9789127121287

författare till en lång rad böcker, däribland Titta vad jag kan!, Om barn och stress samt Barns rätt att utvecklas.

Barbro von Hilgers är samtals­terapeut och legitimerad barn-

och ungdomspsykoterapeut. Hon arbetar sedan många år tillbaka med kommunikations- och samtalsträning.

Tillsammans har författarna tidigare utgivit boken Hör du vad jag säger? baserad på samma samtalsmodell.

ISBN 978-91-27-12128-7

Att samtala med barn

Ylva Ellneby är förskollärare, special- och talpedagog, utbildare och

Ylva Ellneby & Barbro von Hilgers

D

etta är den första boken i sitt slag för alla som dagligen pratar med barn. Den handlar om hur du som vuxen kan lyssna med »fyra öron« och få fyra olika möjligheter att reagera, svara och visa att du v­erk­ligen lyssnar och förstår. Här ges vägledning i hur ett samtal kan startas, utvecklas och fördjupas samt hur viktigt det är med småpratet i vardagen.

Barns ängslan, oro och rädslor kring olika förändringar och skeenden i livet kan vara svåra att prata om. Men genom att ställa öppna frågor och »spegla tillbaka« det som sägs kan du hjälpa barnet att tänka vidare och hitta lösningar. Ett särskilt kapitel ägnas åt hur man genom samtal och olika former av aktiviteter kan öka barnets självkänsla och tro på sin förmåga att hantera utmaningar.

Att samtala med barn visar hur berikande och meningsfullt ett samtal kan vara om man lär sig lyssnandets konst i det evigt oförutsägbara samspråket med barn. Informativ, tänkvärd och lättillgänglig blir den en »öronöppnare« för förskolepersonal, lärare, föräldrar, mor- och farföräldrar med flera.

Ylva Ellneby & Barbro von Hilgers

Att samtala med barn genom att lyssna med fyra öron

Att samtala m barn 2.indd 2

10-03-25 16.00.55

Innehåll Inledning 7 Finns det ett recept på ett lyckat samtal? 8 Fyra öron-modellens uppkomst 11 Kapitel 1

Barns språkliga och kommunikativa utveckling 13 Samspel 14 Språkutveckling kan se olika ut 15 Prata som på radio – inte som på teve 19 Kommunikativ kompetens 20 Kapitel 2 Presentation av en samtalsmodell 23

Vad menas då med att kunna lyssna? 25 Ibland är du sändare – ibland är du mottagare 26 Renodlad hörsel 35 Vilken örontyp är du? 36 Tonen bestämmer musiken 38 Vilken inställning har du? 40 Kapitel 3

Appellspråk och raka budskap 42 När barn frågar vad de inte menar 42

Att samtala m barn 2.indd 3

10-03-25 16.00.55

Att kommunicera indirekt 43 Sublima budskap 45 Varför använder vi appeller? 47 Raka budskap 49 Kapitel 4

Kommunikation i förskolan 52 Pedagog – ett kommunikationsyrke 52 Förändringsarbete i förskolan 55 Att samtala med barn i grupp 57 Öronen finns med överallt – även i förskolevärlden 58 Kapitel 5

Hur du kan lyckas (eller misslyckas) i samtal 64 Att känna sig trygg 64 När samtal havererar 67 Att spegla det som sägs 75 Tio goda råd för ett lyckat samtal 77 Kapitel 6

Självkänsla och självförtroende 82 Att stärka självkänslan 82 Förutsättningar för en god självkänsla 83 Att bygga självkänsla genom handling och samtal 93 Små stärkande uppdrag 94 Fyra öron-modellen och självförtroendet 104 Att omsätta teori i praktiken 106

Att samtala m barn 2.indd 4

10-03-25 16.00.55

Kapitel 7

Vardagskonflikter 109 Från lugn till storm 109 Barn testar gränser 111 Konsten att gräla utan att »sänka« barnet 112 Konflikter uppstår inte ur tomma intet 113 Olika orsaker till aggressivt beteende hos barn 115 Hur gör man då? 122 Att skilja på person och handling 124 Att använda jag-budskap 125 Kapitel 8

Samtal i kriser och förändringar 127 Vad är problemet? 127 Freja har ett bekymmer 128 Samtal, skuld och konsekvens 141 Förändring och konflikt 142 Tid att bearbeta 143 Plötsliga kriser inom familjen 144 Att vara rädd 146 Hur kan jag tala med barnet om rädsla? 148 Kapitel 9

Samtal om döden 154 Vissa samtal är svårare än andra 154 Ta det säkra före det osäkra 157 Att förstå kan vara svårt 159 Döden som tabu 162

Att samtala m barn 2.indd 5

10-03-25 16.00.55

Samtal kan ge tröst 164 Sakligt eller emotionellt 165 Barn är konkreta 167 Kapitel 10

Att få till stånd ett samtal 169 Kommunikation eller utbyte av information? 169 Vilket öra? 172 Att möta barn i deras intressevärld 174 Att ge information 177 Att inhämta information från barn 179 Fråga som fråga – vad är skillnaden? 181 Några ord om småprat 190 Far- och morföräldrar som samtalspartners 191 Avslutningsvis 193

Litteratur 195

Att samtala m barn 2.indd 6

10-03-25 16.00.55

Inledning »Om man talar med någon som bara vill tala själv, då är det inget roligt.« Julia, fem år

Med denna mening sammanfattar Julia mycket av det som gör – eller inte gör – ett samtal givande. Om bara en person lägger beslag på samtalsutrymmet, så är det inget samtal. För att ett samtal ska vara givande och leda någonstans behöver (minst) två personer växelvis tala och lyssna. Att lära sig samtalets konst kan vara helt avgörande för hur kontakten mellan människor utvecklar sig, hur vi kan förstå varandras åsikter och känslor, och hur vi relationsmässigt kommer att stå till varandra.

Det är särskilt viktigt att lära sig lyssna till det som barnen har att säga, eftersom vi vuxna oftast har tolkningsföreträde och bestämmanderätt, vilket många gånger resulterar i att barnen inte får en chans att utveckla det som de verkligen vill ha sagt. För barn kan tankarna ta en omväg innan de har hunnit formulera sig och få struktur på »pratet«. Det kan vara bra att fundera över hur ofta vi låter barnen utveckla det som de börjar berätta om och hur ofta vi 7

Att samtala m barn 2.indd 7

10-03-25 16.00.55

avbryter dem för tidigt genom att komma med snabba svar eller »fylla i« deras meningar.

Att samtala med barn är skriven för dig som vill utveckla din samtalsförmåga och få ut mer av de kommunikationsmöjligheter som ges. Syftet är att försöka skapa de allra bästa förutsättningarna för att samspela och samtala med barn. Vi vänder oss till dig som är förälder, pedagog i förskola eller skola, mor- eller farförälder, eller annan vuxen som tycker om att samtala med barn.

Finns det ett recept på ett lyckat samtal?

Både ja och nej. När man i olika undersökningar utvärderar begreppet »ett lyckat samtal«, där båda parter är lika nöjda, har man kommit fram till att det finns överensstämmande förhållningssätt. Dessa förhållningssätt vill vi här lyfta fram till gagn för alla som vill bli bättre på att kommunicera. Vi kommer bland annat att beskriva Fyra öron-modellen som utvecklats utifrån ett behov av att få vardagskommunikationen att fungera. Den är till för vanliga människor, både med och utan psykologiska eller pedagogiska kunskaper.

För den som vill veta mer om hur modellen fungerar i samtal mellan vuxna har vi utförligt beskrivit detta i vår bok Hör du vad jag säger? Fyra öron – en samtalsmodell som fungerar. I den bok du läser just nu har vi anpassat innehållet för att kunna utveckla vår förmåga att samtala med barn. Vi beskriver olika typer av samtal med barn i förskole- och skolåldern. Exemplen är hämtade från både hemmet och förskolan/skolan eftersom alla samtal under dagen påverkar hur barn mår och hur de utvecklar sina tankar och 8

Att samtala m barn 2.indd 8

10-03-25 16.00.55

sin förmåga att kommunicera. Vi hoppas därför att du som är förälder även ska finna pedagogexemplen i boken intressanta eftersom de ger dig insikt i hur pedagogerna på ditt barns förskola/skola kan förhålla sig i samtal med barn.

Måste man verkligen lära sig att samtala med barn?

Naturligtvis inte, alla kan ju prata. Självklart finns det många som inte alls upplever några svårigheter i sin kommunikation. Vi menar dock att alla kan stärka sin samtalsförmåga. Ibland kan man till exempel uppleva att man inte får sagt det man vill. Det kan kännas som att det uppstår missförstånd i kommunikationen eller att samtalet inte leder till den önskade kontakten, utan istället skapar avstånd mellan den vuxne och barnet.

Vad skulle då kunna vara motivation till att vilja förbättra vår förmåga att kommunicera?

1. Vi vuxna utgör samtalsmodeller för barnen.

2. Samtal leder till empati och förståelse.

3. I samtal kan vi uttrycka behov.

4. Samtal kan hjälpa oss att utvecklas som personer.

5. Genom samtal kan vi stärka våra relationer.

6. Samtal ger delaktighet och skapar samförstånd.

7. I samtal kan vi lösa konflikter och överbrygga olikheter.

8. Samtal är inträdesbiljetten till gruppsamvaro.

9. I samtal kan man uppleva att bli sedd.

10. Samtal är ett sätt att komma nära en människa.

9

Att samtala m barn 2.indd 9

10-03-25 16.00.55

Alla vinner …

Som du ser är dessa tio punkter grundförutsättningen för en relation till såväl egna som anförtrodda barn. Om vi inte uttrycker det som vi ser, tycker är viktigt, upplever, känner, tror och vet blir det svårt för barnen att uttrycka vad de ser, tycker är viktigt, upplever, känner, tror och vet. Samtalet är som ett slags cement som håller samman människor. Det är viktigt för de barn som växer upp idag att lära sig blanda denna »cement« för att kunna bygga stabila, långvariga och djupa relationer i livet. … och barnet allra mest

Barn som lever i en miljö där det läggs stor vikt vid samtalet får med sig en kompetens som kommer att vara mycket viktig för dem både privat, i förskolan och skolan, och senare i yrkeslivet. Samtalet hjälper barn att uttrycka det som de vill ha sagt, meddela sig med sin omvärld samt att lyssna till och förstå vad andra säger. Vidare hjälper samtalet dem att dra slutsatser och bemöta det som andra kommunicerar samt att finna argument. Samtalet kan bidra till att barn upptäcker valmöjligheter och alternativ till sitt eget handlande.

10

Att samtala m barn 2.indd 10

10-03-25 16.00.55

kom ihåg Samtal hjälper barn att: •• uttrycka det som de vill ha sagt •• meddela sig med sin omvärld •• lyssna på vad andra säger •• förstå vad andra säger •• dra slutsatser utifrån det som andra säger •• bemöta det som andra säger •• finna argument och upptäcka olika alternativ.

Fyra öron-modellens uppkomst I den här boken visar vi varför Fyra öron-modellen är utmärkt att använda sig av i samtal med barn. Innan vi går närmare in på hur den kan användas i praktiken, ger vi här först en kort bakgrund till hur den uppkommit, från vår förra bok Hör du vad jag säger? Fyra öron – en samtalsmodell som fungerar.

Kort historik

På 1970-talet skapade den tyske psykologiprofessorn Friedemann Schulz von Thun en modell som relativt enkelt visar varför mänsklig kommunikation kan gå i sank utan att de inblandade märker eller förstår vad som håller på att ske. Tyngdpunkten i hans forskning kom att ligga på hur man blir mer medveten om att en enda mening kan innehålla fyra olika meddelanden och tolkas på fyra olika sätt. Denna modell kallas därför Fyra öron-modellen.

Schulz von Thun arbetade många år med att utveckla denna 11

Att samtala m barn 2.indd 11

10-03-25 16.00.55

kommunikationsmodell i ett forskningsprojekt tillsammans med Reinhard Tausch vid universitetet i Hamburg. Deras utgångspunkt var följande frågeställning: Vad är det som händer när människor samtalar med varandra? De studerade och integrerade Paul Watzlawicks kommunikationsmodell och psykologerna Alfred Adlers och Carl Rogers forskning kring mänskliga relationer, och den så kallade Fyra öron-modellen växte fram. Den blev allt mer ett begrepp och för människor med socialt inriktade yrken är den idag ovärderlig som en metod för kommunikation. För föräldrar, förskollärare, lärare, psykologer med flera har den blivit ett verktyg för att öka förståelsen mellan olika individer.

Schulz von Thun utgick från Watzlawicks berömda sats: »Det går inte att inte kommunicera.« Så fort två människor är närvarande i ett rum påverkar de varandra. En talande tystnad kan säga mer än ord. Det som verkligen uttalas är bara toppen på isberget.

Det är det som pågår under ytan som bestämmer om det ska bli ett givande samtal eller om missförstånd ska börja hopa sig. Ofta är det när vi inte förstår varandra, när vi inte »talar samma språk«, som vi inser hur lätt det uppstår störningar i kommunikationen människor emellan.

Det som har gjort Fyra öron-modellen så omtyckt i många länder är att den på ett enkelt sätt åskådliggör vad det är som påverkar ett samtal. Därför vill vi gärna dela med oss av vår kunskap om den. Utifrån Fyra öron-modellen har vi valt ut ett antal områden där det kan vara av särskilt stor vikt att samtalet mellan den vuxne och barnet ges möjlighet att utvecklas och fördjupas.

12

Att samtala m barn 2.indd 12

10-03-25 16.00.55

Kapitel 1

Barns språkliga och kommunikativa utveckling Innan vi fördjupar oss i samtalet som metod kan det vara värdefullt att titta närmare på barns språkliga och kommunikativa utveckling, för att du ska kunna anpassa ditt eget språk och förhållningssätt till barnets mognad och utvecklingsnivå. Detta är en av grundförutsättningarna för ett lyckat samtal.

Grunden för all kommunikation är samspel med andra människor. För det lilla barnet är det kontakten med mamma och pappa som är allra viktigast. En nödvändig funktion för att kunna »läsa av« en annan människa är härmning. Barnet föds med denna förmåga. De så kallade speglingsnervcellerna sitter i alla de celler i hjärnan som styr upplevelser och beteenden.

Det lilla barnet behöver tid för att kunna koncentrera sig när det iakttar sådant som den vuxne gör. Barnet registrerar vad som händer och återkopplar sedan för att själv kunna utföra samma handling. Att avläsa ansiktsuttryck är en viktig förmåga hos det lilla barnet. Redan hos det nyfödda barnet finns en förmåga att kommunicera. Först sker det med icke-språkliga budskap. Barnet uttrycker obehag genom skrik, grimaser och spänningar i kroppen.

13

Att samtala m barn 2.indd 13

10-03-25 16.00.55

Välbehag uttrycker det genom gurgelljud, joller och ögonkontakt.

Både språkutveckling och kommunikation pågår långt innan barnet säger sitt första ord.

Samspel Hur väl vi kan tillgodose barnets psykiska behov av att bli sett och förstått beror på hur väl vi kan tona in dess stämningsläge. Vi lyckas bäst när vi utgår från barnets känslor och aktiviteter. Detta lägger grunden till barnets sociala utveckling, det vill säga dess förmåga att relatera till andra i lek och samtal.

Samspelet mellan barnet och den vuxne är första steget i språkutvecklingen. Detta samspel kallas ofta »mammiska«, men skulle förstås lika gärna kunna kallas »pappiska«, och det handlar till största delen om det som sker på det omedvetna planet. Det innefattar gester, leenden, mimik och ett mjukt tonfall. Samtalet förs utifrån att den vuxne tolkar och förstår barnets behov: »Oj oj, är du våt? Nu byter vi på dig. Så skönt det blev«, »Så ledsen du är.

Kom till mamma/pappa«, »Titta vad mamma/pappa kan göra!« (räcker ut tungan, ler, grimaserar, gurglar). Det är här i de första leendena, i försöket till imitation och i den lustfyllda kontakten som förmågan och lusten till språket grundläggs.

Små barn har ännu inte utvecklat det inre språket och tänker därför högt när de leker eller försöker lösa ett problem. Det inre språkets utveckling är beroende av barnets språkliga utveckling i övrigt. Därför ska vi uppmuntra barnet när det tänker högt. Speciellt vanligt är det i tre- till sexårsåldern som är en riktig problemlösarperiod då allt ska upptäckas, undersökas och förstås.

14

Att samtala m barn 2.indd 14

10-03-25 16.00.55

Språkutveckling kan se olika ut Det kan vara vanskligt att slå fast när ett barn börjar tala eller bilda meningar. Ibland upplever föräldrar att andra jämnåriga barn har kommit betydligt längre i sin språkutveckling och ser bekymrat på det egna barnet som inte har en tanke på att tillfredsställa föräldrarnas önskan att meddela sig verbalt.

Vi vill därför noga poängtera att barns språkutveckling kan se olika ut. En del barn säger sina första ord mycket tidigt, medan andra tar mer tid på sig. Inget är rätt eller fel, barn är olika. Vi kan inte snabba på utvecklingen genom att pusha dem framåt. Varje barn har sin egen utvecklingsplan; en del utvecklas snabbare motoriskt, andra verbalt. Det viktiga är att vi ser att barnen förstår och reagerar på ett sätt som är adekvat för åldern när vi talar med dem.

Barnets första år

Barnets tidiga gråt och skrik uttrycker en mängd olika känslor. På så vis kan barnet påverka sin omgivning och tala om att nu är det inte bra. Någonstans i två–tremånadersåldern jollrar barnet allt livligare som en del i kommunikationen. Vid cirka fyra månaders ålder kan vi uppleva det som att barnet leker med ljud. Det kan ge ifrån sig höga tjut vilket kan överraska både barnet och den vuxne, och jollret blir allt mer varierat.

Vid cirka åtta månaders ålder producerar barnet långa konsonant- och vokalkedjor: »ba-ba-ba, ga-ga-ga«. Vissa av dessa ordkedjor väcker mer uppmärksamhet än andra. »Ma-ma-ma« och »papa-pa« brukar röna stor förtjusning. Föräldrarnas extas leder ofta till att barnet upplever det som lustfyllt att producera just dessa 15

Att samtala m barn 2.indd 15

10-03-25 16.00.55

ljud och så småningom blir det hans eller hennes första ord: »mamma«, »pappa«. Kanske har lampan varit intressant så »titta« blir det första ordet. I alla händelser brukar det första ordet komma ur dessa vokal- och konsonantkedjor.

Vid cirka nio månader kan barnet i princip härma alla ljud som det hör och vid tio månader förstår barnet en del ord. Vissa säger då också sina första ord medan andra väntar till långt efter ettårsdagen.

En bra regel är att ettåringar talar i ettordssatser, tvååringar i tvåordssatser eller mer och att treåringar använder treordssatser eller mer. Med att tala i ettordssats menas att ett ord kan betyda en hel mening. »Bollen« kan betyda att den rullar. »Mamma« kan betyda »jag vill ha mat« och »lampan« kan vara ett uttryck för att den lyser.

Barnets andra år

När barnet är cirka ett och ett halvt år kan många vuxna uppleva det som att barnet tar en paus i språkutvecklingen eller att det har en tyst period. Detta beror oftast på att barnet håller på att lära sig gå. Dessa två stora utvecklingsfaser – att lära sig tala och att lära sig gå – konkurrerar med varandra och barnet måste koncentrera sig på en sak i taget. Men om barnet är lite tystare mellan ett och två års ålder så brukar det bli desto pratsammare efter tvåårsdagen. Då har det tillägnat sig ett större ordförråd och kan uttrycka sig med två eller flera ord i meningarna. De första orden är oftast benämningar på personer och föremål: »mamma«, »pappa«, »bil« eller liknande. Eller ljud som ett föremål ger ifrån sig: tut-tut, kling-klonk, ding-dong, vov-vov.

16

Att samtala m barn 2.indd 16

10-03-25 16.00.55

När barnet börjar bilda tvåordsmeningar är det oftast substantiv och verb: »Pappa sitta«, »Mamma gå«. Under första och andra året behöver barnen mycket aktiv samtalstid när de tillägnar sig och utvecklar språket.

Barnets tredje år

Ett treårigt barn kan vanligtvis uttrycka sig i meningar med tre, fyra eller flera ord: »Pappa sitter stolen«, »Gå med källaren mamma«, »Ha den mössan«, »Vill inte gå dagis«. I den här åldern lär sig barn så många nya ord att de ibland inte hinner med att tänka då de ska välja bland alla ord som finns där. Därför kan vuxna uppleva det som att barnet börjar stamma när det hackar, upprepar och tar om. Det kallas för itterering och är fullt normalt för åldern. Det går över av sig självt när barnet bringat reda bland alla nytillkomna ord och får tid att uttrycka sig. Det bästa den vuxne kan göra är att ha tålamod och »vänta in« barnet, istället för att börja tala i barnets ställe eller hjälpa det på traven. Barnet lider inte av denna itterering. Det är inte ens säkert att han eller hon har upplevelsen av att hacka sig fram eller leta efter ord.

Att uttala orden rätt kan vara svårt, men barnet försöker så gott det går att upprepa vad det hör. Om det uttalar ordet fel (ofta på ett sött eller roligt sätt) ska du inte härma efter, utan fortsätta att uttala ordet riktigt. Barnet vill ju faktiskt lära sig att säga det precis som vi vuxna gör och det är genom att höra ordet ett flertal gånger som barnet lär sig.

Ett treårigt barn ställer ofta frågan »varför?«.

17

Att samtala m barn 2.indd 17

10-03-25 16.00.56

författare till en lång rad böcker, däribland Titta vad jag kan!, Om barn och stress samt Barns rätt att utvecklas.

Barbro von Hilgers är samtals­terapeut och legitimerad barn-

och ungdomspsykoterapeut. Hon arbetar sedan många år tillbaka med kommunikations- och samtalsträning.

Tillsammans har författarna tidigare utgivit boken Hör du vad jag säger? baserad på samma samtalsmodell.

ISBN 978-91-27-12128-7

Att samtala med barn

Ylva Ellneby är förskollärare, special- och talpedagog, utbildare och

Ylva Ellneby & Barbro von Hilgers

D

etta är den första boken i sitt slag för alla som dagligen pratar med barn. Den handlar om hur du som vuxen kan lyssna med »fyra öron« och få fyra olika möjligheter att reagera, svara och visa att du v­erk­ligen lyssnar och förstår. Här ges vägledning i hur ett samtal kan startas, utvecklas och fördjupas samt hur viktigt det är med småpratet i vardagen.

Barns ängslan, oro och rädslor kring olika förändringar och skeenden i livet kan vara svåra att prata om. Men genom att ställa öppna frågor och »spegla tillbaka« det som sägs kan du hjälpa barnet att tänka vidare och hitta lösningar. Ett särskilt kapitel ägnas åt hur man genom samtal och olika former av aktiviteter kan öka barnets självkänsla och tro på sin förmåga att hantera utmaningar.

Att samtala med barn visar hur berikande och meningsfullt ett samtal kan vara om man lär sig lyssnandets konst i det evigt oförutsägbara samspråket med barn. Informativ, tänkvärd och lättillgänglig blir den en »öronöppnare« för förskolepersonal, lärare, föräldrar, mor- och farföräldrar med flera.

Ylva Ellneby & Barbro von Hilgers

Att samtala med barn genom att lyssna med fyra öron