9789175437323

Julfesten

2018-05-14 08:01

Marie Helleday Ekwurtzel Illustrerad av Lena Furberg

JULFESTEN Bok 6

av Marie Helleday Ekwurtzel Illustrationer av Lena Furberg

1

DECEMBER

Äntligen var det rast. Lilly puttade upp dörren och gick ut. På skolgården blåste det kallt. Hon tog på mössan och stoppade händerna i fickorna. Lilly gick till det vanliga stället. Bakom matsalen.

Snart kom bästisen Stina också dit.

De hade hittat en bra hörna under en bit tak. Perfekt att stå där och prata när det var dåligt väder.

– Kan det inte bli jullov snart? suckade Lilly. Hur lång tid är det kvar?

– Tre veckor, tror jag, sa Stina och huttrade lite. Men det blir så trist när 9

ridskolan stänger över julen. Då har jag inget att göra. Det är ju inte samma sak för dig. Du har Glimma tre dagar i veckan.

Lilly och Stina älskade hästar. De var på ridskolan Mulen all sin lediga tid. De hade var sin sköthäst. Stina hade Ole som var fjording. Lilly var skötare och halv fodervärd på islandshästen Glimma.

– Kan inte du få bli halv fodervärd till Ole? undrade Lilly. Så kan vi rida ihop tre dagar i veckan. Har du frågat dina föräldrar?

– Pffttt! fnös Stina. Ingen idé. De bara pratar om vem som ska ha vad. Och vart de ska flytta. Och var jag ska bo. Ont om pengar har de visst också.

– Varför måste de skiljas helt plötsligt? frågade Lilly. De fattar väl att 10

det blir jobbigt för dig.

Stina ryckte på axlarna. Nu brydde hon sig inte så mycket om att föräldrarna skulle flytta isär. I början hade hon mest gråtit och undrat om det var hennes fel.

Men nu hade de pratat om det hemma.

Nu förstod Stina att det bara handlade om mamma och pappa. Och att de båda älskade henne fortfarande.

– Det löser sig väl, sa Stina och strök sin korta, ljusa lugg ur ögonen. Bara jag får fortsätta rida.

– Hallå!

Lilly vred på huvudet. Det kom någon runt hörnet som med snabba steg gick emot dem.

– Hej Julia! sa Lilly. Välkommen till vår lilla hörna. Man känner knappt blåsten här.

11

– Tack, sa Julia och ställde sig nära sina vänner. Jag har hört något om en julfest på ridskolan. Vad händer då?

Julia hade inte gått på ridskolan så länge. Därför hade hon aldrig varit med på någon julfest. I flera år hade hon bott i USA med sin familj. Där hade hon ridit mycket. För ett halvår sedan hade familjen flyttat till Sverige.

– Hmm, sa Lilly och tänkte efter. Det brukar vara ett luciatåg, förstås.

– Till häst? undrade Julia.

– Vad tror du? fnös Stina. Att vi rider runt på kor, eller?

Tjejerna fnissade.

– Sen är det lite olika nummer, fortsatte Lilly. Och typ korv, glögg, julmust, pepparkakor och sånt. Hela gården är full av marschaller. Det är supermysigt.

12

– Ja, höll Stina med. Särskilt om det är snö.

– Lite trist om det regnar bara, sa Lilly och gjorde en grimas. Det gjorde det förra året. Synd att vi inte har något ridhus.

Stina och Julia höll med. Sen hann de inte prata mer, för då ringde det in. Det var dags för lektion igen.

13

FAKTA OM FJORDINGEN Fjordingen kallas också fjordhäst och kommer från Norge. Den är lätt att känna igen, för den är alltid black (gulbrun) och har en klippt svartvit man som står rätt upp. Längs ryggen går en svart rand som kallas för ål. Rasen anses vara en av de äldsta och renaste i världen.

Det hårda livet i fjällen har gjort fjordingen stark och tålig. Den kan ridas både av barn och vuxna. Många fjordingar är under 148 cm i mankhöjd, men brukar ändå inte kallas för ponnyer. En fjording är oftast lugn, men ändå pigg och framåt. Den kan användas till allt från jordbruks-arbete till hoppning och dressyr. Mankhöjd: 135–150 cm

2

VAKTA GÅRDEN

Som vanligt gick Lilly raka vägen hem efter skolan. Allt för att komma iväg till stallet så fort som möjligt. Men först behövde hon äta något.

– Hallå! ropade Lilly i hallen. Är det någon hemma?

– Jag är i köket, sa hennes pappa Max. Lilly gick in i köket. Hon började göra te och bre mackor.

– Hur har du haft det idag? frågade Max. Han tittade upp från tidningen.

– Helt okej, svarade Lilly. Men vi har 15

matteprov nästa vecka. Så jag måste plugga i helgen.

– Bra. Du måste göra ditt bästa i skolan. Stallet får inte ta för mycket tid.

– Nä, nä, muttrade Lilly.

Hon satte sig vid köksbordet med sin tekopp och sina mackor.

– Vi får leta vidare efter Silverhöjden, pappa.

– Jo visst. Det är väl ingen brådska.

– Men vi måste ta reda på vem som är Glimmas föräldrar, sa Lilly. Så att hon kan få ett hästpass. Annars kan jag ju inte vara med på riktiga tävlingar.

– Nej, det har du rätt i. Alla hästar borde ha ett pass. Annars blir det lätt skumma affärer. Och det är aldrig bra för djuren.

16

Max var veterinär. I våras hade han räddat Glimma från en förfallen bondgård. Bonden hade inte tagit hand om sina djur. Glimma hade varit mager och rädd.

Det fanns inget hästpass till Glimma. I passet står bland annat hur hästen ser ut och vilka som är dess föräldrar.

Kajsa var ridlärare och ägare till ridskolan Mulen. Ibland tog hon emot hästar som behövde hjälp. Hon hade låtit Glimma flytta in i stallet. Lilly hade genast förälskat sig i den lilla grå hästen med vit man och svans. Hon hade varit så lycklig när hon fick bli Glimmas skötare.

Men Lilly var nyfiken på Glimmas förflutna. Var kom hon ifrån? Vad hade hon varit med om? Av en slump hade de 17

På ridskolan förbereder sig Lilly och vännerna för den årliga julfesten. Kajsa är bortrest så Lillys familj och bästisen Stina passar den busiga unghunden Pixi och ser efter stallet och alla hästarna.

Allt går bra tills de plötsligt upptäcker att Pixi har rymt.

Han ska ju vara med i ett nummer! Ska de hitta honom i tid för julfesten?

Art nr 437323 I S B N 978-91-7543-732-3

9

789175 437323

www.hegas.se