Metodbok om språkundervisning i förskolan
visuella resurser och gestaltande i matematik
bildundervisning och skapande
alfabetet och språkliga former
Mirella Forsberg Ahlcrona (red.) Claudia Teixeira Athanasia Tseniklis
Metodbok om språkundervisning i förskolan
Mirella Forsberg Ahlcrona (red.) • Claudia Teixeira • Athanasia Tseniklis
Innehåll
Språkutveckling genom medveten variation och en profilerad yrkesroll i förskolan9
Bakgrunden till bokens innehåll och tillblivelse 11 DEL 1
Visuella resurser och gestaltande former som språk- och matematikutvecklande arbete 17
Materiella och immateriella resurser som tillgångar i förskolan 19
Vad menas med resurser? 19 Immateriella tillgångar 19
Immateriellt kulturarv 22
Visuella resurser, kunskaper och gestaltande i praktiken 32
Varierande arbetssätt och språkets utveckling 32
Matematikens visuella och gestaltande dimensioner i förskolan 52
i förskolan 52 Visuella resurser och gestaltande
med matematik 56 Avslutande reflektioner – del 1 67
Dockans betydelse i undervisningen44
Estetik och bildteknikers betydelse för barns språkutveckling och lärande 71
upplägg 72 Undervisning om och genom
– Måla
– Klippa och limma
– Modellering
– Färg och lek på gården
Juni – Utställning och familjefest på gården
DEL 3
Alfabetet och språkliga
Betydelsen av bilder, texter och konkreta material för barns
Språkundervisning om och genom bokstäver och
Januari – bokstaven
Februari – bokstaven G
Februari – bokstaven S
Förord
I förskolans läroplan är det estetiska innehållet och de estetiska formerna styvmoderligt behandlade. Där finns bara ett mål som uttrycker det, att varje barn i förskolan ska få förutsättningar att utveckla:
förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. (Skolverket, 2018, s. 14)
I denna bok kan förskolans personal få kunskap och inspiration till att bidra till att barn får erfarenhet och möjlighet att lära sig både innehåll om estetik och estetiska former genom att uttrycka sig i olika material och språkligt. Boken är indelad i tre delar, där den bärande idén är estetik och estetikens kommunikativa potential för barns språkutveckling.
Del ett i boken har skrivits av Mirella Forsberg Ahlcrona. När jag läser manus till boken, ser jag Mirellas agerande med barn framför mig. Hur hon dramatiserar och är 100 procent närvarande med barnen, intar olika roller och metakommunicerar kring det innehåll som är i fokus. Det
praktiska arbetet är välplanerat och lyckas fånga varje barns tankar och idéer. Barn genomskådar när hon går utöver vardagen och använder sig av ”den personliga närvarons röst”, men de gläds och lever med. Hon skapar förväntningar hos barn och lyckas förena innehållsområdena matematik och språk från läroplanen med estetiska uttryck såsom bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans.
Det handlar om perception och barns möjligheter att använda alla sina sinnen, inte minst för att utveckla sitt språk och olika begrepp. Varje undervisningstillfälle har en riktning mot att göra barn medvetna om något i deras omvärld. Och man kan nog våga påstå att det inte endast handlar om vad barn ska lära sig, utan också personlig utveckling, att våga, att uttrycka sig i både ord och estetik. Handdockorna har en speciell plats i Mirellas verksamhet. Fantasin kring vad man kan göra med olika handdockor och vad dessa kan representera tar aldrig slut. Och hennes handdockor är imponerande. Men mest imponerande är att också barnens dockor blir fina och brukbara. Det övergripande syftet med boken är att bidra till kompetensutveckling hos förskolans personal, men inte vilken kompetens som helst, utan just för att bidra till barns lärande och språkutveck-
ling. Boken omfattas också av ett budskap om att ta vara på kulturarv som är viktiga att överföra till nästa generation, för att barn ska få en identitet i sin kultur. När Mirella exemplifierar olika kulturarv, visar hon också på hur detta kräver en kunskap hos personalen; inte för att man nödvändigtvis behöver överföra all kunskap till barnen, men för att själv begripa poängen med olika kulturyttringar.
Athanasia Tseniklis står för bokens del två som fokuserar på bild i förskolan. Den handlar om hur estetik både är ett innehåll och en metod i förskolans praktik, med utgångspunkt i att ”varje barn är en konstnär”, utifrån sina förutsättningar. Olika tekniker lyfts fram som barn behöver få pröva på för att sedan veta vad de gillar bäst att jobba med. Finmotoriken är viktig att träna och att detta kan ske just i bildskapandet blir synligt. Athanasia har också en tydlig planering och strategi i sitt arbete, och exemplifierar med både yngre och äldre förskolebarn. För personalen handlar det om både materialkännedom och ett förhållningssätt att uppmuntra barn att pröva olika saker. För det man inte har prövat vet man inget om som barn. Bilderna och beskrivningar av innehållet visar att barn är engagerade. Exemplen belyser också förberedelser, vilka språkliga begrepp man arbetar med och hur undervisningen genomförs i praktiken med olika typer av material. Perspektivet som genomsyrar bildskapandet har ett övergripande språkligt syfte. Barn ska inte bara göra, de ska också lära sig berätta om bildskapande och komma in i den konstnärliga genren. Del tre i boken har skrivits av Claudia Teixeira som utgår från svenska som andraspråk. Här
arbetar förskolan med Majas alfabet av Lena Anderson på många kreativa sätt, med hjälp av olika konkreta figurer, dockor, kaniner etc. Förskolan översvämmas av bokstäver, men också utmanande uppgifter för barn att lösa relaterat till bokstäver, inte minst att komma på ord som börjar på olika bokstäver. Men lärandet sker också fysiskt; de dansar och är ute i naturen och lär sig om och med bokstäver. Viktiga former för barns agerande i lärandet av språk är: benämna, beskriva, berätta och återberätta. De små berättelserna som finns i Majas alfabet utgör inspiration till språkande. Och på samma sätt som i bildskapandet finns här information om personalens förberedelse och genomförande, för att inte säga hela årshjulet. Naturen är en ständig källa till inspiration i arbetet. Olika material tar skapandet i olika riktningar. Titeln på boken är Metodbok om språkundervisning i förskolan – Visuella resurser och gestaltande i matematik. Bildundervisning och skapande. Alfabetet och språkliga former Och det är just vad förskolepersonal kan lära sig att använda genom att läsa boken och pröva exemplen. Det alla tre författarna förmedlar är vikten av engagemang, inlevelse och ett skapande, fantasifullt förhållningssätt – och att arbetssättet och innehållet bidrar till barns språkutveckling, vare sig det handlar om svenska som första- eller andraspråk i förskolan.
Göteborg 15 oktober 2025
Ingrid Pramling Samuelsson
Senior professor i förskolepedagogik, IPKL, Göteborgs universitet
Unesco Chair in ECE and SD
Framgång
har många föräldrar
En inledande översikt
Mirella Forsberg Ahlcrona
Språkutveckling genom medveten variation och en profilerad yrkesroll i förskolan
Det unika med denna metodbok är sättet som den presenterar innebörden av språklig variation och variationens betydelse för utveckling av förskolebarns kommunikativa förmågor. Boken beskriver på ett konkret sätt metodiken i aktiviteter som bidrar till att vidga barnens ordförråd och kommunikativa kompetenser. Detta genom visuella upplevelser som vidgar undervisningens berättarsammanhang samt varierande innehåll utifrån ett profilerat arbetssätt i förskolans verksamhet.
Att som pedagog profilera sig handlar om att utveckla sin yrkesroll på ett mer medvetet och professionellt sätt. Det innebär att teoretisktoch metodiskt öka sina och barnens kunskaper om något specifikt. En pedagogisk yrkesprofilering betyder att i sitt arbete välja ett ämnesområde med syftet att genom det profilerade innehållet utveckla karakteristiska egenskaper och kunskaper hos barn (Forsberg Ahlcrona, 2012, 2023). Till exempel att
lära sig tillverka stavdockor och dramatisera texter inom drama eller att lära sig göra collage och mosaik inom bildskapande.
Bokens innehåll redogör för olika former av språkutvecklande undervisning grundad i en profilerad yrkesroll och arbetet i förskolan med
• matematik
• bildundervisning och bildtekniker
• alfabetet och språkliga former.
Vår utgångspunkt i undervisningen kännetecknas av en ambition att framkalla och inspirera barns olika kommunikativa samspel. Vårt förhållningssätt i undervisningen kännetecknas av en strukturerad uppmuntran till barns skapande genom olika estetiska former.
Boken består av tre delar i vilka respektive författare presenterar sin del med egna texter. Innehållet är en kombination av beprövad erfarenhet och dokumentation som redogör för hur aktiviteterna planeras och genomförs. Varje del innehåller exempel från den egna undervisningen med utgångspunkt i de didaktiska frågorna vad, hur och varför – både på djupet och i detalj.
Undervisning1 som fenomen kännetecknas av pedagogiska handlingar. En handling är pedagogisk om den utförs av någon med avsikt att på ett bestämt sätt främja någon annans kunskaper genom att visa och klargöra vad som är viktigt att kunna, men också för att underlätta för vederbörande att lära sig detta. Barns lärande och utveckling i förskolan innebär planerad och spontan undervisning, dels genom vägledning och samarbetet med pedagoger, dels genom erfarenhetsutbyte och upplevelser med andra barn i gruppen. Vi tre pedagoger som har skrivit den här boken är engagerade i metoder som främjar barns språkliga förmågor, färdigheter och olika former av kommunikation. Vidare har vi ett särskilt intresse för att utveckla olika estetiska och skapande former som ingår i förskolans pedagogiska uppdrag och verksamhet:
Boken skiljer sig i flera avseenden från andra metodböcker genom att våra exempel visar metodernas kommunikativa möjligheter på ett sätt som vanligtvis inte förekommer i förskolans vardag.
I boken presenteras kunskap om konkreta arbetssätt, om materialet och teknikerna,men också en stor variation av aktiviteter som genomförs med barnen. I del 2 och 3 introduceras en planeringsmodell som kan vara en hjälp för läsaren att själv planera för och tillämpa vissa inslag i sin egen praktik. Meningen är att på det sättet bjuda på en inspirerande handledning. Bokens målgrupp är studenter och verksamma i förskolan och i förskoleklassen.
Författarpresentation
Författarna presenteras utifrån bokens respektive del.
Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Detta inbegriper att barnen ska få möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker, såväl digitala som andra. På så sätt är skapande både ett innehåll och en metod i förskolan för att främja barnens utveckling och lärande. (Skolverket, 2018, s. 9)
1 Skolverket skriver att undervisning är: ”sådana målstyrda processer som under ledning av förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden” (Skolverket, 2017, s. 11).
Del 1 – Mirella Forsberg Ahlcrona: Visuella resurser och gestaltande former som språk- och matematikutvecklande arbete
Mirella Forsberg Ahlcrona är förskollärare och dockteaterpedagog utbildad i Kroatien. Hon doktorerade i pedagogik vid Göteborgs universitet 2009 med avhandlingen Handdockans kommunikativa potential som medierande redskap i förskolan. Sedan 2018 är hon docent i utbildningsvetenskap med didaktisk inriktning och svenska som andraspråk. Hennes forskning undersöker hur användning av estetiska uttrycksformer i förskolans undervisning främjar barns språk- och kunskapsutveckling genom upplevelser, fakta och undersökande. Som forskare, i olika projekt, är hennes mål att påver-
ka förskolans innehåll genom att i sitt arbete med barn praktisera teoretisk kunskap och innebörden av vetenskapliga begrepp. Som både praktiker och handledare vill hon främja olika arbetssätt och metoder som utvecklar barnens språkliga och matematiska kunskaper i förskolan.
Hennes bidrag i den här boken utgår från de aktuella projekten som beskrivs i del 2 och 3 samt tidigare arbete i olika förskolor i vilka dockspel och dramatiserande fungerat som metoder för utveckling av barnens kunskaper och kommunikation.
Del 2 – Athanasia Tseniklis:
Bildundervisning och skapande
Athanasia Tseniklis är utbildad till förskollärare i Grekland och ateljerista vid Göteborgs universitet. Athanasia har arbetat både i Grekland och i Sverige, i sammanlagt 20 år. Hennes arbete präglas av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Som förskollärare och ateljerista har hon en profilerad pedagogisk kompetens i arbetet med barns lärande och utveckling av olika skapande former.
Den didaktiska och metodologiska undervisningen kännetecknas av ett kreativt förhållningssätt, en inspirerande introduktion och olika estetiska uttryck. Detta arbetssätt visar Athanasia exempel på i del 2. Att lära sig kommunicera genom olika bildtekniker stärker barnens självförtroende och deras självbild.
Del 3 – Claudia Teixeira:
Alfabetet och språkliga former
Claudia Teixeira är förskollärare, utbildad vid Högskolan Dalarna, och har fortsatt att kontinuerligt
vidareutbilda sig genom olika kurser. Hon har arbetat i förskolan i sammanlagt 26 år och har en stor och varierad erfarenhet av arbetet med barn som talar olika modersmål. Claudia har själv vuxit upp i en miljö präglad av flera olika kulturer. Hon är intresserad av språk och kommunikation samt att i sin undervisning tillämpa konkreta metoder och arbetssätt när det gäller barns begynnande läsoch skrivutveckling.
Konkretisering är en viktig förutsättning för att barn ska kunna befästa sina erfarenheter, utveckla förståelse och bearbeta kunskaper. I del 3 visar Claudia hur Majas alfabet av Lena Anderson kan användas i den regelbundna undervisningen för att skapa intresse för bokstäverna.
Bakgrunden till bokens innehåll och tillblivelse
För att läsaren ska få en tydlig bild av vägen till och processen bakom bokens tillblivelse, beskrivs och förklaras i det här avsnittet hur vi, bokens författare, träffades och hur våra olika roller utvecklades inom gemensamma projekt under tre terminer. Boken grundas i våra samlade erfarenheter och baseras på min (Mirellas) forskning om metoder för svenska som andraspråk i förskolan.
Nedan presenteras en sammanfattning av olika arbetsformer som vi använde från våren 2022 och till och med våren 2023 utifrån min medverkan som forskare på en förskola i Bergsjön, Göteborg. Utgångspunkt för alla mina studier har alltid varit förskolans gällande samhällsuppdrag och läroplan. Den aktuella och styrande läroplanen,
Lpfö 18, anger enbart utbildningens vad, medan undervisningens hur och varför lämnas åt arbetslagets individuella kunskaper och kompetenser. Läroplanen (Skolverket, 2018) består av två delar
– Förskolans värdegrund och uppdrag samt Mål och riktlinjer. Dessa anger inriktningen i förskolans utbildning men också den förväntade kvalitetsutvecklingen i utbildningen. Uppdraget att förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla kunskaper, förmågor och färdigheter presenteras av sammanlagt 25 olika kunskapsmål.
Kommunikation och skapande anges som ett av förskolans uppdrag (2018, s. 8–9):
Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse att kommunicera på olika sätt. Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver. Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta är nödvändig i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring. […] Barn med annat modersmål än svenska ska ges möjligheter att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.
Utbildningen i förskolan ska ge barn möjlighet att använda matematik för att undersöka och beskriva sin omvärld samt lösa vardagliga problem. Innebörden i denna möjlighet förtydligas genom fyra kunskapsmål som ska utveckla barnens matematiska förmågor (s. 14):
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förståelse för rum, tid, form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att urskilja, uttrycka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, […]
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
Vårterminen 2022 – arbetsintegrerat lärande
Under vårterminen 2022 genomfördes under min ledning ett utvecklingsprojekt med inriktning på Matematik och svenska som andraspråk. Målet med projektet var att undersöka förutsättningar för barns och pedagogers kunskapsutveckling utifrån tre perspektiv:
1. Barnperspektiv – barns kommunikativa utveckling och lärande.
2. Lärarperspektiv – yrkesrollens utveckling av pedagogiskt och didaktiskt ledarskap.
3. Verksamhetsperspektiv – utveckling i enlighet med förskolans läroplan och uppdrag.
Den valda teoretiska utgångspunkten var Alan Bishops (1991) etnografiska forskning och hans grundläggande matematiska aktiviteter. Målet med studien var att utveckla barns olika förmågor, förståelser och färdigheter att kunna kommunicera matematiska kunskaper. Enligt Bishop utvecklar varje matematisk aktivitet sin egen form av språk, som utgörs av dels vardagliga ord och begrepp, dels akademiska begrepp – till exempel en fyrkant i vardagen avser en kvadrat eller en rektangel som akademiska begrepp.
Syftet med den planerade undervisningen var att utveckla barns språkliga och matematiska kunskaper och kompetenser med hjälp av följande metoder: bild, musik, didaktiska lekar och högläsning. Med andra ord, en kunskapsutveckling genom estetiska uttrycksformer som i praktiskt arbete kännetecknar även min pedagogiska och didaktiska yrkesprofilering.
Enligt läroplanen ska barn utveckla sin förmåga att urskilja, undersöka, uttrycka och använda matematik. Enligt Bishop (1991) utvecklas inte dessa förmågor i en bestämd ordning utan de förstärker varandra genom att vuxna riktar barns uppmärksamhet mot att upptäcka ett matematiskt innehåll inom en viss matematisk aktivitet på olika sätt. Inte heller Bishops matematiska aktiviteter behöver komma i en bestämd ordning men i projektets planeringsmodell har dessa rangordnats dels tematiskt, dels utifrån konkretiseringsprincipen – nämligen att visuellt och språkligt begripliggöra för barn det som vi talar om och det som är målet att kunna lära sig.
1. design – form och mönster
2. räkning – antal och tal
3. lokalisering – avstånd
4. mätning – vikt och längd
5. lekar och spel
6. förklaring och argumentation.
Följande metoder och estetiska former användes i undervisningen med syftet att konkretisera och vidga de språkliga och de matematiska kunskaperna.
• Bild och musik syftar till att vidga och synliggöra barnens kommunikativa förmågor samt verbalisera deras upplevelser och erfarenheter.
• Didaktiska lekar syftar till att utveckla barnens förmåga att ta emot och genomföra en instruktion, förklara händelseförloppet och samarbeta.
• Högläsning syftar till att utveckla barnens ordförråd, talspråk, berättande, fantasi och föreställningsförmåga samt deras förmåga att uttrycka sig och förstå sin omvärld.
Jag arbetade varje måndag under hela terminen enligt följande struktur: förmiddag med barnen – yngre barn, mellangrupp och äldre barn – och eftermiddag med handledning av respektive arbetslag. Medan den planerade undervisningen med olika barngrupper genomfördes var deras pedagoger med och observerade/dokumenterade. Under eftermidagen hade vi handledning utifrån allas intryck och observationer. Därefter planering för återstående dagar. Dokumentation av den planerade undervisningen skickades till mig under fredagen. Handledningen omfattade både praktiska inslag och teoretiska kunskaper.
Projektets översikt VT 2022 – matematik och svenska som andraspråk
Januari Februari Mars April Maj Juni
Matematisk aktivitet: Design – form och mönster
Matematisk aktivitet: Räkning – antal och tal
Matematisk aktivitet: Lokalisering – avstånd
Matematisk aktivitet: Mätning – vikt och längd
Matematisk aktivitet: Lekar och spel
Matematisk aktivitet: Förklaring och argumentation
V 1 V 6 Bild V 10 Bild V 14 Bild V 18 Bild V 23 Bild
V 2 Uppstart, introduktion V 7 Musik Spindel introduceras V 11 Musik V 15 Musik V 19 Musik V 24 Musik
V 3 Bild – Affe introduceras V 8 Didaktiska lekar V 12 Didaktiska lekarV 16 Didaktiska lekarV 20 Didaktiska lekarV 25 Didaktiska lekar
V 4 Musik V 9 Högläsning V 13 Högläsning V 17 Högläsning V 21 Högläsning
V 5 Didaktiska lekar
Under matematikprojektet arbetade Athanasia (Sia) med de äldsta barnen. Hennes dokumentation skilde sig tydligt från andra gruppers genom att hon beskrev innehållet i aktiviteternas vad, hur och varför. Claudia arbetade på en annan förskola men var med i den aktuella undervisningen som observatör och bollplank. Hon var intresserad av att utveckla sin egen undervisning. Vi diskuterade betydelsen av konkretisering i undervisningen och barnens begynnande skriv- och läsinlärning.
I slutet av terminen utvärderades arbetet utifrån projektmålets tre perspektiv. Både strukturen och planeringsmodellen visade sig fungera som ett stöd för att kunna erbjuda barn en varierande undervisning med fokus på projektets mål
V 22 Repetition och föreställning
och syfte samt utveckling av deras kunskaper och kompetenser. Utvärdering visade på arbetslagets medvetenhet om behovet att utveckla sin egen undervisningspraktik. Detta med utgångspunkt i observationer av min egen undervisning. Några kommentarer från utvärderingen – lärarperspektiv – utifrån frågorna ”Vad har du lärt dig och hur har din yrkesroll utvecklats under projektet?” var följande:
• Det jag uppfattade tydligt är att det måste ske en strukturerad planering inför veckans aktiviteter. Att kartlägga sitt eget ordförråd och de begrepp, till exempel matematiska begrepp, man behöver öva på, är i stort behov.
• Jag tycker att projektet gav oss verktyg för att utveckla ledarrollen i barngruppen. Vi har
kunnat arbeta med språket och matematik på ett nytt sätt. Jag har lärt mig mycket i min yrkesroll som barnskötare. Jag har blivit mer inspirerad och vill gärna testa allt. Jag har fått inblick i att tänka mer om hur jag ska förbättra till nästa gång.
• Jag har blivit mer säker på mig själv som pedagog och känner att jag fått verktyg för att utmana barnen. Det jag utvecklats mest på är att jag lärt mig att erbjuda barnen ett varierat innehåll i en och samma samling.
• Jag har lärt mig erbjuda en variation under mina samlingar och att alltid förstärka innehållet med relevant material så att barnen alltid kan se rekvisitan rent visuellt. Jag har även lärt mig att barnen övas successivt på att sitta och koncentrera sig och att inte bestämma i förväg att det här barnet inte orkar sitta längre än 15 minuter.
• Barn utvecklas mycket mer genom sina sinnen, vi har lärt oss strukturen och att planera arbetet utifrån Mirellas samlingar. Har fått en inblick och insikt i min egen förmåga att leda en samling på ett annat sätt som är väldigt konkret, det har lett till mycket självreflektion, inspiration och motivation.
Höstterminen 2022 – kollegialt lärande
Möjligheter och intresse fanns att fortsätta följande termin och jag skulle observera och handleda enbart förskollärare på samma förskola. Varje måndag förmiddag under hösten 2022 observerade jag tre förskollärare och deras planerade undervisning. Under eftermiddagen var det individuell
handledning utifrån förskollärarnas planeringsunderlag, inskickat i förväg, samt mina observationer av deras undervisning. Handledningen fokuserade på utveckling av språkliga innehåll, samspelet i gruppen och pedagogiskt ledarskap. Under den här terminen visade Sias undervisning på en tydlig profilering när det gällde skapande innehåll och tekniker. Claudia ingick nu i projektet men utan att jag observerade hennes undervisning; däremot hade vi handledning grundad i hennes dokumentation. Hennes undervisning handlade om språkutveckling och visuella resurser.
Vårterminen 2023 – profilerat lärande
Utvärderingen av kollegialt lärande visade på att Sias och Claudias sätt att arbeta och deras kompetenser borde komma även andra barn till godo –utöver barn på den egna avdelningen. Under våren 2023 handledde jag därför enbart Sia och Claudia. De hade tidigare utmärkt sig genom engagemang, ämneskunnighet och ledarskap. Vi arbetade med att utforma ett profilerat arbetssätt mot bakgrund av min planeringsmodell. En profilerad yrkesroll kan gynna alla barn i en förskola och utveckla verksamheten. Meningen är att arbetssättet och planeringsmodellen ska fungera som en form av utbildning för den som observerar – att inspireras, att lära sig och utveckla sin undervisningspraktik. Det är ett annat sätt att kontinuerligt utveckla kollegialt lärande.
Under våren 2023 arbetade Sia med undervisning för alla åldrar (yngre, mellanstora och äldre barn) på sin förskola. Sias dokumentation av sin
egen profilerade undervisning genom Bildundervisning och skapande utgör del 2 i denna bok.
Claudia arbetade med 5-åringar från sin egen och en annan avdelning. De skulle börja förskoleklass till hösten. Claudias dokumentation av sin egen profilerade undervisning genom Alfabetet och språkliga former utgör del 3 i denna bok.
Det är vår förhoppning att Sias och Claudias exempel och arbetssätt kan leda till en diskussion om hur, och på vilket sätt, olika kompetenser i förskolan kan komma alla barn till godo. I denna bok betraktas hur som en individuell handling medan på vilket sätt handlar om själva organisationen och genomförandet – vilka barn, hur ofta, hur länge samt vilka pedagoger som följer barnen och deras uppgift. Således menas här olika sätt att göra det möjligt. Både ett individuellt hur, som att
göra, och på vilket sätt detta genomförs varierar i allmänhet både mellan avdelningar och inom en och samma avdelning. Medvetenheten om denna variation i undervisningen kan bidra till att pedagogerna utvecklar intresse och nyfikenhet för varandras planerade undervisning, men de kan också upptäcka individuell skicklighet att improvisera när annat än det som planerats händer i samspelet med barnen.
Sammanfattningsvis blev denna metodbok till genom följande processer av lärande:
• arbetsintegrerat lärande – min undervisning av barn och handledning av arbetslag
• kollegialt lärande – observation och handledning av tre förskollärare
• profilerat lärande – handledning av två förskollärare utifrån deras dokumentation.
DEL 1
Visuella resurser och gestaltande former som språkoch matematikutvecklande arbete
Mirella Forsberg Ahlcrona
Materiella och immateriella resurser som tillgångar i förskolan
Vad menas med resurser?
En kort förklaring säger att en resurs är något som används för att åstadkomma något. En längre text från Wikipedia2 sammanfattar här det centrala och beskriver resurser som följande:
Resurser är tillgångar, material, verktyg, förmågor eller andra tillgängliga medel som kan användas för att uppnå ett specifikt mål eller tillgodose ett behov. Resurser kan vara fysiska, ekonomiska, mänskliga, naturliga, teknologiska eller immateriella och har betydelse inom en rad olika områden, såsom ... utbildning och personlig utveckling.
Förskolans uppdrag handlar om att erbjuda barn både utbildning och personlig utveckling. Genom varierande innehåll och med stöd av olika resurser kan barns och vuxnas samspel främjas och kunskaper utvecklas. Att fysiska/materiella resurser såsom leksaker, spel, pussel och böcker ingår i förskolans vardag är självklart. Men hur är det med
2 Wikipedia 2024-03-19, https://sv.wikipedia.org/wiki/Resurs
de immateriella resurserna? Vilka är dessa och vilken betydelse kan de ha?
Jag blev positivt överraskad av all den information som finns att läsa om begreppet immateriell och började spontant fundera på betydelsen av immateriella tillgångar i förskolan. Det första som jag kunde konstatera var att vi i princip aldrig talar om eller använder dessa termer. Vare sig vad innebörden av begreppet immateriell kan vara i praktiken eller vilka och vems egenskaper som kan betraktas som immateriella tillgångar i verksamheten. Därför vill jag inleda med att presentera och beskriva två olika begrepp, vars innebörd synliggör de immateriella resursernas betydelse i relation till yrkesrollen, förskolans uppdrag, verksamhet och vardag, nämligen immateriella tillgångar och immateriellt kulturarv.
Immateriella tillgångar
Immateriella tillgångar avser till exempel ett företags tillgångar som inte går att fysiskt ta på men som anses vara lika värdefulla som de fysiska. Exempel är ett företags varumärke som automatiskt associeras till unika produkter. Det värdefulla
Materiella och immateriella resurser som tillgångar i förskolan 19
kan också ha utvecklats som en följd av specifika arbetsmetoder eller affärsmodeller. Ett företags största värde räknas ofta just utifrån de immateriella tillgångarna – alltså att människor föredrar och efterfrågar något, i jämförelse med annat, när de själva kan välja. När jag arbetade i Indien gick jag gärna till en välkänd hamburgerkedja, fastän jag sällan gör det hemma. I Indien, där allt var annorlunda, signalerade denna logotyp en bekant miljö i en för mig helt ny livssituation. Det bekanta erbjöd känslan av att vara hemma en stund och därför, mot bakgrund av det, kan mitt val betraktas som en immateriell tillgång för hamburgerkedjan. Som varumärke bygger det företaget på ett koncept av igenkännande miljö, produkter och tjänster – världen över – vilket bidrar till att stärka deras immateriella tillgångar. Inom affärsvärlden skyddas därför värdet av immateriella tillgångar juridiskt genom olika varumärkesrätter, patenträtter, upphovsrätter och mönsterrätter.
Immateriella tillgångar och visuella resurser i förskolan
Dagens förskola kan i allra högsta grad betraktas som ett företag med eget varumärke och ett eget koncept med specifika arbetsmetoder och modeller. Själva varumärket symboliseras av den gällande läroplanen. Pedagogernas individuella kompetenser och kunskaper kan således räknas som både resurser och tillgångar i förskolans vardag och verksamhet. Enligt uppdraget förväntas pedagogerna att inom ramen för yrkesrollen utveckla barnens olika förmågor och färdigheter genom upplevelser, kunskaper och relationer. Till
exempel att uppmuntra barn att berätta och ställa frågor och på så sätt skapa möjligheter för deras delaktighet och inflytande. Skillnader mellan de immateriella tillgångarna uppstår och visar sig först när pedagogerna på en avdelning bestämmer vad innehållet i undervisningen ska vara samt hur detta vad ska genomföras.
Den närmaste beskrivningen av innebörden av immateriella tillgångar och resurser i undervisningen finns enligt mig i det som Ingvar Lundberg3 kallar den ”personliga närvarons magi”. Uttrycket avser pedagogens agerande och handlingar i samspelet med barnen – det planerade och det spontana. Enligt Anna Strid (2016) är uttrycket särskilt värt att betona när vi pratar om högläsningens betydelse (s. 80):
Det går inte att ersätta en högläsningsstund där barnet eller barnen är i samspel med en varm och närvarande vuxen, med att få ta del av en berättelse eller bok ensam, via någon form av skärm. Barnen behöver dig som samtalspartner, bollplank och lekfull läromästare för att utvecklas språkligt, men också socialt och emotionellt.
3 Per Ingvar Lundberg (1934–2012), professor i psykologi med fokus på läs- och skrivutveckling samt dyslexi. Han blev känd för forskningsprojektet Bornholmsmodellen, som genomfördes på den danska ön Bornholm. Tillsammans med övriga forskare upptäckte han vilken avgörande betydelse språklekar har för förskolebarnets förmåga att lära sig läsa och för att förstå språkets uppbyggnad och funktion, där rim, ramsor, verser och sånger är fundamentala lustfyllda verktyg.
ISBN 978-91-47-15421-0
© 2026 Mirella Forsberg Ahlcrona, Athanasia Tseniklis, Claudia Teixeira och Liber AB.
Text- och datautvinning ej tillåten.
Förläggare: Helena Hammarqvist
Redaktör: Magdalena Tellenbach
Formgivning inlaga och omslag: Anna Hild Design
Illustration omslag: Shutterstock/Kong Vector White Shama
Illustrationer: Anna Hild Design
Bildredaktör: Mikael Myrnerts
Produktionsledare: Lars Wallin
Första upplagan 1
Repro: Exakta Print AB
Tryck: People Printing, Kina, 2026
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm www.liber.se/kundservice www.liber.se
Metodbok om språkundervisning i förskolan har en bärande idé om estetikens kommunikativa potential för barns språkutveckling. Författarna visar utifrån sina profilerade kompetenser och yrkesroller hur estetiska och skapande uttrycksformer kan stärka barns språkliga och kommunikativa förmågor. Med konkreta exempel från undervisning och olika aktivitetsupplägg, presenteras en palett av varierande arbetssätt. Boken är rikt illustrerad med bilder för att inspirera och stötta förskollärare i arbetet.
Boken är indelad i tre delar:
• Den första delen presenterar hur visuella resurser och gestaltande former, såsom dockspel och dramatisering, kan användas i förskolan för att stärka barns kommunikation och lärande samt utveckla matematiska förmågor.
• Den andra delen visar hur barnen genom inspirerande undervisning av olika bildtekniker och estetiska uttrycksformer får möjlighet att lära sig och utveckla specifika kommunikativa och språkliga förmågor.
• Den tredje delen beskriver hur texter och bilder ur boken Majas alfabet av Lena Anderson används som utgångspunkt för att utveckla barnens verbala förmågor, ge dem möjlighet att upptäcka språkets lekfulla dimensioner och motiveras att bekanta sig med bokstäver samt upptäcka bokstavsljud.
Mirella Forsberg Ahlcrona (red.) är förskollärare, dockteaterpedagog, filosofiedoktor i pedagogik och sedan 2018 docent i utbildningsvetenskap med didaktisk inriktning och svenska som andraspråk. Athanasia Tseniklis är utbildad till förskollärare i Grekland och ateljerista vid Göteborgs universitet. Hon har arbetat både i Grekland och i Sverige under många år. Claudia Teixeira är förskollärare och har fortsatt att vidareutbilda sig genom olika kurser. Hon har en lång och varierad erfarenhet av arbetet med barn som talar olika modersmål.