VERKSTADSHANDBOKEN 15
L채rarhandledning med facit
Innehåll
Läromedlet består av 3 delar 1 Hur läromedlet kan användas 2 Kommentarer till verkstadshandboken 4 Arbetsplan 6 Facit 7
ISBN 978-91-47-11561-7 © 1997 Nils-Olof Eriksson, Bo Karlsson och Liber AB Teckningar: Ingvar Andersson Tionde upplagan 1 Tryck: Sahara Printing, Egypten 2014 Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommun/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 11398 Stockholm. tfn 08-6909090. www.liber.se Kundservice tfn 08-6909330, fax 08-6909301, e-post: kundservice.liber@liber.se
Läromedlet består av 3 delar Verkstadshandboken
som innehåller 18 kapitel. Redan på omslaget finns kapitelindelningen med sidhänvisningar. Varje kapitel börjar med en innehållsförteckning. Vissa innehållsförteckningar hänvisar till andra kapitel.
Längst ner på många sidor i handboken finns hänvisningar till andra sidor. Detta för att man snabbt ska hitta uppgifter som anknyter till den sidan. För att ytterligare underlätta sökandet av uppgifter finns ett alfabetiskt register längst bak i boken.
Övningshäftet
som är framtaget för att underlätta användningen av Verkstadshandboken. Häftet har samma kapitelindelning som handboken. I varje kapitel finns: • introduktion som ger information om kapitlet • Kapitlen Fräsning, Svarvning, Borrning/hålbearbetning och Gängor och gängning har en längre introduktion som ger eleven fördjupad kunskap i arbetsgången vid val av skärdata. • uppgifter som lär eleverna att söka information i handboken. Genom att arbeta med övningshäftet blir eleverna väl förtrogna med handboken samtidigt som de får yrkesteoretiska kunskaper.
Lärarhandledning
med facit till övningshäftet.
1
Hur läromedlet kan användas
Genom att arbeta med Verkstadshandboken tillsammans med övningshäftet lär sig eleverna snabbt att hitta i handboken, och får ökad färdighet i att använda denna. Varje elev bör ha en egen Verkstadshandbok. Häftet kan användas både individuellt och i grupp. Förslag till arbetsordning: 1. Gå igenom handboken Börja gärna i grupp med att bläddra igenom hela Verkstadshandboken. 2. Arbeta med introduktion och uppgifter • Låt eleven följa arbetsordningen i introduktionen. • Därefter löser eleven uppgifterna som är träning i att söka information i handboken, men som också ger yrkesteoretiska kunskaper. ‑‑ Till en del uppgifter finns exempel med färdiga lösningar och svar. Om lösningen innehåller tabeller eller nomogram, är pilar och ringar inlagda som visar eleven hur det går till att få fram svaret. OBS! Det är bra om eleven går igenom exemplen, även om det inte behövs för att lösa uppgifterna. ‑‑ Svarslinjer finns till varje uppgift. En del uppgifter kräver delsvar, för dessa finns svarslinjer inom parentes. Beräkningar gör eleven på separat papper. ‑‑ Introduktion och uppgifter kan genomföras i kapitelordning, eller i den ordning som passar eleven, t.ex. i anslutning till yrkesarbetet. ‑‑ För att du som lärare ska veta vilket kapitel eleverna har arbetat med, kan arbetsplanen på sidan 6 användas. ‑‑ Skärdata är valda för bearbetning under stabila förhållanden i maskiner med tillräcklig motoreffekt. Det innebär; att vid lösning av vissa uppgifter kommer svaren att bli höga varvtal, varvtal som kanske inte går att uppnå med skolans maskiner. Det är viktigt att läraren tar upp en diskussion och förklarar hur man anpassar sig till verkliga förhållanden. Det är också viktigt att påpeka att för chuckar, verktyg och arbetsstycken finns begränsningar i varvtal. För roterande verktyg finns ibland krav på balansering.
2
Facit till övningshäftet finns i denna lärarhandledning (sidorna 7–13). Facit får fritt kopieras inom en skolenhet. Till vissa uppgifter finns det alternativa svar. Alternativet står då inom parentes.
Om du föredrar att bedriva undervisning i grupp vid genomgång av vissa sidor i Verkstadshandboken, kan stordior vara bra att använda. Lämpliga sidor i handboken som kan förstoras till stordior är: 6 Val av skärdata 7 Skärhastigheter och matningar/skär 16 Skärhastigheter till varvtal 17 Matning/skär till bordmatning 83 Invändig gängning, håldiametrar 168 Bestämning av ämneslängd, med avdragsmetoden 200 Toleranslägen 201 Toleransvidder 202 Lägesavmått för hål 220–223 Generella toleranser 237 Ytstrukturer 256–257 Materialgrupper 288 Härdning 326–327 Storheter och enheter; omräkningsnomogram och omräkningsfaktorer 343 Skyltar och signaler.
3
Kommentarer till Verkstadshandboken
• I handboken förekommer många uppgifter hämtade från standarder. Ofta återges inte hela tabeller utan ett urval av de mest användbara uppgifterna. Officiellt gällande standard är endast senast av SIS publicerade utgåvor. • Vid beräkning av skärdata måste man först bestämma materialgrupp. Materialgruppsindelning finns på sidorna 256–257. • Skärhastigheter anges alternativt utan eller med skärvätska för: –– svarvning med snabbstålsverktyg, sidan 27 –– borrning med snabbstålsverktyg, sidan 67 –– upprymning med snabbstålsverktyg, sidan 69 –– bygelsågning, sidan 102. • Skärhastigheter anges alternativt för obelagda eller belagda verktyg för: –– fräsning med snabbstålsverktyg, sidan 7 –– borrning med snabbstålsverktyg, sidan 67 –– brotschning med hårdmetallverktyg, sidan 71 –– konisk försänkning med snabbstålsverktyg, sidan 72 • Skärdata för bearbetning vid fräsning, svarvning, borrning/hålbearbetning och gängning är anpassade för stabila förhållanden i maskiner med tillräcklig motoreffekt. Dessa riktvärden får anpassas till aktuell bearbetningssituation med tanke på: ––stabilitet hos arbetsstycke och verktyg ––maskinens stabilitet och motoreffekt ––verktygets utslitningstid ––bearbetningsekonomi • Om man ska bearbeta ett material som inte återfinns i skärdatatabellerna, kan man först gå till materialkapitlet och leta upp ett material med liknande materialdata som det material som ska bearbetas. Om brottgräns eller hårdhet inte finns med i mekaniska egenskaper i materialkapitlet finns det en tabell på sid 287 där det finns en jämförelse mellan hårdhet och brottgräns för stål. • Vid ansats och spårfräsning måste medelspåntjockleken uppmärksammas, se sidan 14. • Till en del tabeller och formler finns exempel som förklarar hur man använder respektive tabell eller formel. Se tex sidan 167, där finns en formel för beräkning av ämneslängd, som följs av ett exempel som förklarar formeln. • Lämplig arbetsgång för val av skärdata finns för: –– fräsning på sidan 6 –– svarvning på sidan 24 –– borrning/hålbearbetning på sidan 66 –– gängning på sidan 76. • Följande finns endast i kapitlet Fräsning: –– skärhastighet till varvtal på sidan 16 –– kodnyckel för vändskär på sidorna 18–19 –– skärvätskor på sidan 22. I övriga kapitel finns hänvisningar till dessa sidor. • För omvandling av skärhastighet till varvtal finns på sidan 16 både nomogram och formel. Samma gäller för omvandling av matning/skär till bordmatning på sidan 17 och omvandling av varvtal till periferihastighet på sidan 54. 4
• Delningsdockan som kan användas för fräsning, borrning och ritsning beskrivs endast i kapitlet Fräsning på sidorna 20–21. • Förutom tabeller och fakta finns ett antal råd på följande sidor/kapitel: –– sidan 25, råd för val av matning vid svarvning –– sidorna 27 och 34, råd för avstickning vid svarvning –– sidan 42, säkerhetsråd för slipning –– kapitel Slipning, slipråd för varje slipmetod –– sidan 78, råd för gängning i maskin med gängtapp eller gängsnitt –– kapitel Sågning, råd för handsågning, bygelsågning, cirkelsågning, bandsågning och hålsågning –– kapitel Svetsning och skärning, svetsråd för olika typer av material samt råd för bågmejsling och gasmejsling –– sidan 303, råd för åtdragningsmoment –– sidan 316, råd för limning –– sidan 318, råd för smörjning –– sidan 321, råd för målning ––sidan 344, säkerhetsråd för arbete med elektrisk utrustning. • I kapitlet Gängor och gängning finns i avsnittet om gängtappar en text som förklarar skillnaden mellan färdiggängtappar, seriegängtappar och pressgängtappar. • Svetsdata för MIG/MAG-svetsning finns i tabellform på sidorna 130 och 132–133. • Svetsdata för TIG-svetsning finns i tabellform på sidorna 134 och 136.
• För beräkning av ämneslängd vid kantbockning och kantpressning beskrivs 2 metoder på sidorna 167–168. Observera att beskrivningarna är placerade i avsnittet om kantbockning.
• Minsta inre bockningsradie för kantpressning återfinns i avsnittet om kantbockning på sidan 169.
• Kapacitet vid rundbockning finns för 3 olika förutsättningar på sidorna 174–177. • I kapitlet Mätning finns exempel på mätmetoder för mätning av form- och lägetoleranser. I standard SS 2650 utgåva 1, beskrivs flera mätmetoder. • I kapitlet Mätning finns ett avsnitt om kalibrering av mätdon. • Kapitlet Material börjar med en beskrivning av Europastandard för material på sidorna 252–255. • Om det finns en gällande europastandard (SS-EN) för ett material, anges den som första alternativ med liknande svensk standard (SS) inom parentes. • Kapitlet Material innehåller ett urval av vanligt förekommande material. Varje material (utom gjutjärn) har ett prisindex där indexet är baserat på priset för konstruktionsstål SS-EN 10025-2:2004 – S235JR (SS 1312). • I kapitlet Material har inte uppgifter om svetsning tagits med. Istället hän visas till kapitlet Svetsning och skärning. • Vikttabellerna på sidorna 291–293 gäller för stål, beräkning av vikt för andra material är beskrivet på sidan 294. • Regler för skyltar och signaler finns på sidan 343. • El-behörighet beskrivs kortfattat på sidan 344. • Engelsk-Svensk ordlista finns på sidorna 347–357. • Alfabetiskt register finns på sidorna 358–360.
5
Best.nr 47-11561-7 Tryck.nr 47-11561-7