9789177410188

ortodonti

VILKEN BETYDELSE HAR EN BETTAVVIKELSE FÖR oral hälsa, funktion och psykosocialt välbefinnande?

–

Boken beskriver bettets utveckling och i vilken utsträckning vi kan styra den, vad vi vet om samspelet mellan funktion och bettutveckling och hur vi kan använda denna kunskap. Den lyfter vad man bör tänka på inför en eventuell profylaktisk, interceptiv eller korrigerande behandling. Författarna utgår från bettavvikelsens följder, inte enbart deras förekomst.

Boken går också igenom behandlingsbehov, behandlingsmetoder, lämplig tidpunkt för behandling, behandlingsprinciper för barn med LKG, syndrom eller funktionsnedsättningar, ortodonti för vuxna samt utvärdering av vårdkvalitet och prioriteringsindex. Den vänder sig till yrkesverksamma inom allmäntandvård samt till studerande på tandvårdsutbildningarna.

varför? när? hur? mohlin

· fo llin · hagberg

Författarna är tandregleringsspecialister med lång erfarenhet av klinik, undervisning och forskning vid Odontologiska fakulteten, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. BENGT MOHLIN som professor i ortodonti, MARIE FOLLIN som odont.dr och lektor i ortodonti och CATHARINA HAGBERG som docent, verksam vid avdelningen för käkortopedi, Odontologiska kliniken, Göteborg.

ISBN 978-91-7741-018-8

9

789177 410188

MODERN ODONTOLOGI

Ortodonti Varför? När? Hur?

BENGT MOHLIN MARIE FOLLIN CATHARINA HAGBERG

Ortodonti VarfÜr? När? Hur?

Bengt Mohlin, Marie Follin och Catharina Hagberg

Alla produktnamn som nämns i boken är inregistrerade skyddade varumärken.

© 2017 Författarna och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7741-018-8 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.

REDAKTÖR:

Linnéa Isheden Catharina Ekström O M S L A G S F O T O : Istockphoto G R A F I S K F O R M : Anna Hild/Roger Johansson F O T O N : Författarna OMSLAG:

Tredje upplagan, första tryckningen Den första upplagan utkom 2004 Tryck: Dimograf, Polen 2017 Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se

Innehåll Förord

7

1. Introduktion

9

2. Växt, utveckling och funktion Växt och bettutveckling Bettmorfologi och funktion Temporomandibulär dysfunktion (TMD)

3. Diagnostik och diagnostiska hjälpmedel

13 13 19 25

33

Ortodontiska diagnoser 33 Anamnes 45 Kompletterande undersökningar 47

4. Bettavvikelser – konsekvenser A. Platsbrist B. Platsöverskott C. Postnormala bett – stora överbett D. Prenormala bett – frontal invertering – stora underbett E. Öppna bett F. Djupa bett G. Transversella avvikelser, kors- och saxbett H. Eruptionsstörningar I. Antalsvariationer

5. Bettavvikelser – behandlingsprinciper A. Platsbrist B. Platsöverskott C.1 Postnormalt bett med stort överbett C.2 Postnormalt bett med retroklinerade överkäks incisiver D. Prenormalt bett med frontal invertering E. Öppet bett F. Djupt bett G. Transversella avvikelser, kors- och saxbett H. Eruptionsstörningar I. Antalsvariationer

53 53 55 56 58 60 61 61 63 64

66 66 71 73 74 75 76 77 78 80 82

6. Optimal behandlingstidpunkt Primära bettet och det tidiga växelbettet Sena växelbettet Permanenta bettet Den vuxna individen Sammanfattning av behandlingstidpunkt

7. Behandlingsbehov

84 84 87 89 90 90

91

Behandling motiverad av avvikande bettutveckling eller risk för tandskador 91 Behandling motiverad av hänsyn till oral hälsa eller funktion 94 Behandling motiverad av psykosociala skäl 99 Den sammanvägda bedömningen 101

8. Läpp–käk–gomspalt, kranio-/orofaciala syndrom och barn med funktionsnedsättningar 103 Läpp–käk–gomspalt (LKG) Kraniofaciala syndrom Barn med funktionsnedsättningar – ortodonti

9. Biomekaniska principer A. Vävnadsreaktioner vid ortodontisk behandling B. Förankring C. Material

10. Ortodontisk apparatur

103 106 114

119 119 124 126

139

Ortodontiska band 139 Extraoral apparatur 141 Lingualbågar (LIB) 144 Klammerplåtar 148 Funktionskäkortopedisk apparatur 152 Fast apparatur – en översikt 157 Ortodontiska brackets 158 Ortodontiska bågar 160 Fast apparaturbehandling 161 Information och instruktion till patienten 163 Kontroll av kooperation 166 Besöksintervall 167

11. Risker och bieffekter med ortodontisk behandling 170 Allmänt 170 Rotresorptioner 170 Emaljskador 171 Parodontala skador 173

12. Ortodontisk behandling av vuxna

175

Frekvenser och orsaker till bettavvikelser 175 Faktorer som styr behandlingsefterfrågan 177 Behandlingstekniska skillnader mellan barn och vuxna 178 Exempel på behandlingsindikationer inom vuxenortodonti 180 Sammanfattning 192

13. Vårdkvalitet, utvärdering, index

193

Kvalitetsutveckling 193 Modell för ortodontisk behovsselektion 199 Prognos 201 Ortodontiska index 203 Exempel på behandlingsbehovsindex 205 Behovsselektion i övriga nordiska länder 212 Utvärdering av ortodontisk behandling 216

Referenser 221 Behandlingsbehov – index 221 Intervju- och enkätmetodik 231 Ansiktsutveckling – bettutveckling – funktion 232 Behandling – prognos – bieffekter 242 Vävnadsreaktioner 249 Material 251 LKG, orofaciala syndrom och funktionsnedsättningar 253

Sökregister 256

7

Förord I denna bok vill vi särskilt lyfta fram beslutsprocesserna bakom profylaktisk, interceptiv och korrigerande ortodontisk behandling. Vi vill förmedla ett synsätt där tyngdpunkten vilar på analysen av följderna av bettavvikelserna och därmed skifta fokus från ett morfologiskt betraktelsesätt. Utgångspunkt för detta är en utförlig genomgång av bettavvikelsernas konsekvenser.

De behandlingsmetoder som beskrivs är särskilt användbara inom ortodonti i allmänpraktik. Boken ger också information om principerna för behandling av barn med LKG, syndrom eller funktionsnedsättningar samt information om ortodonti för vuxna. Avslutningsvis diskuteras olika aspekter på ortodontisk vårdkvalitet.

Boken vänder sig till studenter vid odontologiska fakulteter och till tandvårdspersonal i allmänpraktik.

Göteborg i februari 2017 Bengt Mohlin Marie Follin Catharina Hagberg

9

1. Introduktion Att bedöma när och i vilka fall det är lämpligt att korrigera bettavvikelser är en av de viktigaste uppgifterna för allmäntandläkare inom ortodonti. Dessa ställningstaganden inrymmer en bedömning av psyko­ social tillfredsställelse och av oral hälsa och funktion hos individer som oftast är under växt och utveckling. Bedömningarna innefattar såväl nuläge som förväntad utveckling. Det är också nödvändigt att kunna fastslå om det har uppstått hinder för en normal bettutveckling. Tandläkaren måste också kunna identifiera risker för tandskador i samband med avvikande tandframbrott eller viss bettmorfologi.

Ortodonti kan direkt översättas med raka tänder. Avvikelser i ortodontisk mening tolkas utifrån en konstruerad norm för vad ett ”normalt” eller ”idealt” bett är. Avvikelser från normen får aldrig betraktas som sjukdomstillstånd. De diagnoser som används i ortodonti ska enbart ses som morfologiska beskrivningar av avsteg från konceptet normalbett. Sådana avsteg behöver inte innebära problem.

Till grund för ett beslut om ortodontisk behandling ligger • en bedömning av att en bettavvikelse på kort eller lång sikt ökar riskerna för störningar av oral hälsa eller funktion • att patienten på olika sätt inte känner sig tillfreds med sin bettsituation.

Den riskbedömning och prognos som tandläkaren förväntas kunna göra och informera patienten om baseras oftast på epidemiologiska data. Svårigheten att därifrån ge individanpassad information är uppenbar. Patientens eget önskemål om korrigering av en bettavvikelse kan bero på missnöje med estetik, känsla av dålig avbitningsfunktion eller tuggkomfort, upplevelse av instabila eller ojämna tandkontakter och obehag på grund av påbitning på slemhinnor. Olika individers tolkningar av samspelet mellan oral hälsa eller funktion och bettmorfologi kan vara mycket varierande. Det är synnerligen viktigt att försöka tolka patientens syn på sitt bett och de önskemål om förändringar patienten har. Förutom att värdera hur starkt en individ önskar en förändring bör tandläkarens roll vara att bidra med saklig information om konsekvenser av bettavvikelser samt om tidsinsats, omfattning, prognos och risker med en eventuell behandling. Patienten ska naturligtvis också informeras om vilka alternativa behandlingar som kan komma ifråga.

Det ortodontiska normbegreppet belastas av att flertalet individer inte

10

1 • Introduktion

uppfyller kriterierna för det så kallade normala bettet. Omkring 75 procent av de barn som undersökts uppvisar varierande grader av avsteg från normalbettsnormen.

Det är frestande att ge urvalet av patienter för ortodontisk behandling ett sken av objektivitet genom att använda index som urvalsinstrument. Syftet med ett index för prioritering är att skapa en brytpunkt under vilken samhället inte kan ställa upp och erbjuda kostnadsfri eller rabatterad tandvård. Det index som har använts i Sverige under lång tid har utvecklats av Socialstyrelsen och baserar sig till stora delar på graden av avsteg från normalbettet, med vissa tillägg för funktionella avvikelser. Det är underförstått att behandlingsbehovet är större ju större bettavvikelsen är. Det vetenskapliga underlaget för hur konsekvenserna av bettavvikelser ska bedömas var mycket bristfälligt då indexet lanserades 1967.

Under 1970-talet presenterades index som huvudsakligen baserades på funktionella avvikelser, exempelvis det svenska Need-treat­ ment-indexet (NT-indexet). Prioritering som främst grundas på bettfysiologisk profylax har inte fått stöd i senare forskning. Ett annat synsätt har presenterats i några index som nästan helt bygger på hur ett antal människor bedömer hur angelägna vissa estetiskt motiverade förändringar är. Dessa individer förväntas då representera samhällets syn på vad som är estetiskt acceptabelt. Först under senare tid har index presenterats som tar hänsyn till såväl psykosocial påverkan som konsekvenser för hälsa och funktion. Visuella skalor har föreslagits för bedömning av estetisk olägenhet. Den grundläggande svagheten med index kvarstår dock – att de dåligt tar hänsyn till de stora individuella variationerna i acceptans av bettavvikelser.

Värderingar av bettets estetik och andra subjektivt upplevda av­­ vikelser har troligen varierat avsevärt under tidens gång. Går vi något hundratal år tillbaka i tiden var den begränsade tandvård som fanns att tillgå nästan uteslutande inriktad på att stilla smärta och slå ut svåra infektioner. Behandling innebar oftast extraktion av skadade tänder.

Under slutet av förrförra seklet ökade kariesproblemen dramatiskt och ställde krav på en kraftig utbyggnad av tandvården. Den motiverades bland annat av hög skolfrånvaro på grund av problem med tänderna.

Före denna tid var tandhälsa ett problem av mer underordnad betydelse. Detta gällde även större avvikelser i bettets och käkarnas utveckling.

Fram till förra seklet var sådana avvikelser mycket sällsynta beroende på ett bättre fungerande samspel mellan funktion och morfologisk utveckling. I vår tid har troligen den subjektiva upplevelsen av att ha ett väl fungerande och estetiskt acceptabelt bett fått en ökad betydelse för många individer. Att ha tänder eller inte är knappast av avgöran-

1 • Introduktion

de betydelse för en individs överlevnad. Tändernas betydelse för det personliga välbefinnandet ska dock inte underskattas med hänsyn till munregionens betydelse bland annat vid kommunikation och för att bli socialt accepterad. Att tillmötesgå krav i dessa avseenden måste ses som en viktig uppgift för tandvården idag.

Viktiga faktorer vid bedömningen av en patients behov av ortodontisk behandling är behandlingens omfattning, risk för skador och, inte minst, förutsättningar för en bestående förändring. Det är nödvändigt att patienten får fullständig information om alla dessa aspekter.

Det har länge framför allt varit barn och ungdomar som har fått ortodontisk behandling. Ibland finns sakliga skäl till en sådan prioriter­ ing. Funktionsstörande avvikelser som kan påverka fortsatt växt och utveckling negativt, såsom tvångsbett, ska naturligtvis tas om hand tidigt. Samma sak gäller stora överbett, där tidig behandling kan medverka till minskad risk för traumatiska tandskador. Den här typen av åtgärder är ofta interceptiva eller profylaktiska till sin karaktär. Med interceptiv ortodonti menas att en miljömässigt orsakad ogynnsam utveckling bryts så att bettet därefter utvecklas på bästa sätt för indi­ viden. Ett exempel på detta är när ett tvångsförande korsbett korrigeras genom expansion av överkäken. Orsaken till avvikelsen ska då inte i första hand vara genetisk utan orsakad av miljön, exempelvis en sugvana som har påverkat över- och underkäkstandbågarnas bredd­ anpassning ogynnsamt. Begreppet interceptiv ortodonti har primärt ingen anknytning till apparaturval eller hur komplicerad en behandling är. Att bryta en sugvana innan bettavvikelsen är etablerad är exempel på en profylaktisk åtgärd.

Avvägningen om ortodonti ska ges till barn eller till vuxna måste baseras på en analys av om en behandling är åldersberoende eller åldersoberoende: påverkar eller påverkas den av växt eller innefattar den främst dentoalveolära korrigeringar? Det finns alltid en risk att den åldersmässiga vårdprioriteringen kan bli slentrianmässig.

Bettövervakning har aktualitet för alla åldersgrupper. Inom barnoch ungdomstandvård innebär en kompetent bettvård att felaktiga förlopp kan brytas på ett tidigt stadium, med små insatser. Såväl kostnader som obehag kan reduceras genom tidig traumaprofylaktiskt motiverad minskning av stora överbett. Tandreglering kan innebära en investering i fungerande och estetiskt tilltalande bett som förblir så långt upp i åren. Det bör ses som en utmaning att kunna styra bettets utveckling även hos vuxna individer genom kunskaper om till exempel konsekvenser av tandförluster. I optimala bettrehabiliteringar ingår ortodonti som en av flera viktiga byggstenar.

Som sammanfattning kan sägas att ortodontisk diagnostik egent-

11

12

1 • Introduktion

ligen är en formmässig beskrivning av avvikelser från en konstruerad norm, ett hypotetiskt idealbett. Avvikelser från normen kan därför aldrig ligga till grund för bedömning av en individs behandlingsbehov. Det avgörande är vilka negativa konsekvenser avsteget bedöms medföra för oral hälsa, funktion och psykosocialt välbefinnande. Det är också viktigt att konstatera att bettet aldrig kan betraktas som stabilt och färdigutvecklat, inte ens efter avslutad växt. Det kommer alltid att kunna uppvisa förändringar på grund av tandsjukdomar, tandläkar­ ingrepp eller grundläggande brist på stabilitet i tandkontakter.

13

2. Växt, utveckling och funktion Växt och bettutveckling Vad har kunskaper om ansiktets växt och bettets utveckling för betydelse i praktiskt kliniskt arbete? Våra möjligheter att styra eller omforma basala käkstrukturer är troligen mycket begränsade. Det som ortodontisk behandling i första hand handlar om är omformning av dento­ alveolära strukturer, ofta för att kompensera en basal avvikelse. Det är också viktigt att vi kan förutsäga en bettutveckling (utan behandling) med rimlig säkerhet, vilket förutsätter grundläggande kunskaper i bett­ utveckling och kraniofacial växt. Vi vill veta om en avvikelse är en normal övergångsfas för den aktuella åldern och om avvikelsen med tiden blir mer eller mindre uttalad. Detta för att säkrare kunna bedöma om det finns behov av behandling och när vi i så fall bör ingripa.

En annan aspekt är att vissa funktionella eller morfologiska avvikelser, oftast orsakade av miljön, kan komma att påverka den fortsatta bettutvecklingen i ogynnsam riktning. I de fallen är det viktigt att identifiera faktorer som stör bettutvecklingen för att med interceptiva åtgärder kunna bryta det negativa förloppet och styra utvecklingen i den riktning som är bäst för patienten.

Ansiktets växt och utveckling Ansiktsskelettet kommer i princip att fördubblas i storlek från födelsen till vuxen ålder. Störst är ökningen i höjd, en tredubbling, och minst i bredd. Utvecklingen i höjd i alveolarutskotten från mjölktandsbettet till avslutad växt kan vara cirka 3 cm. Ansiktsskelettet förskjuts snett framåt–nedåt (figur 2:1). Dimensionsförändringarna uppstår genom appositionell växt på de periostala (yttre) och de endostala (inre) benytorna samt i suturområden. Formgivning skapas av ett samspel mellan apposition och resorption av ben, så kallad remodellering.

Lägesförändring genom remodellering brukar anges med det engelska ordet drift. När en struktur, såsom maxillan, förflyttas framåt–nedåt i sin helhet betecknas processen som displacering eller translation.

Processen möjliggörs av suturer, bindvävsförbindelser, som medger

14

2 • Växt, utveckling och funktion

lägesförändringar genom växt. Dimensionsförändringar av maxillan sker bakåt–uppåt, i motsats till den totala displaceringen, och genom pålagring i tuberområdet och i angränsande suturer. Lägesförändringarna som sådana styr troligen utvecklingen av suturer. När behovet av en sutur upphör sker benöverbryggningar. Suturer sluts med stigande ålder och påverkas därför mindre, eller inte alls, av ortopediska krafter.

Liksom maxillan växer mandibeln framåt–nedåt, främst som ett resultat av displaceringen. I mandibeln sker remodelleringar i käk­leden och ramus huvudsakligen som en anpassning till displaceringen. Kondylbrosket minskar gradvis i tjocklek. Från födelsen till åldern för det tidiga växelbettet har broskskiktet i stort sett halverats. Kondylbrosket har alltså inte någon aktiv påskjutande roll jämförbar med en epifys i ett rörben.

Figur 2:1. Ansiktsskelettets växt

och utveckling från 4 till 21 års ålder.

Den i Köpenhamn verksamme ortodontisten Arne Björk definierade olika mönster för mandibelns displacering baserade på longitudinella kefalometriska studier. Dels kunde förändringarna beskrivas som en bakåt–nedåt-rotation, så kallad posterior rotation: den främre delen av mandibelbasen nedåt och den bakre uppåt. I det fallet beskrev kondylen en rörelse som var riktad bakåt–uppåt. Det motsatta mönstret beskrevs som en anterior rotation. I det fallet roterade mandibeln framåt–uppåt med en förflyttning av kondylen framåt–uppåt.

2 • Växt, utveckling och funktion

Alla grader av dessa mönster förekommer. Det kunde också visas att tändernas eruptionsmönster var olika i anterior respektive posterior­ rotation. I anterior rotation erupterar tänderna framåt–uppåt vilket bidrar till att mer utrymme skapas. I det andra fallet erupterar tänderna snarare bakåt–uppåt, vilket oftare kan kopplas till utrymmesbrist. Anterior rotation kan i sina mer uttalade former predisponera för utveckling av djupbett. På motsvarande sätt kan uttalad posterior rotation leda till öppna bett. Anterior rotation har visat sig samvariera med en högre aktivitet i käkmuskulaturen medan motsatsen gäller posterior rotation. Detta kommer att diskuteras ytterligare i avsnittet om funktion och dysfunktion (figur 2:2 a b).

Figur 2:2 a. Posterior rotation av mandibeln. b. Anterior rotation.

a

b

Ansiktets mjukvävnadsprofil utvecklas oftast mot att profilen upp till vuxen ålder rätas ut. Hos yngre barn kan profilen ofta bedömas som framåt konvex. Med höjdutveckling av ansiktet och ökad framåtväxt av näsa och hakspets sker gradvis en minskning av konvexiteten hos flertalet individer. En mycket uttalad konvexitet kan vara kopplad till en postnormal käkrelation. En prenormal relation kan uttrycka sig i en konkav profil med ett markerat hakparti.

Skall- och ansiktstillväxten innebär inte en likformig förstoring – den vuxnes proportioner skiljer sig väsentligt från det lilla barnets.

Växten brukar därför anges som differentierad. Tillväxtintensiteten varierar också under växtperioden. Den är som störst under de två–tre första levnadsåren och avklingar sedan. I puberteten sker en ökning av tillväxthastigheten, den pubertala spurten. Omedelbart före denna period är ofta växtintensiteten relativt låg. Den pubertala spurten brukar vara mer uttalad hos pojkar än hos flickor. Strax efter puberteten

15

16

2 • Växt, utveckling och funktion

avklingar maxillans växt medan mandibeln växer något under ytterligare ett par år. Intensiteten i käkarnas växt följer i princip längdtillväxten. En individs placering på en tillväxtkurva vid och efter puberteten kan kartläggas med hjälp av handröntgen. Denna teknik beskrivs ytterligare under avsnittet om diagnostik.

Större avvikelser i växtintensitet mellan maxillans och mandibelns basala delar maskeras ofta genom så kallad intermaxillär kompensation av käkarnas dentoalveolära strukturer. Om mandibeln växer längre tid än maxillan bidrar överbitning och stabil interkuspidation till att bibehålla relationen mellan tandbågarna, trots basala växtskillnader.

Vid en uttalad vertikal basal växt kan tänder och alveolarutskott genom eruption kompensera för denna avvikelse. Vid extrema växtavvikelser är ofta den intermaxillära kompensationen otillräcklig. Mycket tydligt ses kompensationsmekanismen vid uttalade prenormala bett, underbett. I de fallen är ofta underkäksincisiverna påtagligt retroklinerade medan överkäksfronttänderna är proklinerade.

Bettets utveckling Tändernas eruption Eruptionen av mjölktänder börjar i genomsnitt strax efter ett halvt års ålder med underkäkens incisiver och är avslutad vid drygt två års ålder med eruptionen av andra primära molarerna. Resorptionen av de primära tänderna börjar vid fyra–fem års ålder, och fortskrider snabbast på incisiverna. Omkring sex års ålder sker eruptionen av första molarerna och underkäksincisiverna, som efter något år följs av överkäksincisiverna. Därmed har barnet kommit in i växelbetts­ perioden. Från cirka tioårsåldern kommer underkäkens hörntänder och strax därefter första premolarerna. Något år senare kommer så andra premolarerna och överkäkens hörntänder. Omkring tolvårs­ åldern kommer slutligen andra molarerna. Tidpunkten för eruption av de permanenta tänderna ligger i genomsnitt aningen tidigare hos flickor än hos pojkar. En försenad eruption kan förekomma i samband med bland annat hormonella störningar, dysostosis cleidocranialis, Downs syndrom och amelogenesis imperfecta.

Utrymmesutveckling i tandbågarna Det primära bettet utmärks ofta av ett visst överskott av plats för tänderna. Förutom en vanligt förekommande generell glesställning förekommer så kallade primatluckor mesialt om mjölkhörntänderna i överkäken och distalt om motsvarande tänder i underkäken. Vid sin

ortodonti

VILKEN BETYDELSE HAR EN BETTAVVIKELSE FÖR oral hälsa, funktion och psykosocialt välbefinnande?

–

Boken beskriver bettets utveckling och i vilken utsträckning vi kan styra den, vad vi vet om samspelet mellan funktion och bettutveckling och hur vi kan använda denna kunskap. Den lyfter vad man bör tänka på inför en eventuell profylaktisk, interceptiv eller korrigerande behandling. Författarna utgår från bettavvikelsens följder, inte enbart deras förekomst.

Boken går också igenom behandlingsbehov, behandlingsmetoder, lämplig tidpunkt för behandling, behandlingsprinciper för barn med LKG, syndrom eller funktionsnedsättningar, ortodonti för vuxna samt utvärdering av vårdkvalitet och prioriteringsindex. Den vänder sig till yrkesverksamma inom allmäntandvård samt till studerande på tandvårdsutbildningarna.

varför? när? hur? mohlin

· fo llin · hagberg

Författarna är tandregleringsspecialister med lång erfarenhet av klinik, undervisning och forskning vid Odontologiska fakulteten, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. BENGT MOHLIN som professor i ortodonti, MARIE FOLLIN som odont.dr och lektor i ortodonti och CATHARINA HAGBERG som docent, verksam vid avdelningen för käkortopedi, Odontologiska kliniken, Göteborg.

ISBN 978-91-7741-018-8

9

789177 410188

MODERN ODONTOLOGI

Ortodonti Varför? När? Hur?

BENGT MOHLIN MARIE FOLLIN CATHARINA HAGBERG