9789172059894

Den här boken visar vad du som pedagog i förskolan kan göra för att skapa en god utomhuspedagogik. Här finns mängder av handfasta tips kring hur du med hjälp av olika lekar och verktyg – och naturens resurser – kan stimulera barnens fantasi och lust att lära.

Allt med utgångspunkt i de olika årstiderna.

Boken ger dig möjlighet att använda utevistelsen till att uppfylla läroplanens mål och att stimulera barnens utveckling och lärande.

Författaren Anders Ohlsson har arbetat som förskollärare sedan 1986, varav elva år inom I Ur och Skur. Han ligger bakom hemsidan www.utikuligt.se och har skrivit flera böcker om barns utevistelse.

Gothia Fortbildning gör användbara böcker, kurser och tidningar som kopplar ihop vetenskap med praktik. Vi ger dig kunskap, inspiration och verktyg. Besök oss på gothiafortbildning.se.

ISBN 978-91-7205-989-4

9

789172 059894

Anders Ohlsson

Att vistas utomhus ger många fördelar – barnen mår bättre och det finns goda förutsättningar för ökat lärande.

Utomhuspedagogik

Utomhuspedagogik

Utomhuspedagogik Utveckling och lärande i naturen Anders Ohlsson

© Anders Ohlsson och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7205-989-4 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm.

Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.

Redaktör: Karolina Ek Omslagsfoto: Carina Gran/Folio Grafisk form: Roger Johansson Första upplagan, första tryckningen Tryck: Dimograf, Polen 2015 Tryckt på miljövänligt framställt papper.

Gothia Fortbildning AB Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 www.gothiafortbildning.se

innehåll Inledning 5 1. Utomhuspedagogik

11

2. Varför ska man vara utomhus?

19

3. Lärandeområden

27

4. Allemansrätten

58

5. Tema vår

64

Vad är utomhuspedagogik?

11 Hur lär vi?

12 Visa på sammanhang 13 Sinnena 17 Leken 19 Hälsan 20 Motoriken 21 Naturkänslan 22 Den sociala hållbarheten 22 Kvaliteten 23 Hur ska jag vara som pedagog?

23 När kan man vara ute?

25 Språk & kommunikation 27 Matematik 30 Naturvetenskap 34 Teknik 36 Musik 39 Skapande 40 Motorik/rörelse 45 Hemkunskap 48 SO/Samhällskultur 53 Allemansrätten – en unik möjlighet att möta naturen 58 Fridlysning 60 Vår 64 Att uppleva med sinnena – hörsel 65 Färg 70 Att samtala med barnen om våren 73

6. Tema sommar

77

7. Tema höst

96

8. Tema vinter

111

9. Friluftsliv

127

Övergång mellan årstider 77 Ute på sommaren 78 Att uppleva med sinnena – smak 80 Frågor att samtala med barnen om: 83 Vatten 85 Blad 91 Att samtala med barnen om sommaren 95 Klorofyll 97 Djuren på hösten 97 Att uppleva med sinnena – doft 98 Svamp 100 Träd 104 Att samtala med barnen om hösten 108 Att uppleva med sinnena – känsel 111 Djur 115 Vad äter djuren på vintern?

117 Fåglar 118 Vinterlekar 120 Bygga i snö 123 Att samtala med barnen om vintern 126 Vad är friluftsliv?

127 Att uppleva med sinnena – syn 128 Eld 133 Att samtala med barnen om friluftsliv 134

10. Dokumentation

Dokumentation i praktiken Exempel på verksamhetsdokumentation relaterat till läroplanen

11. Avslutning

137

140 141

146

Några enkla tips för en bättre gård: 146 Tips! 149

Litteraturlista 150

Inledning

Det här är boken för dig som vill utveckla ditt arbete med barnen utomhus. Boken börjar med teori men landar rätt snart i praktiken där den ger handledning, tips och idéer på vad du kan göra i det dagliga arbetet med barnen.

Om vi backar tillbaka till början av 90-talet så var utevistelsen en mindre del av vardagen på förskolan. Var man ute så var man mycket på gården och barnen fick leka fritt. Den fria leken var väldigt viktig och som pedagog kunde man ta ett steg tillbaka. I takt med att barngruppernas storlek har ökat har även utevistelsen gjort det. Man har gått ut för att det har blivit trångt och högljutt inne.

Att barn mår bra ute och är friskare har varit anledning nog till att vistas ute. Tack vare att utevistelsen har ökat har även forskningen gjort det. Det har då framkommit att barn mår bra av utevistelsen, men att de även lär sig mer och snabbare utomhus med engagerade pedagoger och de rätta förutsättningarna (Grahn m.fl. 1997).

Den här boken är tänkt att skapa en förståelse för de möjligheter utevistelsen ger. Utevistelsen är inte ”bara” att vara ute utan också en metod eller ett verktyg för att nå upp till läroplanen.

I förskolans uppdrag i läroplanen kan vi bland annat läsa: • Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvård. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid.

5

inledning

• Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus.

Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö.

I läroplanens kapitel om utveckling och lärande kan vi bland annat läsa att barnen: • utvecklar intressen och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, • utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, • utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap.

(Förskolans mål enligt Lpfö 98/10)

Vikten av att vistas ute och ta till vara på naturens och utevistelsens resurser nämns på flera ställen i läroplanen. I och med den revidering som gjordes 2010 lyftes vikten av att vara ute fram ännu mer i de nya målen än tidigare. Intentionerna är alltså att utevistelsen är viktig och ska vara en naturlig del av barnens dagliga vistelse i förskolan.

Det innebär bland annat att vi i förskolan ska lära barnen om miljö- och naturvård. Vi ska skapa ett ekologiskt förhållningssätt hos barnen genom att vistas ute på gården och i naturen. Detta ställer krav på dig som pedagog att du faktiskt vet hur du ska agera ute för att på bästa sätt få barnen att uppskatta utomhusvistelsen och väcka deras nyfikenhet på hur naturen fungerar. Barndom och natur kopplas ofta samman med varandra i en tankefigur där naturen betraktas som god för barn och där barn mår bra av att vara i naturen (Halldén 2009, 2011). Trots detta vistas barn mindre ute nu än förr (Kardell 2008, Sandberg 2012) om man ser på barnets totala dag (hemma och på förskolan).

Det är min förhoppning att den här boken kan bli en start eller 6

inledning

förstärkning i din förståelse av naturens och utevistelsens betydelse för barnen och för att nå upp till läroplanens mål. Utevistelsen är inte ”bara att vara ute” utan är en metod för att nå upp till läroplanen. Det kräver din delaktighet och att du faktiskt är lika nyfiken på naturen som barnen. Det betyder också att du inte bara kan stå och se på när barnen leker fritt utan måste vara aktiv och delaktig. Du ska inte tränga dig på, men du ska vara tillgänglig så att barnen känner ditt stöd, det ger dig dessutom möjlighet att besvara deras frågor och fånga upp vad de tycker är spännande.

Enligt Thulin (2011) är samtalet med barnen viktigt men det är också viktigt att samtal om naturen sker i naturen. Enligt Dewey krävs tre aspekter av erfarenhet för inlärningsprocessen. Dessa är Kontinuitet; Erfarenheterna måste vara kopplade till varandra på ett kumulativt sätt, det vill säga att de bygger på varandra. Situation; Erfarenheterna inramas av en situation och i den situationen finns den tredje aspekten; Samspelet mellan barnet och dess omgivningar, de yttre förutsättningarna. I detta avseende är erfarenheterna ett bidrag till den personliga utvecklingen: fysiskt, intellektuellt och moraliskt (Dewey 1938).

Den yttre miljön är väldigt viktig, dels ur ett hälsoperspektiv dels ur ett pedagogiskt perspektiv. Det ska vara en miljö som väcker nyfikenhet. Jörgensen (2014) uttrycker det som att de vilda platserna är de mest komplexa och spännande platserna. Hon kunde se att leken förändrades från gården till skogen. Barnen använde skogens detaljer och variation på ett flexibelt och omväxlande sätt. Jörgensen uppfattade att barnen ”gick in i landskapet” snarare än att ”gå ut i naturen”. Det kunde vara spöregn och mycket vatten på marken, men barnen såg bara möjligheterna med att leka i och med vattnet.

Studier visar att känslomässiga, kognitiva och erfarenhetsmässiga upplevelser av naturen under uppväxten kan ge en motiverande kraft för att skydda naturen (Nisbet m.fl. 2011). Barn som uppskattar naturen har också visat sig ha empati för andra levande varelser, de känner ansvar för naturen och är mer benägna att vilja tillbringa 7

inledning

mer tid där, vilket i sin tur kan ha en positiv inverkan på barnens fysiska och psykiska hälsa (Cheng & Monroe 2012). Naturen är inte bara den perfekta inlärningsplatsen, den har även andra potential som blir till en bonus när man använder sig av utomhuspedagogik.

Forskningen visar att det man upplevt under barndomsåren på­­ verkar skolprestationerna och därmed ens framtida möjligheter på arbetsmarknaden. Dessutom kan god hälsa under de första åren ge biologiskt skyddande effekter för resten av en människas liv (Statens folkhälsoinstitut 2011). Det här innebär att tiden i förskolan är grundläggande för framtida studier och yrkesliv.

Att hälsan blir bättre av utevistelse finns det egentligen inte tillräckligt med belägg för. Man har sett att barn som växer upp med natur i sin omgivning är friskare, men då kan även andra socioekonomiska faktorer ha betydelse eftersom de som bor längre från naturen är fattigare (Mitchell & Popham 2008).

I Sverige har man sett att barn med tillgång till en naturrik förskolegård är friskare, kan koncentrera sig bättre och har en mer utvecklad motorik än barn som har tillgång till en förskolegård som är naturfattig i sin utformning (Grahn m.fl. 1997, refererad i Mårtensson 2011).

Projekt Kidscape är en undersökning av nio förskolegårdar i Malmö där man ville skapa sig en bild av hur vardagsmiljön ser ut för barnen som går i förskolan. Målet är att främja en miljö där barnen rör på sig och inte utsätts för UV-strålning. Idag väger 20 procent av förskolebarnen för mycket och 80–90 procent av all hudcancer beror på för mycket och för stark strålning i tidig ålder. Det är därför av stor vikt att man erbjuder barn förskolegårdar där förutsättningarna finns för en bättre hälsa. När en liknande undersökning gjordes i Stockholm fann man att förskolegårdar med stor yta, kuperad mark och mycket växtlighet ökade den fysiska aktiviteten med 20 procent och minskade utsattheten för UV-strålning med 40 procent. Kidscape är ett projekt för att undersöka om samma resultat gäller i Malmö som städer som ligger på en annan breddgrad (Boldeman m.fl. 2010).

8

inledning

Vid resultatredovisningen av Kidscape delade man in miljöerna i ”högpoängmiljöer”, det vill säga rymliga miljöer med växtlighet som var placerad så att den inbjöd till lek mellan och under den, och ”lågpoängmiljöer” som var mer platta, karga och solutsatta. Av de nio förskolor som deltog i Malmö hade sex förskolor lågpoängmiljöer och tre förskolor högpoängmiljöer. I högpoängmiljöer var barnen ute betydligt mer än i lågpoängmiljöer och de rörde sig också mer.

I högpoängmiljöerna tog barnen i snitt 21,2 steg per minut, och de fick i snitt 26 procent av tillgänglig UV-strålning från solen på sig under tiden då de var ute. I lågpoängmiljöer tog barnen i snitt 17,6 steg och fick på sig 43 procent av tillgänglig UV-strålning från solen under utevistelsen. Pojkar tog fler steg än flickor, 19,4 jämfört med 16,3 i snitt, men samma skillnad sågs inte för solexponering.

För barnens del bekräftades tidigare undersökningar i Stockholm också i Malmö, där barn med tillgång till högpoängmiljöer är över 20 procent mer fysiskt aktiva och får 35 procent mindre sol på sig jämfört med barn på förskolor med lågpoängmiljöer. Mätningar på personal, något som aldrig gjorts tidigare, visade att bra utemiljöer sänkte risken för skadlig solexponering även för dem, däremot inverkade utemiljön inte på den fysiska aktiviteten (Boldeman m.fl.

2010).

I dagens samhälle ser vi en ökad andel barn med adhd-diagnos.

Det kan bero på många faktorer men en skulle kunna vara att barn idag har längre till naturen och är ute mindre. Man har sett att barn med adhd som ofta leker i grönområden uppvisar mildare symtom än barn med motsvarande svårighet som leker i andra utomhusoch inomhusmiljöer. Faber Taylor & Kuo (2011) visade att detta gäller för alla grupper och för både pojkar och flickor.

Flera studier visar att aktiviteter utomhus har potential att stärka barn psykiskt, socialt, känslomässigt och fysiskt (Coyle 2010). Forskning tyder även på att bara att ha utsikt mot naturen kan påverka barnens kognitiva förmåga, i synnerhet koncentrationsförmågan.

En studie med afroamerikanska barn från mindre gynnsamma ekonomiska förhållanden i Chicago visade att barn som levde i fler­ 9

inledning

bostadshus med utsikt över träd och grönområden uppvisade bättre uppmärksamhet, kapacitet och impulskontroll jämfört med barn som levde i lägenheter utan omgivande grönska (Faber Taylor m.fl.

2002).

Sammanfattande argument för utomhuspedagogik: • Utevistelse är spännande och inbjuder till kunskapstörst.

• Barnen rör sig mer och bättre utomhus.

• Koncentrationen blir bättre, vilket har positiva effekter på in­­ lärningen.

• Den ger ökad långsiktig kunskapslagring och högre förståelse genom större delaktighet och användandet av flera sinnen.

• Den ökar förståelse genom att man ser saker i sitt sammanhang.

• Den minskar psykiska problem och underlättar tillvaron för barn med adhd.

• Barnen lär känna sig själva bättre genom olika typer av upplevelser i olika miljöer.

• Den fungerar som en motiverande kraft för att skydda naturen.

• Med aktiva pedagoger blir utevistelsen en effektiv metod för att nå upp till läroplanen.

Låt den här boken bli en bekräftelse på det ni kanske redan vet, eller tror er veta, men framför allt en hjälp att planera verksamheten så att den ger varje barn en god start i livet.

Anders Ohlsson, Örebro 2015

10

1. Utomhuspedagogik

Vad är utomhuspedagogik?

Utomhuspedagogik är ett tvärvetenskapligt forsknings- och utbildningsområde som bland annat innebär: • att lärandets rum flyttas ut till samhällsliv, natur- och kulturlandskap • att växelspelet mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning betonas • att platsens betydelse för lärandet lyfts fram (Szczepanski 2012).

Utomhuspedagogik vill vara ett komplement till den traditionella pedagogiken och betonar att upplevelser i den miljö som omger oss ska utgöra en bas för inlärning. Utomhusmiljön är en ständigt aktuell kunskapskälla. Här finns ett rikt material för såväl historiska tillbakablickar som studier av nutid och framtid inom olika ämnesområden (Szczepanski 2012).

Att vistas ute med barnen är en sak. Att använda utevistelsen till att nå upp till läroplanens mål och som verktyg för att stimulera barnens utveckling och inlärning en helt annan. Många pedagoger är ute med barnen för att de vet att barnen mår bra av att vistas ute.

En del är ute med barnen för att de leker så bra då. Tyvärr har många missat möjligheten att använda utevistelsen som ett verktyg för att nå upp till målen. Genom ett utomhuspedagogiskt perspektiv kan man göra utevistelsen till en metod för att uppfylla läroplanens mål och riktlinjer.

11

1. utomhuspedagogik

Varför?

När?

Var? FRÅGORNA Hur? Vad? Vem? UPPLEVELSEN

Se Höra Känna SINNENA Lukta Smaka Frågorna och sinnena skapar en upplevelse i alla miljöer = utomhuspedagogik.

Hur lär vi?

Sex trogna tjänare jag har.

Allt har jag lärt av dem.

De heter varför, när, var, hur, vad och vem.

Orden är Rudyard Kiplings, en författare som fick Nobelpriset i litteratur 1907. Han levde i Indien mellan 1865 och 1936 och var en stor filosof. Men kanske är han ändå mest känd som författaren till Djungelboken.

Kipling menade att det bästa sättet att väcka nyfikenhet och lära sig hur allt fungerar är att alltid ifrågasätta och aldrig ta något för givet. Med hjälp av frågor kan vi skapa ett intresse för naturen och hur allt fungerar.

I det dagliga mötet med barnen krävs det att pedagogen har en viss kunskapsbas för att kunna ställa rätt frågor. Men det viktigaste är trots allt inte att veta allt om allt utan att på ett bra sätt kunna ställa frågor som för barnen framåt i sin kunskap och framför allt väcker ett intresse för att lära sig. Att känna att man inte kan så mycket om naturen får inte hindra oss från att gå ut. Det enda som krävs är nyfi12

1. utomhuspedagogik

kenhet, ett intresse och en förmåga att förmedla en glädje i att varje dag kunna upptäcka något nytt ute med barnen. Och att det aldrig tar slut! Att kunna inspirera barn gör man genom att utmana och ställa frågor om saker som är aktuella för dem just nu.

Vi lär genom att reflektera över saker vi stöter på och saker som inträffar. Ett barn kastar en sten i vattnet och ser att det blir ringar och att det hörs ett plopp. Barnet kastar en till sten och kan konstatera att det blir ringar igen och att det hörs ett nytt plopp. Återigen kastar barnet en sten och konstaterar att när man kastar en sten i vattnet så blir det ringar och det hörs ett plopp. Barnet har nu lärt sig att det blir ringar när man kastar saker i vattnet. Nästa steg kanske blir att kasta olika tunga stenar och upptäcka att ploppet blir olika.

Görande>Skeende>Reflektion>Lärande Visa på sammanhang En stor förändring i pedagogiken skedde på 70-talet då man började använda luppar. Istället för att utgå från bilder på djur och växter stod barnens egna upplevelser i centrum. De fick krypa ner på marken och utforska naturen med sina sinnen och de fick samla, sortera och jämföra. (Änggård 2014)

I lärandet är det viktigt att kunna sätta in allt i ett sammanhang.

Under mina första år som förskollärare hade jag som ambition att allt jag tog upp med barnen skulle in i ett kretslopp. Det kunde ibland vara svårt att få till men på något sätt lyckades det och ofta med barnens hjälp. Det här arbetssättet mynnade ut i tillverkningen av en kännskapsduk som består av två sidor. På ena sidan finns ett väldigt enkelt kretslopp och på den andra sidan finns en mindmap med Rudyard Kiplings sex vänner (frågorna) och dessutom en ring med en ramsa/sång och en med en aktivitet. Ordet kännskap har jag 13

1. utomhuspedagogik

hämtat från Isbergs bok Färd (Isberg 1995). Kännskap kan man säga är en fördjupad kunskap där man har använt fler än ett sinne för att lära känna sin kunskap. Kännskap kan man inte få genom att läsa en bok utan man måste uppleva och ta in med alla sinnen.

Blommor och gröna växter

Växtätare

Nedbrytare

Köttätare

Vad? Ramsa/ sång

Att göra

Var?

Art?

Vem?

Hur? Varför?

14

När?

1. utomhuspedagogik

Kretsloppet Kretsloppet på kännskapsduken består av blommor och gröna växter, växtätare, köttätare och nedbrytare. Börja med att introducera de olika grupperna för barnen. Tala om vad begreppen innebär och ge exempel eller låt barnen komma med förslag. Börja till exempel med blommor och gröna växter. Alla får gå och hämta något som de tycker passar in och lägga på duken. Nästa steg blir att tillsammans med barnen fundera på vem det är som äter det som de hämtat. Kanske kommer ett barn på idén att maskar äter löven som ligger där. Det innebär att vi nu kan ge oss ut på maskjakt tillsammans. När vi har hittat masken blir svårigheten att bestämma om masken är en växtätare eller en nedbrytare. Här får man förklara skillnaden och det enklaste är att säga att växtätare äter sådant som lever och nedbrytare tar sådant som är dött och ligger på marken. Med hjälp av den ledtråden kan barnen konstatera att masken är en nedbrytare. Det här innebär att vi nu har fått vårt första kretslopp.

Löv–Mask.

Förslag på vad de olika grupperna kan vara: • Blommor och gröna växter – Blad, blommor, frukt och nötter m.m.

• Växtätare – Djur som äter växter, t.ex. sniglar/snäckor, harar, rådjur, insekter (spår som spillning eller gnag).

• Köttätare – Djur som äter färskt kött, t.ex. rovfåglar, rovdjur, männi­skor, spindlar (spår som fjädrar och spillning).

• Nedbrytare – Djur och andra organismer som äter dött kött och döda växter, t.ex. svampar, insekter, maskar och gråsuggor.

Nu vänder vi på duken och tar med oss masken som vi placerar mitt på duken. Runt masken finns nu frågorna Vad? Var? När? Hur? Var­ för? Vem? och dessutom finns också två ytterligare ringar där det står Ramsa/sång och Att göra.

Varje fråga har en färg och barn är mästare på att lära sig vilken fråga som har vilken färg. Efter ett tag kan de ”läsa” och är ivriga på att vara med och ställa så många frågor som de kommer på om masken i det här fallet.

15

1. utomhuspedagogik

• • • • •

Vad är det för sorts mask? Vad äter masken?

Var bor masken? Var sover masken?

När sover masken? När äter masken?

Hur förökar sig maskar? Hur tar sig masken fram?

Varför finns masken? Varför ligger det döda maskar på vägen när det har regnat?

• Vem är maskens fiende? Vem har nytta av masken?

Frågor föder nya frågor och barn är väldigt duktiga på att ställa kluriga frågor.

De övriga ringarna Ramsa/sång och Att göra blir en fortsättning på exemplet masken och här kan man välja en ramsa eller sång som finns om en mask eller göra en ny tillsammans med barnen. Aktivitet kan vara en lek eller ett experiment.

Maskramsa Masken kryper i sitt land Ögonlös och utan tand.

Staren kommer på visit Maskens mamma ropar smit!

Experiment Ett spännande experiment är att lägga masken på ett papper och lyssna.

Det hörs ett skrapande när masken rör på sig och tittar man med en lupp kan man se att det finns små borst/hårstrån på masken som hjälper den att ta sig fram.

Maskkull En är stare som ska försöka ta de andra som är maskar. Maskarna för­ söker undvika att bli tillfångatagna men när staren tar dem måste de lägga sig ner. Maskarna kan bli räddade om någon hoppar över dem.

Leken håller på tills alla är tillfångatagna eller tills staren blir trött, då byter man stare.

16

1. utomhuspedagogik

Sinnena Allt vi lär oss lär vi oss med hjälp av våra sinnen. Sinnena är det verktyg med vilket vi kan ta in allt vi möter. Hjärnan tolkar sedan det sinnena tar in och tack vare vår erfarenhet kan hjärnan bestämma sig för vad det är sinnet har hämtat in. Känner vi att det luktar rök kan vår hjärna snabbt räkna ut att det till exempel brinner eller att någon röker. Sinnena har stor betydelse för inlärningen och att få träna dem är en viktig del i vardagen.

Idag har jag varit ute i friska luften så länge att jag är helt slut är ett uttryck som skulle kunna stämma men som egentligen är helt fel.

Det är tack vare den friska luften som man orkar ta sig in igen. Det man blir trött av är alla sinnesstimuli som flödar mot oss när vi är ute. Sinnesintryck strömmar mot oss hela tiden vilket gör oss trötta.

Hjärnan får arbeta på högvarv för att kunna sålla ut vad den ska reagera på och hur. Ju mer vi vistas ute, desto mer van blir hjärnan av att bearbeta sinnesintrycken och kan därmed välja bort sådant som inte är av betydelse. Det gör att hjärnan och hela kroppen upplevs som piggare. De flesta brukar tycka att det är en skön trötthet som infinner sig efter en utevistelse. Man känner sig nöjd.

Om vi nu lär oss allt med hjälp av våra sinnen och utevistelsen innebär att sinnena får jobba på högvarv borde det väl vara naturligt att tänka sig att när vi vistas ute finns möjlighet till konstant inlärning.

80 procent av alla sinnesintryck sker idag via synen. Det innebär att synen är det sinne som tränas mest. Doften är det sinne som troligtvis har det bästa minnet. Alla har säkert kommit till en plats där det luktar som det gjorde när man var barn. Kanske väcks minnen från när du var hos din mormor till liv då du känner en viss doft? Många barn har gjort den tuffa upplevelsen att bränna sig på en spisplatta. Har man gjort det en gång håller man sig oftast ifrån spisen i fortsättningen. Att använda sinnena i vardagen stimulerar barnens inlärning på bästa möjliga sätt. Här har du som pedagog en viktig roll att ge barnen möjlighet att träna alla sina sinnen.

17

Den här boken visar vad du som pedagog i förskolan kan göra för att skapa en god utomhuspedagogik. Här finns mängder av handfasta tips kring hur du med hjälp av olika lekar och verktyg – och naturens resurser – kan stimulera barnens fantasi och lust att lära.

Allt med utgångspunkt i de olika årstiderna.

Boken ger dig möjlighet att använda utevistelsen till att uppfylla läroplanens mål och att stimulera barnens utveckling och lärande.

Författaren Anders Ohlsson har arbetat som förskollärare sedan 1986, varav elva år inom I Ur och Skur. Han ligger bakom hemsidan www.utikuligt.se och har skrivit flera böcker om barns utevistelse.

Gothia Fortbildning gör användbara böcker, kurser och tidningar som kopplar ihop vetenskap med praktik. Vi ger dig kunskap, inspiration och verktyg. Besök oss på gothiafortbildning.se.

ISBN 978-91-7205-989-4

9

789172 059894

Anders Ohlsson

Att vistas utomhus ger många fördelar – barnen mår bättre och det finns goda förutsättningar för ökat lärande.

Utomhuspedagogik

Utomhuspedagogik

Utomhuspedagogik Utveckling och lärande i naturen Anders Ohlsson