__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

¨

Fritids- och idrottskunskap Tove Phillips

Den här boken är för dig som studerar fritids- och idrottskunskap eller helt enkelt vill veta mer om människors fritid. Den går igenom allt ifrån fritidens betydelse till fritids- och idrottssektorns organisation och utveckling.

Tove Phillips, lärare i Barnoch fritidsämnen/engelska och frilansskribent.

Tove Phillips

Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Fritids- och idrottskunskap, med ett kapitel för varje punkt i det centrala innehållet. Fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.

Fritids- och idrottskunskap

Vad gör du på din fritid och varför? Hur kommer det sig att vissa tillbringar sin fritid framför tv:n medan andra klättrar i berg? Spelar det egentligen någon roll vad man gör på fritiden?

Fritids- och idrottskunskap Tove Phillips


Innehåll 1. Vad är fritid?..................................................7 Tid.......................................................................................................................8 Fritid och fri tid................................................................................................10 Vad är en fritidsaktivitet?................................................................................14 Fritidsforskning................................................................................................23 Fritidsyrken......................................................................................................25 Sammanfattning.............................................................................................29

2. Fritidens och idrottens betydelse...............33 Mänskliga behov.............................................................................................34 Fritid, idrott och fysisk hälsa........................................................................38 Fritid och psykisk hälsa.................................................................................46 Fritid och social hälsa....................................................................................52 Fritid och lärande............................................................................................56 Sammanfattning.............................................................................................59

3. Fritidsvanor och fritidsaktiviteter.................63 Fritidsvaneundersökningar...........................................................................64 Barns fritid........................................................................................................67 Ungdomars fritid.............................................................................................72 Vuxnas fritid.....................................................................................................79 Varför gör vi det vi gör?................................................................................87 Stöd och hinder..............................................................................................93 Sammanfattning.............................................................................................99

4. Fritid för funktionshindrade.......................103 Olika funktionshinder...................................................................................104 Politik och organisation...............................................................................108 Fritidsaktiviteter för funktionshindrade....................................................115 Sammanfattning............................................................................................121

4


5. Fritids- och idrottspolitik...........................125 Fritidspolitik och ideologi.............................................................................126 Fritids- och kulturpolitik...............................................................................129 Idrottspolitik...................................................................................................136 Sammanfattning...........................................................................................143

6. Fritid och idrott förr och nu.......................147 Folkrörelserna................................................................................................148 Arbetstid och semester...............................................................................156 Fritidssektorns utveckling...........................................................................160 Fritidssektorn idag.......................................................................................167 Idrottens utveckling......................................................................................173 Idrottssektorn idag ......................................................................................178 Friskvårdssektorn.........................................................................................181 Fritid och idrott i andra länder....................................................................185 Sammanfattning............................................................................................189

7. Bidrag och regler.......................................193 Föreningar och föreningspraxis.................................................................194 Bidrag från stat, kommun och landsting..................................................197 Andra typer av finansiering.........................................................................199 Sammanfattning...........................................................................................203

8. Regional utveckling och turism................207 Den ekonomiska regionen.........................................................................208 Turism..............................................................................................................212 Sammanfattning...........................................................................................219 Ordlista...........................................................................................................222 Index...............................................................................................................223 Bildförteckning..............................................................................................224

5


Johanna och Sofia går andra året på Barn- och fritidsprogrammet. De brukar sitta bredvid varandra på lektionerna och vid lunch, men de umgås inte på fritiden. Johanna har fullt upp med sin ridning och simning och Sofia umgås mest med sin familj och sina släktingar. Idag på lunchen sitter Johanna och beklagar sig över att hon inte har någon fritid. - Men du har ju massor av fritid, säger Sofia. jag tycker det verkar som att du har massor av aktiviteter! - Ja, precis! Jag har bara aktiviteter. När jag inte tränar så är det läxor och när läxorna är klara så finns det ingen tid över. - Men dra ner på träningen då. Du behöver ju faktiskt inte både rida och simma. - Men samtidigt vill jag ju. Det är kul. Och så har mamma och pappa lovat mig en bil när jag fyller 18 om jag fortsätter OCH får minst B i alla ämnen. - Gud, vilken lyx! Dina föräldrar är så engagerade. Mina bara finns där och förväntar sig att jag ska sköta mig. Plus att jag måste gå på alla tråkiga släktmiddagar och fester på rumänska föreningen, såklart. Suck! Johanna är lite avundsjuk på Sofia med hennes stora familj. Själv är hon ensambarn och har aldrig några släktfester att gå till. - Jag önskar att jag kunde ha det lite mer som du, säger hon till Sofia. Det låter så mysigt att bara umgås och alltid ha massor av familj och folk i närheten. - Det är inte alls så mysigt som det låter, muttrar Sofia. Jag måste sitta barnvakt för kusinerna och hjälpa till hemma hela tiden. Suck! - Vet du... vi borde träffas och göra något tillsammans någon gång. Typ åka in till stan eller nåt. Fika eller gå på bio, kanske? - Det skulle vara skitkul. Har du tid med det då? - Jag ska kolla mitt schema, säger Johanna och fnissar.

6


på kar och en. och fa-

betid. fia. sor

1. Vad är fritid? Det här kapitlet tar upp fritidsbegreppet och hur det kan definieras i kvalitativa och kvantitativa termer. Det granskar fritiden som fenomen och olika sätt att betrakta den. I detta kapitel får du lära dig om:

• Tid

jag rna

• Fritid och fri tid

ver

• Vad är en fritidsaktivitet?

Och bil får

gatar ste esck! ed arn l. mer så sor

• Fritidsforskning • Fritidsyrken

diskutera

· fundera på

1. Vem har mest fritid – Johanna eller Sofia? Varför? 2. Vem har bäst fritid – Johanna eller Sofia? Varför? 3. Vad är fritid? 4. Hur ser din fritid ut? 5. Hur skulle du vilja att din fritid såg ut?

ter, för en.

got tan

ed

Punkt 1 i kursens centrala innehåll: ”Fritid som begrepp och fenomen”

nna

7


Tid ”Vad är tid? Om ingen frågar mig så vet jag det, Men om jag vill förklara för någon som frågar mig, så vet jag helt enkelt inte” (Augustinus av Hippo) ”Tid är det som man mäter med en klocka” (Albert Einstein)

Ett svårdefinierat naturfenomen Innan man frågar sig vad fritid är kan det vara bra att ha klart för sig vad tid är. Tid är någonting vi ofta tar för givet och sällan ifrågasätter, något som alltid finns och något som alltid har funnits. Enligt Nationalencyklopedin är tid ett ”svårdefinierbart naturfenomen och tillika mänsklig företeelse kring vilken hela vår tillvaro är uppbyggd”. I vårt moderna samhälle är tid något som förknippas med datum och klockslag. Stora delar av mångas liv styrs av klockan. Redan när alarmet ringer på morgonen vet man ungefär när alla dagens aktiviteter ska börja och sluta. Det är visserligen ingen som tvingar dig att gå och lägga dig klockan tio, men du gör det ändå. Dels anses det lite slappt att sitta uppe på natten, dels förväntas du vara punktlig och pigg nästa dag. Det finns många oskrivna lagar när det gäller tid och även om det finns viss variation är många överens om dessa oskrivna lagar. Man ska vara medveten om att människans relation till tid varierar mellan olika kulturer och även förändras genom historien. I vår västerländska kultur är vi väldigt styrda av klockan och tiden, medan man i andra delar av världen styrs mer av andra faktorer, såsom väder eller behov.

8


Cyklisk och linjär tid Man kan betrakta tid ur olika perspektiv. En vanlig uppdelning är den mellan linjär och cyklisk tid. Ett linjärt perspektiv innebär att man ser tiden som en linje, med en början och ett slut. Det handlar om timmarna, dagarna och åren i kalendern. Den 18 juni 1972 kommer aldrig mer att infalla. Man kan ha ett linjärt synsätt på människans existens och anser då att livet börjar med att man föds, varpå man växer upp, blir gammal och dör. Har man passerat en viss dag, exempelvis 18-årsdagen, kommer den aldrig att upprepas. Detta är det vanliga synsättet i vår kultur och inom kristendom, judendom och islam. Cyklisk tid handlar om tidens upprepande karaktär. Trots att tiden hela tiden går framåt, går den också runt och runt. Klockan blir 06.00 varje morgon, måndag kommer alltid efter söndag och årstiderna följer på varandra i samma ordning år efter år. Har man en cyklisk syn på människans existens så ser man all tid som en cirkel av upprepningar, ungefär som årstiderna. Inom hinduismen och buddhismen tror man till exempel att människan föds, lever, dör och återuppstår. Ingenting har en början och slut, allt går runt i en cirkel.

Med ett cyklskt perspektiv ser man tiden som en ständigt återkommande cirkel av händelser. Med ett linjärt perspektiv har tiden en början och ett slut.

9


Fritid och fri tid

komplex – komplicerat, sammansatt kvalitet – som har att göra med innehåll kvantitet – som har att göra med mängd

Fritid är ett relativt nytt begrepp som började användas först under industrialismen vid slutet av 1800-talet, när det för många människor blev en tydligare gräns mellan arbete och fritid. Det var så man definierade fritidsbegreppet från början – den tid då man inte arbetade. Sedan dess har fritidsbegreppet blivit allt mer komplext med olika definitioner utifrån olika perspektiv.

Kvalitet och kvantitet När man studerar fritid och fritidsbegreppet så kan man göra det utifrån kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Pratar man om kvantitet så handlar det om mängd, alltså tid i antal timmar och minuter. Pratar man om kvalitet så handlar det istället om fritidens innehåll – vad man gör på sin fritid och vilka funktioner den fyller. Båda perspektiven är viktiga och intressanta och vi har alla olika upplevelser av såväl kvantitativ och kvalitativ fritid. En del människor upplever sig ha allför mycket fritid och känner sig uttråkade vid tanken på en långhelg. Andra får inte tiden att räcka till och tycker sig aldrig ha tid att göra något roligt för sin egen skull. Vissa associerar fritid med avslappning, vila och passivitet, medan det hos andra framkallar tankar på sportighet och aktivitet.

Fri tid och tvångstid När man vill definiera fritid i kvantitativa termer kan man göra det genom att dela in dygnets timmar och minuter i sådan tid då man är upptagen av ”måsten” och sådan tid som är fri från måsten, som man kan förfoga över själv. Det svåra blir då att veta vad som verkligen är ett måste och vad som är ett valt måste. Fritidsvetaren Hans-Erik Olson delar in individens tid i ”tvångstid” och fri tid. Tvångstid är den tid som upptas av olika måsten. Den tid som blir över är fri tid. Tvångstiden kan delas in i tre olika kategorier: fysiologisk, ekonomisk och relationell tvångstid.

10


Fysiologisk tvångstid är den tid vi måste ägna åt vår kropps välbefinnande. Hit hör sömn, måltider, toalettbesök och hygien.

Ekonomisk tvångstid är när vi ägnar oss åt att skaffa pengar till materiella nödvändigheter som bostad, mat och kläder, det vill säga när vi arbetar eller studerar (för att senare kunna få ett lönearbete).

Relationell tvångstid är sådan tid vi använder för att sköta olika sociala relationer, dels med familj och vänner, men också med andra som kanske inte står oss så nära. Här hamnar också vissa medborgarplikter, sådant som samhället förväntar oss att göra, exempelvis att gå i grundskolan eller deklarera.

Det där med tvångstid är inte så självklart som man kan tro. Hur är det till exempel med ett besök hos gamla farmor? Är det något jag måste göra eller är det något jag vill göra? Hur är det med hundpromenaden? För många är det en del av fritiden, eftersom man valt att leva med hund, men för andra kanske promenaden känns mer som tvångstid. Och var går gränsen för fysiologisk tvångstid? Duschen är kanske ett måste, men en timmes sminkande är snarare en fritidssysselsättning.

11


Det nya fritidsbegreppet

inre motivation – motivation som kommer inifrån individen, inte från omgivningen livsmakt – förmåga och makt att styra över sitt eget liv

12

I dagens resonemang om fritid försöker man komma bort från de enbart kvantitativa definitionerna av fritidsbegreppet. Fritid handlar om så mycket mer än tid. Den handlar om välbefinnande och livskvalitet och är inte nödvändigtvis bunden till tid då vi inte arbetar, sover eller äter. I engelskan finns begreppet leisure, som innefattar mer än vårt fritidsbegrepp. Leisure är inte bara fri tid, utan också frihet att göra vad man vill på sin fritid. Leisure handlar om njutning och självförverkligande. Det nya fritidsbegreppet vill alltså skilja fritid från fri tid. Fritid ska ses ur ett helhetsperspektiv och det ska täcka in fysiska, psykiska, sociala, kulturella och politiska aspekter. Enligt den moderna fritidsvetenskapen används ofta följande punkter som definition på fritid:

Den ska drivas av inre motivation

Den ska ge en upplevelse av frihet

Den ska ge en känsla av livsmakt


Ett kulturellt fenomen Fritid är i högsta grad ett kulturellt fenomen. Hos oss här i Sverige är den väldigt synlig, ganska omdiskuterad och något som har en given plats i politiken. Så är det inte överallt. I andra kulturer kan det tyckas konstigt att ens prata om någonting som är så självklart. Det kan också verka underligt att politiker har synpunkter på vad man ska göra på sin fritid och till och med arrangerar fritidsaktiviteter för oss. Liksom vid till exempel barnomsorg, väghållning och äldreomsorg, har vi gått ifrån traditionen att ordna det mesta på egen hand, inom familjen och det lilla samhället. Istället har vi låtit ansvaret bli kollektivt så att verksamheterna drivs av kommunen, föreningslivet eller av olika företag. Detsamma gäller vår fritid. Förr lärde man sig spela fotboll genom att gå ut och sparka boll med de andra på gatan eller gården, man lärde sig av de som redan kunde. Idag börjar många istället spela i klubb redan vid fem års ålder.

diskutera

kollektivt – gemensamt, med alla i gruppen eller landet

· fundera på

1. När är det lagom tid att äta frukost, lunch och middag? 2. När är det för sent att ringa hem till folk? 3. Varför tror du att så många människor klagar över att de har ont om tid, trots att arbetstiden är kortare än någonsin?

4. Är det fritid eller tvångstid att: - träffa släkten? - träna fotboll? - sälja lotter för fotbollsklubben? - ta pianolektioner? - passa småsyskon? - handla mat? - handla kläder eller prylar?

13


Vad är en fritidsaktivitet? När blir den fria tiden fritid? Är det fritid att ligga på soffan och stirra upp i taket utan att tänka på något särskilt? Är det fritid att surfa på internet eller att spela spel på mobilen? Det här avsnittet handlar om olika typer av fritidsaktiviteter.

Aktiv och passiv fritid Ibland talar man om fritid som aktiv eller passiv. Man får lätt en bild av människor med aktiv fritid som sportiga, vältränade, framgångsrika och lyckliga. De fyller sin fria tid med aktiviteter, exempelvis genom idrottande, lärande och resor. På samma sätt kan man föreställa sig att människor med en passiv fritid sitter framför tv:n och äter popcorn så fort de har en ledig stund. Inte heller är det särskilt förvånande att såväl svenska som internationella folkhälsoundersökningar visar att människor med en aktiv fritid mår bättre och lever längre än de med en passiv fritid. Det har riktats en del kritik mot benämningarna ”aktiv” och ”passiv” fritid, eftersom de har sådan uppenbar positiv och negativ klang. För det första är det svårt att definiera vad som är vad – är det passiv fritid att ligga och läsa? Att spela datorspel? Att umgås med vänner? För det andra har också den passiva fritiden viktiga funktioner att fylla. För många är den avkopplande fritiden ett sätt att varva ner och återhämta sig. Dessutom är det inte nödvändigtvis bara fördelar med att ha en aktiv fritid. En alltför aktiv fritid kan skapa stress och trötthet. Barn som tillbringar långa dagar i förskola eller skola behöver möjlighet till fysisk och mental avkoppling. Att fylla varje eftermiddag eller kväll med fritidsaktiviteter tar ifrån barnet det där viktiga att bara få vara hemma och ta det lugnt. Istället för att använda de värdeladdade begreppen ”aktiv” och ”passiv” fritid, kan man prata om ”att göra” eller ”att vara”. Vi mår bra av att göra, att aktivera oss på fritiden och att ge oss själva fysisk, mental och social stimulans. Men vi behöver också få lite tid av att ”bara vara”.

14


Organiserad och oorganiserad fritid Fritidsaktiviteter kan vara organiserade, alltså arrangerade och strukturerade av någon organisation. I Sverige finns en starkt tradition av organiserad fritid. Många är medlemmar i en eller flera föreningar och några är aktiva som tränare eller ledare. Organiserade fritidsaktiviteter kan arrangeras inom den offentliga sektorn, t.ex. fritidshem, fritidsgårdar och bibliotek. Vanligast är dock att de anordnas av privata ideella organisationer och föreningar, t.ex. idrottsföreningar och andra typer av föreningar. En del aktiviteteter finns också inom den kommersiella sektorn, t.ex. gym och privata kursanordnare. Många av våra fritidsaktiviteter är inte organiserade. De kan vara spontana eller planerade, men det är man själv som bestämmer när och hur de ska genomföras. Att gå på bio eller kafé, att gå ut med hunden, att pyssla i trädgården, att motionera på egen hand, att strosa på stan, att umgås med vänner eller att åka ut med båten och fiska är exempel på oorganiserade aktiviteter.

kommersiell – med vinstintresse, syftet är att skapa vinst

Att ägna sig åt hunden är en av de vanligaste fritidsaktiviteterna.

15


merkunskap

- fritidsutställningen i ystad

Den 19-23 juni 1936 visades en ovanligt modern utställning i Ystad. Utställningen hette ”Fritiden” och den var en idémässa om människors fritid. Det som var så underligt med den här utsällningen var att den var långt före sin tid. Det här var innan man ens började prata om fritiden som ett fenomen och innan den blev ett eget område inom politiken. De som stod bakom utställningen var Svenska slöjdföreningen och Ystads kommun. Syftet med utställningen var att diskutera vad människor skulle göra av den fria tid de fått tillgång till i samband med arbetstidsförkortningen och den nya semestern. Alla var överens om att en organiserad och aktiv fritid var bättre än en passiv och oorganiserad. Man ville hålla ungdomarna borta ifrån festande, dans och annat bus och ansåg att nyckeln låg i att intressera dem för mer positiva sysselsättningar. Utställningen belyste olika fritidsområden, såsom kultur och bildning, idrott, friluftsliv, radio, musik och teater, hobbies och samlande, modellbyggande, fotografering och smalfilm. Den som invigde utställningen var dåvarande kronprins Gustaf Adolf. Det gjorde han med följande ord: ”Må vi då se till att vi så organisera både vår fritid och hela vår livsföring, att varken kroppen eller själen förtvinar, utan att de vardera få vad de behöva för att vi skola bli goda, sunda och harmoniska människor”

22


Fritidsforskning När ett ämne studeras på ett objektivt sätt som gör att människan får verifierbar kunskap om ämnet, kallas det en vetenskap. Det finns vetenskapliga studier om många olika ämnen, även fritid. I Sverige har fritidsvetenskap funnits som universitetsämne under några år. I USA och vissa andra länder har fritidsvetenskap på högskolenivå en längre tradition.

verifierbar – som kan bevisas med vetenskapliga metoder

Varför studera fritid? Egentligen är det konstigt att fritidsvetenskapen inte tar större plats än den gör, med tanke på den plats fritiden faktiskt har i människans liv. Det finns många olika anledningar till varför fritidsämnet är viktigt:

Fritiden utgör en stor del av våra liv och är därför betydelsefull rent tidsmässigt.

Vad vi gör på vår fritid har mycket stor betydelse för hur vi mår.

Många människor arbetar inom fritid, idrott och friskvård.

Arbetsmarknaden förändras, många får mindre arbetstid och mer fritid.

Fritid är ett tvärvetenskapligt ämne som knyter samman sociologi, psykologi, samhällsvetenskap, politik och hälsovetenskap.

Det ligger i samhällets intresse att människor gör bra saker på sin fritid.

23


Friskvårdskonsulent/hälsocoach Ett växande område inom fritidssektorn är det som har att göra med hälsa och friskvård. Många människor är intresserade av hälsa och gör stora tidsmässiga och ekonomiska investeringar i att förbättra sitt fysiska och psykiska välmående. Detta har också öppnat upp en marknad för yrken som är specialiserade på hälsa och friskvård. Det är ett brett område och en friskvårdskonsulent kan arbeta med allt ifrån träning, motion och massage till kostrådgivning, rökavvänjning och utbildning kring friskvård och levnadsvanor. En del friskvårdskonsulenter arbetar i egen regi, medan andra arbetar på gym eller inom företagshälsan. En annan växande yrkeskategori är personlig tränare (PT), alltså en person som arbetar enskilt med träning och kostrådgivning för sina kunder. Som personlig tränare har man ett stort ansvar, eftersom kunderna förväntar sig att de ska nå sina mål. Det finns olika typer av utbildningar som leder till friskvårdsyrken och det finns också olika krav på utbildningsnivå. Vem som helst har rätt att utöva massage, men som utbildad och legitimerad massör är chanserna större att man blir framgångsrik. Utbildningar anordnas av såväl gymnasieskolor och högskolor som privata utbildningsaktörer. diskutera

· fundera på

1. Vad tycker du verkar mest intressant inom ämnet fritidskunakp? Varför?

2. Varför ligger det i samhällets intresse att människor gör bra saker på sin fritid?

3. Vilka fritidsyrken tycker du verkar intressanta och varför? 4. Vilka egenskaper tror du är bra att ha om man ska arbeta som fritidsledare? Som reseledare? Som idrottsledare?

28


Sammanfattning •

Tid är ett svårdefinierat begrepp, men i den moderna västvärlden är tiden till stor del synonym med klockan. Våra liv styrs av timmar och minuter och hur vi ska arrangera våra olika aktiviteter under dygnet.

Linjär tid är tid som har en början och ett slut – när en tidpunkt passerat så kommer den inte tillbaka igen. Cyklisk tid handlar om tidens upprepande karaktär – klockan går runt, veckodagarna upprepas och efter nyår är det januari igen.

Fritid kan definieras i kvalitativa och kvantitativa termer. Med ett kvalitativt perspektiv intresserar man sig för fritidens innehåll och betydelse. Med ett kvantitativt perspektiv ser man på den mängd tid fritiden upptar.

Fritidens kvantitet kan delas upp i fri tid och tvångstid. Tvångstid är sådan tid som vi ägnar åt olika måsten. Det finns fysiologisk tvångstid, ekonomisk tvångstid och relationell tvångstid.

Den moderna fritidsvetenskapen har ett brett och djupt kvalitetsperspektiv på fritid. Fritiden tar in såväl fysiska som psykiska, sociala, kulturella och politiska aspekter.

Aktiv fritid och passiv fritid är begrepp som ibland används för att beskriva graden av aktivitet under individens fritid. Vi mår bra av att ha en god balans mellan aktiv ”att-göra”-fritid och passiv ”att-vara”-fritid.

Sverige har varit ganska sent i utvecklingen av forskning och utbildning inom fritidsvetenskapen, men nu finns fritidsvetenskapen som ett eget ämne på högskolenivå. Först och störst inom fritidsvetenskapen är USA, Storbritannien och Tyskland.

Några av de yrkesgrupper som arbetar med människors fritid är fritidsledare, fritidspedagoger, idrottsledare, badmästare, reseledare, cirkelledare och friskvårdskonsulenter.

29


instuderingsfrågor

1.

Vad är linjär tid?

2.

Vad är cyklisk tid?

3.

Vad menas med att man har ett cykliskt perspektiv på livet inom exempelvis buddhism och hinduism?

4.

Vad innebär det att ha ett kvantitativt perspektiv på fritid?

5.

Vad innebär det att ha ett kvalitativt perspektiv på fritid?

6.

Förklara begreppet tvångstid.

7.

Ge exempel på fysiologisk, ekonomisk och relationell tvångstid.

8.

Vilka tre punkter kännetecknar fritid enligt den moderna fritidsvetenskapen?

9.

Förklara begreppen aktiv och passiv fritid.

10. Varför riktas det ibland kritik mot dessa begrepp? 11. Är det bäst att ha en aktiv eller en passiv fritid? 12. Vad innebär det att en fritidsaktivitet är organiserad? 13. Ge exempel på oorganiserade fritidsaktiviteter. 14. Vad är fritidsvetenskap? 15. Varför är fritid ett viktigt och relevant forsknings- och utbildningsområde? 16. Vad finns det för utbildningar inom fritidsvetenskap i Sverige? 17. Vad gör en fritidsledare? 18. Hur blir man fritidsledare? 19. Vad gör en fritidspedagog? 20. Hur utbildar man sig till fritidspedagog? 21. Hur blir man reseledare? 22. Vad är en friskvårdskonsulent?

30


uppgifter

1.

Gör ett detaljerat tidsschema över hur en vanlig vardag ser ut för dig, från morgon till kväll. Gå igenom varje aktivitet och markera om det är fri tid eller tvångstid och vilken typ av tvångstid det är. Räkna ihop hur många timmars fri tid och hur många timmars tvångstid du har varje dygn. Jämför med dina klasskamrater.

2.

Arbeta enskilt, i par eller grupp. Gå ut i skolan och närsamhället och ställ frågan ”Vad är fritid?” till människor. Skriv ner deras svar och jämför med de svar som era klasskamrater fått. Ställ samman svaren i ett tidscollage och diskutera vilka definitioner ni själva tycker är bäst.

3.

Gör ett reportage om en person som du vet har ett visst fritidsintresse som personen ägnar sig mycket åt. Intervjua personen om hur det kom sig att han eller hon började, hur mycket tid och pengar vederbörande lägger på sitt intresse och vad personen får ut av det. Fotografera och kombinera sedan text och bild som i ett tidningsreportage. Kopiera upp hela klassens reportage, läs och använd som utgångspunkt för diskussioner.

4.

Arbeta i grupp. Gör ett fördjupningsarbete om ett valfritt fritidsyrke - gärna ett som ni själva är intresserade av att arbeta inom. Ta reda på vad yrket innebär, hur man utbildar sig, hur lönen och arbetsmarknaden ser ut. Använd gärna Arbetsförmedlingens hemsida. Intervjua gärna någon som arbetar inom yrket. Redovisa muntligt för resten av klassen.

5.

Tillbaka till Johanna och Sofia: Arbeta i smågrupper. Diskutera Johannas och Sofias fritidssituationer i jämförelse med er egen. Diskutera sedan vad ni skulle vilja ge för råd till var och en av dem. Sammanfatta i helklass.

31


¨

Fritids- och idrottskunskap Tove Phillips

Den här boken är för dig som studerar fritids- och idrottskunskap eller helt enkelt vill veta mer om människors fritid. Den går igenom allt ifrån fritidens betydelse till fritids- och idrottssektorns organisation och utveckling.

Tove Phillips, lärare i Barnoch fritidsämnen/engelska och frilansskribent.

Tove Phillips

Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Fritids- och idrottskunskap, med ett kapitel för varje punkt i det centrala innehållet. Fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.

Fritids- och idrottskunskap

Vad gör du på din fritid och varför? Hur kommer det sig att vissa tillbringar sin fritid framför tv:n medan andra klättrar i berg? Spelar det egentligen någon roll vad man gör på fritiden?

Fritids- och idrottskunskap Tove Phillips

Profile for Smakprov Media AB

9789140675743  

Fritids- och idrottskunskap Tove Phillips 4. Fritid för funktionshindrade.......................103 1. Vad är fritid?..........................

9789140675743  

Fritids- och idrottskunskap Tove Phillips 4. Fritid för funktionshindrade.......................103 1. Vad är fritid?..........................

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded