9789147082810

SOtSerien från Liber

Andra upplagan

SOtSerien från Liber

Andra upplagan

HISTORIA

HISTORIA Ämnesboken 

SO·S Historia ingår i SO·Serien från Almqvist & Wik­ sell.

SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skol­ arbetet i So. I SO·Serien finns varje So-ämne, dels som en ämnesbok täckande skolår 6–9, dels som fyra årskursböcker.

För varje ämne finns en lärarbox med varierat övningsmaterial för kopiering, ett temahäfte, en cd och overheadbilder.

Best.nr 47-08281-0 Tryck.nr 47-08281-0

SOtSerien från Liber

Andra upplagan

HISTORIA  Ämnesboken 

Elisabeth Ivansson Mattias Tordai

Innehåll Forntiden – från samlare till stadsbo 4 Människans äldsta historia 6 Människor blev bönder 11 Uppgifter 13 Högkulturer växte fram 14 Mesopotamien 16 Egypten 20 Uppgifter 25

Antiken – det gamla Grekland 26

Franska revolutionen 188

Nya tiden 96 Européer upptäcker världen 98 Nya tankar inför en ny tid 103 Luther protesterade mot kyrkan 107 Uppgifter 110 Enväldiga kungar och starka stater 111 Stad och land 119 Uppgifter 121

Sverige stormakt i Europa 122

Grekernas gudar och myter 31 Aten 34 Sparta 36 Uppgifter 38 Atens guldålder 39 Uppgifter 45

Det trettioåriga kriget 124 Sverige blev en stormakt 126 Drottning Kristina 128 Uppgifter 131 Karolinska tiden 132 Karl XII, världens mäktigaste 15-åring? 138 Uppgifter 141

Antiken – det romerska riket 46

Livet i Sverige under 1600-talet 142

Den romerska republiken 48 Från republik till kejsardöme 53 Uppgifter 56 Kejsartiden börjar med Augustus 57 Kristendomen i Romarriket 62 Uppgifter 67

Livet på landet 144 Uppgifter 151 Att resa i Sverige på 1600-talet 152 Den stora häxjakten 155 Uppgifter 159

Medeltiden 68

Kampen om makten 162 Uppgifter 167 Landet skulle förbättras 168 Upplysning och vetenskap 172 Uppgifter 177

Bönderna på medeltiden 70 Riddarnas tid 72 Kyrkan och klostren 76 Befolkningen ökar och städer byggs 79 Uppgifter 83 Krig, missväxt och pest 84 Sverige under medeltiden 88 Det arabiska riket 91 Uppgifter 95

Frihetstiden 160

Gustav III:s tid 178 Gustav blir kung 180 Stockholm på 1700-talet 182 Planer på att mörda kungen 185 Uppgifter 187

Det mäktiga Frankrike 190 Ståndssamhället avskaffas 192 Uppgifter 196 Napoleon 197 Wienkongressen 198 Uppgifter 201

Fabriker byggs – den industriella revolutionen 202 Mer mat och fler människor i England 204 England hade allt som behövdes för den industriella revolutionen 206 Människorna i industrisamhället 209 Uppgifter 215

Nya åsikter om hur samhället borde se ut 216 Ett folk – ett land 218 De politiska ideologierna 221 Uppgifter 225

I industrisamhällets värld – imperialism 226 Vetenskapen förklarar hur världen ser ut 228 Imperialismen – Europa erövrar Afrika och Asien 232 Indien som engelsk koloni 235 Uppgifter 239

Industri och demokrati i Sverige 240 Från fattigt bondesamhälle till industriland 242 När svenskarna flyttade till Amerika 246 Uppgifter 248 Sverige blir demokratiskt 249 Kvinnornas kamp för rättvisa börjar 252 Uppgifter 255

USA – det nya landet 256 USA från slutet av 1700-talet till början av 1900-talet 258 Världens ledande industriland 262 Uppgifter 265

Första världskriget och ryska revolutionen 266 Två skott startade världskriget 268 Ryska revolutionen 274 Uppgifter 279

Mellankrigstiden 280

Det kalla krigets tid 348

Den ekonomiska krisen 282 Diktaturernas tid 285 Stalins diktatur i Sovjetunionen 286 Uppgifter 289 Tyskland blev en nazistisk diktatur 290 Judeförföljelserna 293 Sverige under mellankrigstiden 296 Drömmen om ett folkhem 298 Uppgifter 301

Fiendskapen mellan USA och Sovjetunionen 350 Europa delas 351 Koreakriget 352 Cubakrisen nära ett kärnvapenkrig 353 Vietnamkriget 354 Uppgifter 357 Kommunism i Kina 358 Israel och arabstaterna 362 Kampen om oljan i Mellanöstern 366 Uppgifter 369

Andra världskriget 302 En värld i kris 304 Andra världskriget bryter ut 306 Krigets vändpunkt 308 Krigets slut 310 Krigets resultat 312 Uppgifter 313 Förintelsen 314 Uppgifter 321 Sverige under andra världskriget 322 Sverige och de judiska flyktingarna 326 Sverige och förintelsen 327 Uppgifter 329

Sverige och Västeuropa under efterkrigstiden 330 Fred och välfärd i Västeuropa efter andra världskriget 332 Europeisk Union 334 Ungdomarnas uppror 336 Uppgifter 340 Sverige under efterkrigstiden 341 Hur var det med den svenska neutraliteten? 343 Ekonomiska problem 345 Nya svenskar 346 Uppgifter 347

Afrika, Asien och Sydamerika under andra hälften av 1900-talet 370 Kolonierna blir fria 372 Sydafrika och kampen för demokrati 373 Indien blir självständigt 375 Nykolonialism 377 Maktkamp i de nya länderna 378 Sydamerika – USA:s bakgård 379 Militärkuppen i Chile 380 Jordens fattiga 382 Uppgifter 385

Kommunismens fall – kalla krigets slut 386 Sovjetunionen kollapsar 388 Östeuropa blir fritt 392 Berlinmuren faller Tyskland enas 395 Uppgifter 396 Krig i Jugoslavien 397 Kina en ny världsmakt 402 Uppgifter 405

1900–2000 Stora och små händelser i Sverige under 100 år 406

Register 408

En fabrik i Stockholm i bรถrjan av 1900-talet. Kvinnorna monterar elektriska apparater.

industri och

E

n svensk kvinna som föddes 1870 och levde i

80 år, fram till 1950, fick vara med om en av de märkligaste perioderna i vårt lands historia. När hon föddes var Sverige ett av Västeuropas fattigaste länder.

När hon dog var landet på väg att bli ett av världens rikaste. När hon föddes hade ingen kvinna rösträtt, bara de rikaste bland männen. När hon dog var Sverige ett demokratiskt land.

demokrati i sverige

241

Tyska plan fäller bomber över Polen, september 1939.

andra världskriget Island

Statsgränser före mars 1938 Statsgränser juni 1941 Axelmakterna (Tyskland och Italien) Allierad med axelmakterna Ockuperat eller kontrollerat av axelmakterna Sovjetunionen Införlivat i Sovjetunionen sep. 1939–juni 1940 Storbritannien Ockuperat av Storbritannien Neutrala stater Frontlinjer oktober 1942

Murmansk

AT L A N T E N

FINLAND

NORGE SVERIGE

Leningrad ESTLAND

DANZIG LITAUEN

STORBRITANNIEN

LONDON

NEDERL. BELG.

BERLIN TYSKLAND

PARIS

TJECK

PO

RTU

GA

L

U

SPANIEN

ROM

G

OSLO

O

L

0

Algeriet (Vichy-Frankrike)

V

J

E

T

U

N

E

I

O

N

N

Stalingrad

N

RUMÄNIEN

O

KROATIEN SL

AV

SVARTA HAVET IE

ALBANIEN

N

BULGARIEN TURKIET PERSIEN

GREKLAND Tunisien (Vichy-Fr.)

E

VAKIE N

Malta (Storbr.)

(It.)

Syrien Cypern (Storbr.)

Palestina Transjordanien

500 kilometer

O

UNGERN

Gibraltar (Storbr.)

Marocko (Vichy-Fr.)

S

Warszawa P

FRANKRIKE ÖSTERRIKE SCHWEIZ Vichy J ITALIEN

MOSKVA

LETTLAND

DANMARK

IRLAND

El Alamein Libyen (Italien)

E G Y P T E N

IRAK

SAUDIARABIEN

– Aldrig mera krig!

Så sa man efter första världskriget. Ändå blev det ett andra världskrig bara drygt tjugo år efter det första.

Tyskland förlorar slaget vid Stalingrad.

1939 -1945

303

Tyskland och förintelsen FINLAND

NORGE 1 000

SVERIGE

ESTLAND 228 000

LETTLAND DANMARK

IRLAND

500

LITAUEN

SOVJETUNIONEN

NEDERLÄNSTORBRITANNIEN DERNA

Neuengamme Ravensbrück Stutthof BergenSachsenhausen Belsen Vught Chelmno Treblinka T Y S K L A N D 170 000 Nordhausen P O L E N BELGIEN 3 000 000 40 000 Sobibor Buchenwald Gross-Rosen Majdanek LUX. Theresienstadt Belzec 154 000 2 000 Flossenburg Auschwitz TJECKONatzweiler SLOVAKIEN Dachau FRANKRIKE Mauthausen 90 000 ÖSTERRIKE SCHWEIZ 40 000 UNGERN

1 250 000

104 000

180 000

RUMÄNIEN

JUGOSLAVIEN

295 000

32 000

SPANIEN

40 000

ITALIEN

Statsgränser före mars 1938 Statsgränser 1942 Stortyskland 1942 Allierat med eller ockuperat av Tyskland Koncentrationsläger Antal judar som dödades 1942–1945

BULGARIEN

9 000

14 000

ALBANIEN GREKLAND

TURKIET

60 000

Auschwitz ett förintelseläger En SS-man i Auschwitz väljer vilka av de nyanlända som ska dö genast. SS-männen i svarta uniformer tillhörde en nazistisk specialarmé.

Det största lägret var Auschwitz-Birkenau i södra Polen. Det var uppdelat i flera avdelningar. Där fanns både förintelseläger och arbetsläger.

Gamla, sjuka och kvinnor med barn som kom till Auschwitz skickades direkt till gaskamrarna. Så här berättar Benny Grünfeld som kom till lägret som 16-åring: Redan innan vi hunnit ut ur vagnarna kom det några otåliga, uppfordrande, genomträngande kommandorop: ”Kvinnor med barn för sig! Alla män i en grupp!” Order efter order. Så var mamma plötsligt skild från oss and­ra. Det tog bara några korta ögonblick. Sedan var hon borta. Vi hann inte ens med en avskedshälsning.

Ur Benny Grünfelds bok Tonåring i Hitlers Dödsläger

318 andra världskriget 1939–1945

Men de som var unga och starka kunde först hamna i ett av arbets­ lägrendär de användes av olika tyska företag som hade fabriker i när­ heten. Andra blev försöksdjur i olika medicinska experiment. Efter några månader med hårt arbete och nästan ingen mat var de flesta för svaga att orka mer och skickades till gaskamrarna.

Krematorieugnar i Auschwitz. Fångar tvingades sköta arbetet med att bränna döda kroppar i ugnarna.

Hela det stora lägret låg insvept i rök från krematorierna och eldgroparna. En kväljande lukt av bränt kött stack i näsan, natt som dag, minns Benny Grünfeld.

Vilka var bödlarna?

Många av bödlarna var ”vanliga” män och kvinnor som ofta, åtminstone innan de vant sig, mådde dåligt av dödandet. De som inte ville slapp oftast delta i mördandet. Det gick att få andra uppgifter för de soldater och poliser som inte ville vara med. Men de flesta ställde upp.

Kanske för att de inte ville visa sig fega inför sina kamrater. Att göra som alla andra är ett vanligt beteende bland människor i grupp.

De flesta som arbetade med att förinta judarna kom aldrig själva i närheten av gaskamrarna. Någon arbetade med att planera tågtid­ tabeller till förintelselägret, en annan köpte in giftgas, en tredje ledde de polistrupper som grep judarna i en landsdel. Ondskan tog små steg i taget. Då var det lättare för de inblandade att inte tänka på vad det hela egentligen gick ut på. I stället försökte de flesta bara göra sitt jobb så bra som möjligt. Tillsammans genomförde alla dessa människor historiens mest effektiva och välplanerade folkmord. andra världskriget 1939–1945

319

Europeisk union

Länderna i Kol- och stålunionen märkte att det var bra att hjälpas åt.

Därför bildade de år 1957 EEC (European Economic Cooperation – Europas Ekonomiska Samarbete). Länderna i EEC öppnade gränserna mellan sig. Den som bodde i något av länderna skulle kunna flytta och söka jobb i ett annat medlemsland. Och man skulle kunna skicka pengar och varor fritt mellan länderna, utan att betala tull.

Utvecklingen av det europeiska samarbetet 1958–2007

€

De ursprungliga medlemmarna i EEC från 1958 Senare tillkomna medlemmar i EU t. o. m. 2007 Länder med Euro som valuta

SVERIGE

FINLAND € ESTLAND LETTLAND

IRLAND €

DANMARK LITAUEN NEDERSTORBRITANNIEN LÄNDERNA € € POLEN TYSKLAND BELGIEN € € TJECKIEN LUXEMBURG € SLOVAKIEN FRANKRIKE ÖSTER€ RIKE € UNGERN SLOVENIEN RUMÄNIEN €

PORTUGAL € SPANIEN €

ITALIEN €

BULGARIEN

GREKLAND € MALTA €

År 2002 började man använda nya eurosedlar i de EU-länder som valt att gå med i valutaunionen EMU.

334 sverige och västeuropa under efterkrigstiden

CYPERN €

Under 1970- och 1980-talen fördubblades antalet medlemsländer i EEC, och år 1991 bestämde de att bilda Europeiska Unionen, EU. Målet var att EU skulle bli nästan som ett enda stort land. Europa skulle bli starkare, och europeiska företag kunna tävla med amerikanska och asiatiska. Allt fler länder har gått med i EU. Sverige gick med år 1995. Men det har också blivit svårare för EU-länderna att komma överens när de ska samarbeta om allt mer. 2008 hade EU 27 medlemsländer, se kartan.

Ekonomiska problem i den rika världen

1950- och 1960-talet var rekordår. Sedan dess har Europa, USA och de andra rika länderna på jorden fortsatt att bli ännu rikare. Men sedan 1970-talet har utvecklingen inte pekat lika spikrakt uppåt. Med jämna mellanrum har de rika länderna drabbats av kriser och arbetslöshet.

Ett skäl till problemen var att USA fick bekymmer på grund av det dyrbara Vietnamkriget. Ett annat skäl var oljekriserna. Flera gånger chockhöjde de oljeexporterande arabländerna oljepriset, första gången år 1973. Då nästan fyrdubblades priset. I de rika länderna gick elverk, värmeverk, bilar, bussar, tåg och mycket annat på olja. Oljepris­ ökningen gjorde att allt blev dyrare. Folk kunde inte längre köpa lika mycket för sina pengar, företagen gick sämre och arbetslösheten steg.

Den här gången blev arbetslöshetskrisen inte samma katastrof som på 1930-talet. Nu fanns det ju välfärd och bidrag som såg till att arbetslösa inte behövde svälta och bo på gatorna. Men för regeringarna blev det svårt att få skattepengarna att räcka till alla bidrag som skulle betalas.

År 1972

3 dollar

År 1973

11 dollar

Priset på olja chockhöjdes och allt blev dyrare.

s a m m a n fat t n i n g De första åren efter andra världskriget var nödår i stora delar av Europa, med svält och bostadsbrist.

Marshallplanens pengar från USA satte fart på Europas återuppbyggnad.

1950- och 1960-talen var en guldålder för Västeuropa. Länderna blev rikare än ­någonsin. Under dessa år byggdes välfärdssystem med trygghet för alla.

Sedan 1970-talet har den rika världen drabbats av flera ekonomiska kriser.

Många regeringar har svårt att få skattepengarna att räcka till välfärden.

EU började som ett samarbete mellan länder som ville ha fred i Europa.

sverige och västeuropa under efterkrigstiden

335

Ungdomarnas uppror

Nya musik- och dansstilar chockade många vuxna.

Ända fram till 1950-talet var det vanliga att unga människor började jobba redan i 15-årsåldern. Det var mest barn i rikare familjer som läste vidare. Vid samma ålder bytte pojkarna från kortbyxor till kostym, och flickorna började klä sig i damkläder. Någonting sådant som speciella kläder för ungdomar fanns inte Men under efterkrigstiden förändrades ungdomstiden för dem som växte upp i Västeuropa och Amerika.

336 sverige och västeuropa under efterkrigstiden

Företagen upptäckte att ungdomar hade gott om pengar

Ungdomarna hade ganska gott om egna pengar, något som få unga haft tidigare. På 1960-talet blev ungdomarna dessutom ovanligt många, det hade nämligen fötts rekordmånga barn åren efter andra världskriget. Alltså gick det att tjäna pengar på de unga, och det kom en rad produkter som riktade sig till dem: Ungdomskläder, ungdomsfilmer, ungdomsmusik, ungdomstidningar. Biografer och kaféer blev delar av en värld där nästan bara unga människor träffades.

Nyheter som LP-skivan, FM-radion, färgfilmen och tv:n spred nya musikstilar och moden över hela västvärlden. Ungdomarna blev en grupp med egen identitet. Överallt i den rika världen lyssnade unga människor på samma musik och klädde sig i likadana kläder. Det uppstod en ungdomskultur.

The Beatles

På 1960-talet dök de första modsen upp i Sverige.

Mods klädde sig i ameri­ Jimi Hendrix

kansk arméjacka och lyssnade på pop. På jackan eller på gymnastikskorna kunde man skriva favoritbandens namn.

Rolling Stones

P-pillret som kom på 1960-talet var också mycket viktigt för att förändra unga människors livsstil. Att ha ett sexuellt förhållande med någon, utan att få barn och gifta sig, var ganska otänkbart för många äldre.

The Who

sverige och västeuropa under efterkrigstiden

337

s a m m a n fat t n i n g 1960-talets ungdomsgeneration var rekordstor. Ungdomarna gick längre i skolan än tidigare, och det kom en speciell ungdomskultur med musik och mode för unga.

Många unga ville inte bli som sina föräldrar och protesterade mot vuxensamhället och vände sig mot kapprustning, miljöförstöring och prylfixering.

UPP GIF T ER

U P P GIFT E R Frågor på texten

Arbeta med texten

1. Vad var Marshallhjälpen?

9. Nämn några tekniska nyheter som blev vanliga under efterkrigstiden.

2. Vad menas med att 1950- och 1960-talen blev en rekordperiod i Västeuropa?

3. Vad är ett välfärdssamhälle?

4. Varför bildades Kol- och stålunionen?

5. Vad var EEC? 6. Varför bildades EU? 7. Vilka följder fick oljekriserna?

8. Varför började det under efterkrigstiden komma särskilda produkter som riktade sig speciellt till ungdomar?

10. Många av dem som var unga under 1960- och 1970-talen ville absolut inte bli som sina egna föräldrar. Vad kan det ha berott på?

Fundera och diskutera 11. Det är lätt att peka ut Elvis och Beatles som 1950- och 60-talens största och viktigaste artister. Tror Du det i framtiden kommer att bli lika enkelt att säga vem som var 2000-talets viktigaste artist?

12. Vad lever kvar av de idéer som 1960-talets ungdomsuppror handlade om?

340 sverige och västeuropa under efterkrigstiden

Sverige under efterkrigstiden

Bensinstation på Strandvägen i Stockholm år 1954.

Fram till år 1967 var det vänstertrafik i Sverige.

Miljoner personbilar 4

Rekordåren 3

2

2002

1990

1980

1970

1960

1950

1940

1

1930

1950- och 60-talen brukar kallas ”rekordåren” i Sverige. En beskrivning av denna period kan låta som en saga: Företagen gick bra. Sverige blev ett av världens rikaste länder.

Socialdemokraterna vann alltid i valen. Det byggdes ett ­välfärdssamhälle där alla människor hade lika rätt till barnbidrag, sjukvård, skola och annan hjälp och trygghet.

Och svenskarna var inte bara rika själva, de ville också ta ansvar för att skapa en fredligare och rättvisare värld.

sverige och västeuropa under efterkrigstiden

341

Fiendskapen mellan USA och Sovjetunionen Misstänksamheten mellan USA och Sovjet växte snabbt efter andra världskriget. Båda länderna kände sig hotade och trodde att det andra lan­ det var ute efter världsherravälde. Därför satsade de enorma summor på vapen. Atombomben var det nyaste och mest fruktansvärda. Snart fanns det tillräckligt många kärnvapen för att utplåna mänskligheten flera gånger om. Och så gott som hela världen delades upp i stater som var i för­ bund med antingen USA eller Sovjet.

Fiendskapen mellan USA och Sovjetunionen brukar kallas det kalla kriget. Men tack vare att de båda ländernas ledare var rädda för var­andras kärnvapen, så blev det aldrig något ”hett” krig direkt mellan dem. Mänskligheten slapp det tredje världskrig många trodde skulle bryta ut.

Fast när mindre länder krigade skickade USA ofta vapen till ena sidan och Sovjet till den ­andra.

Kapplöpningen i rymden var en del av maktkampen mellan USA och Sovjetunionen. År 1957 lyckades Sovjet sända upp Sputnik, den första rymdsatelliten i en bana kring jorden. Sputnik sändes iväg av en raket. Den raketen hade lika gärna kunnat användas för en kärnvapenattack från Sovjetunionen direkt mot USA. Amerikanernas stora revansch i rymdkapplöpningen kom 1969. Då blev USA först med att landsätta människor på månen. Bilden visar en sovjetisk sojuz-raket.

350 det kalla krigets tid

Europa delas

FINLAND

NORGE SVERIGE

DANMARK

IRLAND STORNEDERBRITANNIEN LÄNDERNA

SOVJETUNIONEN

BERLIN

VÄST- ÖSTPOLEN TYSKLAND TJEC LUX. KOSL OVAK IEN FRANKRIKE ÖSTERRIKE UNGERN SCWHEIZ BELGIEN

L

JUGOSLAVIEN

GA RT U PO

I slutet av andra världskriget befriade Storbritan­ nien, USA och Sovjetunionen Europa från nazis­ men. I västra Europa fick de länder som befriats av England och USA välja sina regeringar själva.

Men östra Europa kom att styras av kommunis­ tiska diktaturregeringar som Sovjet backade upp.

Under resten av det kalla kriget försökte USA hindra att kommunismen spreds till fler länder.

Kommunistiska länder NATO-medlemmar Neutrala länder

BULGARIEN

ITALIEN

SPANIEN

RUMÄNIEN

ALBANIEN

TURKIET

GREKLAND

Järnridån, den grövre röda linjen på kartan, kallades den

Bråket om Tyskland

Närmast ett hett krig mellan USA och Sovjet­ unionen var det de gånger länderna blev osams om var gränserna för deras uppdelning av världen skulle gå.

Efter andra världskriget ockuperades västra Tyskland av USA, England och Frankrike. Östra Tyskland besattes av Sovjetunionen. Sedan kunde USA och Sovjet inte komma överens om hur det skulle bli med Tysklands framtid. Resultatet blev att Europa fick två Tyskland. USA, England och Frankrike slog ihop sina ockupationszoner. Av dem bildades Västtyskland år 1949. Sovjets zon blev det kommunistiska Östtyskland.

Längs gränsen mellan Öst- och Västtyskland byggde kommunisterna så småningom murar, minfält och andra gränshinder som vaktades av östtyska soldater. Familjer vars medlemmar ham­ nat på olika sidor om gränsen kunde få vänta i åratal på att träffas.

gräns som under fyrtio år delade Europa i öst och väst.

Sektorgräns Flygplats Berlinmuren uppförd 13–26 aug.

1961

Fransk sektor

Tegel Sovjetisk sektor

Brittisk sektor

Gatow Tempelhof Amerikansk sektor

Ö S T T Y S K L A N D

Berlin var en delad stad. För att hindra människor att fly till det fria Västberlin lät de kommunistiska makthavarna i Östberlin bygga en mur tvärs igenom staden.

Många som försökte fly till friheten i väst dödades av östtyska vakter när de försökte ta sig över gränsen. Kvinnan på bilden pratar med sin mamma som blivit kvar på östsidan. Berlin 1962.

det kalla krigets tid

351

År 1987 skrev Michail Gorbatjov och den amerikanske presiden­ ten Ronald Reagan under en överens­ kommelse om att inte använda kärnvapen­ robotar.

kommunismens fall

Å

r 1985 blev Michail Gorbatjov ledare för

Sovjetunionen. Han var en ny typ av sovjetisk makthavare: Han talade om fred, samarbete mellan länder och frihet åt alla folk. Därför blev Gorbatjov en av dem som gjorde året 1989 till en vändpunkt i historien. Det året befriades sammanlagt 100 miljoner människor i Östeuropa från kommunistdiktaturen.

Två år senare föll kommunismen även i Sovjet.

Det kalla kriget mellan USA och Sovjet var slut.

kalla krigets slut Uppror i Östtyskland.

Sovjet krossar revolten.

Castro tar makten på Cuba.

Uppror i Tjeckoslovakien.

Sovjet krossar revolten.

Chiles president mördas vid en militärkupp.

KALLA KRIGET 1950

KOMMUNISMENS FALL 1960

Uppror i Ungern.

Sovjet krossar revolten.

Massaker på studenter i Beijing.

1970

Berlinmuren byggs.

1980

Inbördeskrig när Jugoslavien splittras.

KALLA KRIGET SLUT 1990

Gorbatjov president i Sovjet.

Fria val i Polen.

2000 Sovjetunionen splittras.

Berlinmuren rivs.

Berlinmuren var en symbol för det kalla krigets uppdelning av Europa i öst och väst. Muren revs under några dagar i november 1989. Flera miljoner östtyskar välde då över den gräns som det tidigare var livsfarligt att närma sig. På andra sidan väntade det fria Västberlin.

387

Stater på Balkan 2008 ÖSTERRIKE

UNGERN

SLOVENIEN Ljubljana

RUMÄNIEN

Zagreb KROATIEN

Vukovar

Vojvodina Novi Sad

Belgrad Banja Luka Tuzla BOSNIEN OCH Srebrenica HERCEGOVINA SERBIEN Sarajevo Mostar MONTENEGRO

Dubrovnik Podgorica

BULG.

Kosovo

Priština

Resultatet av krigen i forna Jugoslavien är att det som en gång var ett land år 2008 var uppdelat i sju: Slovenien, Kroatien, Bosnien, Makedonien och Serbien, Montenegro och Kosovo.

Skopje

MAKEDONIEN

ITALIEN ALBANIEN

GREKLAND

FN-styrkorna hade order att bara använda våld i självförsvar. Därför hände det att FN-soldater maktlösa tvingades se på när människor dödades.

Bilden är från Bosnien 1995.

ng 80%

Bosnienkriget

Blodigast och mest långvarigt blev kriget i delrepubliken Bosnien. Det bröt ut år 1992. Under Bosnienkriget försökte FN få igång fredsförhandlingar. Men FN:s medlemsländer hade svårt att komma överens om vems fel kriget egentligen var, och hur krisen skulle lösas. FN lyckades därför inte sätta tillräcklig press på dem som krigade, utan mördandet i Bosnien fick fortsätta år efter år.

Först år 1995 tog striderna slut. Då gick nämligen USA-ledda styrkor in och flygbombade trupper som tillhörde den serbiska sidan i kriget. Sedan tvingade USA de tre stridande folkgrupperna (bosniska muslimer, serber och kroater) att börja förhandla med varandra. Efter kriget var Bosnien ett uppdelat land, där utländska soldater vaktade gränserna mellan de olika folkgrupperna.

398 kommunismens fall och kalla krigets slut

Kosovo

Det senaste kriget i forna Jugoslavien bröt ut i Kosovo år 1998. Kosovo tillhörde Serbien, men de flesta som bor där är albaner. När en kosovoalbansk gerilla började kämpa för att göra Kosovo till ett självständigt land ledde det till krig mot serbiska trupper. Kriget blev mycket grymt, och hundratusentals människor tvingades lämna sina hem.

Men striderna slutade när NATO gick in och bland annat bombade mål i Serbiens huvudstad Belgrad. Sedan tog FN över styret i Kosovo ända fram till år 2008. Då kunde kosovoalbanerna, stödda av bland annat USA, utropa Kosovo som en egen självständig stat.

Serbien tycker fortfarande det är fel att Kosovo blivit självständigt.

Det beror på att det också bor många serber i Kosovo, och de känner sig hotade när albanerna tar över makten. Dessutom ser många människor i Serbien Kosovo som platsen där det serbiska folket en gång kom ifrån, det serbiska folkets vagga.

Kosovoalbaner i Pristina firar självständigheten 2008.

kommunismens fall och kalla krigets slut

399

Bildförteckning

Erich Lessing/IBL 6 Roger-Viollet/IBL 7 Richard T. Nowitz/Corbis/Scanpix 9 Bengt A. Lundberg/Statens Historiska Museum 10 (1) Andreas Nilsson/Malmö Museum 10 (2) Bettman/Corbis/Scanpix 18 Werner Forman/Corbis/Scanpix 19(1) Erich Lessing/IBL 19(2) Arne Hodalic/BtooB/Eyevine/IBL 19(3) Erich Lessing/IBL 20(1,2) Topham Picturepoint/Scanpix 21 Enzo & Paolo Ragazzini/Corbis/Scanpix 22 Erich Lessing/IBL 23 Ulf Renneus 24(1) Michael Nicholson/Corbis/Scanpix 24(2) Pictor/IBL 26(1) Christel Gerstenberg/Corbis/Scanpix 26(2) Jim Zuckerman/Corbis/Scanpix 28 Erich Lessing/IBL 30(1) Jonathan Blair/Corbis/Scanpix 30(2) Ronald Sheridan/Ancient Art & Architecture Collection Ltd. 32, 37 Roger-Viollet/IBL 42 Araldo de Luca/Corbis/Scanpix 43 Pictor/IBL 46(1) Araldo de Luca/Corbis/Scanpix 46(2), 48 Egmont 53 Sjöberg Classic 54 Franz-Marc Frei/Corbis/Scanpix 59 Erich Lessing/IBL 60 Kjeld Olesen/Scanpix 63 Ronald Sheridan/Ancient Art & Architecture Collection Ltd. 64 Pictor/IBL 68 ProfiMedia/Lucky Look 69 Göran Schmidt/Livrustkammaren 73 Micke Fransson/Scanpix 76 Roger-Viollet/IBL 79 Simon Grosset/FSP/Gamma/IBL 80-81 O Vaeringe Bildbyrå 85 Bridgeman Art Library/IBL 87 Statens Historiska Museum 90 Pictor/IBL 93 Scala 94, 96(1) Courau/Explorer/Mary Evans/IBL 96(2) Ronald Sheridan/Ancient Art & Architecture Collection Ltd. 100 Roger-Viollet/IBL 101 Ronald Sheridan/Ancient Art & Architecture Collection Ltd. 103 (1) Science Museum, London /HIP/IBL 103 (2) Harlingue/Roger-Viollet/IBL 104 Erich Lessing/IBL 106 AKG-Images/Scanpix 107 Scala 109 Bridgeman Art Library/IBL 112 The National Portrait Gallery, London 113, 114 Reunion Des Musees Nationaux/IBL 116 The British Library 119 Nationalmuseum 122 (1,2) Bridgeman Art Library/IBL 125

ISBN 978-91-21-20401-6 © Elisabeth Ivansson, Mattias Tordai och Liber AB Redaktör: Lennart Holmgren Projektledare: Christian Laring Projektgrupp: Ludvig Myrenberg, Charlotte Olsson, Eva Skarp Formgivare: Lotta Rennéus Bildredaktör: Bo Lindell, Mikael Myrnerts Tecknare: Ola Nyberg, Anders Nyberg Produktion: Thomas Sjösten

RMN/IBL 129 Erich Lessing/IBL 130 Nationalmuseum 133 Stockholms Stadsmuseum 137 Nationalmuseum 138 Arne Persson/Varberg Länsmuseum 140(1,2) Håkan Lind/Kungliga Husgerådskammaren 142 Lars Dahlström/Tiofoto/NordicPhotos 148 Stefan Lindblom/HGB-bild 150 Lars Carlsson/IBL 152 Postmuseum 154 Kungliga Biblioteket 155 (1,2), 156 AKG-Images/Scanpix 157 Mats Landin/Nordiska Museet 160(1) Stockholms Stadsmuseum 160(2) Nationalmuseum 162-165 Kurt Eriksson/Riksarkivet 166 Birgit Brånvall/Nordiska Museet 171 Arkiv 172-173 Staffan Waerndt/Naturhistoriska Riksmuseet 174 Kungliga Vetenskapsakademin 175 Nils Cronestrand/Tekniska Museet 176(1) Sören Hallgren/Nordiska Museet 176(2) Nationalmuseum 178(1,2) Nationalmuseum 181 Göran Schmidt/Livrustkammaren 185 Gianni Dagli Orti/Corbis/Scanpix 188(1) Bettmann/Corbis/Scanpix 188(2) Erich Lessing/IBL 190 Hulton-Deutsch/Corbis/Scanpix 192 Gianni Dagli Orti/Corbis/Scanpix 193(1) Musee de la Ville de Paris, Musee Carnavalet, Paris, France/Bridgeman Art Library/IBL 193(2) Leonard de Selva/Corbis/Scanpix 194 Erich Lessing/IBL 197 Mary Evans/IBL 199 Kungliga Biblioteket 200 Mary Evans/IBL 205 National Railway Museum/Science & Society Picture Library 206, 207 Bristol City Museum and Art Gallery, UK/ Bridgeman Art Library/IBL 208 AKG-Images 209, 210 Bridgeman Art Library/IBL 211(1.2) Ann Ronan Picture Library/Heritage/IBL 212 The National Archive/Heritage/IBL 213 AKG-Images 214 Gianni Dagli Orti/Corbis/Scanpix 216 Heeresgeschichtliches Museum 220 Mary Evans/IBL 221 IBL 222(1) Archivo Iconografico/Corbis/Scanpix 222(2) Bridgeman Art Library/Lucky Look 224, 226(1) Rykoff Collection/Corbis/Scanpix 226(2) Bridgeman Art Library/IBL 228 Mary Evans/IBL 229, 230, 233 Hulton Archive/Stringer/Getty Images 235 Ullstein Bild 236 Mary Evans/IBL 237 Roger-Viollet/IBL 238 Stockholms Stadsmuseum 240 (1) Nordiska museet 240 (2) Föreningen Stockholms Företagsminnen 244(1) Mark Earthy/Scanpix 244(2)

Nordiska museet 245 Stockholms Stadsmuseum 246(1) Scanpix 246(2) Svenska Emigrantinstitutet 247(1,2), 248 IBL 250 Stockholms Stadsmuseum 251, 252 Scanpix 253 Kungliga Biblioteket 254 Bridgeman Art Library/IBL 256(1) Yale University Art Gallery, New Haven, CT, USA/ Bridgeman Art Library/IBL 256(2) Corbis/Scanpix 259 Bridgeman Art Library/IBL 260 Bettmann/Corbis/Scanpix 261(1) Library of Congress 261(2) Hulton-Deutsch/Corbis/Scanpix 263 Bettmann/Corbis/Scanpix 264(1,2) Corbis/Scanpix 266(1) Michael St. Maur Sheil/Corbis/Scanpix 266(2) Bettmann/Corbis/Scanpix 268 Imperial War Museum 272 Popperfoto/IBL 275 Sovfoto 276 Hulton Archives/Getty Images 277 Bettmann/Corbis/Scanpix 280(1) Everett Collection / IBL 280(2) Central Press/Getty Images 280(3) Karl Sandels/IBL 280(4) Bettmann/Corbis/Scanpix 282 Photoresearchers/IBL 283 Minnesota Historical Society/Corbis/Scanpix 284 Hulton-Deutsch/Corbis/Scanpix 285 AKG-Images 286(1) Slava Katamidze Collection/Hulton Archive/Getty Images 286(2) Bettmann/Corbis/Scanpix 287 RIA Novosti Image Library 288(1,2) Hulton Archives/Getty Images 290 Mary Evans/IBL 291 Bettmann/Corbis/Scanpix 292(1,2) Hulton Archives/Getty Images 293 Weimar Archive/Mary Evans/IBL 294 Sjöberg Classics 295 Otto Ohms Samling/IBL 296 Scanpix 297, 298(1) Svt-bild 298(2) Svenskt fotoreportages samling/IBL 299 Roger-Viollet/IBL 302 Keystone/IBL 303 London Express/Getty Images 305(1) Keystone/Getty Images 305(2) Central Press/Getty Images 306 Keystone/Getty Images 308(1) Popperfoto/IBL 308(2) Topham Picturepoint/Scanpix 309 Mary Evans/IBL 310 Hulton Archive/Getty Images 315 Bildarchiv Preußischer Kulturbesitz 316 AKG-Images 317 Keystone/Scanpix 318, 319 Karl Sandels/IBL 322 Tomas Oneborg/Scanpix 323(3) Kamerareportage/Scanpix 323(2) Scanpix 323

Kartor: Stig Söderlind Teckningar: Jonas Burman 335 Anders Nyberg 4, 5, 6, 8, 11, 12, 15, 16-17, 23, 27, 47, 69, 70, 71, 72, 74, 75, 78, 81, 84, 86, 88, 97, 102, 111, 118, 123, 124-125, 126, 133, 134-135, 143, 161, 163, 168, 169, 179, 189, 204-205, 206, 207, 218, 219, 227, 231, 241, 354, 357, 369, 370, 378, 281, 303, 331, 349, 369, 385 Ola Nyberg 29, 31, 33, 34, 35, 37, 39, 40, 41, 51, 52, 58, 59, 61, 67, 99, 105, 114, 117, 120, 142, 145, 152, 153, 182, 186, 172, 175, 178 (1) (2), 181, 183

Andra upplagan 1

Tack alla lärare och elever som hjälpte oss

Repro: Repro 8 AB, Nacka

Praoeleven Fredrik Jansson skrev texten om

Tryck: Korotan, Ljubljana, Slovenien 2008

med synpunkter och goda råd. romarnas siffror på sidan 66.

Pressfoto/Scanpix 325 Scanpix 326-328 Sven Eric Delér/IBL 329 Scanpix 330(1) Popperfoto/IBL 330(2) Keystone/IBL 332 Svt-bild 333 Anders Wiklund/Scanpix 334 Keystone/IBL 336 Scanpix 337 Hulton Archive/Getty Images 338 Sipa Press/Scanpix 339 Jonny Graan/Scanpix 341 Stig A Nilsson/Scanpix 343 Scanpix 344 Topham Picturepoint/Scanpix 348(1) Bettmann/Corbis/Scanpix 348(2) Roger Ressmeyer/Corbis/Scanpix 350 Bettmann/Corbis/Scanpix 351 Hulton Archive/Getty Images 352 Scanpix 353(1) AP/Scanpix 353(2) Hulton Archive/Getty Images 355(1) US Air Force/Getty Images 355(2) Philip Jones Griffiths/Magnum/IBL 355(3) Henri Cartier-Bresson/Magnum/IBL 359 Pictorial Press/IBL 360 Robert Capa/Magnum/IBL 362 Gil Cohen Magen/Reuters/Scanpix 364 Heidi Levine/Sipa/Scanpix 365 IRNA/AFP/Scanpix 366 Gamma/IBL 367 Ahmad Al Rubaye/AFP/Scanpix 368 Bettmann/Corbis/Scanpix 370(1) Jose Fuste Raga/Corbis/Scanpix 370(2) Ernest Cole 373(1,2) Peter Turnley/Corbis/Scanpix 374 Keystone/IBL 375 Hulton Archive/Getty Images 376 Patrick Robert/Sygma/Scanpix 378 Burt Glinn/Magnum/IBL 379 Bettmann/Corbis/Scanpix 380 Keystone/IBL 381 Carlos Cazalis/Corbis/Scanpix 383 Arko Datta/Reuters/Scanpix 384(1) Desmond Boylan/Reuters/Scanpix 384(2) Tim Clary/Corbis/Scanpix 386(1) Regis Bossu/Sygma/Scanpix 386(2) Wally McNamee/Sygma/Scanpix 388 Peter Turnley/Corbis/Scanpix 389, 391 KOK/Gamma/IBL 392 Rolf Olsson/Sydsvenskan/IBL 393 S&G/Empics/Scanpix 394 Gamma/IBL 395 Luc Delahaye/Magnum/IBL 398 Stephan Norsic/Gamma/IBL 399 Jens Assur/Scanpix 401 David Turnley/Corbis/Scanpix 403(1) Koichi Imaeda/Magnum/IBL 403(2) Natalie Behring/OnAsia.com 404

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundtjanst.liberab@liber.se

SOtSerien från Liber

Andra upplagan

SOtSerien från Liber

Andra upplagan

HISTORIA

HISTORIA Ämnesboken 

SO·S Historia ingår i SO·Serien från Almqvist & Wik­ sell.

SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skol­ arbetet i So. I SO·Serien finns varje So-ämne, dels som en ämnesbok täckande skolår 6–9, dels som fyra årskursböcker.

För varje ämne finns en lärarbox med varierat övningsmaterial för kopiering, ett temahäfte, en cd och overheadbilder.

Best.nr 47-08281-0 Tryck.nr 47-08281-0

SOtSerien från Liber

Andra upplagan

HISTORIA  Ämnesboken 

Elisabeth Ivansson Mattias Tordai