Page 1

Gudstjänstens kärnvärden – om relationer, värden och form i gudstjänsten sätter ord på de faktorer som styr gudstjänstupplevelsen, och ger ledning till hur vi ska kunna skapa en öppen och välkomnande gudstjänst. Martin Modéus visar tydliga exempel på vikten av relationsbyggande gudstjänst. Boken innehåller ”den goda gudstjänstens värdebild” som ett verktyg att identifiera sig och arbeta vidare med. Boken ger redskap för att styra gudstjänstutvecklingen åt det hållet, och innehåller även samtalsunderlag för gudstjänstgrupper och andra som arbetar med gudstjänst i församlingen.

Martin Modéus har tidigare varit stiftsadjunkt för gudstjänstutveckling i Stockholms stift, och boken är en sammanfattning av detta arbete. Han är numera biskop i Linköpings stift.

Martin Modéus Gudstjänstens kärnvärden

Vilka faktorer påverkar vår upplevelse av en gudstjänst? Vad är det som omedvetet präglar gudstjänsterna?

ISBN 978-91-526-3314-4

VERBUM

9

789152 633144

Verbum

Gudstjänstens kärnvärden – om relationer, värden och form i gudstjänsten

Martin Modéus


Gudstjänstens kärnvärden – om relationer, värden och form i gudstjänsten

Martin Modéus

VERBUM


Till Maja


Boken har tillkommit med anslag från Ariane Wahlgrens stiftelse, Fotokopieringsfonden och Segelbergska stiftelsen för liturgivetenskaplig forskning. Utgiven med stöd av Samfundet Pro Fide et Christianismo (kyrkoherde Nils Henrikssons Stiftelse)

© 2013 Martin Modéus och Verbum Förlag AB Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet Övriga rättigheter respektive upphovsman OMSLAG OCH ILLUSTRATION Maria Mannberg FORMGIVNING INLAGA Åsa Ulfvebrand FOTO OMSLAG Mats A Sverker TYPSNITT Berling Nova Text, Berling Nova Sans TRYCK Ednas Print, Slovenien 2013 ISBN 978-91-526-3314-4 Verbum Förlag AB • Box 22543 • 104 22 Stockholm Tfn 08-743 65 00 www.verbumforlag.se


Innehåll Förord 14 1. Det viktigaste

17

Bokens kärna: relationer, värde och form

17

Bokens upplägg och innehåll i sammanfattning

23

DEL 1: RELATION, VÄRDE OCH FORM Om användningen av del 1 2. De tre grundrelationerna – gudstjänstens grund Att vara människa Gudstjänstens grund

Samtalsfrågor

26

27

27 28

29

3. Bilder, form och värde – hur talar vi om gudstjänst? Vad är värden och form?

31

31

Omedvetna gudstjänstbilder skapar missförstånd

32

Gudstjänstutvecklingens återvändsgränder – om form och representativt tal

37

Form – om gudstjänsten som ”föremål”

38

Representativt tal – gudstjänstförändring å andras vägnar

39

Vägen framåt: Från form och representativt tal till värdenivån Alla är experter – på sin egen gudstjänstupplevelse En ohotande miljö

43

Värdenivån börjar bli synlig

Samtalsfrågor

43

46

4. Livsvärld och systemvärld

47

Begreppen livsvärld och systemvärld Livsvärldens fokus: relation

47

49

Systemvärldens fokus: organisation

5

51

42

42


Systemvärldens kolonisation av livsvärlden

53

53

Vad är kolonisation?

Vad beror kolonisationen på? Kolonisationen och religionen Jesu kamp med systemvärlden

55 57 58

Om plommonträd och gudstjänstutveckling Doft av levande gudstjänst

63

65 68

Livsvärldens känselspröt: kropp och känslor

Från gudstjänstens problem till dess mänskliga möjligheter 72

Servitrisen i Aten

Smala eller vida värdebilder?

73

När jublar min själ och min kropp mot levande Gud?

Samtalsfrågor

Samspel och motstånd

77

77

Tillbaka till Bengt och Kristina

80

82

6. Värdestyrning och kärnvärden Värdestyrning

74

76

5. Relation, värde och form i gudstjänsten

Samtalsfrågor

69

83

83

Vad är kärnvärden?

86

Kärnvärden i gudstjänsten

88

Den goda gudstjänstens kärnvärden

88

Kärnvärden i den gudstjänst vi firar i dag

89

Högmässan som ”varumärke” – vilka kärnvärden finns där i dag? Att vända utvecklingen Ett gott hopp

Samtalsfrågor

93

95 96

6

91


DEL 2: VÄRDESTYRD GUDSTJÄNSTUTVECKLING Om användningen av del 2 98 7. Om motkrafter

99

Alla vet ju hur en högmässa är … Är gudstjänsten regelstyrd?

100

100

Annorlundaskap och formalisering

102

Annorlundaskapet som ritens arbetsmetod

102

Formaliseringen: stilanpassning är ”magnetisk”

105

Frusna ideologier: en värdebild och dess regelsystem Ett slutet rum som vi inte rår på Systemvärlden i gudstjänsten Den synliga systemvärlden

109

115

120 121

Den osynliga systemvärlden

123

Gudstjänstutvecklingens återvändsgränd

127

Men så här illa är det inte hos oss … 129 Högmässans antivärden

Samtalsfrågor

130

131

8. Livsvärld och systemvärld i teologi och kyrka Teologi: spiritualitet eller systematik?

133

Kyrkan: organisation eller organism? Med livsvärlden som utgångspunkt Att lyssna efter livet

138 143

143 148

Exempel från församlingars liv

Samtalsfrågor

133

150

9. Gudstjänsten i livsvärld och systemvärld Att börja i de mänskliga erfarenheterna Åter till de tre grundrelationerna

151

151

157

Levande gudstjänster – om gudstjänstförnyelse ur livsvärldens perspektiv

157

7


158

Steg 1: Vad är ett gott liv?

159

Steg 2: Vilka värden står i fokus när livet är gott?

Steg 3: Var i gudstjänsten i dag känner vi igen det goda livets värden?

159 160

Steg 4: Hur förstärker vi de goda värdena?

Steg 5: Hur kan systemvärlden stötta livsvärlden?

161

Livsvärld och systemvärld i gudstjänsten – några exempel Exempel 1: Trivsel eller teologi – om välkomsthälsningen Exempel 2: Trygghet eller kontroll – om agendorna

163 163

167

Exempel 3: Från regelsystem till regelsystem – om goda exempel och framgångsrikt församlingsarbete Gudstjänst utan systemvärld?

Samtalsfrågor

169

171

172

10. Att ta fram kärnvärden

173

Kärnvärden i praktiken

173

Värden från livsvärlden

176

Finn kärnvärdena i de goda gudstjänstminnena Prövningsgrunder för värdena

179

Att känna igen ett värde från livsvärlden

180

Värden som gynnar de tre grundrelationerna Öppnande värden och värdebilder Att byta kärnvärden?

Samtalsfrågor

182

182

183

11. Värdestyrd gudstjänstutveckling Värden som vision

185

Visionen som ledstjärna Visionens själ

186

187

En positiv grundhållning Visionen som går överstyr

190 193

När visionen blir en falsk självbild Visioner som sårar

177

194

8

193

185

181


Mänsklig hållning

195

Arbetsformen: Långsamt, långsiktigt, lyhört

195

Om plommonträd och gudstjänstutveckling: att sätta stöttor Exempel 1: Organiserad lyhördhet

200

202

Exempel 2: Att tala i jagform

Exempel 3: Känna doften av värdenas motsats Värden som redskap, fyra arbetssätt Samtala om värdena

203

203

203

Sök ljuset – de tillfällen då värdena redan finns Leta efter ”knutarna”

204

204 205

Samtala om enskilda moment

Värden som redskap, några exempel

206

206

Exempel 1: Ledarskap Exempel 2: Organisation

208

Exempel 3: Gudstjänstens form: värdena styr det vi gör Exempel 4: Gudstjänstens form: nyckeltillfällen

210

212

Exempel 5: Gudstjänstens form: värdeskapande metoder

Samtalsfrågor

198

215

216

12. Livsvärldens mysterium

219

DEL 3: REFLEKTIONER KRING VÅR LÄNGTAN: VÄRDEORIENTERAT ARBETE MED GUDSTJÄNSTENS EFTERLÄNGTADE KÄRNVÄRDEN Om användningen av del 3 221 13. Den goda gudstjänsterfarenhetens värdebild: de vanligaste kärnvärdena 225 Kärnvärden – våra beskrivningar av den goda gudstjänsten Så har orden tagits fram

227

Fördjupning av kärnvärden Vända och vrida på orden De personliga berättelserna

229 230 230

9

226


Låt olika ord tolka varandra

230

”Dra i orden” och hitta deras ytterligheter

232

Tillämpa olika ord på en ”scen” ur det mänskliga livet 233

– och gudstjänsten

Tillämpa ett och samma ord på varje moment i gudstjänsten och i dess förberedelseprocess

233

Kärnvärdenas överdrivna godhet?

233

Samtalsfrågor 14. Gemenskap På riktigt

234 235

236

En kristen gemenskap?

237

Individ och kollektiv, olikhet eller likhet Gemenskap kring gudstjänsten Anonymitet?

239

241

243

Gemenskapens former

Samtalsfrågor

246

15. Delaktighet

247

244

Delaktighet – det goda mötet mellan grupp och människa Aspekter av delaktighet

248

250

Att bli mottagen som den jag är – om respektdelaktighet

250

Många röster skapar gudstjänstens flöde – om dialogdelaktighet Att känna igen liv och samhälle – om perspektivdelaktighet Får jag komma till tals? – om maktdelaktighet

257

Att medvetet visa att det finns plats – om representativ delaktighet Att hjälpas åt – om praktisk delaktighet Delaktighetens utmaning

Samtalsfrågor 16. Glädje

259

261

263

265

Att uppleva glädje i gudstjänsten

265

Är glädjen gudstjänstens främmande fågel?

10

267

252

255 258


Återupprätta glädjens besvärliga ord Humor

269

Trevligt

271

269

Solnedgång, danskt öl och levande gudstjänster

Samtalsfrågor 17. Beröring

274

275

Beröringens mysterium Möta mig själv

276

Beröringsorden

278

276

279

Berörd av världens nöd

Berörd av gudstjänsten, berörd i gudstjänsten?

Samtalsfrågor 18. Helighet

280

281

283

En stämning, känslan av helighet

285

Mötet med det outsägliga, det heliga Mötet med levande, helig Gud

287

Det som finns runt heligheten

289

Heligt och helgat

286

289

Helighet och underkastelse

290

Heligheten och de andra kärnvärdena

Samtalsfrågor

292

293

19. Igenkännande

295

Igenkännande i många dimensioner Den fysiska miljön Musiken

273

295

296

296

Det mänskliga livet – mitt eget liv och Guds tilltal Så här gör vi hos oss Gudstjänstordningen

299 300

De mänskliga relationerna Värdebilden

300

301

11

297


301

Igenkännandets privata dimension

Igenkännandet som skapar främlingskap Hemkänsla

Samtalsfrågor 20. Öppenhet

305 307

Öppenhet som livshållning

307

Öppenhetens många värden

311

Gränser för öppenhet?

313

Gudstjänstens öppna rum

Samtalsfrågor

313

315

21. Trygghet och tillit

317

Ett tryggt och tillitsfullt liv Trygg i gudstjänsten?

320

Bemästringsstrategier Kontroll och tillit

317

320

Svårt att hitta rätt?

323

325

Vägen till tillit i gudstjänsten

Samtalsfrågor

302

304

327

329

22. Äkthet och enkelhet

331

Den mångfacetterade äktheten Att söka sig till det enkla

333

Enkelhetens attraktion

333

Enkelhetens komplikationer

332

334

Äkthet och enkelhet som mänsklig grundhållning Enkelheten som gudstjänstens grundform

338

Äkthet och enkelhet i en mänsklig liturgi

341

Rymd för människan och för Gud

342

Öppet språk och öppna formuleringar

343

Återhållsamhet och tydlighet i formspråket 344

Naturlighet i förhållningssättet

12

344

336


En mänsklig hållning

Samtalsfrågor 23. Närvaro

345

346

347

Varför är jag här?

349

Den undflyende närvaron Närvaro i gudstjänsten Att få med sig själv

350 353

353

Närvaro eller koncentration Närvaro i relation

355

357

Närvaro när tilliten har gått sönder

Samtalsfrågor

360

361

Appendix 1: Dialogkonferens om den goda gudstjänsten

Litteratur

366

13

363


Förord Varje bok har sitt sammanhang. Gudstjänstens kärnvärden har kommit till i efterdyningarna av min tidigare bok Mänsklig gudstjänst (Verbum 2005), i det omfattande uppföljningsarbete som ägt rum i Stockholms stift, där boken kom till, samt i alla de föredrag och seminarier som jag medverkat i både i Sverige och utomlands. Guds­ tjänstens kärnvärden är ett försök att samla upp erfarenheter från en mängd olika sammanhang. Denna bok är en sorts testamente från min tid som stiftsadjunkt i Stockholms stift, då det var gudstjänstfrågorna som var fokus i mitt arbete. Den ska alltså inte uppfattas som ett herdabrev i min nuvarande roll som biskop i Linköpings stift. Snarare är den ett öppet samtalsmaterial som lyfter fram några möjliga aspekter som står att finna i gudstjänstens utveckling. Många andra bilder av gudstjänst och gudstjänstfirande finns, och vi mår väl av att låta många perspektiv brytas mot varandra. Här vill jag lämna vidare de erfarenheter jag samlade ihop som stiftsadjunkt. Bland allt det som varit betydelsefullt för mig, för utvecklingen av tankar och metoder, vill jag särskilt hålla fram gudstjänstutvecklingskurserna som hölls med församlingar från Linköpings stift på Oskarshamns folkhögskola och de kurser som arrangerades i samarbete mellan Strängnäs och Stockholms stift. Kollegerna i dessa sammanhang, nämnda nedan, är djupt delaktiga i det som står i denna bok. Där finns också ett tack till vännerna i det nätverk för värdestyrd gudstjänstutveckling som vuxit fram genom åren. Många har läst boken i fragment eller i dess helhet under resans gång. Många har deltagit i samtal, stora och små, genom åren. I vissa

14


fall har jag fått helt avgörande tips i förbigående av kolleger och vänner. Tack till Ann-Christine Blixth, Erika Alfredssn Bohlin, Peter le Clercq, Sixten Ekstrand, Karin Enerbäck, Katarina Glas, Margareta Gramner, Fredrik Hedlund, Urban Hermansson, Ragnar Håkanson, Per Ingvarsson, Ylva Jansson, Jonny Karlsson, Lennart Lindquist, Fredrik Modéus, Päivi Pykäläinen, Samuel Rubenson, Per Rönnblom, Katariina Sjöblom, Torbjörn Strand, Johan Svedberg, Esbjörn Särdquist, Birgitta Söderberg, Thomas Söderberg och Anna Söderström Wikell. Min hustru Maja har betytt oändligt mycket för grundperspektiven i det jag skrivit. Jag vill tillägna Maja boken, med kärlek och tacksamhet. Linköping, i trefaldighets- och sommartid 2013 Martin Modéus

15


1 DET VIKTIGASTE

Jesus sa: Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren. luk 4:18–19

BOKENS KÄRNA: RELATIONER, VÄRDE OCH FORM För ett antal år sedan läste jag rapporterna från projektet Gudstjänst i mångkulturell miljö. Jag märkte då att ordet enkelhet gång på gång lyftes fram som ett positivt värde i gudstjänsten. Det som gjorde mig brydd var att ordet alltid nämndes i förbigående, ”mellan raderna”. Ingenstans berättade rapportförfattarna vad den positiva enkelheten i gudstjänsten i praktiken är. Mitt intresse för detta undflyende fenomen, som jag vill kalla för gudstjänstens värdedimension, har funnits länge. Många gånger har jag hört människor, just mellan raderna, ge liknande beskrivningar av goda gudstjänsterfarenheter: ”Tänk, jag var med om en sådan fantastisk gudstjänst igår; den var full av glädje, delaktighet och äkthet.” Ändå missade vi ofta det som borde ha varit samtalets utgångspunkt: glädjen, delaktigheten och äktheten. I stället förlo-

17


rade vi oss i diskussioner om gudstjänstens praktiska utformning. Varför hamnade det väsentligaste hela tiden mellan raderna? Dessa erfarenheter inspirerade mig att skriva essän Den kompli­ cerade enkelheten, publicerad i boken Lika olika som andra.1 Märkligt nog kände jag efteråt att detta var något av det viktigaste jag skrivit. Inte för att artikeln i sig var så djupsinnig utan för att den fick mig att ana vittringen av något spännande. Något grep tag i mig. Här fanns mer ... I denna bok, Gudstjänstens kärnvärden: om relationer, värden och form i gudstjänsten, är det just fenomenet ”mellan raderna” som står i fokus. Boken handlar om det där som människor säger i förbigående om gudstjänsten, det där vi alla hört men kanske inte fäst så stor vikt vid. Orden som används är ju hämtade ur det vanliga mänskliga livet, och de är inte så teologiska som vi kanske tror behövs för att tala om gudstjänst: Vem är jag att yttra mig om gudstjänsten, jag är ju inte präst. Bokens idé är att det är här, hos vanliga gudstjänstfirare, som den verkliga kunskapen om gudstjänstutveckling finns. Vad är då detta som finns mellan raderna i en gudstjänst? Jag har under många år samtalat med människor i grupp och enskilt. Jag har lyssnat och samlat intryck, material och berättelser. Mer eller mindre systematiskt har jag försökt lyssna och förstå vad det är man berättar när man ska beskriva den goda gudstjänsten. Ett tidigare försök att beskriva detta finns i boken Mänsklig gudstjänst, i avsnitten om mänsklig värme, inkludering och tillit (s 177–185) – typiska ”värdeord”. För mig har det med åren blivit tydligt att fokus just ligger starkt på ord som har med mänskliga värden att göra. Detta strider i ganska hög grad mot det traditionella gudstjänstutvecklingstänkandet som fäst fokus på gudstjänstens form. 1 Lika olika som andra (2006) är en sammanfattning av projektet Gudstjänst i mångkulturell miljö.

18


Tre begrepp kommer att vara centrala i denna bok, och jag vill därför redan nu lyfta fram dem. Boken handlar om relationer, värden och form och om hur de samspelar respektive motverkar varandra i gudstjänsten. Med relationer menar jag de tre grundrelationerna, dvs. relationen till Gud, relationen till medmänniskan/skapelsen och min relation till mig själv. Det är dessa som Jesus lyfter fram i det (tre-)dubbla kärleksbudet: att älska Gud, medmänniskan och mig själv. Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd. […] Du skall älska din nästa som dig själv. På dessa båda bud vilar hela lagen och profeterna. matt 22:37, 39–40 Detta pekar Jesus själv ut som grunden för det goda livet. Eftersom grunden för den goda gudstjänsten knappast kan vara något annat än grunden för det goda livet måste gudstjänstens kärna vara mötena i dessa livets tre grundrelationer.2 Om relationerna handlar om att vi möts så handlar värden om hur vi möts i gudstjänsten. Vilket rum ger vi varandra? Blir jag tagen på allvar? Blir jag befriad eller betryckt? Möts vi på ett äkta sätt? Blir jag berörd? Talar vi bara om livet i gudstjänsten eller är gudstjänsten i sig ett stycke liv? Vilka värden präglar gudstjänsten, uttalat eller outtalat? Och det handlar då om upplevda värden, inte om symboler för befrielse, äkthet, beröring etc. Begreppet form handlar om vad vi gör när vi möts, allt från kollektupptagning, predikan och psalmval till kyrkkaffe, liturgiska finesser, prästernas tjänstgöringslistor och möblering av kyrkorummet. Här finns alltså tre aspekter av gudstjänsten: relation, värde och form. Boken handlar om hur vi ska få dem att samspela på ett kon2 M. Modéus (2005b:26–38).

19


struktivt sätt, och nyckeln ligger i värdedimensionen. Här finns frågan hur vi möts i de tre grundrelationerna. Detta går djupare än formerna och formernas förändring. Vi behöver bli mer värdeorienterade än formorienterade i arbetet med gudstjänstens utveckling. Vilka värden är det då som präglar en god gudstjänst? Under de många seminarier och kurser om värdestyrd gudstjänstutveckling som jag medverkat i har en sak blivit tydlig: det är en förhållandevis liten grupp ord som återkommer när människor ska berätta om sina goda gudstjänstupplevelser. Dessa har jag sammanställt i tio grupper av värdeord. De ord jag lyfter fram är alltså sammanfattningar och tolkningar av ett större material. Orden som människor spontant använder är: gemenskap, delaktighet, glädje, beröring, helighet, igenkännande, öppenhet, trygghet, äkthet och närvaro. Dessa kommer i boken att kallas för den goda gudstjänsterfarenhetens värdebild för att markera att de beskriver just erfarenheter av goda gudstjänster och inte mer eller mindre välgrundade åsikter om hur gudstjänster borde vara. Bakom vart och ett av värdeorden döljer sig liknande ord med nyanser åt lite olika håll. Dessa ord och nyanser försöker jag tydliggöra i bokens tredje del. Bokens första och andra del handlar om samspelet mellan relation, värde och form på ett mer principiellt plan. Tredje delen är av en helt annan karaktär och består av reflektionstexter över vart och ett av de ord som människor pekar ut för att beskriva sina egna goda gudstjänstupplevelser. De är tänkta som resurser för församlingar som på djupet vill utforska värdedimensionen i sin gudstjänst. Genom goda samtal lär vi känna de värden som bygger den goda gudstjänsten, men inte bara det; genom samtalet skapar vi tillsammans dessa värden. Kapitlen i tredje delen är tänkta som samtalsunderlag för alla som är intresserade av gudstjänsten. Av särskilt stort intresse är att dessa värden kan finnas i princip oberoende av vilken form gudstjänsten har. För djupupplevelsen av gudstjänsten verkar det spela mindre roll om gudstjänsten är

20


högtidlig, avskalad, högkyrklig, gammaldags, karismatisk, varierad, likformig, lågkyrklig eller modern. Formen är av underordnad betydelse så länge som de goda värdena finns där under formerna och ytan. Min erfarenhet visar entydigt att så fort människor ska berätta om vad en gudstjänst betytt på djupet, så lämnar man formnivån och talar på värdenivån. Det viktiga är inte vilka ord, gester eller metoder vi använder utan vilken anda som präglar gudstjänsten. Slutsatsen blir följande: Om dessa värden är så viktiga i männi­ skors upplevelse av vad den goda gudstjänsten i grunden är, så handlar gudstjänstutveckling om att se till att dessa värden skyddas och får växa i den lokala gemenskapen. Värdefrågorna går då alltid före frågorna om gudstjänstens form. Bokens syfte är att inspirera oss att fästa blicken på värdena, alltså att se igenom formerna. Här ligger ett stort arbete framför oss i kyrkan, för under decennier har gudstjänstförnyelsen styrts av tanken att om vi ändrar på formerna så kommer vi att få goda värden i gudstjänsten. Problemet är att när vi ändrar om formerna när vi borde tala om värdena så skapar detta ofta konflikter. Därmed hotas de goda värdena. Den tanke jag driver i boken är att vi i stället ska börja gudstjänstfördjupningen i värdena, eftersom de då kommer att påverka hur vi upplever formerna. Då funderar vi inte så mycket på vad det är vi gör utan lägger i stället krutet på att fråga hur vi gör det vi gör – det må vara högtidligt eller avskalat, gammaldags eller modernt. När de goda värdena får stå i fokus så märker vi att de går att förverkliga i många olika former. Då blir frågan om gudstjänstens former – eller formförändringen – inte lika laddad och kontroversiell längre. Jag vill teckna värdestyrningsperspektivet så tydligt som möjligt, så att var och en kan ta det som passar och använda det i sitt eget samman­hang.

21


I Lukasevangeliets början framträder Jesus i synagogan i Nasaret, och han håller där en sorts programtal när han citerar Jesajas bok: Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna be­ frielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren. luk 4:18–19 Om Jesus i det dubbla kärleksbudet lyfter fram relationernas fundamentala betydelse, så ger han här en vision av det goda mänskliga livet. De ord han lyfter fram är glädje, befrielse, seende (som man i överförd bemärkelse kan tolka som äkthet, dvs. att man vågar se sanningen och leva i den) och nåd. Glädje, befrielse, äkthet och nåd; kanske kan vi betrakta detta som essensen av värden för att beskriva ett gott mänskligt liv. Vi hör det i beskrivningen av Jesus i Joh 1:14: han var fylld av nåd och sanning. Jesus skapade det rum där både äkthet/sanning och nåd får plats. Det skapar befrielse, och där befrielsen bor växer glädjen. Dessa ”Jesu kärnvärden” är djupt mänskliga, och så är det också med de ord som människor använder för att identifiera vad som är en god gudstjänst. I den mänskliga gudstjänsten möts det goda mänskliga livet och den goda gudstjänsten. Och människors val av uttryck nästan bevisar att den goda gudstjänsten bokstavligen står på samma grund som det goda livet. Sammanfattningsvis handlar detta om liv i ordets djupa bemärkelse. Det är ingen tillfällighet att människor ofta kallar goda gudstjänster för levande gudstjänster. Då är det gott att Jesus också beskriver sitt uppdrag med orden: Jag har kommit för att de ska ha liv, och liv i överflöd (Joh 10:10).

22


BOKENS UPPLÄGG OCH INNEHÅLL I SAMMANFATTNING Boken är uppdelad i tre delar, där den första delen börjar med ett resonemang om livets och gudstjänstens grund, de tre grundrelationerna, de som Jesus lyfter fram när han ger oss kärleksbudet. Att få dessa relationer att leva är gudstjänstutvecklingens yttersta mål. Hur talar vi då om gudstjänsten i våra församlingar när vi vill att den ska leva? Ofta fastnar vi i frågor om gudstjänstens form och i det som här kallas representativt tal, dvs. att vi talar å andras vägnar. Vägen till ett mer äkta samtal om gudstjänst presenteras i boken som att tala erfarenhetsbaserat om gudstjänsten. När människor ska beskriva sina erfarenheter av den goda gudstjänsten nämner man den goda gudstjänsterfarenhetens värden (se ovan). Men andra värden som ibland styr gudstjänsten är till exempel ordning, oföränderlighet, kostnadseffektivitet, underordning, tradi­ tion. Hur skiljer vi de eftersträvansvärda värdena från andra värden? För att hjälpa oss att identifiera vilken sorts värden som skapar den goda gudstjänsten introduceras distinktionen mellan livsvärld och systemvärld, två olika aspekter av det gemensamma livet. Båda är goda och nödvändiga, men deras samspel är inte okomplicerat. Livsvärlden handlar om den relationella, mellanmänskliga aspekten av livet, medan systemvärlden handlar om den organisatoriska aspekten. Det är tydligt att de värden som skapar den goda gudstjänsten primärt är hämtade ur livsvärlden. Här börjar vi också kunna skönja gudstjänstens problem: religionerna tycks ha en tendens att ha sitt fokus i systemvärlden. Religiösa sammanhang blir ju lätt auktoritära och regelstyrda och upplevs ofta som rigida. Kyrkliga sammanhang upplevs ibland som överorganiserade och byråkratiska. Kanske kan man som en minsta gemensamma nämnare i reformatorernas arbete se ett patos för att värna livsvärlden mot systemvärlden. I påfallande hög grad stämmer

23


detta med Jesu sätt att agera under hans tid på jorden: han gick emot den etablerade religiositeten för att värna livet. Alla har erfarenhet av hur man agerar värdestyrt i livet – så fungerar vi ju i vardagen. Därför ligger den levande gudstjänsten närmare oss än vi tror. I slutet av den första delen finns tankar om hur nya dimensioner kan öppnas i gudstjänsten när fokus flyttas till kärnvärden, hämtade ur livsvärlden. Den andra delen fördjupar den första. Den ger dessutom praktiskt inriktade tankar om hur man kan arbeta för att förverkliga en gudstjänstmiljö som är rik på de goda värden som människan tycks längta efter. Här finns beskrivningar av hur man arbetar visionsinriktat med hjälp av kärnvärden och hur man håller en uthållighet och långsiktighet i arbetet. Gudstjänstens form, dess reglemente, rollfixering och ordningstänkande är i sin traditionella utformning starkt systemvärldsinriktad. Ofta finns också under ytan frusna värdebilder, dvs. rester av gamla tiders värden som omärkligt styr vad som är passande eller inte i gudstjänsten. Här finns ursprunget till den ganska vanliga frågan om den traditionella gudstjänsten: Varför är det så stelt i kyrkan? Kärnvärdena skapar helhetsintrycket i gudstjänsten. Så är det redan i dag, eftersom inget sammanhang är värdefritt, men det sker oftast utan att vi är medvetna om det. Genom att medvetandegöra oss om vilka värden vi vill ska styra gudstjänsten kan vi förstärka dem. En grundtanke i denna del är att det är den gudstjänstfirande församlingens gemensamma värden som ska styra gudstjänsten, eftersom präster kommer och går medan församlingar består. Då blir det gemenskapen som bär värdena, och hela ansvaret hamnar inte på enskilda individers axlar. I bokens tredje del finns enkla reflektionstexter kring vart och ett av värdena gemenskap, delaktighet, glädje, beröring, helighet, igenkän­

24


nande, öppenhet, trygghet, äkthet, närvaro, dvs. ”den goda gudstjänst­ erfarenhetens värdebild”. En huvudpoäng med samtalet om de goda värdena är att vi skapar värdena i vår gemenskap. Samtalet i sig skapar ju till exempel gemenskap. Att vrida och vända på frågan om öppenhet skapar i sig öppenhet etc. Samtidigt behöver vi alltid problematisera värdena. Varför dyker till exempel inte värdet ”engagemang för rättvisa och miljö” upp? Är det för att denna aspekt döljer sig i de värden som människor lyfter fram – eller för att gudstjänsten har blivit ett reservat som vi tar vår tillflykt till för att slippa engagemanget? Dessa texter försöker komplicera orden, vrida och vända på dem så att de blir rikare och mångtydigare – för så är det med värden. Glädje, till exempel, betyder inte samma sak för alla. Äkthet är ett komplicerat ord; hur är vi ”äkta” tillsammans utan att bli gränslösa? Här ser vi också att vissa ord, till exempel delaktighet och igenkännande, rymmer fällor som ibland kan göra att användningen av dem direkt motverkar det syfte som man haft. Reflektionstexterna är små mattor av associationer och frågor som kan väcka egna tankar och lust att tränga djupare i dessa djupt mänskliga frågeställningar.

25


Gudstjänstens kärnvärden – om relationer, värden och form i gudstjänsten sätter ord på de faktorer som styr gudstjänstupplevelsen, och ger ledning till hur vi ska kunna skapa en öppen och välkomnande gudstjänst. Martin Modéus visar tydliga exempel på vikten av relationsbyggande gudstjänst. Boken innehåller ”den goda gudstjänstens värdebild” som ett verktyg att identifiera sig och arbeta vidare med. Boken ger redskap för att styra gudstjänstutvecklingen åt det hållet, och innehåller även samtalsunderlag för gudstjänstgrupper och andra som arbetar med gudstjänst i församlingen.

Martin Modéus har tidigare varit stiftsadjunkt för gudstjänstutveckling i Stockholms stift, och boken är en sammanfattning av detta arbete. Han är numera biskop i Linköpings stift.

Martin Modéus Gudstjänstens kärnvärden

Vilka faktorer påverkar vår upplevelse av en gudstjänst? Vad är det som omedvetet präglar gudstjänsterna?

ISBN 978-91-526-3314-4

VERBUM

9

789152 633144

Verbum

Gudstjänstens kärnvärden – om relationer, värden och form i gudstjänsten

Martin Modéus

9789152633144  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you