9789127421660

PULS Biologi

Undersökande arbetssätt Skriv tydliga svar på de olika frågorna i din rapport – som hela meningar.

Fråga eller problem

Hypotes

Planering

Vilket material behöver du?

Hur ska du göra?

Varför vill du göra så?

Vad kan gå fel?

Hur ska du få bort felkällorna?

Vilka risker finns det?

Hur ska du hantera dem?

Genomförande

Utvärdering

Genomför undersökningen enligt planen.

Skriv ner dina resultat. Är resultaten rimliga?

Vad visade undersökningen?

Hur stämmer resultatet med din hypotes?

Hur säkra är dina resultat?

Vad skulle du ändra på om du skulle göra om undersökningen?

Har du någon ny hypotes du skulle vilja testa?

PULS Biologi för grundskolans år 7-9 Berth Andreasson, Sture Gedda, Birgitta Johansson,

Biologi

Lars Bondesson, Ingemar Zachrisson Puls Biologi består av • 5 avdelningar, Planetens gränser, Myller, Ekologi, Människan och Arv & utveckling, alla med utgångspunkt i Lgr 11 och Centralt innehåll.

• Gott om förklarande och inspirerande bilder.

• Avslutande sammanfattning och frågor i varje kapitel.

• Ordlista med förklaringar av viktiga begrepp.

• Elevstöd för genomförande av naturvetenskapliga undersökningar.

• Ett brett urval av varierade uppgifter, anpassade för att svara mot kunskapskraven i Lgr 11 och som förbereder eleverna inför de nationella ämnesproven.

• Direkta kopplingar till de andra naturvetenskapliga ämnena och Teknik.

• Digital elevbok.

• Omfattande digitalt lärarmaterial med kommentarer och stöd för kunskapsbedömning, handledning till demonstrationer och laborationer, facit till arbetsuppgifter mm.

PULS Biologi Fokus, är skriven för att underlätta för elever med lässvårigheter eller svenska som andraspråk. I lärarmaterialet finns Fokusfrågor, Fokus Ordlista samt Fokus lärarhandledning för dig som arbetar med Puls Biologi Fokus.

För mer information om våra digitala produkter, se www.nok.se/puls I PULS-serien ingår

Biologi

Kemi

ysik

Teknik

ISBN 978-91-27-42166-0

9 789127 421660

PULS Biologi Grundbok omslag 2011 Flikar.indd 6

11-05-02 15.36.58

Ekologi Utan solen – inga växter. Utan växter – inga andra organismer.

Så enkelt är det. Växterna är basen i det system som ger oss mat och annat vi behöver från den levande naturen. Även andra organismer har sina viktiga roller i naturens system.

Men vilken roll spelar människan?

Allt i naturen hänger ihop Hittills har boken handlat om de olika detaljerna i naturen, alla arterna av växter, djur, svampar och bakterier. Här kommer nu en ny avdelning om ekologi som handlar om hur olika arter fungerar tillsammans med varandra och med miljön runt omkring. Ekologi är läran om hela naturen, och om hur delarna i naturens system hänger ihop. Ett system är något som har många olika delar som påverkar varandra.

Det första kapitlet heter ”Så fungerar naturen”. Det handlar om hur naturen fungerar på egen hand, helt utan människan. Det andra kapitlet heter ”Människan i naturen”. Det sätter in oss själva i sammanhanget. I det kapitlet får du veta att vi människor är beroende av naturen för att få det vi behöver, men också att vi påverkar naturen.

Ordet ekologi betyder ”läran om huset”. Det kommer från grekiskans oikos som betyder hus, och logos som betyder lära.

Biologer som studerar ekologi kallas ekologer.

100

EKOLOGI

20 Intro Ekologi_100_101 2011 110411.indd 100

11-04-28 15.47.13

Luft, mark, vatten, djur och växter – och människans hus och gator. Vad är egentligen natur? Hör människan dit? Skulle naturen klara sig utan oss? Klarar vi oss utan naturen? Vad på bilden skulle finnas om inte människan fanns? Vad skulle finnas om inte växterna fanns?

EKOLOGI

20 Intro Ekologi_100_101 2011 110411.indd 101

101

11-04-28 15.47.15

Så fungerar naturen Sjöar och hav är passande miljöer för havsörnen. Där kan den få allt den behöver för att leva. Men vad lever fisken av?

Från individ till biosfär När man studerar hur livet i naturen hänger ihop undersöker man ett område i taget. Det område som en ekolog försöker beskriva kallas för ett ekosystem. För att beskriva samspelet i ekosystemet använder ekologen speciella begrepp.

När man talar om alla individer som hör till en viss art inom ett område använder man ordet population (= befolkning). Populationen av harar i en skog består av alla harar i just den skogen. Varje hare är en individ i populationen.

När man menar alla organismer i ett område talar man om ett samhälle, t ex alla växter, djur, svampar och bakterier som finns i en skog. Alla organismerna tillsammans med miljön runt omkring bildar ett ekosystem.

Det kan exempelvis vara en hage med buskar, blommor och betande djur tillsammans med mark, luft, vatten och ljus.

Alla jordens ekosystem tillsammans bildar biosfären, som är den del av jorden där allt liv finns.

Tänk efter först ❋ Vad räknar du till naturen?

Hör du själv dit? ❋ Utan växter inga djur – kan du förklara varför?

Individ

Population

Samhälle

Små och stora ekosystem Ett ekosystem är alltså ett stycke natur med både levande organismer och delar som inte räknas som levande, bl a luft, mark, vatten och ljus. De delar som inte lever kan se ut på olika sätt från en plats till en annan, och det här skapar olika miljöer (omgivning) för organismerna. Det kan finnas mer eller mindre ljus, vatten och näringsämnen, och luften kan vara ren eller smutsig. Organismerna trivs mer eller mindre bra i olika miljöer, och det gör att ekosystemen får olika artsammansättning.

102

Ekosystem

Biosfär

EKOLOGI

21 Så fungerar naturen_102_119 2011 110408.indd 102

11-04-28 15.49.16

Ekosystemet kan vara litet som ett akvarium, eller stort som en barrskog eller en sjö. Det största tänkbara ekosystemet är biosfären.

Ett akvarium är ett slutet ekosystem som bara tar emot ljus, så länge vi inte matar fiskarna förstås. Ett ekosystem i naturen är också till stor del slutet, men det är alltid lite öppet för påverkan utifrån. Till sjön rinner det ut näringsämnen från marken runt omkring, och över skogen faller det ner ämnen när det regnar och snöar.

UPPGIFT 1–2, s 116

Konkurrens och balans i ekosystemet

160 120

9

80

6

40

3

År

0

1850

1875

1900

1925

0

Lopopulation tusental

lo

hare

Harpopulation tusental

Tillgången på mat och vatten bestämmer dels vilka arter, dels hur många individer inom varje art som kan leva inom ett ekosystem. Men det har också betydelse vilka fiender och konkurrenter som finns. Konkurrensen om livsutrymmet avgör storleken på populationerna.

Populationer av olika arter påverkar varandra på flera sätt. Antalet rovdjur ökar ofta mycket tydligt när antalet bytes­djur ökar, och bytesdjuren påverkas i sin tur av tillgången på växtföda (se bilden till höger).

Olika arter kan ofta leva sida vid sida genom att de utvecklas till specialister på olika sätt att leva (se bilden från savannen där djuren betar på olika höjd). Man säger att de utnyttjar olika ekologiska nischer.

Diagrammet visar hur antalet harar varierar beroende på tillgången på mat. Vad händer med lodjuren när hararna ökar i antal? Och vad händer med lodjuren när antalet harar sjunker?

Ekosystem reglerar sig själva Ett enda ostron (ett slags mussla) i havet kan åstadkomma någon miljon ägg varje år. Ändå fylls inte havet av ostron.

En befruktad flughona skulle under en sommar kunna få så många avkomlingar i flera generationer att de skulle kunna täcka hela Afrikas yta. Men detta händer inte i naturen. I havet finns det djur som äter upp ostronens ägg och larver. Flugorna är inte heller ensamma. Flugsnappare och andra insektsätare tycker om att äta både larver och vuxna flugor.

Ett naturligt ekosystem reglerar sig självt. Ingen population växer i all oändlighet. De naturliga fienderna ökar när en population blir större. När tillgången till mat minskar, minskar antalet rovdjur igen. På så vis blir det balans i ekosystemet.

m 6 5 4 3

giraffgasell

giraff

2

impala

1 dik-dik antilop

0

Genom att de olika arterna betar på olika höjd konkurrerar de inte med varandra om födan – de har olika nischer i ekosystemet.

SÅ FUNGERAR NATUREN

21 Så fungerar naturen_102_119 2011 110408.indd 103

103

11-04-28 15.49.21

Fotosyntesen ger energirik näring

F

För att förstå hur ett ekosystem fungerar måste du veta att olika grupper av organismer – bakterier, svampar, växter och djur – klarar av att göra olika saker i ekosystemet därför att de är byggda på olika sätt. De lever i ett samhälle där alla har sina olika roller.

Du behöver också veta att varje levande varelse behöver både ämnen som kan bygga upp organismens celler, och ämnen som kan ge energi så att organismen kan leva och röra sig. Vissa speciella bakterier kan skaffa sig energin genom att omvandla kemiska ämnen som svavel och järn. Men alla andra organismer måste ha energirikt socker som bränsle.

ljus

koldioxid

socker

syre

Hur får olika organismer tag i socker?

K K

Svampar och bakterier är nedbrytare. Det betyder att de bryter ner döda växter och djur som de kan utnyttja som energirik mat.

Djur äter växter eller andra djur. Du själv kan äta t ex frukt, potatis, pasta eller bröd för att få i dig kolhydrater som kan omvandlas till den sorts socker som behövs vid förbränningen i dina celler.

Men hur gör växterna för att få tag i det energirika sockret? De kan ju inte äta vare sig växter eller djur, och inte bryta ner döda organismer. De får helt enkelt tillverka sockret själva, något de har kunnat göra sedan den första grönalgen såg dagens ljus för 1,6 miljarder år sedan.

vatten Växternas fotosyntes är biosfärens viktigaste kemiska reaktion.

Växternas sockerfabrik drivs med solenergi K

K

Därmed är vi framme vid biosfärens viktigaste kemiska reaktion: fotosyntesen. Den sker i växternas gröna klorofyllkorn, som är en sorts sockerfabriker. De kan ta hand om solens energi och med hjälp av den tillverka socker av två energifattiga råvaror: koldioxid och vatten.

UPPGIFT 3–5, s 116

Fotosyntesen

koldioxid + vatten + SOLENERGI

K K

➞

SOCKER + syre

druvsocker En gas och en vätska blir alltså till socker, som både växterna själva och andra organismer sedan kan använda för att få energi. kol 3 CO2 3 CO2 2 H O 2 H2O väte Växterna packar in och lagrar solens energi som kemisk energi i socker. 2 Dessutom bildar de syre. Processen är helt genial, och inget som vi män3 koldioxidmolekyler 2 vattenmolekylersyre niskor kan härma än. De enda, förutom växterna, som kan åstadkomma 3 koldioxidmolekyler 2 vattenmolekyler fotosyntes är vissa bakterier. vatten koldioxid Alla byggstenarna (atomslagen) i druvsocker finns i vatten och koldioxid.

104

EKOLOGI

21 Så fungerar naturen_102_119 2011 110408.indd 104

11-04-28 15.49.23

Hur blir energin i sockret användbar?

För att sockrets energi ska bli användbar för organismen måste sockret förbrännas i cellerna. Ett stearinljus behöver syre för att brinna, och sockret behöver också syre när det förbränns i cellerna. Vid förbränningen bildas det koldioxid och vatten, samtidigt som energi frigörs.

värmestrålning syre

koldioxid och vatten

socker

Förbränning SOCKER + syre

➞

koldioxid + vatten + ENERGI

Fotosyntes och förbränning – lika fast tvärtom Förbränning och fotosyntes är omvända reaktioner. Vid förbränningen bildas det vatten och koldioxid, just de två ämnen som behövs som råvaror i fotosyntesen. I fotosyntesen bildas det socker och syre, just de två ämnen som organismerna behöver för sin förbränning.

Så gott som alla levande organismer använder socker som bränsle i sina celler och förbränner det med hjälp av syre. Kvar blir koldioxid och vatten, och energi som frigörs och till slut blir värmestrålning.

Vatten är råvara och transportmedel K

K K

Vatten är en av råvarorna i fotosyntesen.

Växten tar upp det via sina rötter. Vatten är också transportmedel för närsalter med fosfor och kväve som finns i marken och som växten behöver. Vatten löser salterna, som tas upp av växten tillsammans med vattnet.

Vattnet går i ett kretslopp som drivs av solen. Det är hela tiden samma vatten som går runt. Från sjöar, hav, mark och växter avdunstar vatten med solens hjälp och blir till vattenånga. Vattenångan bildar moln som förs vidare med vinden, och vattnet faller ner som regn och snö. En del vatten rinner från markytan till floder och sjöar. En annan del rinner ner genom marken och blir grundvatten. Allt vatten rinner tillbaka till havet igen, och så börjar kretsloppet om.

vind solenergi regn

växterna avger vatten

avdunstning

flod sjö hav

ytva

ng ttenavrinni

ng rinni tenav t a v d n gru

Vattnets kretslopp fungerar som en ”avsaltningsmaskin” som levererar sötvatten. Från havsytan avdunstar vattenmolekyler som sedan bildar regnmoln, medan alla salter stannar kvar i havet. Vattnets kretslopp ger oss också grundvatten som blir rent när det silas genom marken.

SÅ FUNGERAR NATUREN

21 Så fungerar naturen_102_119 2011 110408.indd 105

105

11-04-28 15.49.25

Växter och bakterier ger byggmaterial K K

Levande organismer består till stor del av kolatomer. Kolatomer ingår i ämnen som socker, stärkelse, cellulosa, fett och proteiner. I de här ­ämnena finns också atomer av bl a syre och väte.

Många andra atomslag är också livsviktiga i cellerna, som kväve- och fosforatomer. De här två atomslagen finns i arvsanlagen och i ämnen som behövs för att förbränningen ska fungera.

Var i naturen finns då alla dessa atomslag och hur kommer de in i olika organismer? Väte och syre finns i vatten, som du såg på förra sidan. Men varifrån kommer t ex kol, kväve och fosfor?

Växter kan fånga in luftens kolatomer K

Alla som lever på land omges av luft som innehåller cirka 80 procent kvävgas, 20 procent syrgas och mycket lite koldioxid och vattenånga. Djur behöver syre, och det kan de ta upp med sina andningsorgan. Men de har inget organ i kroppen som kan ta upp de kol- och kväveatomer som deras celler behöver ur luften.

Djuren är helt beroende av växterna, dels för att få energirik näring, dels för att få kolatomer som kan bygga upp deras celler. Det är bara växterna som kan fånga in kolatomer från luften och göra socker av dem. Sockret omvandlar de sedan till stärkelse, cellulosa, fett och proteiner som djuren äter. Om inte fotosyntesen fanns skulle djuren alltså inte få någon energi och inget byggmaterial till sina kroppar.

Rådjuret behöver atomslagen kol och kväve från luften, men kan inte själv fånga in dem. Djuret äter växter som har fångat in kolatomer i sin fotosyntes. Men luftens kväveatomer kan inte heller växterna fånga in utan de får hjälp av kvävefixerande bakterier i marken.

Bakterier kan fånga in luftens kväveatomer K

Organismerna på land ”badar” i luftens kvävgas. Men det innebär inte att vem som helst kan ta upp och omvandla kvävet till en form som är användbar för levande organismer. Varken växter eller djur klarar av den uppgiften. Det är bara vissa bakterier som kan göra jobbet: cyano­bakterier i vatten och kvävefixerande bakterier i marken. Därför finns det kväve i en användbar form i sjöar och hav och i marken.

Cyanobakterier kan ta upp kvävgas från luft och omvandla kvävet till en form som är användbar för andra organismer.

Fosfor finns i mark och vatten K

Fosfor finns inte i luften, utan bara i mark och vatten. Nedbrytare (svampar och bakterier) bryter ner döda växter och djur. De ser till att fosfor i de döda organismerna frigörs i en form som växterna kan ta upp och bygga in i sina celler.

106

EKOLOGI

21 Så fungerar naturen_102_119 2011 110408.indd 106

11-04-28 15.49.27

kol

dio x

id syre

koldioxid

syre

Haren och fisken behöver syre från växterna. Växterna tar upp den koldioxid som djuren andas ut.

Råvaror går i kretslopp Växterna tar koldioxid ur luften och vatten med närsalter ur marken. Det är deras råvaror när de ska tillverka socker och syre. Växterna har hållit på med det här i hundratals miljoner år utan att råvarorna har tagit slut.

Men varför tar de inte slut?

Inom biosfärens ekosystem återanvänds allting. Det som kommer ut ur och blir över för en organism blir till råvaror för en annan. Ämnena går runt i kretslopp. Ett exempel är syre som släpps ut vid fotosyntesen, samtidigt som alla växter och djur behöver syre för att leva.

Tvärtom är det med koldioxid och vatten. Djuren och människorna andas ut de här ämnena, och växterna använder dem vid sin fotosyntes.

UPPGIFT 6–12, s 117–118

Döda organismer återvinns Närsalterna i marken tar inte heller slut, i varje fall inte i naturliga ekosystem. Det problemet kan bara uppstå på åkermark där vi skördar ­grödorna. Då måste vi gödsla.

I naturen återvinns automatiskt de näringsämnen som finns i döda organismer. Det är nedbrytare som gör jobbet, bl a smådjur, svampar och bakterier. Skogens nedbrytare lever av förna, dvs löv, barr, döda djur, avföring och annat som hamnar på marken (ordet förna kommer från ordet forn som betyder gammal). Förnan är naturens kompost.

Förnan bryts ner av nedbrytarna till nya råvaror, bl a koldioxid, vatten och närsalter. Det här kallas förmultning. De närsalter som ingår i förnan blir fria igen och kan tas upp av nya växter.

Nedbrytarna är lika nödvändiga som växterna för att ekosystemet ska fungera. Tack vare nedbrytningen kan de levande organismerna använda samma materia om och om igen. Tillgången på närsalter avgör ofta hur mycket växter och djur det finns i ett ekosystem.

Spyflugorna lägger ägg i den döda näbbmusen. När larverna kläcks blir näbbmusen mat åt spyflugornas larver. I naturen tas allt om hand.

SÅ FUNGERAR NATUREN

21 Så fungerar naturen_102_119 2011 110408.indd 107

107

11-04-28 15.49.29

Närsalternas kretslopp vatten döda väx t

delar

1

Närsalter är viktiga ämnen som finns lösta i markens vatten. De sugs upp av växterna och byggs in i dem. Salterna finns i de växtdelar som djuren äter. De byggs in även i djurens kroppar.

2

Döda växter och djur bryts ner av nedbrytare i förnan.

Närsalter kommer då ut i marken och löser sig i markens vatten.

döda djur

2

mat med närsalter

nedbrytare

förna

vat

nedbrytare i förna

1förnadjurten med närsalter svamptrådar bakterier

förmultning Närsalter i marken kommer både uppifrån och nerifrån

I marken finns det Nmineralämnen, det vi kallar närsalter. Det är olika atomslag P S FFe e Kväve, fosfor och kalium behövs det mest av. Övriga som växterna behöver.

Ca K Mg mängd. behövs i mindre vittring FFe e = järn

N

N = kväve Ca = kalcium K Mg

K

= kalium S

Kvävefixering

Mg = magnesium Ca

P

= fosfor

S = svavel

Vittring och förmultning

K

108

nedbrytare förnadjur

Närsalterna frigörs i svamptrådar marken på två olika sätt, bakterier dels vid förmultning av förmultning döda växter och djur, dels P N S vid sk kemisk vittring.

FFe e Ca K Mg Vittring innebär att vatten löser ut närsalter vittring FFe e = järn ur berggrund och K = kalium N S Mg = magnesium N = kväve mineralkorn (t ex sand och lerkorn).

Ca Ca P = fosfor K Mg Genom vittringen får marken lite= kalcium påfyllning av närsalter S = svavel utöver dem som går i kretslopp via förmultning. Det är bra, eftersom det alltid försvinner en del närsalter ur marken. De kan t ex spolas bort med regnvattnet innan växternas rötter hinner suga upp dem.

Kväve kan fyllas på i ärtväxt marken på ett annat sätt också. Det finns vissa bakterier som kan omvandla luftens kväve till kvävehaltiga närsalter som passar för växterna. Det kallas kvävefixering.

Kvävefixerande bakterier finns bl a i bakterieknölar knölar på ärtväxternas rötter. De lever där i symbios med ärtväxten, som får närsalter från bakterierna samtidigt som bakterierna får socker av ärtväxten. När ärtväxten dör tillför den jorden närsalter med kväve.

K

EKOLOGI

21 Så fungerar naturen_102_119 2011 110408.indd 108

11-04-28 15.49.32

K

Kolets kretslopp Det kol som ingår i alla livets molekyler kommer från koldioxid som växterna tar upp i fotosyntesen. Koldioxid finns i liten mängd i luften. Bara ca 0,035 procent av luften är koldioxid. Utan denna lilla mängd koldioxid i luften skulle det inte finnas något liv på jorden.

rna

med den koldioxid som nedbrytarna och alla andra organismer andas ut.

2 Även växterna ”andas”, men de

som andas ut av org ioxid anis k old me r bildar fö

1 Kolatomer släpps ut i luften

tar upp mycket mer koldioxid i sin fotosyntes än den de släpper ut när de andas.

1

3 Koldioxiden kan växterna använda för att tillverka nya ämnen med kolatomer, bl a socker.

2

3

5

mat med kolrika ämnen 4

nedbrytare i förna

4 Växterna kan bli mat åt andra organismer.

5 Döda växter och djur blir kolrik

Rollfördelning i ekosystemet

förna som nedbrytarna lever av.

Det är bara växterna som kan tillverka något verkligt nytt och energirikt här på jorden. Genom att utnyttja solens energi samt energifattiga råvaror från luft, mark och vatten bildar de syre och tillverkar energirikt socker.

Sockret innehåller också byggmaterial till cellerna.

De andra organismerna är också viktiga, även om de inte kan skapa några nya ämnen. Nedbrytare frigör närsalter så att växterna kan använda dem igen. De bidrar också till luftens innehåll av koldioxid genom sin förbränning.

Djuren bidrar med koldioxid till luften. Genom att äta växter och djur bidrar de också till nedbrytning och gödslar med sin urin och avföring.

Daggmaskar luckrar upp jorden så att växterna trivs bättre. Insekter pollinerar växter. En del djur hjälper till att sprida frukter och frön.

Organismernas roller i ekosystemet har utvecklats under miljoner år – till största möjliga nytta för alla.

Organismernas olika uppgifter i ekosystemet

Växter

Fotosyntes

Förbränning

X

X

Nedbrytning

Djur

X

X

Svampar

X

X

Bakterier

X

X

SÅ FUNGERAR NATUREN

21 Så fungerar naturen_102_119 2011 110408.indd 109

109

11-04-28 15.49.34

Energi och atomer förs vidare i näringskedjor De gröna växterna och vissa bakterier är de enda som kan tillverka energi­ rika ämnen i ett ekosystem. De kallas producenter (tillverkare).

Djur och människor måste däremot få färdig mat. De är konsumenter (förbrukare). Djur som äter växter kallas växtätare, och djur som äter andra djur kallas rovdjur. Vissa djur är både växtätare och rovdjur.

När djuren äter växter eller djur förs energi och atomer vidare genom ekosystemet. Björkens blad kan bli mat åt larver. En del larver kanske blir uppätna av en lövsångare som i sin tur kan bli mat åt en sparvhök.

De här organismerna bildar då en näringskedja där björken är producent, larven växtätare, lövsångaren ett rovdjur och höken topprovdjur eller toppkonsument.

björk

(växt) producent

larv (växtätare) konsument

lövsångare (rovdjur) konsument

UPPGIFT 13–15, s 118–119

sparvhök

sparvhök (topprovdjur) toppkonsument

duvhök

flugsnappare sångare

Näringskedjor vävs ihop till näringsvävar Oftast äter djur mer än en sorts mat. En del djur, t ex bladlöss, är populär föda åt flera olika rovdjur. Näringskedjorna flätas då in i varandra och bildar näringsvävar.

På bilden med björken kan du se en förenklad näringsväv. Följ minst tre olika näringskedjor. Hur många led hittar du som mest i näringskedjorna? Hur många led är vanligast?

mesar

rovsteklar

nyckelpigor

parasitsteklar bladbaggar

blomflugelarver

orre

myror

spindlar

växtsteklar fjärilslarver vivlar

bladlöss

björkblad

knoppar och hängen

Björkens näringsväv visar hur flera näringskedjor går in i varandra.

110

EKOLOGI

21 Så fungerar naturen_102_119 2011 110408.indd 110

11-04-28 15.49.36

Näringspyramid visar energiförluster En annan bild av näringskedjor kan man få med en näringspyramid.­ Näringspyramiden på bilden visar den totala vikten av organismerna, den s k biomassan, som ingår i en hel lövskogs närings­ Topprovdjur kedjor.

Näringspyramiden har flera ”våningar” eller nivåer. Den nedersta nivån visar den sammanlagda vikten av alla Rovdju r delar från lövskogen som blir mat åt djur. Den motsvarar alltså första ledet i näringskedjorna.

Nästa nivå visar biomassan av alla växtätare.

Växtäta re Den motsvarar andra ledet i näringskedjorna.

Den tredje nivån motsvarar tredje ledet i kedjan, och överst i pyramiden har vi topprovdjurens nivå.

Pyramiden smalnar av uppåt. Det betyder att biomassan raskt avtar Produc från nivå till nivå, och alltså även från led enter till led i näringskedjorna. Så är det i alla näringskedjor. Det beror på att det mesta av vad djuren äter förbrukas Lövskogens näringsväv består av som bränsle i deras kroppar och därför inte går vidare till nästa led i en mängd olika näringskedjor, näringskedjan.

Ny energi måste tillföras Ekosystemet får alltså sin energi från solstrålningen. En liten del av den energi som träffar jordytan binder växterna in i socker vid fotosyntesen.

De energirika ämnena blir sedan mat åt allt levande i ekosystemet. Det mesta förbränns för att ge energi till allt arbete som utförs. Resten av maten kan användas som byggmaterial i cellerna.

För varje led i näringskedjan minskar biomassan kraftigt. Bara ungefär en tiondel förs vidare till nästa led. Det här visar näringspyramiden, som smalnar av uppåt. Eftersom så mycket energi förloras i varje led blir en näringskedja nästan aldrig mer än fem led lång.

Men vart tar energin vägen till slut? Fysikens lagar säger att energi inte kan förbrukas utan bara omvandlas. När ekosystemets levande varelser utför sina arbeten övergår matens kemiska energi till värme. Den värmen strålar ut och försvinner ur ekosystemet. Energin flödar alltså genom ekosystemet och måste hela tiden ersättas med ny solenergi.

bl a vår kedja med björken, larven, lövsångaren och höken (till vänster i bilden). Här visas näringsväven med organismerna på olika nivåer i en näringspyramid. Pyramiden smalnar av mot toppen. Det betyder att biomassan i ekosystemet minskar för varje nivå uppåt.

solenergi

värmestrålning

Ekosystemet omsätter energi. Energi från solen omvandlas till värmeenergi av organismerna, och avges till slut från systemet som värmestrålning.

SÅ FUNGERAR NATUREN

21 Så fungerar naturen_102_119 2011 110408.indd 111

111

11-04-28 15.49.38

Människan i naturen

Vi människor har förändrat naturen kraftigt. Men vi börjar inse att ekosystemen måste fungera för att vi själva ska klara oss. Vi liknar på många sätt andra djur, men det är bara vi som odlar vår mat. Inget annat djur skulle kunna göra det som kvinnan på bilden gör: odla ris i terrasser på bergens sidor i Kina.

Tänk efter först ❋ Är människan en del av naturen – eller står vi utanför naturen? ❋ Vi är både lika och olika andra arter. Hur då? ❋ Hur tror du vi människor skulle reagera om en annan djurart blev lika utbredd och krigisk som vi?

Människan – ett djur med kultur Människan är ett däggdjur som behöver vatten, mat och syre precis som alla andra djur. Inom klassen däggdjur hör vi till ordningen primater, dit också aporna hör. Vi ingår i familjen människoapor tillsammans med orangutanger, gorillor och schimpanser.

Som alla apor har människan en rätt stor hjärna och en tumme som kan sättas mot de andra fingrarna, men vi tänker annorlunda och kan planera framåt. Andra skillnader är att apor inte är utspridda över hela världen och att de lever i små grupper. Människan lever över hela jorden, oftast i tätbefolkade städer.

UPPGIFT 1, s 157

Hur klok är människan?

Människan är ett djur med kultur. Vi har en mängd egenskaper som vi inte har ärvt biologiskt utan lärt oss i samhället. Vi kan tala och skriva. Vi kan sätta ihop två redskap till ett tredje. Vår art heter Homo sapiens som betyder ”den kloka människan”, men vi är inte alltid så kloka. Många av våra bästa forskare använder sin tid till att ta fram vapen som skulle kunna förstöra stora delar av jorden.

120

Schimpansen är människans närmaste släkting bland djuren.

EKOLOGI

22 Manniskan i naturen_120_159 2011 110411.indd 120

11-04-28 16.05.26

Från savannen ut i världen Från en svanslös apa i regnskogen i Östafrika utvecklades dels schimpanserna, dels människan. Vår föregångare tog sig ut på savannen för ungefär 5 miljoner år sedan. Savannen var farligare än regnskogen, och man måste samarbeta mycket i flocken för att överleva. Det var en fördel att ha en stor hjärna som fungerade snabbt eftersom det ofta krävdes snabba beslut på savannen.

De individer som hade stor hjärna klarade sig bättre och fick fler barn än de andra. Arvsanlag för stor hjärna blev allt vanligare. Hjärnan är nu det organ i kroppen som skiljer oss människor allra mest från de andra djuren. Det gäller särskilt den främre delen som gör att vi kan tänka och tala. Utan den hade vi inte uppfunnit plogen och jordbruket, och inte lärt oss att bygga datorer och åka till månen.

Homo sapiens spred sig för ungefär 100 000 år sedan från Östafrika ut i världen. Människor kom att leva i olika miljöer och fick olika livsvillkor. De senaste 200 åren har vi i industriländerna gått snabbast fram när det gäller teknisk utveckling, men nu börjar många utvecklingsländer komma i fatt. I dag är frågan hur utvecklingsländerna ska få goda livsvillkor utan att påverka ekosystemen lika mycket som vi i industriländerna har gjort.

Vår hjärna är fortfarande bäst på snabba vardagsbeslut. Vi är inte lika skickliga när det gäller att tänka på vad som är bra för ekosystemen på lång sikt. Men vi lär oss och förstår mer och mer hur beroende vi är av naturen.

Spjut

Harpun

Rep

Till skillnad från andra djur kan människan sätta ihop två redskap för att göra ett tredje.

Alla världens människor tillhör arten Homo sapiens. I grund och botten är vi fortfarande byggda för ett liv på savannen.

Ett av de fem stora rovdjuren Man kan tänka på människan som det femte stora rovdjuret i Sverige – vid sidan av varg, lo, björn och järv – och beskriva henne på samma sätt som andra djur beskrivs. Människan har upprätt gång och sparsamt med hår på kroppen, men varierar annars mycket i storlek och form. Hon rör sig ganska långsamt och kan klättra i träd, i alla fall när hon är ung. Parningstiden är året runt. Ungarna blir könsmogna först i 12–15-årsåldern, men räknas ofta inte som vuxna förrän i 20-årsåldern.

Människan ägnar ungefär lika mycket tid åt att titta på tv som de andra rovdjuren använder för att skaffa sig mat. Hon är allätare och lever av det mesta: grönsaker, bröd, frukt, svamp, bär, fisk,

mjölk och kött, men även sådant som godis och läsk. Hennes viktigaste bytesdjur är tamboskap som hon håller i fångenskap. Deras kött äts i form av t ex hamburgare, falukorv, prickig korv och köttbullar.

Människan är en social art som gärna lever och arbetar i flock, men hon är samtidigt den farligaste djurarten i världen. Hon bygger gärna murar, häckar och staket runt sina familjerevir. Revirkonflikter är vanliga och leder till allt från grannslagsmål till världskrig. Hon har använt mycket tid till att ta död på exemplar av sin egen art. Under t ex andra världskriget dödade människor tiotals miljoner andra människor, bara i Europa.

MÄNNISKAN I NATUREN

22 Manniskan i naturen_120_159 2011 110411.indd 121

121

11-04-28 16.05.29

Människan har gjort om naturen Vi människor har levt som kringvandrande jägare och samlare under större delen av vår tid på jorden. Bofasta jordbrukare med spannmålsodling och husdjur har vi varit bara någon tiondels procent av tiden.

Odlandet startade för ungefär 10 000 år sedan på flera håll i världen, och det innebar en vändpunkt i vår historia. Folkmängden ökade snabbt när vi blev jordbrukare.

Människans odlingar är ofta monokulturer, dvs en enda art på ett stort fält. Vi har skapat helt nya ekosystem som inte liknar dem som finns naturligt.

Odlare skapar nya ekosystem När människor levde som jägare och samlare märktes de inte så mycket i naturen. När djuren de jagade blev för få så flyttade människorna till en annan plats, och växter och djur kunde återhämta sig. Vi var fortfarande en art som de andra djuren i ekosystemen.

När vi började odla och hålla husdjur omformade vi hela ekosystem för våra egna syften. Till en början var odlingarna små och vildmarken stor. I dag finns det på många håll i världen nästan ingen vildmark kvar.

Människan har förändrat landskapet på hela jorden med sina odlingar, städer och vägar.

Våra åkrar är ofta stora och med en enda art, t ex vete på veteåkern.

Det kallas monokulturer. I ett naturligt ekosystem finns det många olika arter. Från åkermarken tar vi bort skörden, och med den följer alla näringsämnen som växterna har tagit upp ur marken. I naturliga ekosystem bryts döda växter och djur ner av nedbrytarna, och närsalterna återgår till marken. Åkermarken måste vi gödsla för att ersätta det vi plockar bort, och vi använder kemikalier för att ta bort växter som vi inte vill ha.

Människans jordbruk har utrotat många arter. Men för vissa arter är det till fördel att landskapet hålls öppet. Utan åkrar och betesmarker skulle landskapet snabbt växa igen och bli täckt med skog.

122

Växterna på åkern tar upp kväve (N), fosfor (P) och kalium (K) ur jorden. Eftersom vi hela tiden plockar bort dessa ämnen när vi skördar måste vi tillföra dem på nytt – med handelsgödsel eller stallgödsel. I naturen är det bakterier som fångar in luftens kväveatomer.

Människan måste använda mycket energi för att få ner luftens kväve som gödsel i en säck, och det sker i en kemisk fabrik.

EKOLOGI

22 Manniskan i naturen_120_159 2011 110411.indd 122

11-05-02 12.59.30

Växter till nytta för människan

K K K

Pasta finns på hyllan och köttbullar i frysen – då är det lätt att glömma bort att maten kommer från växter och djur, och att vi är helt beroende av naturen och ytterst av växternas fotosyntes.

Vi litar alltmer på allt färre arter för att få mat. Under tiden som jordbrukare har vi odlat kanske 8 000 olika arter. I dag står ris, majs, vete och potatis för hälften av mänsklighetens energiintag.

Av växter kan vi göra byggmaterial, papper, rep, tyger, mediciner och plaster – och bränslen för att värma hus och köra bilar. Ved, flis, pellets och etanol är alla biobränslen som kommer från växter. Bilar och bussar kan också köra på biogas som tillverkas när bakterier bryter ner dött material från växter och djur i stora tankar utan syre.

Nästan allt som går att tillverka av råolja går också att göra av träd och andra växter.

Djur i människans tjänst Av alla djurarter som finns på jorden är det bara några få som har blivit husdjur åt människan. Vargen var först. De vargar som passade bäst för jakt och försvar fick föröka sig. Så småningom förändrades arten till hund.

I dag använder vi djur framför allt för att få kött, mjölk och ägg, och som sällskapsdjur. En del djur används också som försöksdjur. I vårt samhälle betraktar vi djur som en vara som vi kan köpa, sälja och äga. Vår djurskyddslag utgår från att vi håller djur i människans tjänst.

I Sverige har vi en djurskyddslag som säger att djur som hålls i fångenskap ska skötas på ett sätt som främjar deras hälsa och naturliga beteende. Grisar gillar att böka och beta, men det kan många grisar inte göra eftersom de lever i trånga stallar med hårda golv.

MÄNNISKAN I NATUREN

22 Manniskan i naturen_120_159 2011 110411.indd 123

123

11-05-02 12.59.34

Mat till nio miljarder

UPPGIFT 4–5, s 157

Världens matproduktion har ökat kraftigt de senaste 50 åren. Det beror på att vi har börjat använda mer mark för jordbruk, vi konstbevattnar mer, vi använder mer handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel, och vi förändrar växter genom växtförädling och genteknik.

Samtidigt har befolkningen ökat, och i dag är vi ungefär 7 miljarder människor på jorden. År 2010 var cirka 1 miljard undernärda och saknade tillgång till rent dricksvatten. Ungefär lika många i världen led av övervikt. Många tror att vi år 2050 kommer att vara cirka 9 miljarder, och alla dessa ska försörjas med mat.

I genomsnitt behöver varje människa på jorden i dag 2 000 m2 mark för att få den mat var och en behöver.

För 200 år sedan behövdes 20 000 m2 mark per person.

Vi får alltså ut tio gånger så mycket mat per ytenhet i dag.

(10 000 m2 är ungefär två fotbollsplaner)

Mark och vatten All mat framställs i grunden genom växternas fotosyntes. För att jordbruksgrödor ska trivas behöver de vatten, närsalter och odlingsbar mark.

Jordklotet har inte så mycket mer mark som går att ta till för jordbruk, så vi måste bli ännu duktigare på att använda den mark vi redan brukar.

Dessutom används i dag en hel del mark för odling av biobränslen, så det blir konkurrens om marken mellan olika grödor.

För att producera mat går det åt mycket vatten. Importerad mat innehåller vatten från de länder där maten har växt och blivit producerad.

Mat från djur kräver mycket mer vatten än mat från växter. Djuren äter mycket foder som behöver vatten för att växa. Ju mer kött och mjölk som människor i ett land äter, desto mer vatten går det åt. I Sverige äter vi mat med 2 000 liter ”osynligt” vatten per dygn och person.

”Osynligt” vatten i maten Så här många liter vatten går det åt för att producera 1 kg av olika livsmedel: Potatis Mjölk Vete Ris Ägg Ost Fläskkött Nötkött

160 liter 900 liter 1 200 liter 2 700 liter 4 700 liter 5 300 liter 5 900 liter 16 000 liter

Växter mättar flera Ett sätt att mätta flera munnar är att vi börjar äta mindre kött. Bara en liten del av all den växtföda som köttdjuren äter omvandlas till kött. Det mesta försvinner på vägen eftersom djuret behöver energi för att leva.

Därför behövs det en mycket större åker för att producera ett ton kött än för att producera ett ton växtföda. I dag ökar köttkonsumtionen snabbt i världen, bl a i länder som Kina.

128

t tk öt t

os

nö t

d ck lin g gr isk öt t ky

br ö

pl äp

Klimatet på jorden blir varmare. Forskare tror att det kommer att bli mer översvämningar på vissa håll i världen och ännu torrare där det redan är torrt. I Sverige får vi troligen ett varmare och våtare klimat. Vi kommer att kunna odla mer grödor som tycker om värme, t ex majs. Samtidigt kan det bli så att fler skadeinsekter och växtsjukdomar trivs i värmen.

Matproduktionen påverkar i sin tur klimatet, och då har det betydelse

e

Mat och klimat

Olika livsmedel påverkar klimatet olika mycket. Ju högre stapel, desto större klimatpåverkan.

EKOLOGI

22 Manniskan i naturen_120_159 2011 110411.indd 128

11-04-28 16.05.43

K

vad vi äter. Mat från djur ger mer utsläpp än mat från växter. När vi odlar avger marken en mycket kraftfull växthusgas som kallas lustgas, och till djuren måste vi ju odla mycket foder.

Men alla djur ger inte lika stora utsläpp. Nötkreatur som t ex kor rapar ut mycket metan som är en annan kraftfull växthusgas. Med tanke på klimatet är det därför bättre att äta kyckling eller griskött. Men allra bäst är det att äta vegetabilier, som du ser i figuren längst ner på s 128.

Det är intressant att jämföra ätandet med annat som vi människor gör.

Klimatmässigt kan vi t ex kvitta en Londonresa med flyg mot 210 kg kyckling eller 5 ton äpplen odlade i Sverige.

Svinn i matkedjan Att minska matavfallet är ett bra sätt att minska matens klimatpåverkan.

I dag går uppåt en tredjedel av det jordbruken producerar i Sverige och i världen till spillo därför att det kastas bort mycket mat. En hel del försvinner i butiken, och ännu mer kastar vi hemma. När vi kastar mat så har alla steg tidigare i tillverkningen varit förgäves och miljön har påverkats helt i onödan. Här finns mycket att förbättra.

Förslag till lösningar Många tycker att jordbruket ska minska på användningen av kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel. En del vill helt förbjuda de här två hjälpmedlen och förespråkar ekologiskt jordbruk. Det ekologiska jordbruket bygger mer på att alla ekosystemtjänster fungerar, att det t ex finns naturliga fiender som fåglar som kan ta skadeinsekterna i stället för att man sprutar ihjäl dem.

Andra tror att det inte går att försörja världens befolkning med ekologiskt jordbruk, utan att vi behöver alla tänkbara hjälpmedel. Vissa forskare tror mycket på att det går att förändra växter genom växtförädling och genteknik så att de blir bättre på att tåla torka, värme och angrepp från insekter och växtsjukdomar. Det här är viktigt när klimatet förändras.

Genteknik innebär att man ibland flyttar arvsanlag mellan olika arter, och det är inte tillåtet i ekologiskt jordbruk.

Kött från nötkreatur är inte så bra för klimatet. Men betande kor har även fördelar för miljön. De bidrar till ett öppet och trevligt landskap och gör att många arter av växter och djur överlever och trivs.

Trädjordbruk i Brasilien och Afrika I en del utvecklingsländer har man börjat arbeta mer med ekologiskt jordbruk och försöker härma de naturliga ekosystemen. I trädjordbruk i Brasilien och Afrika odlar man träd, buskar och örter i flera våningar. Blandningen gör att fåglar och andra djur trivs. Träden skyddar mot kraftiga regn och sol så att systemet inte blir så känsligt när klimatet ändras.

MÄNNISKAN I NATUREN

22 Manniskan i naturen_120_159 2011 110411.indd 129

129

11-04-28 16.05.45

Hållbar utveckling Vi människor använder så mycket vi kan av naturen, ofta mer än vad som är hållbart på lång sikt.

Den grekiske filosofen Platon berättade för mer än 2 000 år sedan om vad som hände när befolkningen i hans hemtrakt ökade. Människor avverkade skogen på bergssluttningarna för att få mer mark att odla på. Men när regnen kom spolades jorden bort från sluttningarna. Då röjde man bort skogen på ännu högre och brantare sluttningar. Men där rann jorden bort ännu lättare. Till slut fanns det ingen jord att odla på. Det som skulle ge mer mat slutade med en katastrof.

När människor bosatte sig på en söderhavsö i Stilla havet gjorde de först som de gamla grekerna. Jord rann bort från odlingsmarken, som blev oanvändbar för de hundra personer som bodde på ön. Men människorna lärde sig att lägga upp jorden i terrasser så att den inte rann bort av regnet. Skogen kom tillbaka och på samma ö kunde man sedan odla mat som långsiktigt räckte till 10 000 personer.

Hälsokontroll för jordens ekosystem Hur står det då till med jordens ekosystem i dag? Det tog FN reda på i början av 2000-talet. Det visade sig att skogsarealen i världen har minskat till hälften de senaste 30 åren, med största minskningen i regnskog. Under senare tid har en tredjedel av mangroveområdena och en femtedel av världens korallrev gått förlorade. Ur haven tar vi upp så mycket mat och djurfoder att tillgången på fisk nu har minskat till en tiondel av den som fanns innan vi började fiska i stor skala.

Stora floder som Nilen i Egypten och Gula floden i Kina når ibland inte fram till havet. Det beror på att vi bygger stora dammar för bevattning och för att få el från vattenkraft. Bergsglaciärer smälter på grund av det varmare klimatet. Det gör även glaciärer i Himalaya som är källor till en rad stora floder som Indus, Ganges och Gula floden. Därför hotas nu dricksvattenförsörjningen för 40 procent av jordens befolkning.

Vad menas med hållbar utveckling?

Vid en FN-konferens i Rio de Janeiro 1992 kom man fram till att hållbar utveckling innebär att alla nu levande människor ska få vad de behöver.

Samtidigt får vi inte förstöra för de människor som ska leva i framtiden.

Det ska vara rättvisa mellan generationer, rättvisa mellan alla människor på jorden, och det ska vara ekologisk balans mellan människan och naturen. Hållbar utveckling handlar om att ekosystemen ska fungera, men också om att människor ska ha det bra socialt och ekonomiskt.

130

Hållbar fiskproduktion?

En stor del av världens fiskbestånd är redan utfiskade. För att täcka efterfrågan på fisk blir det vanligare med fisk som odlas i kassar, bl a lax. Men den odlade fisken behöver fiskmjöl att äta, och fiskmjölet framställs av småfisk. Vi är fortfarande beroende av att havets ekosystem fungerar. Forskare arbetar i dag med att ta fram fiskfoder som innehåller mer växter.

”

Du vet det. Jag också. Det är inte kunskap vi saknar.

Vad som fattas oss är modet att inse vad vi vet och dra slutsatserna.

Sven Lindqvist, författare

”

Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka.

Albert Einstein

EKOLOGI

22 Manniskan i naturen_120_159 2011 110411.indd 130

11-04-28 16.05.47

Ekonomi – på naturens villkor Forskare försöker räkna ut hur mycket olika ekosystemtjänster är värda i pengar. Hur mycket är det värt att växternas fotosyntes fungerar? Hur mycket skulle det kosta om vi människor själva i stället för insekter skulle pollinera alla fruktträd och alla rapsfält? I ett område med stora äppelodlingar på gränsen mellan Kina och Nepal hade humlor och bin försvunnit helt. Då fick tusentals människor klättra runt med penslar för att pollinera blommorna. Det behövdes 20 personer för att pollinera lika många träd som två bisamhällen klarade av tidigare.

Hela ekonomin bygger på att ekosystemen fungerar, och utan t ex fotosyntesen skulle det inte finnas någon ekonomi över huvud taget.

Vi måste bli smartare Samhället och ekonomin är en del av naturen – inte tvärtom. Ekonomin kan aldrig bli större än planetens ekosystem tillåter. En ekonomi som bygger på att uttaget av naturresurser hela tiden ökar kan inte växa för evigt på en begränsad planet.

För att vi ska få en hållbar utveckling måste vi lära oss att använda naturens resurser smartare, och inse att ekosystemen är grunden för allt vi gör. Med bättre teknik kan vi använda mindre material och energi, och vi kan använda mer av flödande resurser som vindkraft och solenergi.

Många växter är beroende av insekter för att bli pollinerade och bilda frön.

£

$

Naturens resurser och ekosystem är grunden för samhället och ekonomin.

Befolkning och resursanvändning

Befolkning och resursanvändning

Under nästan hela mänsklighetens historia har resursanvändningen legat på låg nivå (den röda heldragna linjen i diagrammet). Men under de senaste 200 åren har både befolkningen och vårt utnyttjande av naturresurser ökat kraftigt.

En fortsatt ökning enligt A är inte möjlig i längden. Vi tänker oss ofta att det ska kunna fortsätta enligt B, dvs på samma nivå som i dag. Men kanske måste vi anpassa oss som i C och bli både färre och ha mindre anspråk. Hur skulle det kunna gå till?

Forntid

I dag

A B C

Industrialiseringens början, 200 år sedan

MÄNNISKAN I NATUREN

22 Manniskan i naturen_120_159 2011 110411.indd 131

131

11-04-28 16.05.51

Miljöarbete i Sverige

K K

Ordet miljö betyder omgivning. När vi talar om miljö i den här boken menar vi naturen med mark, vatten, luft och levande organismer. Miljöfrågor handlar om hur människan påverkar naturen och skapar olika miljöproblem.

Allt vi människor gör påverkar miljön, både nära och långt borta. Vi använder naturresurser och släpper ut föroreningar t ex när vi äter mat, kör bil, spolar toaletten, bygger hus eller tillverkar saker i fabriker.

Föroreningarna sprider sig dels lokalt inom ett litet område, dels över större områden så att det blir regionala miljöproblem, t ex övergödning och försurning av sjöar och hav. När hela jorden påverkas talar vi om globala miljöproblem, som exempelvis klimatförändringen. När vi köper saker från andra länder så påverkas deras miljö av vår konsumtion.

Olika sätt att styra mot bättre miljö I Sverige har vi en miljöminister som är ansvarig för miljöpolitiken.

Politikerna kan använda olika medel för att styra människor och hela samhället åt rätt håll. Det kan vara lagar som säger vad vi får och inte får göra. Eller det kan vara ekonomiska styrmedel, t ex skatter på vissa utsläpp eller bidrag till tekniska lösningar som är bra för miljön. Det kan också vara information, t ex om hur vi ska sortera våra sopor.

I Sverige har vi en miljölag som kallas miljöbalken. Inom EU finns det också miljölagstiftning (direktiv) som Sverige måste följa. Det finns dessutom globala överenskommelser, t ex FN:s klimatkonvention och konvention om biologisk mångfald. Kommunerna har ansvaret för de lokala miljöfrågorna och länsstyrelserna för de regionala.

132

Hur vi bygger våra hus och vad vi konsumerar betyder mycket för miljön.

Miljöbalken Sverige har en samlad miljölag som kallas miljöbalken. Första paragrafen låter så här: ”Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.”

EKOLOGI

22 Manniskan i naturen_120_159 2011 110411.indd 132

11-04-28 16.05.53

Miljömål för nästa generation För att styra mot bättre miljö har vi också 16 miljökvalitetsmål (miljö­mål) som riksdagen har beslutat om. Miljömålen beskriver för olika områden de tilllstånd i miljön som är hållbara på lång sikt, t ex ”Frisk luft” och ”Giftfri miljö”.

Tanken är att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Det här ska vi göra samtidigt som vi inte får orsaka ökade miljö- och hälsoproblem i andra länder. En generation är ca 20 år. På den tiden ska vi hinna skapa de förutsättningar som behövs för att nå det tillstånd som varje miljömål beskriver. Det kan handla om nya lagar och regler, men också om nya vanor hos människor och företag. Men själva det goda miljötillståndet kan ta längre tid att nå än en generation, eftersom naturen behöver tid för att återhämta sig.

Det går för sakta

Hinner vi skapa förutsättningarna?

Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft

☹

Bara naturlig försurning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Myllrande våtmarker Ingen övergödning Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt växt- och djurliv Levande skogar

Ett rikt odlingslandskap Här intill ser du de 16 miljömålen. Hinner vi på 20 år skapa de förutsättningar som behövs för att Säker strålmiljö nå målen? Vid varje miljömål hittar du en gissning som regeringen gjorde år 2010. För milStorslagen fjällmiljö jömålet ”Begränsad klimatpåverkan” har man sträckt ut tiden till år 2050 eftersom det målet är Skyddande ozonskikt extra svårt att nå och vi är mycket beroende av vad andra länder gör.

Giftfri miljö Utvecklingen i miljön går åt rätt håll på vissa God bebyggd miljö områden. Men på många områden går det för sakta. Bara ett enda miljömål anses gå att nå i tid, nämligen ”Skyddande ozonskikt”. För elva av miljömålen går det att Det går att nå miljökvalitetsskapa de förutsättningar som behövs på en generation. Fyra mål blir målet på en generation. mycket svåra att nå även om vi sätter in kraftfulla åtgärder. Kan du se i Ja, det går att skapa förutsätt ningar på en generation. tabellen vilka de fyra miljömålen är som blir svårast att nå? Vilka elva Nej, målet blir mycket svårt miljömål kan vi nå om vi satsar hårdare? På de följande sidorna går vi att nå även om vi sätter in fler igenom de 16 miljömålen, ett i taget. Hur målen är formulerade ser åtgärder. du i rutor i marginalen.

☺

☹

MÄNNISKAN I NATUREN

22 Manniskan i naturen_120_159 2011 110411.indd 133

133

11-05-02 09.04.16

Begränsad klimatpåverkan Begränsad klimatpåverkan är det miljömål som är allra svårast att nå, även om vi i Sverige klarar målet för våra egna utsläpp. Klimatfrågan kan inte lösas av ett enskilt land eftersom växthusgaserna sprider sig i atmosfären och gör klimatet varmare. Industriländerna släpper ut fyra gånger mer växthusgaser per person än utvecklingsländerna gör. Men länder som Kina och Indien har ökat sina utsläpp kraftigt under 2000-talet.

”

Halten av växthus-gaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras.

Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

Koldioxid är viktigaste växthusgasen

K

Till växthusgaserna hör koldioxid (CO2) lustgas och metan. Metan kommer från bl a risfält och rapande kor. Den frigörs också ur marken när tundrans permafrost smälter. Lustgas kommer till stor del från jordbruket.

Koldioxid står för större delen av den växthuseffekt som beror på människan. Gasen bildas när vi tillverkar cement och när vi kör bil på bensin och eldar med kol och olja. Den bildas också när vi eldar biobränslen, men då tas koldioxid upp igen om vi ser till att det växer upp nya träd.

Koldioxiden kan inte renas bort från t ex bilavgaser. En del hoppas att det ska gå att fånga in koldioxid från industrier och värmeverk och sedan lagra den i berget.

Tvågradersmål kräver halverade utsläpp Jordens medeltemperatur har ökat med knappt en grad sedan slutet av 1800-talet, samtidigt som atmosfärens halt av koldioxid har ökat kraftigt.

En grads temperaturhöjning låter kanske inte så mycket. Men den ökningen har fått havsytan att stiga nästan 2 dm, och allt mer av snötäcket på norra halvklotet att smälta (se figur till höger).

Större delen av temperaturökningen beror på människans utsläpp. Det säger FN:s klimatpanel IPCC där hundratals forskare från hela världen medverkar. De anser att temperaturen får stiga bara en grad till för att problemen inte ska bli för stora, dvs totalt 2 grader. För att nå det målet måste vi minska de globala utsläppen med hälften till år 2050.

Men IPCC-forskarna har varnat för att jorden kan komma att bli mycket varmare än så, kanske uppåt 4 grader varmare till år 2100 (se figur upptill på nästa sida).

Dramatiska följder globalt Havsytan stiger när landisar som Grönlandsisen och bergsglaciärer smälter. I framtiden kan många öar och kustområden hamna under vatten så att stora städer och viktiga jordbruksområden försvinner. Om hela 134

”

UPPGIFT 6–9, s 158 Avvikelser från Uppmätta årliga medelvärdet 1961-90 värden 0,5 Global temperatur medeltal, °C 14,5 0,0

14,0

-0,5 50 0 -50 -100 -150 4

13,5 Global havsnivåändring medeltal, mm

Norra halvklotets snötäcke, miljoner km2

40

0

38

-4 1850

32 1900

1950

2000 År

Jordens temperatur har ökat från början av 1900-talet då kol och olja började användas alltmer (diagrammet överst). Havsnivån har under samma period stigit ca 2 dm (i mitten), och norra halvklotets snötäcke smälter (längst ner).

EKOLOGI

22 Manniskan i naturen_120_159 2011 110411.indd 134

11-04-28 16.05.55

Grönlandsisen smälter så stiger havsytan med ca 7 m, och då får hela kartan ritas om. När havsisen i Arktis drar sig tillbaka får arter som isbjörn och valross svårt att överleva.

Den globala uppvärmningen gör att permafrostområden tinar och släpper ut koldioxid och metan som gör att växthuseffekten blir ännu större. Extrema väder som stormar och häftiga regn blir vanligare, och torra områden på jorden blir ännu torrare.

Stora utsläpp

5,0

Lägre utsläpp Konstant koncentration 2000 års nivå 1900-talet

4,0 3,0 2,0 1,0

-1,0

Växter på land och i havet tar upp koldioxid i sin fotosyntes, men de kan inte ta upp allt som människan släpper ut. När organismerna andas släpper ekosystemen själva ut mycket koldioxid. Växterna på land tar varje år upp 123 miljarder ton kol ur luften, medan landekosystemen släpper ut 120 miljarder ton (se figur längst ner på sidan). De tar alltså upp 3 miljarder ton mer än de släpper ut. Ekosystemen i havet tar upp 92 miljarder ton kol varje år och släpper ut 90 miljarder ton. Nettoupptaget i havet är allstå 2 miljarder ton. Tillsammans minskar ekosystemen innehållet av kol i atmosfären med totalt 5 miljarder ton om året.

Problemet är att människans årliga utsläpp är hela 8 miljarder ton kol.

I den siffran ingår också att vi hugger ner skog som annars hade tagit upp koldioxid. Kvar i atmosfären blir varje år 3 miljarder ton kol som människan har orsakat genom utsläpp och skogsavverkning. Koldioxiden finns kvar så länge i atmosfären att dagens utsläpp kommer att påverka klimatet flera hundra år framåt.

2

6,0

0,0

Ekosystem kan inte ta upp all koldioxid

3 miljarder ton kol blir kvar i atmosfären varje år

Global uppvärmning vid jordytan (°C)

1900

2000

2100 År

Den översta kurvan visar hur det blir om utsläppen av koldioxid fortsätter att öka i samma takt som hittills. Då kan temperaturen komma att öka med 4 grader de närmaste hundra åren, och havsytan skulle kunna stiga med uppåt 1 meter.

IPCC = Intergovernmental Panel on Climate Change (FN:s vetenskapliga klimatpanel)

3

3 Havet tar upp 2 miljarder ton kol mer per år än det släpper ut

Människans utsläppav kol, 8 miljarder ton per år

Fossilbränsle- 6 förbränning och cementframställning, 6 miljarder ton per år

Ekosystem på land tar upp 3 miljarder ton kol mer per år än de släpper ut

2 Skogsavverkning och förbränning Landekosystem av ved, 2 miljarder ton per år Vegetation

Havet

22 Manniskan i naturen_120_159 2011 110411.indd 135

Mark

MÄNNISKAN I NATUREN

135

11-05-02 16.23.45

Havet blir surare K

När havet tar upp koldioxid bildas det kolsyra, och pH-värdet i vattnet sjunker. Organismer som bildar skal eller skelett av kalk får svårare att göra det i det sura vattnet eftersom syror löser upp kalk. Det gäller korall­rev, skaldjur, sjöborrar, sjöstjärnor och vissa former av plankton. Det här påverkar hela näringsväven och ekosystemet i havet och kan få följder som vi inte kan överblicka i dag. Korallreven kan vara helt borta om bara 30 år, tror forskare. I symbios med korallrevsdjuren lever de små alger som fångar solenergin i havet.

Ändrad rytm över året I Sverige ger klimatförändringen troligen mildare vintrar, tidigare vårar, varmare somrar och senare höstar. Vi får kanske skånskt klimat i Norrland.

I skogs- och jordbruket kan produktionen öka, men vi riskerar samtidigt att få nya skadeinsekter och växtsjukdomar.

Organismernas årsrytm ändras så att lövsprickning, blomning och fruktmognad inträffar tidigare. Det här ser vi redan i dag. Vissa växter är beroende av särskilda insekter för att bli pollinerade. Och vissa fåglar behöver en särskild sorts larv som äter en speciell sorts blad. Det gäller att de organismer som behöver varandra är i fas med varandra så att de finns på plats samtidigt, trots klimatförändringen.

136

När haven tar upp koldioxid blir de surare. Korallrev, skaldjur, sjöborrar och sjöstjärnor tar skada av försurningen.

ekens utbredning om 50 år ekens nordgräns idag

När klimatet blir varmare kan många arter flytta norrut och högre upp i bergen. Ekens nordgräns går i dag vid Gävle. Om 50 år ligger den kanske vid Umeå eller ännu längre norrut.

EKOLOGI

22 Manniskan i naturen_120_159 2011 110411.indd 136

11-04-28 16.05.59

Frisk luft K

K

Miljömålet Frisk luft går att nå om vi anstränger oss ordentligt. Luftföroreningar orsakar fortfarande stora skador på människors hälsa, på växtlighet och på kulturföremål som statyer och gamla hus. Vissa av luftföroreningarna bidrar också till övergödning, försurning och klimatförändringar.

”

Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

”

Farligt för hälsan

K

Luftföroreningarna kan dels vara små fasta partiklar, dels gaser som kvävedioxid och ozon. De kan bidra till hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, allergier, astma och lungsjukdomar. Vi andas in både partiklar och gaser.

Större partiklar fastnar oftast i näsa och svalg, medan gaser och små partiklar följer med ner i lungorna där de kan tas upp av blodet. Ozon irriterar ögon och slemhinnor och kan ge andningsbesvär.

I dag är det främst partiklar och marknära ozon som bidrar till hälsoproblemen. Man räknar med att de vållar en för tidig död för mer än tusen personer i Sverige varje år. Ozon skadar också växternas klorofyll.

Biltrafik och vedeldning ger dålig luft Biltrafik är den viktigaste orsaken till dålig luft i svenska tätorter. Även vedeldning i småhus är en stor källa till utsläpp om man inte använder den bästa eldningstekniken. Det här märks tydligt i Norrland där luften blir sämre i tätorterna under vintern.

Större partiklar kommer ofta från dubbdäckens slitage av gator och vägar. Mindre partiklar kommer mest från bilavgaser.

Det marknära ozonet bildas när solen skiner och luften innehåller mycket kvävedioxid och kolväten från bilar och förbränning.

Växternas klorofyll skadas av ozon så att det bildas gulvita fläckar på bladen.

MÄNNISKAN I NATUREN

22 Manniskan i naturen_120_159 2011 110411.indd 137

137

11-04-28 16.06.01

Levande sjöar och vattendrag Sverige har 85 000 sjöar. En sjö fylls hela tiden på med vatten från området runt sjön. Samtidigt rinner det bort vatten från sjön med vattendrag som åar och floder. I sjön kan det leva många olika slags växter och djur, men det finns också sjöar där det bara lever några få arter.

Skydd för stränder och sjöar Miljömålet Levande sjöar och vattendrag går att nå om vi gör mer än hittills. Knappt 1 procent av Sveriges sjöar är övergödda av för mycket närsalter från jordarna runt omkring sjön. Problemet är störst i jordbrukslandskapen i södra Sverige. Vissa arter gynnas av övergödningen och ökar i antal. Resultatet blir igenväxta sjöar med vass och säv.

Många vill bygga sina bostäder och fritidshus nära stränder, och det här är ett problem för friluftslivet. Därför har vi regler om strandskydd.

Många sjöar används av kommunerna som vattentäkter för att vi ska få dricksvatten. Exempelvis är Mälaren vattentäkt för Stockholmsområdet.

Kommunerna måste göra planer för att skydda sina vattentäkter.

”

Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras.

Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.

”

Vattenkraft påverkar växter och djur I vattendragen försvinner många djur och växter när man bygger vattenkraftverk. Kraftverken skapar vandringshinder för fiskar som behöver vandra upp i älvar och floder för att leka. Flodpärlmusslan drabbas också eftersom den är beroende av öringar som vandrar förbi för att den ska kunna sprida sina larver.

Akkats vattenkraftverk i Lule älv.

Grundvatten av god kvalitet

K

Miljömålet Grundvatten av god kvalitet går att nå, men då måste vi skydda grundvattnet bättre mot föroreningar än vi gör i dag. De föroreningar som hamnar i grundvattnet är kvar där mycket länge.

Grundvatten kallas vatten som finns nere i jord och berg. Det bildas genom att regnvatten silas ner genom marken. Grundvattnet rör sig långsamt, och rinner så småningom ut i sjöar och hav (se sidan 105). När vattnet passerar genom marken fastnar en hel del föroreningar på vägen.

Den här reningen är en viktig ekosystemtjänst som gör att vi kan använda grundvatten för att göra dricksvatten utan att behöva rena det särskilt mycket i vattenverket. På vissa håll i landet finns det naturligt högre halter av uran, radon, arsenik och fluorid i grundvattnet. Det beror på hur berggrunden är uppbyggd.

140

EKOLOGI

22 Manniskan i naturen_120_159 2011 110411.indd 140

”

Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

”

11-04-28 16.06.07

Rullstensåsar är viktiga grundvattenkällor I Sverige har vi många sand- och grusavlagringar, t ex rullstensåsar, där bra grundvatten går att ta ut och göra dricksvatten av. Ett hot mot grundvattnet är att vi använder mycket naturgrus från åsarna.

Ungefär hälften av vårt dricksvatten kommer från grundvatten eller konstgjort grundvatten. Det senare är vatten från sjöar och vattendrag som har silats genom grusavlagringar så att det har blivit rent.

Hur skyddar vi grundvattnet?

Vattentäkter måste skyddas så att de inte förorenas av t ex bensin, gödsel, bekämpningsmedel från jordbruket eller vägsalt. Därför ska det finnas ett vattenskyddsområde runt vattentäkten där särskilda regler gäller. Det kan exempelvis vara förbjudet att bygga vägar och att hantera olja och bensin.

Utefter vägar kan du se gula skyltar där det står Vattenskyddsområde.

Om det händer en olycka i området måste brandkåren larmas så att området blir sanerat.

Försurat grundvatten Försurningen minskar i sjöar och vattendrag, men inte i grundvattnet. Det kan bero på att de sura ämnena som har lagrats i marken först nu börjar nå ner till grundvattnet. Det sura vattnet i marken kan göra att järn i t ex vattenledningar rostar sönder.

Skylt vid infart till vattenskyddsområde.

Myllrande våtmarker Miljömålet Myllrande våtmarker kan nås om kraftfulla åtgärder sätts in.

Våtmarker är myrar, sumpskogar och våta stränder vid sjöar och hav. De är mycket viktiga i naturen, som livsmiljö för ett myller av djur: insekter, grodor och fåglar. Det är därför miljömålet heter ”myllrande” våtmarker.

Nästan 15 procent av våra hotade arter finns i våtmarker.

Våtmarker är bra på att rena vatten från kväve och fosfor så att inte närsalterna rinner ut i sjöar eller hav och orsakar övergödning. Dessutom bromsar våtmarkerna höga vattenflöden. Det här är ekosystemtjänster som vi människor har nytta av. Under det senaste seklet har människor torrlagt många våtmarker för att få mer mark till skogsbruk, jordbruk och torvbrytning. En del våtmarker växer också igen på naturlig väg.

I dag har man anlagt nya våtmarker vid några avloppsreningsverk för att rena bort kväve efter själva reningsverket (som t ex i Oxelösunds våtmark på s 127). Nya våtmarker anläggs också i jordbruket för att ta bort närsalter som annars övergöder sjöar och hav.

”

Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.

”

MÄNNISKAN I NATUREN

22 Manniskan i naturen_120_159 2011 110411.indd 141

141

11-04-28 16.06.09

Giftfri miljö Tidigare sa miljömålet Giftfri miljö att miljön ska vara fri från farliga ämnen som människan har skapat eller utvunnit ur naturen. Men miljön kan aldrig bli helt fri från sådana ämnen. Därför har målet ändrats, och nu heter det att de här ämnena inte ska hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Men även det nya miljömålet blir mycket svårt att uppnå. Vi använder mer och mer kemiska ämnen som vi inte vet så mycket om.

Varor som faror Genom gruvbrytning plockar vi ut ämnen ur berget, och vi tillverkar mängder av konstgjorda ämnen. Alla dessa ämnen ingår sedan i bl a mat, kläder, skor, läkemedel, skönhetsprodukter, byggmaterial och apparater. Ämnena sprids ut i naturen när en vara tillverkas, när den används, och när den har blivit avfall. Farliga ämnen kan också sprida sig från varor till inomhusluften så att vi andas in dem.

I dag har vi regler som talar om vilka kemiska ämnen som får användas vid tillverkning av nya varor. Men vi importerar också mängder av varor från länder som inte har lika bra regler. Och det finns många farliga ämnen inbyggda i gamla varor som vi kommer att använda länge än. Det gäller att ta hand om t ex datorer på rätt sätt när de till slut blir sopor.

Miljögifter sprids på olika sätt K

K K

150

De kemiska ämnen som kallas miljögifter har vissa gemensamma egenskaper. De tas upp av levande organismer och lagras ofta i fett hos djur och människor. De stannar kvar länge i naturen eftersom svampar och bakterier har svårt att bryta ner dem. Miljögifter är dels tungmetaller som kvicksilver och kadmium, dels organiska ämnen som innehåller atomer av klor, brom eller fluor.

I dag hittar vi miljögifter i djur i Arktis och Antarktis, trots att ämnena aldrig har använts där. Gifterna sprids med vindar, vatten och varor som handlas mellan länder. De sprids också från en art till en annan via näringskedjorna. Ju längre upp i näringskedjan en art befinner sig, desto mer koncentrerade blir gifterna i kroppen (se bilden). Man säger att giftet anrikas. Många toppkonsumenter kan drabbas hårt, t ex människan. Hos däggdjuren sprids miljögifterna från en generation till nästa genom navelsträngen till fostret och genom bröstmjölken till det lilla barnet.

”

Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar.

Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.

”

FISKGJUSE, MÄNNISKA

GÄDDA

MÖRT

DJURPLANKTON

VÄXTPLANKTON

Mörkare färg i figuren betyder att koncentrationen av miljögifter i organismerna är högre. Här är det fiskgjusen och människan som är topprovjduren. De äter många djur med lite lägre gifthalter.

EKOLOGI

22 Manniskan i naturen_120_159 2011 110411.indd 150

11-04-28 16.06.30

Långlivade miljöproblem

K

K

Kvicksilver är ett av de allra farligaste miljögifterna. Det sprids med luften över hela jordklotet. I dag är det förbjudet för nästan all användning. Kvicksilver spreds i naturen under 1900-talet bl a från jordbruket som kvicksilverbehandlade sitt utsäde mot svamp. Småfåglar åt av utsädet. Rovfåglar åt småfåglarna och dog efter några år. Kvicksilver finns kvar länge i naturen, och halterna är fortfarande höga i många sjöar och rovfiskar.

Organiska klorföreningar som PCB och dioxiner lagras i fett och finns i fet fisk från Östersjön, t ex strömming. Barn och kvinnor i fruktsam ålder rekommenderas att äta fet Östersjöfisk högst några gånger om året.

Kemiska bekämpningsmedel finns i vattendrag och grundvatten. I moders­mjölk hittar man bromerade flamskyddsmedel som används för att brandskydda textilier och datorer.

Föroreningar som släpps ut i luften sprids med vindar och vatten och kan påverka miljön på helt andra ställen på jordklotet.

Blandningar och nya hot

K

Tillsammans utgör alla kemikalier en blandning som kan ge oss allergier, cancer, skador på arvsanlag, fosterskador, hormonstörningar, nervskador, och nedsatt immunförsvar. Två rätt ofarliga ämnen kan tillsammans bli farliga. Den här blandningseffekten vet forskarna inte så mycket om.

Ett ganska sent upptäckt problem är att rester av läkemedel påverkar organismerna i naturen. Ett exempel är fisk- och grodhannar som byter kön och blir honor. Det här händer när de får i sig kvinnliga könshormoner i p-pillerrester som kommer ut i naturen från avloppsreningsverken.

Fluorerade ämnen, t ex PFOS, används för att stöta bort vatten i bl a allväderskläder och skor. De har tillverkats sedan 1950-talet och dyker nu upp som ett nytt hot mot människors hälsa. De hittas i höga halter i människor och djur även i arktiska områden.

Från nobelpris till förbud Ofta börjar vi använda ämnen i stor skala utan att känna till följderna. Ett exempel är DDT. Paul Müller som utvecklade DDT till insektsgift fick nobelpris i medicin 1948.

I dag är DDT förbjudet i nästan alla länder eftersom vi vet att det är ett nervgift. (Läs mer på s 53.)

K

Det hjälper att göra något Halterna av många gifter har sjunkit i miljön de senaste årtiondena. Ett exempel är PCB i Östersjön. Under 1960-talet upptäckte man att sälarna där blev sjuka. Samtidigt såg man att PCB fanns i djuren, bl a i sillgrisslans ägg. Runt 1970 misstänkte forskarna att PCB hade något att göra med sälskadorna. PCB-användningen stoppades under 1970-talet. Runt 1990 mådde sälarna bättre igen, och PCB har minskat i sillgrisslans ägg och även hos människor.

PCB hann spridas i naturen under flera årtionden innan man upptäckte att den gjorde skada på sälarna. När man väl hade förbjudit PCB dröjde det ett tag innan sälstammen återhämtade sig.

MÄNNISKAN I NATUREN

22 Manniskan i naturen_120_159 2011 110411.indd 151

151

11-04-28 16.06.33

Sammanfattning MÄNNISKAN I NATUREN Vi måste lära oss av naturen och försöka få material och närsalter att gå i kretslopp så mycket som möjligt.

För att utvecklingen ska bli hållbar måste vi använda mer av förnybara och flödande resurser och mindre av dem som inte förnyas. Biologiska resurser får vi inte använda snabbare än att de hinner föröka sig.

Saker som händer i naturen och som vi människor har nytta och glädje av kallas ekosystemtjänster.

I Sverige har vi 16 miljökvalitetsmål. Fyra av målen blir särskilt svåra att nå: Begränsad klimatpåverkan, Ett rikt växt- och djurliv, Giftfri miljö och God bebyggd miljö.

Människans utsläpp av växthusgaser gör att jordens medeltemperatur stiger. Det gör bl a att isar smälter, havsnivån stiger och havet blir surare.

Våtmarker utför ekosystemtjänster när de renar vatten och bromsar vattenflöden.

Närsalter från jordbruk, skogsbruk, bilar och industri kan orsaka övergödning i sjöar och hav.

Biologisk mångfald finns på tre nivåer: olika arter, olika varianter inom samma art, samt alla olika ekosystem.

Miljögifter stannar kvar länge i naturen. De tas upp av organismer och lagras ofta i fettvävnad.

Minns du?

Förstår du?

1 Vad menas med monokultur?

2 När började människan omforma naturen mer än andra djur?

3 Nämn tre olika biobränslen: ett fast, ett flytande och ett gasformigt. På vilket sätt är biobränslen bättre än fossila bränslen?

4 Jordens resurser kan delas in i tre grupper – vilka? Nämn två exempel i varje grupp.

5 Ekosystemtjänster kan delas in i fyra grupper – vilka? Nämn två exempel i varje grupp.

6 Vilka olika miljöfrågor handlar Sveriges 16 miljömål om? Räkna upp minst tio.

7 Nämn tre olika växthusgaser. Vilken av dem betyder i dagsläget mest för jordens klimat?

8 Varför är det så viktigt att inte förorena grundvattnet?

9 Hur kan man påstå att en blåstångsplanta utför en ekosystemtjänst?

10 Hur många vargar har vi i Sverige ungefär?

1 Hur kan man påstå att vindkraft, vattenkraft och biobränslen egentligen är solenergi?

2 Vilka ekosystemtjänster har du haft nytta av den senaste veckan? Vilka organismer har varit inblandade?

3 Varför är det så att ”växter mättar flera”?

4 Vad menas med hållbar utveckling? Sätt upp några punkter.

5 Gör en tankekarta över allt som kan hända när växthuseffekten ökar.

6 Varför är det viktigt att begränsa avskogningen i världen?

7 Varför är risken störst för toppkonsumenterna att bli förgiftade av miljögifter?

8 Vilken är den stora skillnaden mellan ett ekosystem i naturen och människans stad?

9 Nämn två saker som du använder eller äter och som gör att du påverkar människor och miljö i andra länder.

Utmaningen 1 Varför kan det bli mycket svårare att komma tillrätta med klimatförändringen än med utsläppet av PCB?

156

2 Jämför ditt sätt att leva med det liv en människa hade i Sverige för 100 år sedan. Vad har du som ger dig ett bättre liv än man hade på den tiden?

Vilka problem har du fått som man inte hade då?

Prata gärna med en äldre person!

EKOLOGI

22 Manniskan i naturen_120_159 2011 110411.indd 156

11-04-28 16.06.39

Uppgifter MÄNNISKAN I NATUREN 1 Hur klok är människan? a Skriv ner tre skäl som du tycker talar för att människan kanske inte är så klok som namnet Homo sapiens gör gällande. b Jämför med en kamrat, och kom överens om en lista med era tre viktigaste skäl. c Slå er samman med ett annat par i klassen och diskutera fram en ny lista med tre argument. d Gör till slut samma sak i hela klassen. Diskutera också vilka som kan ändra på det ni tycker är fel.

2 Naturresurser Jordens resurser kan verka oändliga. Men så är det inte. a Vilka naturresurser kan ta slut? Gör en lista!

Gradera med siffror från 1 till 3 hur allvarligt det vore om naturresursen tog slut. (1 = inte så allvarligt, 2 = ganska allvarligt, 3 = mycket allvarligt) b Diskutera i klassen varför vissa resurser är viktigare än andra och varför vissa är svårare att ersätta. c Vilka naturresurser förnyas ständigt utan att vi behöver vara rädda för att de ska ta slut?

3 Snöret Du behöver: Ett snöre på 1 m, tråd eller garnstumpar.

Arbeta två och två. Låt 1 cm av snöret vara 1000 år.

I ena ändan av snöret befinner vi oss i dag. a Hur lång tid har gått från den andra ändan av snöret? Vad hände vid den tiden för människan? b Sätt en tråd eller garnstump som markerar den tid när människan blev jordbrukare. c Markera Jesu födelse. d Markera den tid när västvärlden industrialiserades.

f Hur långt snöre till skulle du behöva för att kunna markera när vi troligen blir 10 miljarder människor på jorden? g Skriv ner några av de tankar du har fått under övningen.

4 2 000 liter vatten om dagen a Hitta på olika sätt att visa det som står i tabellen på s 128. Gör sedan en utställning på skolan. b Det lär vara så att varje svensk varje dag äter mat som har kostat i genomsnitt 2 000 liter vatten att framställa. Skriv ner vad du själv äter en typisk dag och räkna ut om det kan stämma för dig.

5 Vad kostar olika

morötter för miljön?

I de rika länderna går det ofta åt tio gånger mer energi att tillverka maten än vad vi får ut när vi äter den. Traktorer, transporter, ugnar, förvaring, förpackning, tillagning – allt kräver energi. Det är stor skillnad i energiåtgång och miljöpåverkan mellan: • En rå morot från egen odling.

• En morot som har odlats någon annanstans, körts till affären, lagrats i kyldisk, körts hem och kokats.

• En morot som har odlats någon annanstans, körts till en fabrik, skivats av en maskin, förpackats, frusits ner, åkt frysbil till affären, lagts i frysdisk, körts hem, lagts i frysbox, tinats och kokats. a Vilken sorts morot tror du är dyrast? Gissa först.

Ta sedan reda på kilopriset på morötter som är odlade, behandlade och förpackade på olika sätt.

Kontrollera gärna ett par olika butiker. b Gör en tabell där man kan följa din undersökning, och sedan ett diagram som visar priserna. Hur stämmer priserna med din hypotes?

e När ökade vår användning av naturresurser kraftigt?

MÄNNISKAN I NATUREN

22 Manniskan i naturen_120_159 2011 110411.indd 157

157

11-04-28 16.06.39

PULS Biologi

Undersökande arbetssätt Skriv tydliga svar på de olika frågorna i din rapport – som hela meningar.

Fråga eller problem

Hypotes

Planering

Vilket material behöver du?

Hur ska du göra?

Varför vill du göra så?

Vad kan gå fel?

Hur ska du få bort felkällorna?

Vilka risker finns det?

Hur ska du hantera dem?

Genomförande

Utvärdering

Genomför undersökningen enligt planen.

Skriv ner dina resultat. Är resultaten rimliga?

Vad visade undersökningen?

Hur stämmer resultatet med din hypotes?

Hur säkra är dina resultat?

Vad skulle du ändra på om du skulle göra om undersökningen?

Har du någon ny hypotes du skulle vilja testa?

PULS Biologi för grundskolans år 7-9 Berth Andreasson, Sture Gedda, Birgitta Johansson,

Biologi

Lars Bondesson, Ingemar Zachrisson Puls Biologi består av • 5 avdelningar, Planetens gränser, Myller, Ekologi, Människan och Arv & utveckling, alla med utgångspunkt i Lgr 11 och Centralt innehåll.

• Gott om förklarande och inspirerande bilder.

• Avslutande sammanfattning och frågor i varje kapitel.

• Ordlista med förklaringar av viktiga begrepp.

• Elevstöd för genomförande av naturvetenskapliga undersökningar.

• Ett brett urval av varierade uppgifter, anpassade för att svara mot kunskapskraven i Lgr 11 och som förbereder eleverna inför de nationella ämnesproven.

• Direkta kopplingar till de andra naturvetenskapliga ämnena och Teknik.

• Digital elevbok.

• Omfattande digitalt lärarmaterial med kommentarer och stöd för kunskapsbedömning, handledning till demonstrationer och laborationer, facit till arbetsuppgifter mm.

PULS Biologi Fokus, är skriven för att underlätta för elever med lässvårigheter eller svenska som andraspråk. I lärarmaterialet finns Fokusfrågor, Fokus Ordlista samt Fokus lärarhandledning för dig som arbetar med Puls Biologi Fokus.

För mer information om våra digitala produkter, se www.nok.se/puls I PULS-serien ingår

Biologi

Kemi

ysik

Teknik

ISBN 978-91-27-42166-0

9 789127 421660

PULS Biologi Grundbok omslag 2011 Flikar.indd 6

11-05-02 15.36.58