9789147110964

Den nya ekonomistyrningen Christian Ax / Håkan Kullvén Upplaga 5

ÖV NINGSBOK

DNE

Förord I din hand håller du just nu en övningsbok avsedd att användas tillsammans med faktaboken Den nya Ekonomistyrningen. Inför arbetet med övningsboken samtalade vi med ett stort antal lärare och studenter om vilket slag av övningsbok de skulle ha mest nytta av. Några synpunkter återkom i flera samtal. Man vill att förhållanden i olika branscher belyses, att fulla lösningar ges till samtliga övningsuppgifter samt att något slag av kunskapstestuppgifter och diskussionsuppgifter inkluderas. Samtliga synpunkter har beaktats. Det finns uppgifter i boken som knyter an till förhållanden i tillverknings-, tjänste- och handelsföretag. Till samtliga övningsuppgifter finns det fulla lösningar med kommentarer och förklaringar. Sant eller falskt-uppgifter finns till varje kapitel. De är avsedda att fungera som kunskapstestuppgifter. Till varje kapitel finns även ett antal diskussionsuppgifter.

De är av olika karaktär och kan användas på olika sätt. Några är av ren diskussionskaraktär, medan andra är mer av uppgiftskaraktär. Gemensamt för båda slagen av uppgifter är att de inte har några givna lösningar, utan lämnar stort utrymme för diskussioner, olika ståndpunkter och olika ”svar/ lösningar”. Ytterligare en synpunkt som de flesta av lärarna och studenterna vi samtalade med lyfte fram var att ”ju fler övningar, desto bättre”. Vi har tagit fasta även på det. Boken innehåller därför många övningsuppgifter, vilka är av varierande omfattning och svårighetsgrad. Flest övningar finns till de moment där ekonomistyrningens utformning på ett märkbart sätt påverkas av branschspecifika förhållanden. Exempelvis utformas produktkalkyler, budgetar och intern redovisning på olika sätt i tillverknings-, tjänste- och handelsföretag. Det ska noteras att det i undervisning och vid självstudier inte är nödvändigt att ägna tid åt samtliga uppgifter i varje kapitel. Flera uppgifter är av likartad karaktär. Det förklaras av att de illustrerar samma förhållanden men i olika branscher.

Det finns därför möjlighet att sondera bland uppgifterna och välja dem som passar bäst i undervisningen eller för de egna studierna, utan att man för den sakens skull missar väsentliga inslag. Övningsboken följer faktabokens kapitelstruktur. I faktaboken finns instuderingsfrågor till varje kapitel. De kompletterar övningsbokens uppgifter. Fakta- och övningsboken innehåller tillsammans sålunda: • Instuderingsfrågor • Övningsuppgifter och fulla lösningar med kommentarer och förklaringar • Diskussionsuppgifter • Sant eller falskt-uppgifter Ansvar för bokens kapitel Christian Ax ansvarar för och har skrivit övningsuppgifter och lösningar till kapitel 1–10 och 19–27.

Håkan Kullvén ansvarar för och har skrivit övningsuppgifter och lösningar till kapitel 11–18.

Några övningsuppgifter och lösningar har tagits fram i samarbete med Johan Dergård.

4

Tack!

Precis som när det gäller faktaboken har många personer bidragit till bokens innehåll och utformning. Här vill vi tacka Fredrika Askenmalm, Lars-Eric Bergevärn, Pelle Bergsten, Håkan Björkman, Thomas Braun, Krister Bredmar, Mikael Cäker, Johan Dergård, Carl Hellberg, Christer Johansson, Eva Johansson, Elin Larsson, Ola Mattisson, Kent Nilsson, Pia Siljeklint och Annika Yström. Ett tack riktas även till alla de studenter och andra läsare som givit förslag till förbättringar. Vi vill också tacka Leif Johansson och Lennart Wester för gott samarbete i samband med nya upplagor och nytryckningar.

Sist, men inte minst, vill vi rikta ett stort tack till bokens förlagsredaktör Ola Håkansson för god samverkan.

Förord till den femte upplagan Denna upplaga av övningsboken är avsedd att användas ihop med faktabokens 5:e upplaga. Den 5:e upplagan av faktaboken har omarbetats i ett flertal avseenden till vilka denna bok har anpassats. Det har inneburit att nya uppgifter har tillkommit. Existerande uppgifter och lösningar har även ändrats, bl a som en följd av ny skattesats. Se faktabokens förord för precisering av gjorda omarbetningar.

Göteborg och Bromma i april, 2015 Christian Ax och Håkan Kullvén

Innehåll Övningsuppgifter Förord 3 Kapitel 1: Ekonomistyrningens utgångspunkter 7 Kapitel 2: Ekonomistyrningens grundbegrepp 9 Kapitel 3: Ekonomistyrningens styrmedel 11 Kapitel 4: Rörliga och fasta kostnader 13 Kapitel 5: Resultatplanering 17 Kapitel 6: Produktkalkylering 25 Kapitel 7: Självkostnadskalkylering 29 Kapitel 8: Aktivitetsbaserad kalkylering (ABC) 40 Kapitel 9: Bidragskalkylering 49 Kapitel 10: Kalkyler för särskilda beslut 58 Kapitel 11: Budgetering 73 Kapitel 12: Budgeteringens grunder 75 Kapitel 13: Budgetprocessen 96 Kapitel 14: Budgetering under utveckling 103 Kapitel 15: Intern redovisning 105 Kapitel 16: Intern redovisning i olika verksamheter 106 Kapitel 17: Standardkostnader 116 Kapitel 18: Internprissättning 121 Kapitel 19: Investeringskalkylering 122 Kapitel 20: Metoder för investeringskalkylering 125 Kapitel 21: Investeringskalkylering med hänsyn till skatt och inflation 136 Kapitel 22: Finansiella och icke-finansiella prestationsmått 140 Kapitel 23: Balanserat styrkort och intellektuellt kapital 148 Kapitel 24: Kundinriktad ekonomistyrning 149 Kapitel 25: Benchmarking 153 Kapitel 26: Ekonomistyrning av projekt 154 Kapitel 27: Målkostnadskalkylering och kaizenkalkylering 155

Lösningar Kapitel 1: Ekonomistyrningens utgångspunkter 160 Kapitel 2: Ekonomistyrningens grundbegrepp 161 Kapitel 3: Ekonomistyrningens styrmedel 163 Kapitel 4: Rörliga och fasta kostnader 164 Kapitel 5: Resultatplanering 170 Kapitel 6: Produktkalkylering 183 Kapitel 7: Självkostnadskalkylering 186 Kapitel 8: Aktivitetsbaserad kalkylering (ABC) 197 Kapitel 9: Bidragskalkylering 203 Kapitel 10: Kalkyler för särskilda beslut 213 Kapitel 11: Budgetering 228 Kapitel 12: Budgeteringens grunder 229 Kapitel 13: Budgetprocessen 250 Kapitel 14: Budgetering under utveckling 256 Kapitel 15: Intern redovisning 259 Kapitel 16: Intern redovisning i olika verksamheter 260 Kapitel 17: Standardkostnader 270 Kapitel 18: Internprissättning 284 Kapitel 19: Investeringskalkylering 285 Kapitel 20: Metoder för investeringskalkylering 289 Kapitel 21: Investeringskalkylering med hänsyn till skatt och inflation 301 Kapitel 22: Finansiella och icke-finansiella prestationsmått 305 Kapitel 23: Balanserat styrkort och intellektuellt kapital 312 Kapitel 24: Kundinriktad ekonomistyrning 313 Kapitel 25: Benchmarking 316 Kapitel 26: Ekonomistyrning av projekt 317 Kapitel 27: Målkostnadskalkylering och kaizenkalkylering 318 Räntetabeller 320

K A P IT E L 1 E KO N O M I S T Y R N I N G E N S UT G Å N G S P U N K T E R

Kapitel 1

Ekonomistyrningens utgångspunkter Sant eller falskt?

Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 1:1

Som företag räknas endast aktiebolag och handelsbolag

1:2

Ekonomi betyder hushållning med knappa (eller begränsade) resurser

1:3

Företagsekonomi är läran om hushållning med företags knappa (eller begränsade) resurser

1:4

Ekonomiska mål kan vara såväl finansiella som icke-finansiella

1:5

Inom företagsekonomin är förekomsten av olika teorier om och modeller av företag och deras mål nödvändiga

1:6

Vinstmaximering är ett realistiskt mål för företag i praktiken

1:7

Vinstmaximeringsmodellen är fullkomligt orealistisk

1:8

En skillnad mellan vinstmaximerings- och företagsledarmodeller är att det i de senare görs en åtskillnad mellan ägande och drift av företag

1:9

Ett utmärkande drag för satisfieringsmodellen är begränsad rationalitet

1:10 En utgångspunkt för intressentmodellen är att företaget inte har relationer med sin omvärld 1:11 Ägare, anställda, kunder och leverantörer utgör exempel på ett företags intressenter 1:12 I kassaflödesmodeller är företagets mål att maximera nuvärdet av framtida nettokassaflöden (inbetalningar–utbetalningar) 1:13 I kassaflödesmodeller antas ett kapitalmarknadsperspektiv 1:14 Symboliska mål är alltid skadliga för företaget 1:15 En vision kan ange hur företaget vill att kunderna ska uppfatta företaget eller den riktning i vilken företaget vill utvecklas 1:16 En affärsidé anger de idéer om affärer som företaget har 1:17 Affärsidéns viktigaste funktion anges ofta vara att ange företagets riktning och klargöra attityder 1:18 Ibland sägs att ett företags strategi bör innehålla en beskrivning av eller plan för hur affärsidén ska uppnås 1:19 En strategi ska aldrig innehålla ett klargörande av hur företaget ska finansieras 1:20 Inom ramen för verksamhetsplaneringen bryts företags huvudmål ned till delmål, och handlingsplaner och riktlinjer för verksamheten tas fram 1:21 Ekonomistyrningen bör ta sin utgångspunkt i företagets strategi

Sant

Falskt

7

8

K A P I T E L 1 E KO N O M I S T Y R N I N G E N S UT G Å N G S P U N K T E R

Diskussionsuppgifter 1:1

Företag kan ha mål av både finansiellt och icke-finansiellt slag. Ge exempel på finansiella och icke-finansiella mål. Diskutera vilka mål du anser vara viktigast på kort och lång sikt. Är några mål viktigare än andra? Förklara.

1:2

Anskaffa ett eller flera företags årsredovisningar. Vilka slag av finansiella och icke-finansiella mål anges? Vilket/vilka mål är mest centrala? Är några mål motstridiga? Finns det något eller några mål du tolkar som symboliska?

1:3

Vilka mål har din skola eller ditt företag? Vilka mål är mest centrala? Är några mål motstridiga? Finns det några mål du tolkar som symboliska?

1:4

”Det finns inget så praktiskt som en god teori.” Det är ett uttryck som ofta hörs. Förklara uttrycket. Håller du med om det? Varför? Varför inte?

1:5

Vad menas med en teori/modell inom företagsekonomin? Vad är det för skillnad mellan teori/modell och praktiken?

1:6

Vilka är en högskolas eller ett universitets viktigaste intressenter? Vilka bidrag lämnar de till och erhåller de från högskolan/universitetet?

1:7

Vilken vision har din skola eller ditt företag?

1:8

Hur skulle en vision för ett café, ett diskotek, ett försäkringsbolag respektive ett företag som tillverkar gräsklippare kunna lyda?

1:9

Varför är det viktigt att företagets ekonomistyrning tar sin utgångspunkt i strategi? Hur kan ekonomistyrningens utformning och användning variera mellan ett företag som satsar på att konkurrera med låga kostnader (låga priser) och ett företag som konkurrerar med kundspecifika varor eller tjänster?

1:10 Anskaffa ett företags årsredovisning. Vilken affärsidé och strategi har företaget? Får du en bild av hur ekonomistyrningen mot bakgrund av affärsidén och strategin utformas och används?

K A P IT E L 2 E KO N O M I S T Y R N I N G E N S G R U N D B E G R E P P

Kapitel 2

Ekonomistyrningens grundbegrepp Övningsuppgifter 2:1

Försäkra AB är, som namnet antyder, ett försäkringsbolag. Den 1 januari beställer man en ny kopieringsmaskin. Den går på 40 000 kr (exklusive moms). Den 2 januari levereras och tas kopieringsmaskinen i bruk. Fakturan anländer den 4 januari och betalas den 4 februari.

Kopieringsmaskinen beräknas att i bokföringen ha en ekonomisk livslängd på fyra år. a) När uppkommer och till vilka belopp uppgår företagets utgift, utbetalning och bokföringsmässiga kostnad för kopieringsmaskinen? b) I företagets produktkalkylering baseras kostnaden för kopieringsmaskinen på dess återanskaffningsvärde (till skillnad mot dess anskaffningsvärde på 40 000 kr). Återanskaffningsvärdet bedömer man uppgår till 45 000 kr. Man bedömer även att den ekonomiska livslängden på kalkylmässig grund skiljer sig från den på bokföringsmässig grund.

På kalkylmässig grund bedöms livslängden uppgå till fem år. Till vilket belopp uppgår den kalkylmässiga kostnaden per år för kopieringsmaskinen?

2:2

Create-It AB producerar och säljer symaskiner. Den 1 januari år X1 köper man in ett antal datorer. Datorerna går på 100 000 kr (exklusive moms). Datorerna levereras och börjar användas redan den 3 januari. Create-It bedömer att datorernas ekonomiska livslängd uppgår till 5 år. Fakturan på 100 000 kr anländer den 5 januari år X1. Med leverantören har man kommit överens om att betala 5 000 kr (exklusive moms) per månad för datorerna med start den 1 februari. a) Till vilka belopp uppgår utgiften, utbetalningarna och den bokföringsmässiga kostnaden för datorerna år X1? b) Till vilka belopp uppgår utgiften, utbetalningarna och den bokföringsmässiga kostnaden för datorerna år X2? c) Till vilka belopp uppgår utgiften, utbetalningarna och den bokföringsmässiga kostnaden för datorerna år X3?

2:3

Företaget Släggan AB har under år X1 producerat 200 släggor. Under året har 150 släggor sålts för 300 kr st (exklusive moms). Resterande 50 släggor ligger i lager. Man bedömer att de kommer att säljas under år X2. Kostnaden per slägga uppgår till 200 kr (exklusive moms). a) Till vilket belopp uppgår företagets bokföringsmässiga resultat år X1? b) Till vilket belopp uppgår företagets beräknade bokföringsmässiga resultat år X2? c) Till vilket belopp uppgår företagets kalkylmässiga resultat år X1?

9

10

K A P I T E L 2 E KO N O M I S T Y R N I N G E N S G R U N D B E G R E P P

Sant eller falskt?

Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 2:1

Effektivitet definieras som grad av måluppfyllelse

2:2

Värdet av utflöde/Värdet av inflöde = Effektivitet

2:3

Resultat är ett effektivitetsmått

2:4

En fördel med effektivitetsmått är att de är helt objektiva

2:5

Kvantitet utflöde/Kvantitet inflöde = Produktivitet

2:6

Intäkter – Utbetalningar = Resultat

2:7

In- och utbetalningar rör överföringar av likvida medel

2:8

Inkomster och utgifter är knutna till företags affärstransaktioner med externa parter, t ex andra företag

2:9

Enligt redovisningspraxis uppstår utgifter när företag levererar varor eller tjänster till kunder

Sant

Falskt

2:10 Det förekommer såväl bokföringsmässiga som kalkylmässiga inkomster och utgifter 2:11 Det förekommer såväl bokföringsmässiga som kalkylmässiga intäkter och kostnader 2:12 Bokföringsmässigt resultat är alltid större än kalkylmässigt resultat 2:13 Resultat/Kapital = Lönsamhet

Diskussionsuppgifter 2:1

”Nej, detta är jag inte med på. Vad är det för skillnader mellan bokföringsmässiga och kalkylmässiga intäkter och kostnader samt bokföringsmässigt och kalkylmässigt resultat?”, frågar en kamrat dig. Förklara skillnaderna för din kamrat.

2:2

I bokens kapitel har vi pekat på att det finns de som menar att ett företags resultat är meningslöst som en indikator på hur ”bra” eller ”dåligt” ett företags verksamhet går och att företagets lönsamhet är ett bättre mått på det. Håller du med om det? Är resultat en meningslös indikator? Varför? Varför inte?

2:3

”Hur kan du påstå att ett företag med en miljard i vinst kan vara mindre lönsamt än ett företag med en miljon i vinst?” säger en kollega undrande till dig. Är påståendet riktigt? Förklara.

2:4

”AB Ekonomi är dubbelt så effektivt som andra företag i branschen”, ropar första sidan på den stora affärstidskriften ut. Skulle en sådan rubrik få dig att hoppa till? Varför? Varför inte?

K A P IT E L 3 E KO N O M I S T Y R N I N G E N S S T Y R M E D E L

Kapitel 3

Ekonomistyrningens styrmedel Sant eller falskt?

Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 3:1

Ekonomistyrning avser avsiktlig påverkan på en verksamhet och dess befattningshavare mot vissa ekonomiska mål

3:2

Ekonomistyrning innefattar det arbete som är inriktat mot att planera, genomföra, följa upp, utvärdera och anpassa företags verksamhet i strävan att uppnå ekonomiska mål av såväl finansiell som icke-finansiell karaktär

3:3

Ekonomistyrning är ett medel för strategiimplementering

3:4

Ekonomisystem är en benämning på ekonomistyrningens formaliserade och rutiniserade delar

3:5

Ekonomisystemet är ett system för insamling, bearbetning, lagring och rapportering av data om det som sker i en verksamhet

3:6

Man skiljer ofta mellan formella och informella styrmedel

3:7

Företagskultur och lärande är exempel på formella styrmedel

3:8

När ett företag betraktas som en hierarki förekommer över- och underordnade enheter

3:9

Ordet värde i värdekedja tar sikte på företagets ägare

3:10 Det vertikala och det horisontella perspektivet inom ekonomistyrningen kan inte kombineras 3:11 Två viktiga principer vid ansvarsfördelning är påverkbarhets- och befogenhetsprincipen 3:12 Belöningar inom ramen för användandet av belöningssystem är alltid av finansiellt slag 3:13 I alla företag råder en viss kultur 3:14 Med lärande i företag menas att personalen lär sig via utbildning 3:15 Ekonomistyrningen i teorin är helt skild från ekonomistyrningen i praktiken 3:16 Kostnads- och nyttokriteriet kan användas vid val mellan olika styrmedel, t ex produktkalkyler

Sant

Falskt

11

12

K A P I T E L 3 E KO N O M I S T Y R N I N G E N S S T Y R M E D E L

Diskussionsuppgifter 3:1

Vilka centrala skillnader finns det mellan ett produktionsinriktat och ett kundinriktat företag? Är denna distinktion helt oproblematisk? Kan företag vara såväl produktions- som kundinriktade? Förklara.

3:2

Vilket slag av styrmedel – formella styrmedel, organisationsstruktur och mindre formaliserad styrning – anser du är mest verkningsfullt i strävan att uppnå företagets mål?

3:3

Diskutera vilka arbetsuppgifter en ekonomistyrare kan ha i ett företag. Välj gärna ett företag du känner till.

3:4

Är ekonomistyrning den enda styrning som förekommer i ett företag? Vilka andra slag av styrning kan förekomma?

3:5

Ge exempel på företag du känner till som du anser kan karakteriseras som en hierarki respektive som en värdekedja. Förklara.

3:6

Välj ett företag du känner till och karakterisera dess företagskultur.

3:7

Vad utmärker den företagskultur som råder på din skola/arbetsplats?

3:8

Att det finns ett gap mellan ekonomistyrningens teori och praktik är sedan en tid ett känt faktum. Diskutera huruvida du anser att gapet är ett problem.

K A P IT E L 4 RÖ R L I G A O C H FAS TA KO S T N A D E R

Kapitel 4

Rörliga och fasta kostnader Övningsuppgifter Proportionellt rörliga kostnader 4:1

Ett restaurangföretag gör smörgåsar till caféer i sitt närområde. Den rörliga kostnaden per smörgås, som utgörs av kostnader för bröd, smör och pålägg, uppgår till 3,50 kr.

Till vilket belopp uppgår företagets totala rörliga kostnader vid en framställning av 100, 150 respektive 175 smörgåsar?

4:2

Ett företag som tillverkar musmattor har sammanställt nedanstående uppgifter om sina totala rörliga kostnader vid två verksamhetsvolymer.

Verksamhetsvolym 5 000 st 7 000 st

Totala rörliga kostnader 100 000 kr 140 000 kr

Till vilket belopp uppgår den rörliga kostnaden per musmatta vid de två verksamhetsvolymerna?

4:3

Ett företag som trycker visitkort har beräknat att den rörliga kostnaden per tryckt visitkort uppgår till 10 öre. a) Gör ett diagram där den totala rörliga kostnaden vid 10 000, 15 000 respektive 20 000 tryckta visitkort framgår. b) Gör ett diagram där den rörliga styckkostnaden vid 10 000, 15 000 respektive 20 000 tryckta visitkort framgår.

Helt fasta kostnader 4:4

Ett IT-konsultföretag har helt fasta kostnader som uppgår till 1 000 000 kr per år. a) Till vilket belopp uppgår den fasta kostnaden per debiterad konsulttimme vid 8 000 respektive 10 000 debiterade konsulttimmar? b) Varför är den fasta kostnaden per debiterad konsulttimme lägre vid 10 000 konsulttimmar jämfört med vid 8 000 konsulttimmar?

4:5

Företaget Datumet som framställer almanackor har helt fasta kostnader på 100 000 kr per år. a) Gör ett digram där den fasta kostnaden vid 10 000, 20 000 respektive 40 000 framställda almanackor framgår. b) Gör ett diagram där den fasta kostnaden per framställd almanacka vid 10 000, 20 000 respektive 40 000 framställda almanackor framgår.

13

14

K A P I T E L 4 RÖ R L I G A O C H FAS TA KO S T N A D E R

Halvfasta kostnader 4:6

Ett företag hyr en avancerad färgkopieringsmaskin. Man betalar olika belopp beroende på hur många kopior som körs enligt följande: Antal kopior 0–1 000 1 001–2 000 2 001–3 000

Hyreskostnad för intervallet 4 000 kr 3 000 kr 2 500 kr

a) Till vilket belopp uppgår den totala halvfasta kostnaden vid 500, 1 500, 2 000 respektive 2 500 körda kopior? b) Till vilket belopp uppgår den halvfasta kostnaden per kopia vid 500, 1 500, 2 000 respektive 2 500 körda kopior?

4:7

En skola hyr sina lokaler. Lokalbehovet beror på antalet elever. Som tur är för skolan finns det lediga lokaler i den fastighet i vilken man är verksam. Det gör att man kan hyra lokaler efter behov, dvs baserat på antalet elever. Man har kommit överens om följande hyresvillkor med hyresvärden: Antalet elever 0–10 11–20 21–30

Hyreskostnad per månad för elevintervallet 20 000 kr 10 000 kr 10 000 kr

a) Gör ett digram där den halvfasta kostnaden vid de tre elevintervallen framgår. b) Gör ett diagram där den halvfasta kostnaden per elev vid 5, 20 respektive 30 elever framgår.

Blandade rörliga och fasta kostnader 4:8

Ett företag hyr en kaffeapparat. Hyreskostnaden för apparaten består av en helt fast del på 500 kr per månad och 1 kr per kopp kaffe som bryggs. a) Till vilket belopp uppgår hyreskostnaden för en månad när 0, 500, 1 000 respektive 1 700 koppar kaffe bryggs? b) Till vilket belopp uppgår kostnaden per kopp för en månad vid 700, 1 200 respektive 2 300 koppar bryggt kaffe?

4:9

Ett tillverkande företag hyr en maskin. Hyreskostnaden består av en fast del och en rörlig del. Den rörliga delen av hyran beror på produktionsvolymen. Företaget redovisar följande siffror för två perioder: Produktionsvolym 100 000 st 150 000 st

Hyreskostnad 300 000 kr 390 000 kr

Till vilka belopp uppgår totala rörliga kostnader, den rörliga styckkostnaden och den totala fasta kostnaden vid produktionsvolymerna?

4:10 En stormarknad har anlitat personal särskilt för att under sommaren sälja jordgubbar. Varje person erhåller en fast ersättning på 200 kr per dag plus 1 kr per liter jordgubbar som han eller hon säljer.

K A P IT E L 4 RÖ R L I G A O C H FAS TA KO S T N A D E R

a) Gör ett digram där stormarknadens totalkostnad (fast kostnad + rörlig kostnad) för en person och en dag då 200, 300 respektive 400 liter jordgubbar säljs framgår. b) Gör ett diagram där stormarknadens kostnad per liter jordgubbar för en dag då 200, 300 respektive 400 liter jordgubbar säljs framgår.

Kostnadsdrivare och aktiviteter 4:11 Ett företag uppvisar följande aktiviteter, kostnadsdrivare, kostnadsdrivarvolymer och aktivitetskostnader för en viss tidsperiod: Aktivitet Fakturering Inköp av kaffe Bullbakning Städning

Kostnadsdrivare Antalet fakturor Antalet inköp Antalet bullbak Städtid

Kostnadsdrivarvolym 200 fakturor 10 inköp 20 bullbak 80 städtimmar

Aktivitetskostnad 20 000 kr 1 000 kr 10 000 kr 20 000 kr

a) Företaget antar att kostnaden per kostnadsdrivarenhet är proportionellt rörlig mot kostnadsdrivarvolymen. Beräkna kostnaden per kostnadsdrivarenhet, d v s kostnaden för en faktura, ett inköp, ett bullbak och en städtimme. b) Visa i diagram sambandet mellan aktivitetskostnaden och kostnadsdrivarvolymen för var och en av de fyra aktiviteterna.

Sant eller falskt?

Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 4:1

Totala rörliga kostnader beror på storleken på verksamhetsvolymen

4:2

Tidsperspektivet är inte relevant att beakta vid klassificering av kostnader som rörliga och fasta

4:3

Totala rörliga kostnader + Totala fasta kostnader = Totala kostnader

4:4

Distinktionen mellan rörliga och fasta kostnader görs med avseende på kostnadernas känslighet för förändringar i verksamhetsvolymen

4:5

Den rörliga styckkostnaden sjunker med stigande verksamhetsvolym

4:6

Progressivt rörliga kostnader är kostnader vars totalsumma förändras i långsammare takt än förändringar i verksamhetsvolymen

4:7

Linjär approximation är en metod för att ”transformera” progressivt och degressivt rörliga kostnader till proportionellt rörliga kostnader

4:8

Den fasta styckkostnaden stiger med ökande verksamhetsvolym

4:9

Det relevanta området är det verksamhetsvolymintervall inom vilket den faktiska verksamhetsvolymen kommer att ligga eller har legat under en period

4:10 En helt fast kostnad är helt fast under en tidsperiod oavsett vad som inträffar 4:11 Den halvfasta styckkostnaden sjunker alltid med stigande verksamhetsvolym 4:12 Reversibla halvfasta kostnader beskriver halvfasta kostnaders förlopp vid sjunkande verksamhetsvolym 4:13 Periodbeslutade kostnader är alltid helt fasta kostnader

Sant

Falskt

15

16

K A P I T E L 4 RÖ R L I G A O C H FAS TA KO S T N A D E R

Diskussionsuppgifter 4:1

Anta att en kamrat till dig säger ”med tanke på att det finns så pass många olika slag av rörliga och fasta kostnader och att klassificeringen av dem beror på ett antal faktorer, är det i praktiken alltför komplicerat och orealistiskt att arbeta med dem”. Hur ställer du dig till uttalandet, håller du med din kamrat? Varför? Varför inte?

4:2

”Storleken på fasta kostnader kan på kort sikt inte påverkas, det är därför de kallas fasta kostnader.” Det uttalandet kommer från en kamrat till dig. Ligger det något i vad din kamrat säger? Förklara din ståndpunkt.

4:3

Ge exempel på rörliga kostnader, helt fasta kostnader, halvfasta kostnader, blandade rörliga och fasta kostnader samt periodbeslutade kostnader i ett tillverknings-, ett tjänste- eller ett handelsföretag du känner till.

4:4

Ge exempel på rörliga kostnader, helt fasta kostnader, halvfasta kostnader samt blandade rörliga och fasta kostnader som kan förekomma i privatlivet.

K A P IT E L 5 R E S U LTAT P L A N E R I N G

Kapitel 5

Resultatplanering Övningsuppgifter Totalanalys 5:1

Betrakta följande diagram: Kkr Intäkter

90 80

Totala kostnader

70 60 50 40 30

Fasta kostnader

20

   Rörliga  kostnader   

10 100

200 300 400 500 600 700 800 900

Verksamhetsvolym

a) Till vilket belopp uppgår fasta kostnader? b) Till vilket belopp uppgår totala rörliga kostnader vid verksamhetsvolymen 500? c) Till vilket belopp uppgår den rörliga kostnaden per styck? d) Vilken är den kritiska volymen? e) Till vilket belopp uppgår den kritiska intäkten (försäljningen)? f ) Markera i diagrammet den kritiska punkten, den kritiska volymen och den kritiska intäkten. g) Anta att den faktiska volymen uppgår till 600. Markera i diagrammet säkerhetsmarginalen uttryckt i volym och intäkt.

5:2

En arrangör av fester planerar en fest för studenterna vid den lokala högskolan. Arrangören beräknar att han kan ta 100 kr i entréavgift. Den rörliga kostnaden per person beräknas uppgå till 75 kr. Den inkluderar välkomstdrink, tilltugg och ett glas vin eller en öl (eller ett alkoholfritt alternativ). De fasta kostnaderna, som inkluderar lokalhyra, transporter och lön till en vakt, uppgår till 4 000 kr. Barförsäljningen och musiken står studenterna själva för. a) Om det kommer 100 studenter, till vilket belopp uppgår då den totala intäkten? b) Om det kommer 100 studenter, till vilket belopp uppgår då den totala kostnaden? c) Vilket blir arrangörens resultat om det kommer 100 studenter på festen?

5:3

Ett tillverkande företag planerar att framställa och sälja särskilda plånböcker för Eurosedlar.

En genialisk idé, enligt tillverkaren själv. Den rörliga kostnaden per plånbok, som utgörs av materialkostnaden, beräknas uppgå till 50 kr. De totala fasta kostnaderna, som bla inklude-

17

18

K A P I T E L 5 R E S U LTAT P L A N E R I N G

rar avskrivningar, lön och lokalhyra, beräknas uppgå till 10 000 kr. Tillverkaren beräknar kunna ta ut 100 kr för varje plånbok. a) Gör ett resultatdiagram i vilket intäkter, kostnader och resultat kan avläsas vid 100, 200 respektive 300 tillverkade och sålda plånböcker. b) Till vilket belopp uppgår den kritiska intäkten och vilken är den kritiska volymen? Markera dessa i diagrammet. Vad säger denna intäkt och denna volym? c) Anta att tillverkaren lyckas framställa och sälja 300 plånböcker, vilken blir då säkerhetsmarginalen i kronor och i volym uttryckt i såväl absolut- som procenttal? Markera dessa i diagrammet. Vad säger säkerhetsmarginalen?

5:4

Lisa, som är nyutexaminerad student från ekonomprogrammet, planerar att starta ett konsultföretag. Idén är att hjälpa företag med diverse ekonomistyrningsuppgifter. I planen ingår att anlita tidigare studiekamrater. De anlitas då på timbasis. Lisa beräknar att följande siffror kommer att gälla för det första verksamhetsåret: Timpris per konsulttimme Rörliga kostnader per konsulttimme (lön till studiekamrater) Fasta kostnader (Lisas lön, lokalkostnad, avskrivning m m)

800 kr 400 kr 650 000 kr

a) Vilket blir resultatet i de fall då Lisa själv utför 500 konsulttimmar och samtidigt anlitar studiekamrater för konsultuppdrag 1 000 respektive 1 750 timmar? b) Vilket blir resultatet i det fall Lisa själv utför 1 000 konsulttimmar och inte anlitar några studiekamrater?

5:5

Företaget AB Datorlampan köper in och säljer en bordslampa avsedd att användas i samband med hem- och kontorsarbete med dator. Hela poängen med lampan är att det ljus den producerar inte blänker på datorskärmen. Följande siffror gällde för den närmast föregående tidsperioden: Försäljningspris per lampa Rörlig kostnad per lampa (inköpspris) Fasta kostnader Faktisk försäljningsvolym

200 kr 100 kr 1 000 000 kr 11 000 lampor

På senare tid har AB Datorlampans verksamhet utvecklats i en negativ riktning. Det har inneburit att vinsten har sjunkit. På företaget funderar man nu över olika åtgärder för att förbättra resultatet den kommande tidsperioden. Tre alternativa åtgärder står i fokus: • Sänkning av försäljningspriset med 20 kr per bordslampa.

• Genomförande av en reklamsatsning på 200 000 kr.

• Införande av provision på 5 % per såld bordslampa till företagets säljare.

VD:n på AB Datorlampan vänder sig nu till dig för att få svar på några frågor rörande de tre åtgärderna. a) Anta att de tre planerade åtgärderna har precis lika effekt ur marknadssynpunkt. Åtgärderna antas innebära att 13 000 bordslampor kan säljas. Vilken av de tre åtgärderna är då bäst, d v s leder till bäst resultat?

K A P IT E L 5 R E S U LTAT P L A N E R I N G

b) Diskussionsuppgift Utgå från a-uppgiften. Vilka aspekter utöver de rent finansiella anser du att man på AB Bordslampan bör beakta innan man fattar ett beslut om vilken av de tre åtgärderna man ska genomföra? c) Hur mycket måste volymen (antal sålda bordslampor) öka för var och en av de tre åtgärderna för att resultatet ska bli lika stort som under den föregående tidsperioden? d) Vilken blir förändringen i den kritiska volymen för var och en av de tre åtgärderna jämfört med den kritiska volymen den föregående tidsperioden? e) Anta att företaget vill nå ett resultat på 400 000 kr den kommande tidsperioden. Med hur många bordslampor måste då försäljningsvolymen öka för var och en av de tre åtgärderna jämfört med försäljningen den föregående perioden?

5:6

Bokförlaget AB ger ut böcker inom det företagsekonomiska ämnet. Varje bok man planerar att ge ut betraktas som ett fristående projekt. För en tid sedan fick man in ett manus från en författare till en tänkt bok i marknadsföring. På förlaget är man intresserat av att ge ut boken då den introducerar grunderna i marknadsföring på ett delvis nytt sätt. Efter att ha undersökt bokens finansiella förutsättningar och dess efterfrågan, kan företagets ekonomichef inför styrelsen presentera följande uppgifter på årsbasis för bokprojektet: Försäljningspris per bok Rörlig kostnad per bok Fasta kostnader Försäljningsvolym

250 kr 110 kr 2 100 000 kr 16 000 st

Ekonomichefen har även räknat ur årsresultatet för boken vid dessa förutsättningar enligt följande: 250 kr × 16 000 st – 110 kr × 16 000 st – 2 100 000 kr = 140 000 kr På styrelsemötet är man dock inte helt tillfreds med dessa 140 000 kr. Styrelsen vill därför undersöka vilka effekter tre enskilda ändringar i förutsättningarna har på resultatet.

1. De fasta reklamkostnaderna ökas på med 100 000 kr, vilket man bedömer kommer att leda till en försäljningsökning med 200 000 kr. Priset per bok påverkas inte, utan kommer att ligga kvar på 250 kr.

2. I ovanstående förutsättningar ingår en fast provisionskostnad som går till ett företag som har hand om bokförsäljningen. Provisionskostnaden uppgår till 80 000 kr. Styrelsen funderar över att skrota detta provisionsupplägg och istället införa en rörlig provisionskostnad på 10 % på försäljningspriset på varje bok. Man menar att detta provisionsupplägg kan komma att motivera försäljningsföretaget att sälja fler böcker. Man bedömer att försäljningen kommer att öka med 2 500 exemplar på årsbasis.

3. I förutsättningarna ovan ingår att trycka boken på ett dyrt högkvalitativt papper. Om boken istället trycks på ett billigare papper skulle det innebära att den rörliga kostnaden per bok skulle kunna sänkas med 15 kr. Men det skulle göra boken mindre attraktiv eftersom boken då får ett tråkigare utseende. Styrelsen bedömer att försäljningen skulle minska med 1 500 exemplar på årsbasis.

Vilket alternativ ger bäst årsresultat?

19

20

K A P I T E L 5 R E S U LTAT P L A N E R I N G

5:7

Ett företag som framställer och säljer s k räktrålare i glas (en slags skål för uppläggning av räkor) har sammanställt följande uppgifter för ett verksamhetsår: Försäljningspris per räktrålare Rörliga kostnader per räktrålare Fasta kostnader

100 kr 60 kr 3 000 000 kr

a) Beräkna den kritiska volymen och företagets resultat vid en framställning och försäljning av 85 000 räktrålare. b) Företaget överväger nu att expandera för att kunna tillgodose den stora efterfrågan på räktrålare. En expansion kommer att öka de fasta kostnaderna med 750 000 kr på årsbasis. Man bedömer att expansionen möjliggör att ytterligare 8 000 räktrålare, d v s totalt 85 000 + 8 000 = 93 000 räktrålare, kan framställas och säljas. Bör företaget genomföra expansionen? c) Hur många räktrålare behöver framställas och säljas för att expansionsalternativet ska ge samma resultat som utgångsläget, d v s vid 85 000 räktrålare?

5:8

AB Komponenten tillverkar och säljer på global basis en standardiserad komponent åt tillverkare av större fordon, bl a lastbilar och bulldozers. Ända sedan företaget startade har tillverkningen varit manuell och mekaniserad. Under de senaste årtiondena har utvecklingen på automatiseringssidan varit mycket omfattande inom verkstadsindustrin. Ledningen på AB Komponenten känner att man inte följer med sina konkurrenter på just automatiseringssidan. Man funderar därför över att införa robotar i produktionen. Innan man startar på allvar med att närmare undersöka saken, vill man bilda sig en grov uppfattning om huruvida satsningen är finansiellt försvarbar.

I dagsläget uppgår den rörliga kostnaden per komponent till 200 kr och den fasta kostnaden till 7 000 000 kr på årsbasis. Robotsatsningen skulle innebära att den rörliga kostnaden per komponent skulle kunna reduceras med 30 kr och de fasta kostnaderna skulle öka med 1 200 000 kr på årsbasis. AB Komponenten säljer årligen 37 000 st komponenter till ett pris av 400 kr per styck. a) Bör AB Komponenten genomföra satsningen baserat på endast finansiella aspekter, d v s intäkter och kostnader? b) Vid vilken produktionsvolym (antal komponenter) uppvisar de två alternativen, d v s genomföra och inte genomföra robotsatsningen, lika resultat? c) Diskussionsuppgift Utgå från a-uppgiften. Vilka aspekter utöver de rent finansiella anser du att man på AB Komponenten bör beakta innan man fattar ett beslut om huruvida man ska genomföra robotsatsningen eller ej?

5:9

En butik som importerar och säljer t-shirts med rockbandsmotiv har sammanställt följande uppgifter för ett verksamhetsår: Försäljningspris per t-shirt Rörliga kostnader Inköpspris per t-shirt Påse per t-shirt Summa rörliga kostnader

150 kr 75 kr 2 kr 77 kr

K A P IT E L 5 R E S U LTAT P L A N E R I N G

Fasta kostnader Lokalhyra 12 månader à 5 000 kr Egen lön (inkl lönebikostnader) 12 månader à 25 000 kr Övriga fasta kostnader (avskrivningar, försäkringar m m) Summa fasta kostnader

60 000 kr 300 000 kr 15 000 kr 375 000 kr

a) Vilket blir butikens resultat om 5 000 t-shirts säljs? b) Om 5 000 t-shirts säljs, med hur många t-shirts måste försäljningen öka för att ett nollresultat ska erhållas? c) Med hur många t-shirts måste försäljningen öka för att den totala intäkten ska öka med 300 000 kr? d) Vid en försäljning av 6 000 t-shirts, vid vilket försäljningspris per t-shirt blir resultatet 450 000 kr? e) Vilken är säkerhetsmarginalen uttryckt i volym och försäljning i absoluttal vid en försäljning av 6 000 t-shirts? f ) Vilken är säkerhetsmarginalen i försäljning (intäkt) uttryckt i procenttal vid en försäljning av 5 500 t-shirts? g) Vilket blir resultatet vid en försäljning på 675 000 kr? h) Vid en försäljningsvolym av 5 000 t-shirts, vilken rörlig kostnad ger ett resultat på 50 000 kr? i) Vid en försäljningsvolym på 5 750 t-shirts, vilket belopp får de fasta kostnaderna uppgå till för att ett resultat på 200 000 kr ska uppnås? j) Vilken blir förändringen i den kritiska volymen vid en prishöjning med 25 kr till 175 kr?

Totalanalys i flervaru- och tjänsteföretag 5:10 Ett företag framställer och säljer fyra slag av rattmuffar: Rattpäls, Rattläder, Rattbas och Rattlyx. På företaget vill man börja arbeta med resultatplanering. Eftersom man framställer och säljer fyra varor behöver man arbeta med vägda medelvärden. Företaget vill ha hjälp med att beräkna sitt resultat, den kritiska volymen totalt och per slag av rattmuff och den kritiska intäkten totalt och per slag av rattmuff för den kommande tidsperioden. För det ändamålet har man ställt samman följande uppgifter: Pris per styck Rörlig kostnad per styck Framställd och såld volym

Rattpäls 150 kr 40 kr 50 000 st

Totala fasta kostnader 11 000 000 kr

Rattläder 50 kr 40 kr 30 000 st

Rattbas 200 kr 50 kr 60 000 st

Rattlyx 400 kr 70 kr 20 000 st

21

22

K A P I T E L 5 R E S U LTAT P L A N E R I N G

Bidragsanalys 5:11 Betrakta följande diagram: 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20

Kkr

Täckningsbidrag

Fasta kostnader

10 100 200 300 400 500 600 700 800 900 10001100

Verksamhetsvolym

a) Till vilket belopp uppgår fasta kostnader? b) Till vilket belopp uppgår det totala täckningsbidraget vid verksamhetsvolymen 700? c) Till vilket belopp uppgår täckningsbidraget per styck? d) Vilken är den kritiska volymen? e) Till vilket belopp uppgår det kritiska täckningsbidraget? f ) Markera i digrammet den kritiska punkten, den kritiska volymen och det kritiska täckningsbidraget. g) Anta att den faktiska volymen uppgår till 600. Markera i diagrammet säkerhetsmarginalen uttryckt i volym och i täckningsbidrag.

5:12 Ett företag som arrangerar konferenser för näringslivet planerar en endagskonferens om nya metoder inom ekonomistyrningsområdet. Man bedömer att man kan ta ut 8 000 kr per deltagare. Den rörliga kostnaden per deltagare, som inkluderar bl a mat, kaffe och dokumentation, beräknas uppgå till 2 000 kr. De fasta kostnaderna, som inkluderar bl a lokalhyra, arvode till föreläsare och diverse resor, uppskattar man kommer att uppgå till 100 000 kr. a) Om det kommer 200 deltagare på konferensen, till vilket belopp uppgår då företagets totala intäkt? b) Om det kommer 200 deltagare på konferensen, till vilket belopp uppgår då företagets totala kostnader? c) Om det kommer 200 deltagare på konferensen, till vilket belopp uppgår då företagets totala täckningsbidrag? d) Vilket blir företagets resultat om det kommer 200 deltagare på konferensen?

5:13 Ett företag importerar sushitallrikar och säljer dem till restauranger runt om i landet. Man tar ut 50 kronor per tallrik. Inköpspriset per tallrik uppgår till 10 kr. Företagets fasta kostnader uppgår till 500 000 kr. a) Gör ett bidragsdiagram i vilket täckningsbidrag, fasta kostnader och resultat kan avläsas vid 5 000, 10 000, 15 000 respektive 20 000 inköpta och sålda sushitallrikar.

K A P IT E L 5 R E S U LTAT P L A N E R I N G

b) Till vilket belopp uppgår det kritiska täckningsbidraget och vilken är den kritiska volymen? Markera dessa i diagrammet. Vad säger detta täckningsbidrag och denna volym? c) Anta att företaget lyckas att köpa in och sälja 15 000 sushitallrikar, vilken blir då säkerhetsmarginalen i täckningsbidrag och i volym uttryckt i absoluttal? Markera dessa i diagrammet.

5:14 Ett företag tillverkar och säljer exklusiva bilrattar i ädelträ och skinn. Försäljningspriset per ratt är 5 000 kr. Den rörliga kostnaden per ratt uppgår till 3 000 kr. Företagets fasta kostnader uppgår till 4 000 000 kr. a) Vilket blir företagets totala täckningsbidrag och resultat om man tillverkar och säljer 2 500 rattar? b) Vilken är den kritiska volymen och det kritiska täckningsbidraget? c) Vilken är den kritiska intäkten? d) Vilken är täckningsgraden?

Sant eller falskt?

Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 5:1

I resultatplanering fokuseras endast rörliga och fasta kostnader

5:2

I totalanalysen är Rörliga kostnader + Fasta kostnader = Totala kostnader

5:3

Pris per styck × Volym – Rörlig kostnad per styck × Volym = Resultat

5:4

En höjning av försäljningspriset med 20 % har samma effekt på resultatet som en sänkning av de rörliga kostnaderna med 20 %

5:5

I ansatsen med diagram för totalanalys visas på x-axeln kronor och på y-axeln något uttryck för verksamhetsvolym

5:6

”Break-even” är synonymt med den kritiska punkten

5:7

Säkerhetsmarginalen anger med hur stor säkerhet ett framräknat resultat stämmer

5:8

Säkerhetsmarginalen kan uttryckas i såväl försäljning som i verksamhetsvolym

5:9

I den kritiska punkten är Totala intäkter – Totala kostnader = 0 kr

5:10 Om försäljningspriset på en tjänst höjs sjunker den kritiska volymen 5:11 Om fasta kostnader stiger ökar den kritiska försäljningen 5:12 En svaghet med resultatplanering är att endast en vara eller tjänst kan studeras åt gången 5:13 Ett vanligt antagande vid resultatplanering är att såld volym är lika med framställd volym 5:14 Totala intäkter – Fasta kostnader = Täckningsbidrag 5:15 Totalt täckningsbidrag/Totala intäkter = Täckningsgrad 5:16 Fasta kostnader/Täckningsgrad = Kritisk intäkt

Sant

Falskt

23

24

K A P I T E L 5 R E S U LTAT P L A N E R I N G

Diskussionsuppgifter 5:1

”Med tanke på att resultatplanering bygger på flera antaganden, är det i praktiken inte realistiskt att arbeta med resultatplanering.” Hur skulle du vilja bemöta det uttalandet, håller du med? Varför? Varför inte?

5:2

Kan det i beslutssituationer i vilka siffror från resultatplanering används även vara relevant att beakta annat slag av beslutsinformation? Om ja, ge exempel på sådana beslutssituationer och på detta andra slag av beslutsinformation samt förklara varför det är viktigt att beakta denna information.

5:3

Ge exempel på hur du tror eller vet att resultatplanering i ett företag du känner till är uppbyggd. Vilka rörliga och fasta kostnader inkluderas? Hur har klassificeringen av kostnaderna gått till? Vilka antaganden har man gjort?

5:4

Kan de idéer som ligger till grund för resultatplanering användas i privatlivet? Om ja, i vilken eller vilka situationer?

K A P IT E L 6 P R O D U K T K A L K Y L E R I N G

Kapitel 6

Produktkalkylering Övningsuppgifter Kalkylmässiga vs bokföringsmässiga kostnader 6:1

På företaget Asbury Park, som hjälper kämpande rockband på uppgång med bl a skivkontrakt och turnéarrangemang, har ledningsgruppen beslutat sig för att ordentligt förbättra företagets produktkalkylering. Man ska se över flera inslag i produktkalkyleringen, bl a val av kalkylmetod och fördelning av omkostnader. Företagets boss, Bruce, har dock beslutat att man i ett första steg ska se över hur man bestämmer vilka kostnader som ska inkluderas i kalkyleringen, d v s de kalkylmässiga kostnaderna. Controllern, Steve, får i uppdrag att beräkna dem. Han har tagit fram nedanstående underlag för bestämningen av företagets kalkylmässiga kostnader. Uppgifterna gäller för det kommande verksamhetsåret: Bokföringsmässiga kostnader 7 500 000 kr Bokföringsmässiga merkostnader 500 000 kr Kalkylmässiga kostnader 7 500 000 kr Kalkylmässiga merkostnader 1 000 000 kr

(exkl bokföringsmässiga merkostnader) (exkl kalkylmässiga merkostnader)

Till vilket belopp uppgår de kostnader som ska inkluderas i företagets produktkalkylering?

6:2

Imonoke AB, som ger ut böcker inom ekonomiområdet, uppvisar för ett verksamhetsår ett kalkylmässigt resultat på 2 000 000 kr. Samtidigt uppgår de kalkylmässiga merkostnaderna till 350 000 kr och de bokföringsmässiga merkostnaderna till 200 000 kr. a) Till vilket belopp uppgår företagets bokföringsmässiga resultat? b) Diskussionsuppgift Vilket resultat, det kalkylmässiga eller det bokföringsmässiga, ger bäst bild av företagets resultat?

6:3

På AB Rasmus har man precis färdigställt produktionen av en serie indiantält. De bokföringsmässiga kostnaderna för serien uppgår till 1 000 000 kr (inkl bokföringsmässiga merkostnader), de bokföringsmässiga merkostnaderna till 200 000 kr och de kalkylmässiga merkostnaderna till 400 000 kr. a) Till vilket belopp uppgår seriens kalkylmässiga kostnader? b) Diskussionsuppgift Vilka kostnader, de kalkylmässiga eller de bokföringsmässiga, ger bäst bild av seriens kostnader?

Kapitalkostnader – Kalkylmässig avskrivning och ränta 6:4

Country Music AB har vid årets början köpt en ny kopieringsmaskin för 50 000 kr (exklusive moms). Den beräknas ha en ekonomisk livslängd på 4 år. Kopieringsmaskinens tekniska livslängd uppskattas till 5 år. a) Till vilket belopp uppgår den kalkylmässiga avskrivningen för det första året om företaget använder sig av en linjär avkrivningsmetod och skriver av på anskaffningsvärdet?

25

26

KAPITEL 6 PRODUKTKALKYLERING

b) Till vilket belopp uppgår den kalkylmässiga avskrivningen för det andra året om företaget använder sig av en linjär avskrivningsmetod och skriver av på nuanskaffningsvärdet som år 2 uppgår till 55 000 kr? c) Anta att vi nu befinner oss alldeles i början av år tre och att man på företaget ska bestämma årets kalkylmässiga avskrivning. Efter en utredning kommer man fram till att man har underskattat kopieringsmaskinens ekonomiska livslängd. Den bedöms nu sammantaget uppgå till 6 år, inklusive de två första åren som maskinen redan använts.

Nuanskaffningspriset på kopieringsmaskinen uppgår nu till 60 000 kr. Till vilket belopp uppgår den kalkylmässiga avskrivningen för det tredje året om företaget använder sig av en linjär avkrivningsmetod och skriver av på nuanskaffningsvärdet? d) Diskussionsuppgift Vilket kan skälet vara till att företaget år 2 och 3 beräknar den kalkylmässiga avskrivningen på nuanskaffningspriset och år 3 skriver av kopieringsmaskinen på 6 år istället för på de ursprungliga fyra åren?

6:5

På företaget Kalles Bil använder man sig vid beräkningen av kalkylmässiga avskrivningar av den degressiva avskrivningsmetoden. För en helt nyinköpt maskin bedömer man att maskinens drifts-, underhålls- och reparationskostnader utvecklas enligt uppställningen nedan.

Maskinen anskaffades för 60 000 kr och bedöms ha en ekonomisk livslängd på fem år. a) Fyll i nedanstående uppställning genom att ange den kalkylmässiga avskrivningen per år och den årliga totalkostnaden, d v s den kalkylmässiga avskrivningen plus maskinens drifts-, underhålls- och reparationskostnader.

Kalkylmässig avskrivning År 1 År 2 År 3 År 4 År 5

Drifts-, underhållsoch reparationskostnader 3 000 kr 3 500 kr 4 200 kr 5 000 kr 6 500 kr

Årlig kostnad

b) Diskussionsuppgift Vilket kan skälet/skälen vara till att företaget valt den degressiva avskrivningsmetoden?

6:6

AB Santana har en maskin i sin verksamhet som anskaffades för 200 000 kr. Maskinen har använts i 4 år och dess ekonomiska livslängd är 10 år. Företaget använder sig av den linjära avskrivningsmetoden. Det förekommer ingen inflation. Företagets kalkylmässiga räntesats uppgår till 10 %. a) Till vilket belopp uppgår den kalkylmässiga räntekostnaden för år 5? b) Till vilket belopp uppgår den kalkylmässiga räntekostnaden för år 6?

K A P IT E L 6 P R O D U K T K A L K Y L E R I N G

6:7

Företaget Pressen AB uppvisar nedanstående balansräkning för ett visst verksamhetsår.

Samtliga belopp i kkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Maskiner & Inventarier: Anskaffningsvärde 2 000 Ack. KKM-avskriv. –1 000* = 1 000 Omsättningstillgångar Likvida medel 2 000 3 000

EGET KAPITAL & SKULDER Eget kapital Aktiekapital 900 Långfristiga skulder Banklån 1 400 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 700 3 000

*Ackumulerade kalkylmässiga avskrivningar

Företagets banklån är amorteringsfritt och löper med 5 % nominell ränta. Leverantörsskulderna är räntefria. Företagets ägare kräver 12 % före skatt i avkastning på sitt satsade kapital. a) Anta att inga prisförändringar (ingen inflation) förekommer. Till vilket belopp uppgår företagets kalkylmässiga räntekostnad om den beräknas på sysselsatt kapital och som ett vägt genomsnitt av räntan på lånat och eget kapital? b) Anta att inflation förekommer. Förklara hur förekomsten av inflation påverkar beräkningen av den kalkylmässiga räntekostnaden för Pressen AB. Varför beräknas den kalkylmässiga räntekostnaden på ett annat sätt vid inflation än då inflation inte förekommer?

Sant eller falskt?

Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 6:1

En produktkalkyl är en sammanställning av intäkter och/eller kostnader för ett visst kalkylobjekt i en viss kalkylsituation

6:2

Produktkalkylering är den process i vilken produktkalkyler tas fram

6:3

Kalkylobjekt kan endast utgöras av fysiska varor, t ex bilar och bananer

6:4

Två vanliga kalkylsituationer är prissättning och beräkning av kundlönsamhet

6:5

Man kan upprätta en produktkalkyl och sedan använda den i varje kalkylsituation

6:6

En produktkalkyl är en modell av verkligheten

6:7

En produktkalkyl ger en förenklad bild av verkligheten

6:8

Ju mer utbyggd en kalkyl är, desto mer riktiga produktkostnader erhålls

6:9

De kostnader som inkluderas i prodktkalkyleringen skiljer sig ofta från de kostnader som återfinns i företagets affärsredovisning

6:10 Det är vanligt att diskutera skillnader mellan kalkylmässiga och bokföringsmässiga kostnader i tre dimensioner: urval, värdering och periodisering 6:11 Kapitalkostnader motsvaras av företagets kostnader för det kapital som lånats 6:12 Kalkylmässig avskrivning är en kapitalkostnad 6:13 Ett företags kalkylmässiga räntekostnad kan hämtas från företagets resultaträkning 6:14 Man skiljer vanligen mellan förkalkyler, nukalkyler och efterkalkyler

Sant

Falskt

27

28

KAPITEL 6 PRODUKTKALKYLERING

Diskussionsuppgifter 6:1

För att kunna upprätta produktkalkyler behövs data. Vilka datakällor tror du är vanliga i samband med företagets produktkalkylering?

6:2

Som framkommit i kapitlet är kalkyleringen förknippad med en hel del osäkerhet. Vad är det då för vits med att upprätta förkalkyler när utfallet oftast blir ett annat? Varför inte nöja sig med efterkalkyler? Efterkalkyler upprättas ju när man vet hur utfallet blev.

6:3

”Jag begriper inte varför man är tvungen att ha flera slag av kalkyler i ett företag. Varför räcker det inte med en noga genomtänkt kalkyl?” Förklara varför det inte räcker med en noga genomtänkt kalkyl. Med andra ord, varför krävs det flera slag av kalkyler?

6:4

”Ju mer utbyggd och tekniskt sofistikerad produktkalkyleringen är, desto mer verkliga och riktiga produktkostnader erhålls. Det är en självklarhet.” Anta att du lyssnat på en konsult som gjort detta uttalande. Håller du med konsulten? Varför? Varför inte? Förklara.

K A P IT E L 7 S JÄ LV KO S T N A D S K A L K Y L E R I N G

Kapitel 7

Självkostnadskalkylering Övningsuppgifter Divisionsmetoden 7:1

Företaget Clean-It säljer en standardiserad städtjänst till kontor runt om i stan. För det kommande budgetåret har nedanstående siffror ställts samman.

Antalet städtimmar Lönekostnader Lokalkostnader Material Övriga kostnader Totala budgeterade kostnader

17 200 tim 2 500 000 kr 150 000 kr 400 000 kr 800 000 kr 3 850 000 kr

Vilken blir företagets självkostnad per städtimme enligt divisionsmetoden?

7:2

Caset är ett företag som tillverkar ett särskilt slag av transportväskor för CD-skivor och säljer dem till skivbutiker runt om i Sverige. Under året har 40 000 transportväskor tillverkats och sålts. Försäljningspriset per väska uppgår till 250 kr. På företaget arbetar man med kostnadsställen i sin kalkylering. Företagets totala kostnader uppgår under perioden till 8 450 000 kr och fördelar sig enligt följande på företagets tre kostnadsställen: Tillverkning Försäljning Administration Lön 2 000 000 kr 600 000 kr 500 000 kr Material 3 000 000 kr 100 000 kr 200 000 kr Avskrivningar och ränta 600 000 kr 50 000 kr 100 000 kr Resor och reklamutskick 0 kr 200 000 kr 0 kr Övriga kostnader 500 000 kr 300 000 kr 300 000 kr Totalt 6 100 000 kr 1 250 000 kr 1 100 000 kr

Totalt 3 100 000 kr 3 300 000 kr 750 000 kr 200 000 kr 1 100 000 kr 8 450 000 kr

a) Till vilket belopp uppgår självkostnaden per transportväska per kostnadsställe och sammantaget enligt divisionsmetoden? b) Vilket blir företagets resultat för perioden? c) Vilka skäl kan företaget ha för att arbeta med kostnadsställen i sin kalkylering? d) Vilken blir självkostnaden för en transportväska om inte kostnadsställen används i kalkyleringen?

Normalmetoden 7:3

På företaget Hour har medarbetarna under ett år totalt arbetat 14 000 timmar. Antalet arbetade timmar överensstämmer med det antal timmar som debiterats företagets kunder.

14 000 timmar utgör 80 % av det normala antalet arbetstimmar för ett år. Företagets totala kostnader uppgår till 25 000 000 kr. Av dem utgör 15 000 000 kr rörliga kostnader och 10 000 000 kr fasta kostnader. a) Vilken är företagets självkostnad per arbetstimme enligt normalmetoden?

29

30

K A P I T E L 7 S JÄ LV KO S T N A D S K A L K Y L E R I N G

b) Vilket är det troliga skälet till att man på företaget arbetar med normalmetoden och inte med divisionsmetoden? c) Varför uppkommer över- och undertäckning av fasta kostnader? d) Uppkommer över- eller undertäckning av fasta kostnader i företaget under perioden? e) Till vilket belopp uppgår de över- eller undertäckta fasta kostnaderna under året?

7:4

En reklambyrå, Sell-It, har specialiserat sig på att utforma tidningsannonser för livsmedelsbutiker. Byrån utformar två slag av standardiserade annonser, en i svartvitt och en i färg.

Under året beräknar man att få i uppdrag att utforma 200 annonser. Av dem utgör 150 annonser i svartvitt och 50 i färg. Under ett normalt år brukar antalet annonser ligga på 180 annonser. Av dem brukar 120 vara i svartvitt och 60 i färg. Företaget debiterar sina kunder 30 000 kr för en annons i svartvitt och 42 000 kr för en i färg.

Inför det kommande verksamhetsåret har man på byrån budgeterat med nedanstående kostnadsutfall.

Kundtjänst Lön 120 000 kr Material 50 000 kr Lokalhyra 20 000 kr Färg till färgannonser 0 kr Övriga kostnader 80 000 kr Totalt 270 000 kr

Art-Work

Tryck

Administration & Försäljning

1 500 000 kr 180 000 kr 800 000 kr 500 000 kr 100 000 kr 30 000 kr 200 000 kr 500 000 kr 60 000 kr 100 000 kr 2 660 000 kr 1 310 000 kr

300 000 kr 100 000 kr 20 000 kr 0 kr 150 000 kr 570 000 kr

Kostnaden för färg till färgannonserna är en rörlig kostnad.

Kostnaderna uppdelade i rörliga och fasta fördelar sig enligt följande på företagets kostnadsställen: Kundtjänst Art-Work Tryck Administration & Försäljning Totalt

Rörliga kostnader 20 000 kr 900 000 kr 1 000 000 kr 50 000 kr 1 970 000 kr

Fasta kostnader 250 000 kr 1 760 000 kr 310 000 kr 520 000 kr 2 840 000 kr

a) Till vilket belopp uppgår självkostnaden för en annons i svartvitt och för en annons i färg enligt normalmetoden? b) Till vilket belopp uppgår de över- eller undertäckta fasta kostnaderna för året? c) Vilket blir företagets beräknade resultat för året?

Ekvivalentmetoden 7:5

Företaget Lunch tillverkar tre slag av micromatboxar, Standard, Medium och DeLuxe. Produktionen av de tre slagen skiljer sig något åt, varför de inte förbrukar kostnader i lika proportioner. På grund av denna skillnad arbetar företaget med ekvivalentmetoden. Man har fastställt följande ekvivalenttal och produktionsvolymer för en period:

K A P IT E L 7 S JÄ LV KO S T N A D S K A L K Y L E R I N G

Standard ➣ Medium ➣ DeLuxe ➣

Ekvivalenttal 1,0 1,1 1,5

Produktionsvolym 1 000 st 2 000 st 750 st

Företags totala kostnader för den aktuella perioden uppgår till 5 000 000 kr.

Till vilket belopp uppgår självkostnaden för en styck av var och en av de tre micromatboxarna enligt ekvivalentmetoden?

7:6

Köttsoppan är ett företag som framställer och säljer köttsoppa över disk i egen butik. Företaget har tre slag av soppor i sitt sortiment: Tunn, Lagom och Tjock. Skillnaden mellan soppslagen är mängden kött och grönsaker. I en portion Lagom ingår 25 % mer kött och 20 % mer grönsaker än i en portion Tunn. I en portion Tjock ingår 50 % mer kött och 30 % mer grönsaker än i en portion Tunn. I övrigt är sopporna likvärdiga. Följande gäller för en kort tidsperiod: Köttkostnad ➣ Grönsakskostnad ➣ Övriga kostnader ➣ Antal portioner Tunn ➣ Antal portioner Lagom ➣ Antal portioner Tjock ➣

10 000 kr 5 000 kr 20 000 kr 200 st 500 st 300 st

Vilken blir självkostnaden för en portion av vart och ett av de tre slagen av soppa enligt ekvivalentmetoden?

Påläggsmetoden 7:7

Företaget Husgeråd tillverkar och säljer, som företagsnamnet antyder, husgerådsprodukter.

Produktionen är inriktad mot specifika kunder, bl a husgerådsbutiker och möbelkedjor.

För ett visst budgetår gäller följande beträffande omkostnadspåläggen: Tillverkningsomkostnader (to) ➣ 20 % på direkt lön Materialomkostnader (mo) ➣ 10 % på direkt material Administrationsomkostnader (ao) ➣ 2 % på tillverkningskostnaden Försäljningsomkostnader (fo) ➣ 5 % på tillverkningskostnaden Till en aktuell kundorder om 200 skärbrädor har följande gått åt: Direkt lön (dl) ➣ 5 000 kr Direkt material (dm) ➣ 10 000 kr Vilken blir självkostnaden för ordern?

7:8

Bröderna Dynamit hjälper företag att spränga stora stenar och mindre berg på tomter där det ska byggas villor. Man arbetar helt på kundbasis. Företaget använder följande påläggssatser och fördelningsnycklar: Påläggssats Tjänsteomkostnader ➣ 150 kr per arbetstimme Administrationsomkostnader ➣ 5 % Försäljningsomkostnader ➣ 10 %

Fördelningsnyckel Direkt arbetstid Tjänstekostnad Tjänstekostnad

31

32

K A P I T E L 7 S JÄ LV KO S T N A D S K A L K Y L E R I N G

Företaget har fått en förfrågan om att utföra en sprängning på en tomt.

Man beräknar att följande kommer att gälla för uppdraget: Direkt lön ➣ Antal arbetstimmar ➣ Speciella direkta kostnader, bl a dynamit ➣ Direkta försäljningskostnader ➣

40 000 kr 130 timmar 12 000 kr 2 000 kr

Vilken blir självkostnaden för sprängningsuppdraget?

7:9

Design-It är ett företag som importerar och säljer diverse designerprodukter till kök. Företagets kunder är butiker runt om i Sverige. Nu har man på företaget av en ren tillfällighet kommit över ett parti exklusiva italienska juicepressar. Partiet består av 400 st pressar.

Företaget använder följande påläggssatser och fördelningsnycklar: Varuomkostnader ➣ Administrations- och försäljningsomkostnader ➣

20 % på varupriset (fakturapris) 12 % på varukostnaden

Varukostnaden utgörs av summan av varupriset, hemtagningskostnader och varuomkostnader.

Följande gäller för partiet med juicepressar: Varupris ➣ Hemtagningskostnad, bl a frakt och tull ➣ Direkt försäljningskostnad ➣

200 000 kr (fakturapris) 50 000 kr 2 000 kr

Vilken blir självkostnaden för partiet och vilken blir självkostnaden för en styck juicepress?

7:10 Intäkt & Kostnad är ett konsultföretag som utför uppdrag inom ekonomistyrningsområdet åt alla slag av företag. I företagets tjänstesortiment finns fyra tjänster: Kalkyl, Budget, Mätning och Standard. Verksamhetsåret har precis avslutats och på företaget vill man nu när man har utfallet för året beräkna tjänsternas självkostnad och resultat. Från företagets redovisning har följande tagits fram: Kalkyl Antal debiterade timmar ➣ 6 200 tim Timpris till kund ➣ 2 500 kr Direkt lön per timme (genomsnitt) ➣ 400 kr Speciella direkta kostnader ➣ 100 000 kr

Budget 4 400 tim 2 000 kr 325 kr 50 000 kr

Tjänsteomkostnader ➣ Administrations- och försäljningsomkostnader (affo) ➣

Mätning 3 100 tim 1 300 kr 375 kr 60 000 kr

Standard 1 300 tim 1 000 kr 300 kr 20 000 kr

750 000 kr 773 100 kr

Tjänsteomkostnader fördelas med fördelningsnyckeln antal debiterade timmar. Administrations- och försäljningsomkostnader (affo) fördelas med fördelningsnyckeln tjänstekostnad, som utgör summan av direkt lön, speciella direkta kostnader och tjänsteomkostnader. a) Vilken blir självkostnaden för var och en av de fyra tjänsterna? b) Vilket blir årsresultatet för var och en av de fyra tjänsterna?

Den nya ekonomistyrningen Övningar och lösningar ISBN 978-91-47-11096-4 © 2009, 2015 Författarna och Liber AB Förläggare: Pontus Fryk Grafisk form och omslag: Fredrik Elvander Ombrytning: LundaText AB Produktion: Jürgen Borchert Femte upplagan 1 Repro: Exaktaprinting, Malmö Tryck: Interak, Polen, 2015

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för ut bildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag /förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08–690 93 01 e-post kundservice.liber@liber.se

Den nya ekonomistyrningen ÖV NINGSBOK

är ett läromedelspaket i ekonomistyrning. Fokus ligger på grunderna inom ekonomistyrning med en utförlig behandling av utvecklingen inom området under senare år.

Idén är att behandla de eviga frågorna och den senaste utvecklingen i ett sammanhang.

Traditionella inslag som • Budgetering • Resultatplanering • Produktkalkylering • Investeringskalkylering • Intern redovisning • Standardkostnader • Internprissättning behandlas utförligt i en modern framställning. Exempelvis integreras nya synsätt med redan etablerade och det diskuteras hur företagsspecifika förhållanden påverkar ekonomistyrningens utformning och användning.

Nyare inslag som utförligt behandlas är • Horisontell ekonomistyrning • Processtyrning • Intäktsdrivare • Hållbar utveckling och ekonomistyrning • Värdeskapandemodellen (VCM) • Balanserat styrkort • Intellektuellt kapital • Economic Value Added (EVA™)

• Icke-finansiella nyckeltal • Benchmarking • Målkostnads- och kaizenkalkylering • Budgetlöst företagande • Aktivitetsbaserad budgetering • Icke-finansiell budgetering • ABC-kalkylering • Ekonomistyrning av projekt

Övningsbok med lösningar Övningsboken innehåller övnings-, diskussions- och instuderingsuppgifter. Samtliga övningar har utförliga lösningar.

Christian Ax är professor i företagsekonomi, särskilt ekonomistyrning, vid Handelshögskolan i Göteborg.

Håkan Kullvén är ekonomie doktor och arbetar som lärare och forskare vid Uppsala universitet.

Den nya ekonomistyrningen består av en faktabok, en övningsbok med utförliga lösningar, ett eLabb och en hemsida med material för såväl studerande som lärare.

Se bokens hemsida på www.liber.se/DNE

Best.nr 47-11096-4

Tryck.nr 47-11096-4-00