9789173539913

K AT H A R IN A V E S T R E

Från början är du bara en enda pytteliten cell.

KATHARINA VESTRE

Så delar den sig i två. Två celler blir fyra. Åtta. Sexton.

Snart dyker konturerna av en människa upp. En ryggmärg.

Ett hjärta som börjar slå. Senare: lungor, ögon, mun. En hjärna.

På några magiska månader förvandlas en cellklump till en organism som kan andas, äta och tänka. Hur är det möjligt?

DET FÖRSTA MYSTERIET är en ögonöppnande och underhållande

KATHARINA VESTRE ( f.1992) är doktorand vid institutet för biovetenskap på universitetet i Oslo.

Det första mysteriet är hennes första bok och har sålts till femton länder.

berättelse om det första och det största mysteriet av alla: hur en människa blir till.

Författarfoto: Hildur Ágústsdóttir Illustrationer: Linnea Vestre Grafisk form: Eva Lindeberg

0029-Skyddsomslag Vestre 1.indd 1

ATL ANTIS

9 789173 539913

ATL ANTIS

ISBN 978-9 1-7353-99 1-3

HISTORIEN OM DIG INNAN DU FÖDDES ATL ANTIS

2018-06-20 14:55

Det fรถrsta mysteriet_2korr.indd 1

2018-06-12 10:56

Det fรถrsta mysteriet_2korr.indd 2

2018-06-12 10:56

KATHARINA VESTRE

HISTORIEN OM DIG INNAN DU FÖDDES

Översättning av Marianne Mattsson lllustrationer av Linnea Vestre ATL ANTIS

Det första mysteriet_2korr.indd 3

2018-06-12 10:56

Atlantis, Stockholm © Text: Katharina Vestre 2018 © Illustrationer: Linnea Vestre 2018 © Bokförlaget Atlantis ab 2018 Originaltitel: Det første mysteriet.

Historien om dig – før du ble født First published by H. Aschehoug & Co. (W. Nygaard) AS, 2018 Published in agreement with Oslo Literary Agency Översättning: Marianne Mattsson Omslag: Eva Lindeberg Typografi: Kapra Neue, Garamond Premier Pro Papper: Munken Premium Cream 100g Tryckt och inbunden hos Livonia Print, Riga, Lettland 2018 isbn 978-91-7353-991-3 www.atlantisbok.se

Det första mysteriet_2korr.indd 4

2018-06-12 10:56

INNEHÅLL Förord 9 Kapplöpningen 15 Ett dolt universum 21 Receptet på en människa 27 Invasionen 35 Naturliga kloner och okända tvillingar 43 Konturerna av en kropp 51 Cellspråk för nybörjare 59 Konsten att bygga en bananfluga 67 Arvet från urhavet 79 Handen på verket 87 Kön och havsmaskar 97 Hemliga förberedelser 103 Hjärnans inre färder 111 Sinnena 121 Ett pälsklätt förflutet 133 Från vatten till luft 139 Slutet – eller början 151 Tack 163 Referenser 165

Det första mysteriet_2korr.indd 5

2018-06-12 10:56

Det fรถrsta mysteriet_2korr.indd 6

2018-06-12 10:56

Det fรถrsta mysteriet_2korr.indd 7

2018-06-12 10:56

Det fรถrsta mysteriet_2korr.indd 8

2018-06-12 10:56

FÖRORD

När jag var sex år gammal samlade jag på hotelltvålar, lekte med Barbiedockor och hade blinkande jogging­ skor. Min filmsmak var ovanligt icke-originell och kan kort sammanfattas som »allt med prinsessor«. Men min älsklingsbok? Det var Graviditet och förlossning – En praktisk handbok för alla blivande föräldrar. Min syster och jag brukade plocka fram den ur bokhyllan, bläddra förbi alla kostråd och stanna när vi kom till sidan 70: Det växande fostret. Djupt fascinerade betraktade vi teckningarna av en liten figur som växte sig allt större och vi tänkte på vår egen lillebror som låg där inne i mammas mage. Vi såg honom förvandlas från ett konstigt litet urtidsdjur med svans till en knubbig bebis som knappt fick plats med armar och ben. Hur var det egentligen möjligt?

Det skulle dröja ungefär sjutton år innan jag återvände till frågan. Jag var i färd med att slutföra en kandidat-

Det första mysteriet_2korr.indd 9

2018-06-12 10:56

10

KATHARINA VESTRE

examen i biokemi vid universitetet i Oslo och satt sent en kväll på biblioteket och läste cellbiologi. När jag närmade mig slutet av kapitlet fick jag syn på en serie bilder som visade hur en hand bildas. Först liknade handen en simfot. Långsamt framträdde sedan fingrarna. Jag läste i bildtexten att förvandlingen sker genom kollektiva cellsjälvmord. En gång hade cellerna mellan mina fingrar dött på kommando – och jag fick de händer som jag skriver med nu.

Det här, insåg jag, fanns inte med på sidan 70: Det växande fostret. Bilderna som jag hade sett som sexåring skildrade bara en liten del av berättelsen. För hur blir den lilla figuren egentligen till? Vad händer i cellerna, i DNA-molekylerna? Hur vet handen att den ska bli en hand, och inte en fot eller ett öra?

I jakten på svar började jag gräva i kurslitteratur och forskningsartiklar. Det dröjde inte länge förrän jag var helt uppslukad. Inför sommarlovet 2015 lånade jag tre tjocka embryologiböcker från Rikshospitalets bibliotek och tog med dem till Italien på semester. Längre fram fylldes min sökhistorik av äggceller och foster. Google drog sina egna slutsatser och började optimistiskt visa mig reklam för babysalva. Vad deras algoritmer kom fram till när jag också sökte på bananflugor, könsutvecklingen hos havsmaskar och fisknjurar är jag mer osäker på. Resultatet blev hur som helst boken som du nu håller i din hand. Det är en berättelse om avlägsna släkting-

Det första mysteriet_2korr.indd 10

2018-06-12 10:56

DET FÖRSTA MYSTERIET

11

ar, okända tvillingar, livsfarliga moderkakor och märkliga bananflugor. Och utan att säga för mycket kan jag redan nu avslöja att den handlar om dig. Låt mig berätta för dig om början av ditt liv.

Innan vi börjar: Lite kort om ålder och mått Under arbetet med boken fann jag att det snabbt uppstår förvirring när man ska ange ett fosters ålder. Det finns nämligen flera sätt att räkna, och inte sällan blandar man ihop dem. Läkare och barnmorskor anger i regel graviditetsveckan, som beräknas utifrån den gravida kvinnans senaste menstruation. Förvirrande nog sker befruktningen i regel cirka två veckor senare, så det är först när en kvinna går in i tredje graviditetsveckan som hon egentligen blir gravid. Fostrets ålder är därför två veckor yngre än graviditetsveckan: i slutet av graviditetsvecka 12 är fostret tio veckor, i slutet av graviditetsvecka 14 är det tolv veckor, och så vidare.

Jag har valt att räkna veckorna efter befruktningen, så att tidsangivelserna speglar fostrets verkliga ålder. När jag anger månad räknar jag varje månad som fyra veckor. Första månaden sträcker sig alltså från vecka 1 till 4, and­ra månaden från vecka 5 till 8, och så där fortsätter det. Undrar du vilken graviditetsvecka jag talar om lägger du bara på två veckor.

Det första mysteriet_2korr.indd 11

2018-06-12 10:56

12

KATHARINA VESTRE

När jag anger längd har den mätts från fostrets huvud till sätet (CRL, crown-rump-length). Det är vanligt att använda det måttet eftersom fostret ofta drar upp benen mot sig så att den totala längden blir svår att bestämma.

Dessutom är det värt att notera att alla åldersangivelser och mått bygger på ett genomsnitt, och att olika foster utvecklas i olika takt. Och med detta sagt tror jag att vi är redo att börja.

Det första mysteriet_2korr.indd 12

2018-06-12 10:56

Det fรถrsta mysteriet_2korr.indd 13

2018-06-12 10:56

Det fรถrsta mysteriet_2korr.indd 14

2018-06-12 10:56

KAPPLÖPNINGEN

Timmarna före. En närmast omöjlig kapplöpning har börjat. Tillsammans med flera hundra miljoner konkurrenter beger sig en spermie ut på en intensiv simtur. Där den febrilt simmar fram liknar den ett litet grodyngel.

Mot strömmen, i okänd terräng, ska den tillryggalägga en sträcka på mer än tusen gånger sin egen kroppslängd.

Reglerna är enkla: först i mål – eller dö.

Landskapet som omger spermien är varken överblickbart eller gästvänligt. Det påminner om en igenvuxen skog, full av kaotiska snår och blindvägar. Längs vägen riskerar den att slukas av immunceller eller förstöras av syre. En annan möjlighet är att den fastnar i någon av de djupa groparna i livmoderhalsens väggar. Redan efter kort tid har de flesta konkurrenter eliminerats. Som tur är hjälper kvinnans muskelsammandragningar till med att skjuta den uppåt. Snart tar sig spermien in i livmodern, men det är fortfarande långt till segern. Ska den

Det första mysteriet_2korr.indd 15

2018-06-12 10:56

16

KATHARINA VESTRE

ha en chans att vinna måste den först välja rätt väg framåt. Höger eller vänster? Från livmodern leder två smala kanaler, äggledarna, och det är längst upp i en av dem som mållinjen ligger. Väggarna i äggledaren är täckta av flimmerhår som öser ner vätska mot livmodern, men spermien vägrar att ge upp. Den kämpar motströms och fortsätter uppåt. Någonstans där uppe, gömd bland slemhinnans djupa gropar och höga toppar, ska den runda äggcellen snart ta emot tävlingens vinnare. Äggcellen har väntat länge på det som snart ska hända.

Redan när din mamma var ett pyttelitet foster skapade hon föregångarna till sina äggceller. Längre fram började hon successivt göra om dem till mogna äggceller. Äggcellen som nu kommer svävande genom din mammas äggledare var en av de lyckliga utvalda. Varje månad börjar flera äggceller mogna, men bara en får chansen att ge sig ut i äggledaren. De andra väntar en säker död.

När en mogen äggcell bildas delar sig föregångaren på ett speciellt sätt som gör att din mormors och morfars kromosompar skils från varandra. Kromosom nummer 1 från mormor går till den ena cellen, medan kromosom nummer 1 från morfar går till den andra, och så vidare. Den färdiga äggcellen har därför en halv uppsättning kromosomer som är redo att hitta en ny partner. Under mognaden ser dessutom äggcellen till att fyllas med näring, och till slut är den en jätte jämfört med kroppens andra celler. Med en diameter på någonstans runt en

Det första mysteriet_2korr.indd 16

2018-06-12 10:56

DET FÖRSTA MYSTERIET

17

tion­dels millimeter går äggcellen faktiskt nätt och jämnt att urskilja utan mikroskop.

Spermien tillhör däremot kroppens allra minsta celler och är raka motsatsen till den majestätiska äggcellen.

Hektisk och simmande, med huvud och en piskande svans. Näring finns det knappt plats till, för hela huvudet är proppat med din pappas DNA. Bland alla miljoner spermier är det bara en av dem som bär hälften av just dina gener. Hade den närmaste konkurrenten bara simmat lite fortare skulle du, exakt den du är, aldrig ha existerat. Chansen för att två spermier ska vara identiska är nämligen försvinnande liten. När en spermie eller äggcell bildas ligger dina mor- och farföräldrars kromosomer tätt ihop. Innan kromosomparen skils åt för alltid hinner de byta små bitar DNA med varandra. En kromosom som från början kom från din farmor kan därför bära på gener från din farfar när den hamnar i spermien.

Kombinationsmöjligheterna är oändliga – så vi får hålla på rätt spermie.

Jag kan åtminstone trösta dig med att det här frenetiska grodynglet är skapat för det som det gör just nu.

Spermien må vara blind och döv, men det hindrar inte att den hittar i ett landskap som den aldrig har varit i närheten av tidigare. Bland annat kan den känna minimala temperaturskillnader. Eftersom målet som den rör sig mot är ungefär två grader varmare kan spermien känna när det bränns. Dessutom är spermien utrustad med

Det första mysteriet_2korr.indd 17

2018-06-12 10:56

18

KATHARINA VESTRE

ett slags enkelt luktsinne. Precis som på cellerna i din näsa sitter molekyler utanpå spermien, så kallade lukt­ receptorer. Varje luktreceptor är specialist på att känna igen en bestämd molekyl. När luften strömmar in i din näsa binds doftens molekyler vid olika luktreceptorer och skapar en elektrisk signal som skickas vidare till hjärnan. I spermiens fall fångar luktreceptorerna upp molekyler som strömmar ut från ägget och talar om att den är på rätt väg.

Precis vid mållinjen är det bara några få deltagare kvar. Äggets kemiska locksignaler får dem att simma snabbare än någonsin. Snart är ägget omringat av de små grod­ ynglen. Svansarna slår hårt när huvudena borrar sig in i den geléartade hinna som skyddar äggcellen. Från huvudet sprutar spermierna ut sina kemiska vapen: enzymer som bryter ner hinnan och gör att de kan gräva sig allt längre och djupare in.

Bara en av dem är tillräckligt snabb. Vinnaren släpper sin svans, smälter ihop med ägget och frigör sin dyrbara last: 23 kromosomer från din pappa. I samma ögonblick frigör äggcellen ämnen som bildar en hård, ogenomtränglig kapsel runt ägget så att inga andra kan ta sig in.

Det finns ingen tid att förlora, för skulle fler spermier ta sig in skulle följderna bli katastrofala. Kommer två spermier in i ägget samtidigt blir resultatet en cell med 69 kromosomer i stället för 46. Även om äggcellen gör sitt bästa för att undvika det lyckas det inte alltid. När

Det första mysteriet_2korr.indd 18

2018-06-12 10:56

DET FÖRSTA MYSTERIET

19

en grupp forskare studerade provrörsbefruktade ägg såg de att tio procent hade befruktats av fler än en spermie.

Sådana ägg har ingen möjlighet att utvecklas normalt, och som vi ska se längre fram är de dödsdömda. Men ta det lugnt – det blev bara en vinnare den här gången. Nu förenas din mammas och pappas kromosomer, och den allra första cell som du består av har skapats. Kapplöpningen är över. Berättelsen kan börja.

Det första mysteriet_2korr.indd 19

2018-06-12 10:56

Det fรถrsta mysteriet_2korr.indd 20

2018-06-12 10:56

ETT DOLT UNIVERSUM

Vad är det som händer där inne i mammas mage? Före mikroskopens tid var det mesta som pågår alldeles i början fördolt för människorna. Det är nästan omöjligt att med blotta ögat urskilja de små detaljer som gradvis dyker upp. Även elefanter som mäter fyra meter över marken börjar i det mikroskopiska. Och inte blir det lättare för att vi döljs av hud, muskler och blodkärl. För mer än 2 300 år sedan funderade ändå Aristoteles över hur ett nytt liv blir till. I jakten på svar öppnade han befruktade hönsägg i olika faser. I ett tre dagar gammalt ägg såg han ett litet rött hjärta som låg och slog i gulan. När han knäckte skalet efter en vecka hittade han en liten varelse med stora ögon. Ju senare han knäckte ägget, desto mer påminde varelsen om en kyckling.

Unge­fär likadant måste det fungera hos människor, menade Aristoteles. Han tänkte sig att mannens säd på ett eller annat vis gav kvinnans blod instruktioner om

Det första mysteriet_2korr.indd 21

2018-06-12 10:56

22

KATHARINA VESTRE

att successivt forma en människa där inne i magen.

Aristoteles trodde också att levande väsen kunde uppstå på helt andra sätt. Insekter kunde bildas av dagg på bladen, mal uppstod ur ull, medan ostron formades av slemmig gyttja. Nästan tvåtusen år senare var dessa idéer fortfarande populära. På 1600-talet formulerade kemisten Jean Baptiste van Helmont en del ytterst kreativa och underhållande recept på hur man själv kan skapa all världens olika livsformer. Låt oss till exempel säga att du får lust att odla några möss i ditt eget hem. Då är receptet enkelt: placera en smutsig och halvsvettig skjorta i öppningen av en behållare fylld med vetekorn. Vänta 21 dagar, och voilà! Vetet har förvandlats till nosande, krypande, livs levande möss.

Det finns ingen anledning att tvivla på att van Helmonts recept fungerade. Han var heller inte ensam om att ge slående exempel på hur djur kunde uppstå helt av sig själva om bara förhållandena var de rätta. Våt gyttja längs älvkanterna förvandlades på magiskt vis till grodor, avskräde blev till råttor, och tänk bara på alla vita larver som dyker upp från ingenstans i ruttnande kött.

Dessutom har jag full förståelse för att det är svårt att tänka sig hur ostron parar sig och lägger ägg. Ändå var det flera som förstod att det var något som klingade falskt med idén. För hur var det egentligen möjligt att en komplett varelse kunde ta sin form ur ett flytande ­kaos?

Det första mysteriet_2korr.indd 22

2018-06-12 10:56

DET FÖRSTA MYSTERIET

23

I slutet av 1600-talet växte det fram en ny idé: varje levande varelse, det må vara en groda eller en män­niska, uppkommer ur en miniatyrversion av sig själv. När Gud skapade de första människorna i all sin fullkomlighet skapade han också alla framtida generationer. De små miniatyrmänniskorna låg förpackade den ena inuti den andra, lager på lager, mindre och mindre, som ryska dockor. Sedan skulle de bara växa och gro i mammas mage fram tills att de föddes. När de första mikroskopen kom blev biologerna bara ännu mer säkra på att miniatyrvarelserna fanns någonstans. För tänk vilken detaljrikedom som låg dold för blotta ögat! Det verkade inte finnas någon gräns för vad som var möjligt att upptäcka, om man bara förbättrade mikroskopen ännu lite mer.

En av de skickligaste mikroskopmakarna vid den här tiden var den nederländske handelsmannen Antonie van Leeuwenhoek. Inte mycket talade för att van Leeuwen­hoek skulle bli vetenskapsman, för han saknade universitetsutbildning och ägde ingen förmögenhet.

Hans plan var egentligen att undersöka kvaliteten på de textilier han sålde, men en dag blev van Leeuwenhoek nyfiken och lade en vattendroppe under linsen. Det han fick syn på förändrade hans liv för alltid. I den lilla, genomskinliga droppen kunde han se mängder av mystiska varelser i alla möjliga modeller. van Leeuwenhoek gav dem namnet animalcules, små djur. Snart började han undersöka allt han kom över: vattnet han drack, lerpö-

Det första mysteriet_2korr.indd 23

2018-06-12 10:56

24

KATHARINA VESTRE

larna han trampade i, ja, rent av beläggningen han hade mellan tänderna. Överallt hittade han de små djuren.

Glöm exotiska öar, glöm rymden. van Leeuwenhoek kunde skåda in i ett hemligt universum som var i det närmaste utforskat – och det låg mitt framför näsan på honom.

Ryktet spreds snabbt om van Leeuwenhoeks imponerande mikroskop. En dag fick han besök av en medicinstuderande som hade med sig ett spermaprov från en sjuk patient. van Leeuwenhoek hade länge dragit sig för att studera just spermier. Som strängt religiös var han rädd att det skulle anses oanständigt. Men å andra sidan: den här gången var det ju ett medicinskt fall … van Leeuwenhoek bestämde sig till slut för att ta en titt. Även om provet han undersökte inte var mycket större än ett sandkorn kunde han se över tusen små djur under linsen. De hade runda huvuden och långa, genomskinliga svansar, som små grodyngel. Kunde de ha uppstått på grund av sjukdomen, eller kanske hade provet förvarats för länge?

Som en god vetenskapsman insåg van Leeuwenhoek att han var tvungen att jämföra det han hade sett med ett kontrollprov från en frisk man. År 1677 rapporterade han sina fynd i ett brev till ordföranden för The Royal Society of London, en av dåtidens ledande forskningsinstitutioner. Där gav han en detaljerad skildring av de små djur han observerade i provet, och skrev att

Det första mysteriet_2korr.indd 24

2018-06-12 10:56

DET FÖRSTA MYSTERIET

25

det undersöktes »omedelbart efter ejakulation, in­nan sex pulsslag var över«. Efteråt skyndade han sig att understryka att provet naturligtvis inte hade anskaffats på något syndigt sätt, utan »ställts till hans förfogande från naturens sida genom äktenskaplig aktivitet«. Det kan inte ha varit lätt att vara hans fru. I slutet av brevet bad van Leeuwenhoek innerligt att ordföranden skulle hålla brevet för sig själv om han ansåg att observationerna kunde väcka avsky bland de lärde. En skandal var det sista han önskade sig. van Leeuwenhoek blev övertygad om att sperman måste spela en helt avgörande roll i livets början. För det här var ingen blank, tom vätska – den myllrade av mikroskopiskt liv! Måste det inte vara just precis här som miniatyrmänniskan fanns? Troligen saknades bara ett tillräckligt bra mikroskop för att han skulle kunna se den. I åratal arbetade van Leeuwenhoek träget, men trots att han hela tiden förbättrade sina linser hittade han ingenting. Han försökte rent av att varsamt ta bort hinnan runt spermiernas huvud med en liten pensel, men kunde inte se om något dolde sig där inne. Till slut måste han inse att det var dags att ge upp. van Leeuwenhoek var fortfarande helt säker på att spermien bar på en stor hemlighet, men antagligen var den så liten att vi aldrig skulle kunna se den. Han skulle bara ha vetat vad som egentligen fanns där inne.

Det första mysteriet_2korr.indd 25

2018-06-12 10:56

Det fรถrsta mysteriet_2korr.indd 26

2018-06-12 10:56

RECEPTET PÅ EN MÄNNISKA

De första timmarna. Kapplöpningen är över, och den allra första cell som du består av vandrar lugnt ner genom äggledaren. Mycket är redan bestämt. För även om cellen är mindre än punkten i slutet av den här meningen är den stor nog att innehålla alla instruktioner som behövs för att bygga dig. Inte bara de organ som ska hålla dig vid liv, utan också ögonfärgen och näsans form.

Cellens stora hemlighet var inte en miniatyrmänni­ ska, utan en molekyl. Och berättelsen om den här molekylen börjar med variga sår och en schweizisk kemist.

År 1869 kontaktar Friedrich Miescher en kirurgisk klinik strax intill sitt laboratorium. Skulle de kunna ordna fram några av patienternas använda förband åt honom?

Helst så varindränkta som möjligt. Miescher är på jakt

Det första mysteriet_2korr.indd 27

2018-06-12 10:56

28

KATHARINA VESTRE

efter vita blodkroppar och sådana finns i mängder i den gulvita sörjan som kommer från sår. De är resterna av ett slagfält – de vita blodkropparna jobbar för immunförsvaret och många ger sitt liv i kampen mot bakterierna i såret. Miescher samlar ihop varet, filtrerar ut cellerna och gör grundliga kemiska analyser för att undersöka vilka slags proteiner som finns i dem. En dag lägger han märke till ett klibbigt, mjölkvitt ämne som skiljer sig från resten av blandningen när han tillsätter syre. Efter ytterligare undersökningar inser Miescher att det inte kan vara ett protein. Han kallar det nya ämnet nuklein, eftersom det finns i cellens kärna, nucleus.

Miescher upptäcker att det finns ovanligt mycket nuklein i spermier, och han förstår att ämnet måste spela en avgörande roll i livets början. På hans tid var arv fortfarande något mystiskt, styrt av osynliga krafter man inte förstod. Att arvsmassan är en helt konkret molekyl som vi kan väga och mäta var en omöjlig tanke för de flesta. Men själv var Miescher en varm anhängare av idén. Han föreslog att informationen i arvsmassan låg lagrad som en kemisk kod. Idén var revolutionerande, men långt efter Mieschers död var det fortfarande ingen som förstod hur nära han kommit det verkliga svaret.

Det första mysteriet_2korr.indd 28

2018-06-12 10:56

K AT H A R IN A V E S T R E

Från början är du bara en enda pytteliten cell.

KATHARINA VESTRE

Så delar den sig i två. Två celler blir fyra. Åtta. Sexton.

Snart dyker konturerna av en människa upp. En ryggmärg.

Ett hjärta som börjar slå. Senare: lungor, ögon, mun. En hjärna.

På några magiska månader förvandlas en cellklump till en organism som kan andas, äta och tänka. Hur är det möjligt?

DET FÖRSTA MYSTERIET är en ögonöppnande och underhållande

KATHARINA VESTRE ( f.1992) är doktorand vid institutet för biovetenskap på universitetet i Oslo.

Det första mysteriet är hennes första bok och har sålts till femton länder.

berättelse om det första och det största mysteriet av alla: hur en människa blir till.

Författarfoto: Hildur Ágústsdóttir Illustrationer: Linnea Vestre Grafisk form: Eva Lindeberg

0029-Skyddsomslag Vestre 1.indd 1

ATL ANTIS

9 789173 539913

ATL ANTIS

ISBN 978-9 1-7353-99 1-3

HISTORIEN OM DIG INNAN DU FÖDDES ATL ANTIS

2018-06-20 14:55