa Bertha Masons gåta var Jean Rhys (1890–1979). Jean Rhys fascinerades så av Berthas öde att hon gjorde henne till huvudperson i sin succéroman Wide Sargasso Sea, 1966. När boken gavs ut på svenska 1989 fick den namnet Den första hustrun. I den senaste utgåvan, Modernista 2008, döptes boken om och fick titeln Sargassohavet.

den galna kvinnan på vinden Vem var egentligen Bertha Mason? Varför bodde hon inspärrad i Mr Rochesters stora hus på hans gods Thornfield Hall? Charlotte Brontë antyder endast den stackars kvinnans bakgrund. Bertha Mason kom från Jamaica och blev bortgift med Mr Rochester, som mest ville åt hennes förmögenhet. Eftersom hon blev sinnessjuk låste han in sin hustru på vinden så att ingen skulle kunna komma i kontakt med henne.

I Jean Rhys version blir Bertha Antoinette Mason någon. Hon får röst och kan berätta sin historia om sitt och Mr Rochesters förhållande och korta äktenskap. Det var människan bakom masken som Jean Rhys ville berätta om. En anledning till det stora intresset för den ”galna” kvinnan på vinden var Rhys eget karibiska ursprung. Det hade hon gemensamt med Bertha Mason, som också härstammade från Västindien.

KOPIERINGSUNDERLAG • ALL A TIDERS KL ASSIKER

© 2009 Författarna och Natur & Kultur • ISBN 978-91-27-41732-8

ättling till slavägare Jean Rhys var en pseudonym. Hon hette egentligen Ella Gwendolen Rees Williams och föddes på ön Dominica i Windward Islands. Hon var privilegierad och växte upp i en rik och välbärgad vit familj som långt tillbaka i tiden visserligen varit slavägare. Förutsättningarna för en harmonisk och lycklig barndom och uppväxt borde ha varit de allra bästa. Men så var det inte. Mamman, som var infödd på ön och av kreolsläkt, gillade inte sin dotter, tog avstånd från henne och behandlade henne kyligt.

Mamman hade bara ögon och kärlek för Jeans efterblivne bror. För dottern fanns det ingen plats i hennes hjärta.

Relationen mellan mor och dotter kunde heller inte pappan, invandrad läkare från Wales, göra något åt.

Situationen för den unga Ella Gwendolen blev alltför svår. Till relationsproblemen inom familjen kom också en stark känsla av isolering. Som vit kände sig Jean Rhys också ensam och utanför. Den svarta befolkningen tyckte heller inte om henne eftersom hon var ättling till forna plantageägare och slavägare. Hon beslutade därför att lämna sitt hem och Västindien. Endast sexton år gammal steg hon en dag ombord på ett fartyg med destination England. Här skulle hon bo hos sin faster och studera i Cambridge var det tänkt. Men där stannade hon bara en kortare tid. År 1909 började hon i stället sina dansstudier vid Royal Academy of Dramatic Art.

balettflicka i england Då pappan dog hamnade familjen i en svår ekonomisk kris. Det ledde till att Jean Rhys inte längre hade råd med sina dansstudier utan fick lämna akademin. För att tjäna egna pengar arbetade hon en tid som dansare vid ett kringresande varietésällskap. Det var ett oglamouröst liv fyllt av strapatser och förödmjukanden. Balettflickor jämställdes gärna med prostituerade och stod inte högt i kurs bland män som sökte en hustru. En engelsk gentleman kunde inte gifta sig med en balettflicka, men som tillfälliga älskarinnor accepterades de. Jean Rhys mötte en äldre man, blev hans älskarinna en kort tid innan hon lämnade honom. Då var hon med barn och gjorde abort. Mannen i fråga tog ändå sitt ansvar. Han sände henne regelbundet pengar, vilket gav henne trygghet och mat för dagen.

I sin ensamhet skrev Jean Rhys mycket dagbok. Hon

Alla Tiders Klassiker

2

tänkte stora tankar om det västerländska samhället. Hur ser man t ex på kärleken? Vad betyder skönhet och ungdom i ett kapitalistiskt samhälle? Hur kan det komma sig att så många kvinnor behandlas, och låter sig behandlas, som handelsvaror på en människomarknad? Är det någon skillnad på en prostituerad som säljer sin kropp till högstbjudande och en kvinna som låter sig försörjas av en man hon ändå inte älskar i ett arrangerat äktenskap? (Lidbeck 2003).

Romanen Resa i mörker (Voyage in the Dark, 1934) handlar om turnélivet för en balettrupp. En balettflickas liv är ingen lyxig tillvaro och inget att sträva efter. Turnélivet är ett ständigt kringflackande mellan trista, grå scener på sjabbiga teatrar i dystra städer och övernattningar i smutsiga, kalla och dragiga hotellrum.

giftermål och romandebut Jean Rhys kringflackande liv fortsatte, fast på ett annat sätt. År 1919 reste hon nämligen till Amsterdam, gifte sig med journalisten Jean Lenglet och fortsatte sitt kringresande liv i Europa tillsammans med honom. Men olyckorna lurade bakom hörnet. En dag arresterades plötsligt hennes make anklagad för valutasmuggling.

Han befanns skyldig och dömdes till fängelsestraff. Då hade Jean emellertid redan träffat den kände kritikern och författaren Ford Madox Ford, blivit hans älskarinna och flyttat ihop med honom trots att han redan bodde tillsammans med sin hustru. Jean visade Ford sina dagböcker som hon skrivit. När han läst dem förstod han att Jean Rhys hade stora författartalanger och uppmanade henne att redigera dagböckerna och ge ut dem som romaner.

Kärleksrelationen på tre man hand blev givetvis komplicerad och dramatisk. Men den gav utmärkt stoff till Jean Rhys debutroman, Kvartett (1928). Handlingen är förlagd till Paris, där huvudpersonen Maya Zelli, alias Jean Rhys, lever sitt liv på barer, restauranger, smutsiga hotellrum, ivrigt uppvaktad av HJ (som står för Ford). Maya Zelli har förstått att hon i själva verket inte vill leva sitt liv som en liten kugge i arbetslivets maskineri. Hon vill möta en man som kan ta hand om henne, ge henne kärlek och beskydd.

Men det är inte så enkelt. Hon utnyttjas av HJ som gjort henne till sin älskarinna. I stället för ett tryggt liv i kärlek och omtanke hamnar hon i förnedring och blir ännu mera otrygg. Hon förblir en kvinna på marginalen, en outsider i tillvaron, med avgrunden hotande nära.

ett liv i skymundan Romanen Kvartett liksom novellsamlingen Left Bank and Other Stories (1927) som Jean Rhys tidigare gett ut gillades av litteraturkritikerna. Även om de starkaste lovorden uteblev väckte böckerna ändå uppmärksamhet och lovade gott för det fortsatta författarskapet. Men då tystnade Rhys. Hon var som uppslukad av jorden. Ingen hörde talas om henne mer. Vad hade hänt?

Jean Rhys valde ett fattigt liv i skymundan i Devonshire i västra England. Ett kringresande svårt liv med uppsli-

KOPIERINGSUNDERLAG • ALL A TIDERS KL ASSIKER

© 2009 Författarna och Natur & Kultur • ISBN 978-91-27-41732-8

tande skilsmässor och andra tragedier hade satt sina spår, gjort henne djupt deprimerad och alkoholiserad. Det var ett mörkt och trist liv hon levde men ändå fortsatte hon att skriva. Det skulle dröja ända till 1958 innan hon åter klev fram i rampljuset. Den bok som skulle ge henne en hedersplats i litteraturhistorien var ännu inte publicerad men fanns i manuskriptform.

åter i rampljuset Året var 1956. BBC i London planerade en dramatisering av romanen Godmorgon, midnatt!, publicerad 1939.

Problemet var bara att man inte hade en aning om var författaren Jean Rhys fanns. Genom annonser i dagspressen försökte BBC:s producenter spåra den försvunna författaren. Eftersom man till och med trodde att hon var död hoppades man på att någon som känt henne i alla fall skulle svara på annonsen. Tiden gick och på radiobolaget började man misströsta. Men så skedde det, Jean Rhys svarade själv på annonsen till allas stora förvåning och glädje. Hon berättade att hon levde tillsammans med sin make (den tredje) i Devonshire i västra England.

Radiodramatiseringen ledde till ytterligare kontakter.

En förläggare, som uppskattade Rhys tidigare böcker, kontaktade henne. Då anförtrodde hon honom att hon sedan länge arbetat på ett annat manuskript, det som senare skulle bli Wide Sargasso Sea. Men arbetet tog lång tid eftersom hennes man var sjuk och han behövde hennes hjälp. Själv var hon heller inte helt frisk.

sargassohavet År 1966 gav hon äntligen ut Wide Sargasso Sea. Kritikerna strödde superlativer över boken som blev en stor framgång och räknas till Rhys allra bästa verk. Romanen handlar om den ”galna” kvinnan Bertha Mason, och är ett gensvar på Charlotte Brontës kärleksroman Jane Eyre. Hos Rhys är Bertha Mason ingen biperson utan huvudpersonen som nu får röst och berättar sin historia om mötet med Mr Rochester och vad det ledde till.

Mr Rochester, formad av det viktorianska samhällets dubbelmoral, reser till Västindien för att hitta en kvinna att gifta sig med. Egentligen avskyr han Västindien, dess natur och sinnlighet. Han möter Antoinette, som var Berthas riktiga förnamn och inser i sitt innersta att han egentligen bara är ute efter hennes förmögenhet. Visst lockas han tillfälligt av den kreolska kvinnans skönhet och sensualism men samtidigt skrämmer hon honom.

De gifter sig men ganska snart börjar han avsky henne.

Därför vill han ändra allt hos henne. Han ger henne ett annat namn, Bertha Mason. Snart anar hon att det är pengarna han vill ha, inte hennes kärlek. Hon blir obekväm och Rochester anar att hon kan bli ett hinder för hans relation till guvernanten Jane. Därför låser han in sin hustru i ett rum på vinden på sitt engelska gods för att ingen ska få kontakt med henne.

Alla Tiders Klassiker

3

roman med många bottnar Sargassohavet är en roman som kan tolkas på många olika sätt. Boken kan läsas som en allegori över kolonialismen och västerlandets uppträdande gentemot kolonierna, om den vite mannens övergrepp på kolonierna och hans självpåtagna roll som ”beskyddare” av dessa ”underutvecklade” länder och människor. Men man kan också läsa den ”som en feministisk kritik av Jane Eyre i synnerhet och en patriarkalisk samhällsordning i allmänhet, och man kan läsa den som en psykologisk skildring av ett äktenskap” (Lidbeck 2003:269).

Sargassohavet sjuder av de svartas hat gentemot de vita, de rika, mäktiga och hänsynslösa slavägarna som drev sina slavar till omänskligt arbete och förorsakade dem ohyggligt lidande. Men allra mest drabbar hatet dem som kallas ”de vita negrerna,” dvs blandrasen, de vita ättlingarna till tidigare plantageägare. Hatet leder till våld och förföljelser.

Sargassohavet skildrar en värld i totalt sönderfall, ett samhälle där ondska och maktgalenskap fått herraväldet över medmänsklighet och förnuft, en värld som ser fiender i alla människor. I kolonialismens spår följer ett farligt rashat och förakt för det avvikande som kolonialmakterna själva skapade i sina kolonier.

bland ormbunksträd och bläckfiskorkidéer ”Under ormbunksträden, som var lika höga som ormbunksträd i skogen, var ljuset grönt. Orkidéer blommade utom räckhåll eller för att de av någon anledning inte skulle vidröras. En såg ormlik ut, en annan liknade en bläckfisk med långa, bruna bladlösa tentakler som hängde ner från en förvriden rot. Två gånger blommade bläckfiskorkidén – och då syntes inte en tum av tentaklerna. Den var en klockformad massa av vitt, rosa, djup purpur, underbar att se. Doften var mycket söt och stark.” (s 14–15).

Jamaica är en brittisk koloni som just har frigivit sina slavar. Det är här Rhys roman börjar, i ett storartat landskap som doftar av exotiska blommor, bläckfiskorkidéer och ormbunkar höga som träd. Rhys prosa är både poetisk, sinnlig och enkel på samma gång. Den är också koncentrerad och rik på detaljer som skapar närvarokänsla. Det är inte svårt för läsaren att ryckas med av språket och tycka sig vara på plats, mitt i den ångande, exotiska naturen och händelsernas centrum.

sig åt tillfälligheterna, låta slumpen styra livet och bli en främling i en mardrömstillvaro men ändå hoppas på att bli försörjd på något sätt.

Jean Rhys berättar om bitterhet och djup besvikelse.

Människorna är låsta i sina roller och sociala hierarkier, tänker ett men gör någonting helt annat av rädsla för att inte avvika från normen. De deltar i ett slags livets låtsasteater och blir passiva marionetter, instängda bakom sina groteska masker i en förvriden, byråkratisk värld. Det handlar om förräderi mot sig själv och mot sina medmänniskor.

Jean Rhys skräder inte orden när hon beskriver sin rädsla för och sitt hat gentemot människornas avskilda liv.

I Godmorgon, midnatt! skriver hon: ”Och jag är fruktansvärt rädd för hela förbannade mänskligheten. Rädd för dom, säger jag. Naturligtvis är jag rädd för dom. Vem kan låta bli att vara rädd för en hop äckliga jävla hyenor? …

Jag hatar deras röster, jag hatar deras ögon, jag hatar deras sätt att skratta … jag hatar hela jävla skiten” (Rhys 1967:156).

”en dörrmatta i en värld av skor” Jean Rhys tidiga romaner har en självbiografisk bakgrund eftersom de delvis innehåller skildringar ur hennes eget liv. Det är om kvinnorna som lever i tillvarons utmarker Rhys berättar. Dessa kvinnor är oftast medvetna om sin olycka och sin underlägsenhet i ett patriarkaliskt samhälle. Utan att försköna beskriver Jean Rhys ärligt och avslöjande hur kvinnor som saknar pengar och arbete blir beroende av män som kan försörja dem. Och hon visste vad det handlade om; i sitt nya hemland England blev Jean Rhys själv en tillvarons utlänning, en särling som levde på marginalen.

I sin självbiografi Smile please, som hon aldrig hann bli färdig med innan hon avled, skriver hon: ”Jag skulle aldrig bli delaktig i någonting. Jag skulle aldrig verkligen höra hemma någonstans, och jag visste det, hela mitt liv skulle förbli likadant, jag skulle försöka finna hemmahörighet, och misslyckas” (Franzén 2008:7).

I ett av sina brev liknar hon sig själv vid ”en dörrmatta i en värld av skor”. En slående metafor för utanförskapet.

En sann bild av en vilsen människa som aldrig skulle finna sin hemvist.

marionetter i livets låtsasteater Jeans Rhys böcker handlar om olyckliga, utfattiga och desperata kvinnor som försöker hitta sin egen identitet i en hård värld full av misstänksamhet och omdömeslöshet.

När deras sexuella attraktion slocknar växer ångest och förtvivlan. Det finns en bedräglig tröst i eländet, alkoholen. Men ensamhet och hopplöshet botas inte med sprit. Allt djupare sjunker kvinnorna ner i en passivitet som de inte kan ta sig ur. Det är lättast att bara hänge

KOPIERINGSUNDERLAG • ALL A TIDERS KL ASSIKER

© 2009 Författarna och Natur & Kultur • ISBN 978-91-27-41732-8

Alla Tiders Klassiker

4

Tryckta källor

Elektroniska källor

Brontë, Charlotte, 1992: Jane Eyre. (Översättning: Ingegärd von Tell). Stockholm: Natur & Kultur.

Franzén, Carin, 2008: ”Förord”. I: Jean Rhys, 2008: Sargassohavet. Stockholm: Modernista.

Gustafsson, Kerstin, 1977: ”Efterskrift” I: Rhys, Jean 1977: Godmorgon, midnatt! Göteborg: Stegelands.

Helgesson, Stefan, 1996: ”Språket och språkets skugga. Om möjligheten att återvända till en plats”. I: Bonniers litterära magasin (BLM), nr 3, 1996.

Lidbeck, Tomas, 2003: “Jean Rhys” I: Kult. Outsiders och särlingar i litteraturen. Trelleborg: Bibliotekstjänst.

Lindgren, Eva, 2002: ”Jean Rhys”. I: Dagens Nyheter, 2002-01-26.

Rhys, Jean, 1967: God morgon, midnatt! Göteborg: Stegelands.

Ström, Eva, 2006: ”Ström läser Jean Rhys”. I: Sydsvenskan, 2006-12-18.

Alex författarlekikon: ”Rhys, Jean”. www.alex.se (iakttaget: 2009-05-30).

Macondo vägvisare till världslitteraturen: ”Jean Rhys”. www. macondo.nu (iakttaget: 2009-05-30).

✽

TEMA K vinnor i dikt och verklighet Läs någon annan bok om kvinnor och kvinnors verklighet under olika tider, exempelvis någon av nedanstående. Hur skildras kvinnornas livsvillkor? Hur påverkar kvinnorna själva sin livssituation? Jämför med Jean Rhys skildring av Antoinette.

Angelou, Maya: Sång för livet

KOPIERINGSUNDERLAG • ALL A TIDERS KL ASSIKER

© 2009 Författarna och Natur & Kultur • ISBN 978-91-27-41732-8

Chandernagor, Francoise: Konungens allé Ekman, Kerstin: En stad av ljus Eriksen, Inge: Sidenhavet Fairbairns, Zoë: Sarahs döttrar Lord, Bette Bao: Vårmåne Lundberg, Ulla-Lena: Kungens Anna

Alla Tiders Klassiker

5

Jean Rhys Läs vidare!

Resa i mörker är en självbiografisk roman, som utspelar sig i 1910-talets Storbritannien. Boken berättar om den unga Anna Morgans besvikelse då hennes äldre älskare överger henne. Hon hade hoppats på att bli försörjd och få ett tryggt liv. Romanen bygger på Jean Rhys egna dagböcker.

Efter Mr Mackenzie handlar om en kvinna, Julia Martin, som har blivit sviken av den man hon lever tillsammans med. Nu inleder hon ett nytt förhållande med en partner som inte gör henne lycklig. Även romanen Kvartett är självbiografisk och utspelar sig i 1920-talets Paris. Där bodde Jean Rhys tillsammans med poeten Ford Madox Ford som hans älskarinna trots att hans hustru också bodde där. Rhys egen man sitter samtidigt i fängelse och avtjänar ett straff för valutasmuggling.

I Godmorgon, midnatt! berättar Jean Rhys om Sacha Jansen, en medelålders kvinna som inte längre attraherar männen. Ångesten växer och hon blir rädd, både för män och kvinnor och hela mänskligheten.

Sov av sig ruset, damen! heter en novellsamling som skildrar tidlösa kvinnoöden. Precis som i alla Rhys böcker finns här en mörk pessimism.

Gruppuppgifter Arbeta i biblioteket eller via internet och ta reda på mera om: • Charlotte Brontë och hennes roman Jane Eyre.

• Drottning Victoria (1819–1901) regerade Storbritannien under lång tid. Hennes tid vid makten brukar kallas ”den viktorianska eran”. Man brukar använda ordet ”viktoriansk” som periodbenämning för den här tiden.

Vad står ordet för? Vad menar man med ”viktoriansk”?

• Litteraturhistorien domineras av manliga författare. Ändå är det ett faktum att historien är full av skrivande kvinnor.

I antologin Hundra skrivande kvinnor, del 1–3 (Birgitta Svanberg och Ebba Witt-Brattström, Natur & Kultur) finns ett intressant urval av kvinnliga författare genom tiderna.

Låna antologierna, välj ut några kvinnliga författare och läs texterna. Samtala sedan om det ni tycker är intressant i textavsnittet. Studera också bildmaterialet. Vilka känslor och tankar väcker bilderna? Hur skulle ni beskriva kläder och miljöer i bilderna? Presentera era texter och bilder på lämpligt sätt.

KOPIERINGSUNDERLAG • ALL A TIDERS KL ASSIKER

© 2009 Författarna och Natur & Kultur • ISBN 978-91-27-41732-8

• Jean Rhys romaner beskriver en krass, hård verklighet för kvinnorna. Precis som litteraturen under 1800-talet och 1900-talet närmade sig verkligheten, präglades även måleriet av en ny saklighet. Studera exempelvis några kvinnliga målare som representerar verklighetsmåleriet: Anna Ancher från Danmark (en av de berömda Skagenmålarna), Helene Schjerfbeck från Finland, Harriet Backer från Norge och Hanna Pauli från Sverige.

Skaffa bilder på deras målningar och studera dem.

Vad föreställer målningarna? Hur har konstnärerna komponerat dem? Hur kommenterar ni färgerna?

• Jean Rhys målade med ord och beskriver t ex den västindiska naturen stämningsfullt och detaljerat.

Välj tillsammans ut ett antal naturbeskrivningar i Sargassohavet. Samtala om beskrivningarna och hur ni föreställer er dem. Måla sedan tillsammans någon av naturskildringarna så som ni uppfattar den. Ställ ut illustrationerna och läs upp motsvarande textavsnitt.

Hur tycker ni att ni lyckades?

• Jean Rhys kvinnor är oftast beroende av männen för sin försörjning. I hennes böcker råder ett ojämlikt förhållande mellan män och kvinnor. Hur är det med jämställdheten över huvud taget i vårt eget samhälle? Hur jämställda är vi egentligen? Planera och genomför en undersökning om jämställdheten i vårt samhälle. Tänk på kvinnor, invandrare, ungdomar, avvikande personer. Tänk er att resultatet ska presenteras i en utställning i samband med en ungdomskonferens om människors lika värde.

• Kvinnorna i Jean Rhys böcker är oftast undertryckta och osjälvständiga. Hur ser bilden ut av kvinnan i vårt samhälle? Planera och genomför en undersökning på temat dagens kvinna i massmedia, reklam, rockvideor och på film? Jämför resultatet med Jean Rhys skildring av kvinnans situation. Presentera era slutsatser i en debatt. Utse en debattledare som fördelar ordet bland debattörerna.

• Med ”fabel” menar man en kort resumé av textens huvudhandling. En fabel innehåller inga utförliga detaljer om personer, händelser och miljöer utan redogör bara för det alla väsentligaste på 5–6 rader. Hur skulle fabeln till Sargassohavet bli? Skriv en fabel och jämför sedan med dina kompisar. Hur lyckades ni?

Alla Tiders Klassiker

6

Samtalsfrågor

Jean Rhys Sargassohavet 1 Vad får vi veta om Antoinettes familj?

2 Hurdan är Antoinettes barndom?

11 Vad betyder Rochester för henne? Vad betyder Antoinette för honom?

3 Hur uppfattar du Antoinette som person? Vilka egenskaper har hon?

12 ”Jag är inte van vid lycka”, sa hon. ”Det gör mig rädd” (s 67). Hur ska man förklara att Antoinette är rädd för lyckan?

4 Hur skulle du beskriva förhållandet mellan vita och svarta på ön? Ge några belysande exempel.

13 Hurdan är Rochester som person?

Vilka egenskaper har han? Vad tycker du om honom?

5 ”En svart nigger är bättre än en vit nigger.” Hur tolkar du citatet?

14 Var det rätt av honom att gifta sig med Antoinette? Vad anser du?

6 Rhys skriver ordet ”nigger” i stället för ”neger.” Varför gör hon det?

15 Hur ska man förklara att Rochester ger Antoinette ett annat namn och kallar henne Bertha i stället?

7 De svarta sätter eld på familjen Cosways hus. En liten svart flicka Tia, befinner sig bland åskådarna till branden. Hon har varit kompis med Antoinette. Men nu kastar Tia plötsligt en sten på Antoinette, samtidigt som hon gråter. Varför gråter Tia? Hur tolkar du den scenen?

8 Antoinette vill egentligen inte gifta sig? Hon verkar vara rädd för äktenskapet? Hur kan det komma sig?

9 Antoinette gifter sig mot sin vilja.

Vad anser du om det?

10 Hur skulle du beskriva Antoinettes syn på männen i allmänhet och mannen (Rochester) som hon gifter sig med i synnerhet? Vad kan orsaken vara?

16 Hur ser Rochester på sin hustru? Vad tycker han om henne? Vad kan det bero på?

17 Daniel Cosway skriver ett brev till Rochester och berättar om Antoinette.

Vad skriver han om henne? Var det rätt av honom att skriva brevet till Rochester? Vad skulle du själv ha gjort om du varit i Daniel Cosways situation?

20 ”Så kom jag förbi en orkidé med gyllenbruna blommor på långa kvistar.

En av dem snuddade vid min kind och jag kom ihåg att jag hade plockat några åt henne en dag. ’De är som du’, hade jag sagt åt henne. Nu stannade jag, bröt av en kvist och trampade ner den i leran” (s 72). Hur tolkar du orkidéliknelsen? Vad säger den om Rochester och Antoinette?

21 Hur uppfattar du relationen mellan Antoinette och Christophine? Hurdan är Christophine?

22 Jean Rhys skildrar ofta naturen. Hur uppfattar du naturskildringarna i Sargassohavet? Vilken funktion tycker du att naturbeskrivningarna har?

23 Hur skulle du beskriva den psykosociala och historiska miljön i Sargassohavet? Ge några belysande exempel.

24 Hur skulle du karaktärisera Jean Rhys språk?

25 Vilket omdöme ger du själv boken?

18 Hur föreställer du dig det samhälle som skildras i Sargassohavet? Jämför med vårt eget samhälle. Finns det likheter? Olikheter? Vilka då, i så fall?

19 Hur är kvinnornas situation i det samhälle som Jean Rhys skildrar?

Ge några exempel.

KOPIERINGSUNDERLAG • ALL A TIDERS KL ASSIKER

© 2009 Författarna och Natur & Kultur • ISBN 978-91-27-41732-8

Alla Tiders Klassiker

7

Skr ivu ppgi fter

Jean Rhys Sargassohavet 1 Fundera på Antoinette och Rochester. Hurdana är de som människor? Vilka goda och dåliga sidor har de? Gillar eller ogillar du dem? Varför? När handlar de rätt? När gör de fel?

Varför agerar de som de gör?

Skriv ett personporträtt och berätta om dina intryck av Antoinette och Rochester. Förklara också orsakerna till varför de beter sig som de gör.

Rubrik: Antoinette och Mr Rochester 2 Du vet att Rochester tänker gifta sig med Antoinette mer för hennes pengar än av kärlek till henne. Skriv ett brev till honom och säg vad du tycker om hans planer.

Rubrik: Bäste Mr Rochester!

4 Miljöskildringen är viktig för berättelsen. Jean Rhys använder miljöbeskrivningen för att förstärka det som händer och sker både inom personerna, i deras tankar och känslor, och utanför dem.

Skriv en novell på temat ensamhet och utanförskap.

Låt naturskildringen spela med i handlingen. Med miljöbeskrivningen (ett storstadstorg mitt i natten, en het sommardag på stranden, en taxi i rusningstrafiken etc.) bestämmer du var du ska placera personerna i novellen.

Försök gestalta vad du ser, hör och upplever på platsen. Utgå från olika sinnesintryck och beskriv platsen så att läsaren förstår att det är ett torg på natten, en vacker sommardag etc.

Hitta själv på en passande rubrik.

3 Antoinette är ättling till en slavägarsläkt. Hennes situation är därför svår och hon är ofta rädd. Så möter hon Mr Rochester. Vad hon innerst inne tänker om honom och det första mötet med honom anförtror hon bara sin dagbok.

Skriv några blad i hennes dagbok. Vad skrev hon i den då hon första gången mötte Mr Rochester?

Rubrik: Antoinettes dagbok

KOPIERINGSUNDERLAG • ALL A TIDERS KL ASSIKER

© 2009 Författarna och Natur & Kultur • ISBN 978-91-27-41732-8

Alla Tiders Klassiker

8