9789147095636

Andra aktuella titlar i serien är:

BeGreppbart

Tomas Brytting, docent, Ersta Sköndal högskola

BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt.

Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Kapital

Konsumtion

Mikael Stigendal

Jacob Östberg & Lars Kaijser

BeGreppBart

Etik

BeGreppBart

Ansvar Maria Grafström, Pauline Göthberg & Karolina Windell

BeGreppBart

Identitet Nils Hammarén & Thomas Johansson

BeGreppBart

Thomas Taro Lennerfors är associate professor vid Handelshögskolan på Meiji University i Tokyo. Han forskar och undervisar i gränssnittet mellan etik, ekonomi, teknik och kultur.

Att skriva en översikt om tusentals år av spretigt och svårtolkat etiskt tänkande är svårt. Men författarna lyckas hålla ett både stringent och personligt tonfall som håller ihop materialet och håller mig kvar som läsare. Muslimska och asiatiska utblickar tillför nya perspektiv. Likaså att zooma ut från det strikt individuella till politisk filosofi och globaliseringsteorier. Då och då måste en sådan här sammanställning göras och den här gången känns det förvånansvärt modernt. En bra kombination av en etisk uppslagsbok och en moralisk uppmaning i vår tid.

Dan-Erik Andersson & Thomas Taro Lennerfors

Erkännande: Carl-Göran Heidegren Retorik: Mikael Holmgren Caicedo BeGreppbart

Dan-Erik Andersson är universitetslektor i Mänskliga rättigheter och forskare vid Centrum för Mellanösternstudier, Lunds universitet.

Dan-Erik Andersson & Thomas Taro Lennerfors

handlar om gott och ont, om rätt och fel. Utifrån tre utgångspunkter – gränsöverskridande, mångfald och ambivalens – presenteras och diskuteras vad som har gjorts och vad man kan göra med etikbegreppet. Författarna föreslår ett synsätt där framtidens etik utformas i spänningsfältet mellan Jag! Du! och Allt!

Etik

Etik

Kommunikation: André Jansson Queer: Martin Berg & Jan Wickman Organisering: Lars Strannegård & Ulla Eriksson-Zetterquist Kunskap: Mats Benner & Sven Widmalm Makt: Mats Börjesson & Alf Rehn Ledarskap: Stefan Sveningsson & Mats Alvesson Etnicitet: Hanna Wikström Historia: Peter Aronsson

Best.nr 47-09563-6

Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se/begreppbart

Tryck.nr 47-09563-6-00

UTFORSKANDE. F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.

Etik - omslag.indd 1

11-03-30 08.35.44

Etik ISBN 978-91-47-09563-6 © 2011 Dan-Erik Andersson, Thomas Taro Lennerfors och Liber AB Redaktörer: Carina Blohmé, Åsa Sterner Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander

Upplaga 1:1 Sättning: LundaText AB Typsnitt: Adobe Garamond Pro och Euphemia UCAS Tryck: Sahara Printing, Egypten 2011

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas ­mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Begreppbart Etik.indd 2

11-04-06 11.05.10

BeGreppbart BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat.

Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Aktuella titlar På www.liber.se/begreppbart kan du läsa mer om övriga redan utgivna titlar i BeGreppbart-serien.

Kommande titlar Bli först med det senaste! Anmäl dig till Libers nyhetsbrev för Högskole- och fortbildningslitteratur (välj Företagsekonomi och/ eller Sociologi) och du får löpande information om nya och kommande titlar. Du anmäler dig på: www.liber.se (klicka på Nyhetsbrev längst ner på sidan)

Kontaktpersoner Serieredaktörer Mats Börjesson, professor i sociologi vid Mälardalens högskola mats.borjesson@mdh.se Alf Rehn, professor i företagsekonomi vid Åbo Akademi alfrehn@mac.com

Ansvariga förläggare Ola Håkansson, Liber ola.hakansson@liber.se Peter Söderholm, Liber peter.soderholm@liber.se

Begreppbart Etik.indd 3

11-03-28 14.14.06

Begreppbart Etik.indd 4

11-03-28 14.14.06

Innehåll Tänk dig … 7 Del I. Etikens historia 17

Antiken 17 Medeltiden 28 Upplysningen 41 Ambivalens 57 Avslutning: Det västerländska projektets skuggsidor 68 Del II. Etiska perspektiv 73

Jag! 75 Du! 87 Allt! 99 Avslutning: Jag, du och allt! 117 Tänk dig … 121

Referenser 123 Register 125

Begreppbart Etik.indd 5

11-03-28 14.14.06

Begreppbart Etik.indd 6

11-03-28 14.14.06

Tänk dig …

Tänk dig att världen nu öppnar upp sig, att alla är välkomna in i det mångfaldiga samhället, där respekt och tolerans är nyckelvärden. Tänk att alla nu har rätt att göra sin röst hörd, i ett samhälle där ondska såsom rasism, sexism, homofobi, antisemitism och islamofobi är ett minne blott. Tänk dig att de svaga, och de utan tur, får hjälp av välfärdssystem, där orättvisa och ojämlikhet trycks tillbaka. Du har nu verkligen chansen att förverkliga dig själv, att starta ett företag och bli rik, eller bli poet och leva på luft.

Tänk att du kan informera dig enkelt på internet och därmed slipper lita på auktoriteter och deras dolda agendor. Att du kan kommunicera via din smartphone och ha hela världen i din ficka. Lägg till detta att du, ja, du själv, gör världen bättre genom att dricka krav- och rättvisemärkt kaffe, använda återvunnet papper, lågenergilampor, och snart köra en elbil. Du kan ta fem veckors semester per år och resa till exotiska platser på jorden och kanske drömma om att månen snart inte kommer att vara mer exotisk än Gran Canaria. Visst bidrar vårt resande med inkomster till lokalbefolkningen, men vår goda etik tar inte slut där. Sverige är en stor givare av bistånd där vi hjälper människor som vi aldrig har träffat eller kommer att träffa på andra sidan jorden.

Tänk dig att vi nu lever i den bästa av världar. Och säkerligen kommer världen att vara ännu bättre om några år. Är det inte fantastiskt!

Men tänk dig nu i stället att protektionism och rasism i politiken växer sig stark i Europa (Sverige inkluderat), där målet blir att försvara enfald i stället för mångfald. Tänk dig att när du informerar dig på internet får du bara tillgång till den informaTÄ N K D I G …

Begreppbart Etik.indd 7

7

11-03-28 14.14.06

tion som är gratis, och kanske borde man inte kalla det information utan pladder, smutskastning och amatörernas egotrippar.

De sidor som du verkligen vill åt är avstängda för dig som inte vill eller kan betala. Tänk dig dessutom att många IT-företag ses som miljöbovar, då din sökning efter ”ekologiskt kaffe” på Google leder till lika mycket koldioxidutsläpp som att koka en halv kanna te. Varje gång du letar information förstör du miljön.

Och även om vi sparar koldioxidutsläpp med lågenergilampor innehåller de kvicksilver och är potentiellt farliga för oss och vår omgivning. Att det går åt 140 liter vatten för produktionen av en kopp kaffe, att avfall från kaffeproduktion förorenar floder, att kaffeproduktion orsakar förstörelse av biologisk mångfald kanske gör att kaffet smakar lite beskare.

Och dina semesterresor utomlands förstör inte bara miljön, utan i dem finns också turistens överlägsenhet över lokalbefolkningen, där de lokala känns primitiva och antingen tolkas som ett objekt för beundran (”Åh, att de kan leva så enkla liv! Det där är äkta lycka!”), medlidande (”De här behöver verkligen vår hjälp!”) eller förakt (”Kan inte den här losern sluta tigga, och skaffa sig ett riktigt jobb?”).

Lägg till detta att det bistånd som Sverige och andra länder ger leder till en stor uppsättning rika, vita, feta mellanmän, vilkas korruption, egofixering och inkompetens leder till att merparten av biståndet försvinner på vägen. I den mån det kommer fram så är det ofta i en form som inte är uppskattad av de hjälpta. Detta medan barn dör av undernäring och enklare bristsjukdomar.

Tänk dig att när du startar ett företag lägger du fröet till något som, likt ett klumpigt monster, ödelägger miljö och anställdas liv. Friheten leder till ökande orättvisor, av vilka ett exem­pel är att de tvåhundra rikaste individerna äger mer än de tre miljarder fattigaste individerna på jorden. Tendensen är dessutom tydlig: klyftorna kommer med all sannolikhet att öka.

8

TÄ N K D I G …

Begreppbart Etik.indd 8

11-03-28 14.14.06

Vad vi än säger verkar motsatsen också stämma. När vi säger att något är gott så slås vi samtidigt av att det också är ont. Du gör allt rätt, men samtidigt verkar du göra allt helt fel. Du känner att du måste ta ansvar, men samtidigt känner du dig hjälplös, svag och oförmögen att göra det. Det är lätt att falla ihop i en hög på golvet och inte alls veta vad man ska göra. Men vi måste alla leva. Vi måste alla göra någonting.

Vad är etik?

Etik handlar om gott och ont, om rätt och fel. Det handlar om vad vi som människor bör och inte bör göra. Hur vi bör leva våra liv. Etik i vår tid är djupt präglad av ambivalens. Det är svårt för oss som enskilda individer att veta vad som är gott och rätt. Om vi får syn på det rätta och det goda så återstår ändå att handla i enlighet med det. Det är allt annat än lätt. Och hela vår tillvaro är fylld av situationer som ställer oss inför etiska frågor och problem. Ibland används begreppet moral i stället för etik.

Egentligen är det samma ord, där det ena kommer från grekiska och det andra från latin. I den här boken använder vi oftast begreppet etik.

Etiska frågor och problem uppkommer i våra strävanden efter att vara bra människor i förhållande till våra nära och kära, barn, föräldrar och vänner. Vem är jag och hur gör jag för att vara en schyst pappa, en schyst dotter, mor eller bror? Hur gör jag för att göra rätt?

Vi möter också etiska frågor i skolan och i vårt arbetsliv, där vi vid sidan om direkta relationer till andra människor också ställs inför frågor om hur vårt förvärvsarbete påverkar dem vi inte känner. Vilken påverkan på människor och natur har en viss produktions- eller utvinningsprocess? Vilken risknivå är acceptabel?

Vi ställs som medborgare och samhällsvarelser inför frågor som har tydliga etiska dimensioner. Vilket ansvar har vi gemensamt för att människor tvingas bo på gatan eller att sjukvården TÄ N K D I G …

Begreppbart Etik.indd 9

9

11-03-28 14.14.06

inte kommer alla till del? Ska ett samhälle byggas upp kring en fast värdegrund eller öppna upp för en mångfald av värden?

Under senare år har frågor om ansvar för hela vår värld kommit att aktualiseras. Här rör etiken vår roll som boende på Moder jord – som globala medborgare. Är det okej att ta flyget till andra sidan jorden för att semestra? Har vi rätt att blunda för den misär som många människor på jorden lever i?

Etik finns alltså i ditt liv som medborgare, både i ditt nationella samhälle och i det globala sammanhanget, som familjemedlem, anställd eller ägare till ett företag. Förutom alla dessa olika platser etiken finns på, finns det många olika sätt på vilka etik diskuteras.

Etik är ibland något relativt, där det verkar som om vi skiljer oss åt mellan olika grupper i samhället eller mellan olika religioner och nationer. Men det verkar också finnas en del etik som väldigt många, och kanske nästan alla, är överens om. Finns det en gemensam värdegrund som alla människor kan hålla med om, och vilken typ av innehåll har i sådana fall denna värdegrund?

Etiska utsagor har ibland setts som att de är sanna, det vill säga att etik har en stark relation till fakta. I vissa tider har dock kopplingen mellan etik och fakta varit svag, och det har ansetts omöjligt att bevisa vad som är rätt och fel. Kan vi bevisa att någonting är rätt, kan vi argumentera för det, eller är etiska utsagor uttryck för våra egna åsikter och känslor?

Etik ligger ibland nära maktutövning, där den som är i majoritet eller på något annat sätt har övertaget fastställer vad som ska räknas som rätt och gott. Men etik kan också effektivt ut­ övas mot den som sitter på makten, såsom i färgade och svartas kamp mot apartheid i Sydafrika, i homosexuellas kamp för lika rättigheter i vårt eget samhälle, eller i företagsanställdas kamp för högre lön för sin möda. Det som vi får lära oss om etik, är det ärliga försök eller påverkas etiken av olika intressen?

10

TÄ N K D I G …

Begreppbart Etik.indd 10

11-03-28 14.14.06

Etik är ibland nära kopplad till religion, där vi hör att till exem­pel kristna och muslimer har olika etiska värdegrunder.

Ibland är dock etiken ateistisk och försöker ta sin grund i något annat än religioner och gudar. Är det verkligen stor skillnad på kristen och muslimsk värdegrund? Och vi svenskar, som säger oss vara ateistiska, klarar vi oss verkligen utan Gud? Etik förefaller ibland vara detsamma som juridik, och många företag brukar till exempel åberopa juridiken när det gäller deras etiska ansvar. Mycket företagsetik handlar faktiskt bara om att man ska följa lagen. Men ibland står inte etiken och juridiken på samma position och vi talar då om det ”allmänna rättsmedvetandet”. Idealiskt är juridik och etik kanske samma sak, men så är det inte alltid. Kan det vara rätt att bryta mot lagen? Kan det vara fel att vara mer etisk än vad lagen kräver?

Ibland tänker vi att det är en del av vår mänskliga natur att vara moraliska – även djur hjälper ju varandra – men ibland är vi lika säkra på att etik är en fråga om kulturella värden och kulturuppfostran. Är etik natur eller kultur?

Etik förefaller ibland vara något subjektivt och privat. Vi kan älta det etiskt riktiga i att barnen får äta godis på veckodagarna och sluta oss till att det är en privat fråga. Men vi kan också vara överens om, åtminstone i Sverige, att barn inte ska utsättas för fysisk bestraffning, varken i skolan eller i hemmet. Vidare är det så att vi kan vara överens i en kontext, som i fråga om barnaga i Sverige, medan man i en annan kontext, i vissa andra länder, menar att det är upp till föräldrarna att avgöra.

Etik kan ibland vara uttryck för etikett. Huruvida ungdomar, och vuxna, ska tillåtas ha huvudbonad på sig inomhus är i allt väsentligt en fråga om etikett, vilket inte hindrar att det framställs som en etisk fråga. Men etik handlar också om mer djuplodande saker, såsom det riktiga i att en stat erbjuder sina medborgare aktiv dödshjälp. Där handlar det knappast bara om etikett.

Etik handlar om tidigare generationer och vår historia, men etik handlar också om det som ligger framför oss och framtida TÄ N K D I G …

Begreppbart Etik.indd 11

11

11-03-28 14.14.06

generationer. Är det rätt att förändra det som våra förfäder byggde upp? Är det rätt att planera för en framtid?

Våra utgångspunkter i denna bok är att etiken är och måste behandlas som gränsöverskridande och mångfaldig. Det är också därför etik i vår tid präglas av ambivalens, och detta är vår tredje utgångspunkt.

Låt oss se på dessa utgångspunkter en åt gången. Varför gränsöverskridande? Etik är inte bara ett akademiskt ämnes egendom, även om det finns ämnen vid universitet och högskolor med just ämnesnamnet etik. Som vi har sett ovan handlar etik om samhälleliga aspekter, där sociologiska och socialpsykologiska perspektiv är mycket viktiga. Men etik kan inte reduceras till enbart samhällsvetenskap. På samma sätt handlar etik på ett naturligt sätt om språk, om människans tänkande och psykologi. Men etik kan inte heller reduceras till att vara bara humaniora. Etik handlar om våra kroppsliga förutsättningar, om vårt behov av välbefinnande och hälsa, om våra drifter och nedärvda genetiska förutsättningar. Men etik kan inte reduceras till att bara vara naturvetenskap, även om dessa perspektiv är av stor betydelse för förståelsen av etiken.

Etik kan alltså inte helt enkelt placeras i något akademiskt fack, och inte på någon akademisk institution. Men i många etikböcker och på andra ställen (till exempel Wikipedia, där citatet är hämtat) ser vi följande inställning till etiken: Etik (från gr. ethos; sed), eller moralfilosofi, sedelära, en moralvetenskap, den del av filosofin som försöker besvara frågor som ”vad är det goda”, ”vad är det rätta”, ”hur bör man bete sig”.

Etik är här en del av filosofin, och inte en del av andra kunskapsdiscipliner såsom sociologi, antropologi eller ekonomi. Vi har all respekt för filosofer, men vi tror att etik inte enbart är en fråga för dem.

Visst har etiska frågor ofta behandlats i filosofiska texter.

Men de har också behandlats konstnärligt. Ibland mest i aka12

TÄ N K D I G …

Begreppbart Etik.indd 12

11-03-28 14.14.06

demiska kretsar, ibland i revolutionära former på eller, i hemlighet, under gatorna. Etik kommer till uttryck i media, på föreläsningar på universitet, när vi klagar, fäller cyniska kommentarer, eller när vi helt enkelt blir förfärade över hur något står till. Det kan till och med uttryckas som en rejäl örfil. I och med att etik handlar om det goda, det rätta, det onda och så vidare, så har det i all mänsklig historia förmodligen funnits känslor, tankar och diskussioner kring etik.

Vi tror att brist på gränsöverskridande leder till att många tänkare (som diskuterar etik på ett intressant sätt) oftast är uteslutna från etikens domäner eftersom de inte räknas som filosofer. Vi ska försöka inkludera några av dessa tänkare i vår framställning. Det finns också en möjlighet att rationella, sanningsbaserade, etiska teorier har fått större utrymme än de borde, på grund av filosofins tilltro till en viss form av analytisk rationalitet. Vi tror också att reflektioner och funderingar kring etiken har frikopplats från dess egentliga koppling till riktiga, existerande samhällen. Därför tror vi på det gränsöverskridande.

Vår andra utgångspunkt är att etiken alltid är mångfaldig. Vi vill peka på de parallella tankeformer som hela tiden lever sida vid sida. Etik är alltid kopplad till olika samhällsformer, och etiska argument och uttryck hänger ihop med en viss tid och en viss plats. Förhållningssätt till etik uppstår inte i vakuum, utan de är också påverkade av sin omgivning och sin historia. När samhället förändras så förändras också diskussionerna om det. Att etik är kopplad till olika samhällsformer innebär inte att varje samhälle har en etik. Det är dock uppenbart att det i vissa tider finns en dominerande tanketradition. Detta behöver dock inte betyda att de andra är döda. Det finns ständigt parallella tanketraditioner, och vi vill försöka belysa denna samexistens av tanketraditioner i boken. Vi vill också peka på den kontinuitet som finns i etiska traditioner. Men också på hur tanketraditioner muteras och hur man använder begrepp vars betydelse, och kanske relevans, har gått förlorad.

TÄ N K D I G …

Begreppbart Etik.indd 13

13

11-03-28 14.14.06

Vi utgår vidare från att etik i vår tid präglas av ambivalens.

Enkelt uttryckt är det svårt att veta vad som är gott och rätt.

Därutöver är det svårt att veta hur det goda och rätta ska uppnås. I vår tid och i synnerhet i vår del av världen förutsätts vi ­själva som individer kunna ta ställning till vad som är rätt och gott. Att luta sig mot auktoriteter och oreflekterade regler vittnar om bristande självständighet, och det är inte bra. Till detta kommer att världen på olika sätt globaliserats och att vi därmed möter nya företeelser som vi har att ta ställning till, företeelser som tidigare generationer inte berördes av. Buden om vad som är rätt och gott har också blivit många fler eftersom allt fler tar personliga ställningstaganden. Vi ska återkomma till detta senare i boken, men vi menar att etik i vår tid kommit att präglas alltmer av komplexitet och att detta i sin tur inneburit större ambivalens. Vår ambition är dock inte bara att förstärka denna ambivalens, utan vi hoppas också att i någon mån kunna gjuta mod i läsaren vad gäller etiska förhållningssätt till omvärlden.

Utifrån dessa utgångspunkter, det vill säga gränsöverskridande, mångfald och ambivalens, vill vi visa vad som har gjorts och vad man kan göra med etikbegreppet. Konsekvenserna av detta angreppssätt är inte bara att vi försöker vara mer inkluderande. Vi anser att man ska vara observant och skeptisk mot dem som säger sig ha klart för sig vad som är gott och rätt. Slaveri, kvinnoförtryck, homofobi och annat otrevligt har vidmakthållits och vidmakthålls i den rätta och goda etikens namn. Det myckna talet om en gemensam värdegrund för alla kan givetvis ha som målsättning att göra det möjligt för alla att leva det liv de önskar, men det kan också vara uttryck för en vilja att göra sin egen etik till den enda, och i så fall kan den lika gärna leda till förtryck som till befrielse. En annan förtryckande karaktär i etiken är att den kan påverka människor att agera så att de förstör sina egna liv. Därmed är vi på vissa ställen i texten kritiska. Detta innebär inte att vi tycker att tänkare som vi är kritiska mot är usla – ­snarare att ett etiskt förhållningssätt är just att lyfta 14

TÄ N K D I G …

Begreppbart Etik.indd 14

11-03-28 14.14.06

fram en mångfald av olika tänkare, goda och dåliga sidor, plus och minus.

Bokens disposition Vi använder ett stort antal etiska begrepp som härstammar från olika delar av vår historia. Ibland tänker vi att det är våra handlingar som har moralisk vikt, ibland att det är vår vilja till att göra gott som har betydelse. Ibland vet vi vad som är rätt men tycker att det inte är realistiskt att göra det, ibland har vi ingen aning om vad som är rätt och fel. Ibland tycker vi att vi rationellt kan komma fram till etiska utsagor, ibland känns det som om det bara är uttryck för åsikter. Ibland är det för mycket etik, ­ibland inte tillräckligt.

I bokens första del utgår vi från detta virrvarr och ställer oss frågan: Hur har vi hamnat här? Vilka personers och epokers begrepp använder vi dagligdags? Hur tänkte dessa människor när de använde samma begrepp? Hur har begreppen utvecklats till hur de används i dag? Ibland är det samma begrepp som vi använder i dag och ibland inte. Men deras diskussioner ligger till grund för de verktyg med vilka vi förhåller oss till dagens etik.

I nämnda del går vi tämligen traditionellt och kronologiskt igenom västerländska etiska teorier, från antikens sofister till Friedrich Nietzsche, som ilsket och passionerat skrev under andra halvan av 1800-talet. De idéer som uppstod under antiken, som Platons idévärld, förändrades under medeltiden, då olika kristna traditioner dominerade. Vi kommer att diskutera upplysningen och dess idéer om människans förnuft. Det sista stoppet beskriver några 1800-talstänkare som genom sina nya teorier om Guds död, människans omedvetna och en okontrollerad evolution har destabiliserat och bidragit till att skapa den ambivalenta, gränsöverskridande och mångfaldiga situation som vi i dag lever i. I hela boken är det vita medelålders västerländska män som dominerar, och framför allt i den första delen av boken TÄ N K D I G …

Begreppbart Etik.indd 15

15

11-03-28 14.14.06

blir detta uppenbart. Det är ”gubbtätt” i etikens historia (och i dess nutid)!

Den andra delen av boken tar vårt nutida tillstånd som utgångspunkt. Där behandlar vi i tre olika avsnitt olika aspekter av etik i vår tid. Det första avsnittet heter ”Jag!” och utgår från den starka jagfixering vi har att hantera. Vi söker bakgrunden till denna fixering vid det egna och visar på och diskuterar de konsekvenser fixeringen har. I det andra avsnittet, ”Du!”, beskriver vi en annan tendens i nutida etisk diskussion som också i sig är ett bemötande av jagfixeringen, där medmänniskan eller den Andre utgör utgångspunkten för etisk reflektion. I det tredje och sista avsnittet, som har namnet ”Allt!”, diskuterar vi de globala ödesfrågor som vi som mänsklighet står inför. Vi redogör för olika svar på utmaningarna, men visar också på de stora problem vi faktiskt står inför.

16

TÄ N K D I G …

Begreppbart Etik.indd 16

11-03-28 14.14.06

Del I.

Etikens historia Antiken Överväganden om gott och ont, rätt och fel, har säkerligen förekommit så länge det funnits människor. Gemensamt för de länder som vi kallar västerländska är dock att vi alla brukar börja berättelsen om etik (och filosofi) för cirka 2 500 år sedan i antikens Grekland. I andra delar av världen tar man sitt avstamp i Kina ­eller Indien, eller någon helt annanstans.

I många vetenskaper är ”de gamla grekerna” närmast av antikvariskt värde. Till exempel har de gamla grekernas teorier om medicin och naturvetenskap kommit att ersättas av nya teorier. Men inom etiken finner vi fortfarande de grekiska tänkarna relevanta. I stora drag diskuterar de liknande problem, med liknande begrepp, som vi gör i dag. Vad är ett gott samhälle och hur är en god människa beskaffad? Vad är rättvisa och hur ska staten styras? Här finns mycket reaktionärt och konservativt, men också uppfriskande radikalitet. Låt oss först vända oss till de så kallade sofisterna.

Sofisterna I Athen, cirka 500 år före vår tideräkning, fanns det en god anledning för filosoferna att vara uppjagade. Det hade uppenbarat sig en grupp kringvandrande lärare som senare skulle börja kallas sofister. Liksom filosoferna undervisade sofisterna om etik, om kunskap och om världsalltet. Men där filosoferna älskade visdom eller kunskap (”filosofi” betyder kärlek till visdom), så älskade sofisterna något annat. antiken

Begreppbart Etik.indd 17

17

11-03-28 14.14.06

Sofisterna tog betalt för sin utbildning och sökte till skillnad från de mer etablerade filosoferna att också bidra med utbildning för praktiska ändamål, till exempel om hur man når politisk makt eller, för dem som hade andra prioriteringar, om hur man på bästa sätt skulle organisera sitt hushållsarbete. Sofisterna trodde inte på objektiva sanningar – något sant, oberoende av oss människor – inom vare sig filosofi eller etik.

Hos sofisterna ser vi prov på teorier och tankegångar som vi än i dag känner igen. Sofisterna trodde som sagt inte på någon objektiv sanning, och de hade heller ingen respekt för åsikter kring några objektiva sanningar i etik. De ansåg att värderingar skapades på mer sociala sätt. Vissa, till exempel Thrasymachos (omkring 459–400 fvt), ansåg att värderingar enbart sprids genom att starka samhällsgrupper påtvingar sina egna värderingar på de andra – enligt denna syn är den starkes ord lag. Detta ser vi ofta i populärkultur i dag, där vi hör att vinnaren skriver historien, vilket innebär att det som har hänt alltid är etiskt gott för den dominerande samhällsgruppen.

Andra sofister hade en mindre maktbaserad syn på etiken.

Dessa menade att etik är något relaterat till en viss kultur. Det som är rätt i stadsstaten Athen behöver inte vara rätt i stadsstaten Sparta. Översätter vi detta till vår tid, så skulle sofisterna säga att vi inte kan eller ska kritisera eller förändra andra länders sedvänjor. Det som är rätt i Sverige behöver inte vara rätt i Japan, och tvärtom.

Avsaknaden av en tro på objektiv sanning inom vetenskap och etik innebar att retoriken, konsten att övertyga, hamnade i centrum. Detta var sofisternas starkaste gren. Sofisterna menade alltså att det inte finns objektiva sanningar eller objektiva etiska värden. Översätter vi detta till i dag är det bara en åsikt att jämställdhet är bra, att barnarbete inte är okej och att vi bör hjälpa de fattiga. Vi ska då heller inte kritisera samhällen som använder barn som arbetskraft, där kvinnornas enda roll är hushållssysslor och där fattiga lämnas åt sitt öde.

18

D E L I . etikens historia

Begreppbart Etik.indd 18

11-03-28 14.14.06

Även om sofisterna inte lämnade några skrifter efter sig, tror vi att sofisterna hade en viktig roll att spela, inte bara för den alltmer motiverade lokalbefolkningen i Athen utan också för etiken – inte minst för att irritera och stimulera filosofer att utarbeta alternativa etiska teorier.

Det goda är bortom denna värld: Platon Vissa människor kanske tänker sig, precis som sofisterna, att världen är som den är. Visst kan vi försöka sträva efter etisk perfektion, men det slutar bara med att vi själva blir lurade. Det bästa är att bara lära sig spelets regler och sträva efter världslig lycka. Man kan tänka att det vore bättre om samhället inte bara kretsade kring pengar och materiell välfärd, men eftersom samhället är format på just det sättet är det rätta bara att acceptera situationen och tjäna så mycket pengar man kan. Att livet är en tävling och att den som vinner är den som lyckas skrapa ihop mest pengar. En helt annan syn står den grekiske filosofen Platon (427–347 fvt) för.

Platons stora bidrag till etikens och filosofins historia är hans svar på det elände och förfall som han tyckte präglade hans samtida Grekland (eller snarare Athen). I stället för att, som sofisterna, gilla läget och skapa överlevnadsstrategier i världen såsom den är, skapade Platon en uppdelning mellan något han kallade skuggvärlden och något han kallade idévärlden. Skuggvärlden är den usla, föränderliga, falska och ytliga värld vi lever i i dag, medan idévärlden är en värld av sanning, godhet, och oföränderlighet. Förutom ett antal filosofer, lever vi alla i skuggvärlden. Det går dock att se idévärlden, men för att vänja sig vid den krävs mycket arbete, hård utbildning och mycket mod. Och det kommer att svida i ögonen. Platons blick är alltså riktad bort från den verklighet vi alla lever i och riktad mot det ideala.

Man skulle kunna säga att Platon var verklighetsfrånvänd.

Men detta måste läsas mot att Platon ansåg att det riktigt verkantiken

Begreppbart Etik.indd 19

19

11-03-28 14.14.06

liga finns i idévärlden, och inte i den mänskliga världen. Han skulle alltså ha sagt att det är vi, vanliga skuggmänniskor, som är verklighetsfrånvända. Det verkliga och sanna finns i idévärlden. Nu förstår vi bättre hur Platons filosofi vände sig starkt mot sofisterna som förfäktade att praktiskt resultat var viktigare än sanningssökande. För Platon är det uppenbart att sofisterna inte har lämnat skuggorna. Självklart, enligt Platon, finns det objektiv sanning.

Platon var inte bara irriterad på sofisterna utan tappade även tilltron till det athenska demokratiska samhälle som år 399 före vår tideräkning dömde hans lärare Sokrates till döden för att ha spritt irrläror. Platon ansåg att endast en obildad pöbel, kanske utbildad av sofisterna, kunde ha dömt en så magnifik man som Sokrates till döden. Personer som skulle ha insikt i sanningens och det godas idéer skulle aldrig ha tagit ett sådant beslut. Han ville att de kompetenta skulle styra samhället, inte kreti och pleti.

I dag skulle man nog säga att Platon var elitist. Ett steg i Platons förändringsprojekt var att starta en akademi – en skola som försåg framtidens elit med gratis utbildning.

Hur skulle detta idealsamhälle se ut? Vilken typ av etik skulle krävas för att skapa Platons drömsamhälle? Platon beskriver i Staten den typ av politik och etik som ett samhälle bör byggas på.

Hans tankar för samhällsnivån respektive den individuella nivån var nästan identiska. Han menade att man varken kan eller bör skilja för mycket på etik (hur min själ eller mitt liv ska organiseras) och politik (hur samhället ska organiseras). Låt oss först se på samhället och sedan på individen.

Samhället skulle enligt Platon vara organiserat i tre hierarkiska lager som skulle styras av olika samhällsklasser som innehade olika dygder (på grekiska arete). Här läggs grunden för den dygd­ etik som Platons elev Aristoteles (se nedan) skulle bygga vidare på. I det översta lagret finns filosoferna som har en god insikt om idévärlden. Filosoferna ska vara visa (inneha dygden sofia) och ta visa beslut. I följande samhällsskikt finns väktarna. Dessa ska 20

D E L I . etikens historia

Begreppbart Etik.indd 20

11-03-28 14.14.06

skydda samhället från interna och externa fiender – likt vår polis och militär. Deras dygd är modet (andreia). De ska utföra de order som de får av filosoferna utan att vara rädda om sitt eget liv. Under detta samhällsskikt finns det tredje – resten av människorna, eller folket. Folket har ingen insikt i idévärlden, de har vant sig vid det halvliv som finns bland skuggorna. Därför har dessa människor ingen rätt att agera enligt eget välbefinnande.

Snarare ska dessa människor följa ledarnas order. I Platons samhälle ska folket odla dygden återhållsamhet (sofrosyne) för att kunna underordna sig det samhälleliga. Men förutom dessa tre dygder är dygden dikaiosyne – rättvisa eller det rätta – mycket viktig. Rättvisa är att samhället ska vara organiserat på ovanstående sätt. Hur man ska handla beror på vem man är. Filosofer är och ska vara visa, väktare är och ska vara modiga, folket är kanske inte, men ska åtminstone försöka vara, återhållsamma. Här ser vi att våra individuella drifter måste underordnas samhället – och det är inte ett samhälle som är skapat av oss alla, utan ett samhälle uppbyggt av filosoferna. Även själen är organiserad i tre lager som är identiska med de tre klasser som finns i Platons idealsamhälle. I det översta lagret finns den visa delen av själen (hos vissa, inte hos alla). Den har tillgång till idévärlden, kan skilja det sanna från det falska och tar visa beslut. Nästa lager av själen är den aktiva delen. Den utför med mod det som den rationella själen har bestämt. Den nedersta delen av själen är den del av oss som hela tiden vill olika saker (den appetitiva delen). När du känner för att vräka i dig godsaker, skrika högt på offentlig plats, sparka sönder den buss som du precis missade, vet du nu vilken del av själen som är aktiv (i alla fall om man får tro Platon). Men precis som folket måste vara återhållsamt måste också denna själsdel kontrollera och underordna sig själv.

Såväl Platons politik som hans etik handlar om att ha ett överordnande skikt som har insikt i idévärlden och som rationellt styr utefter denna insikt. Förutom detta krävs egentligen antiken

Begreppbart Etik.indd 21

21

11-03-28 14.14.06

ett stödskikt – väktarna eller den aktiva själen. Den nedersta delen av samhället och själen ger Platon inte mycket för. Men det som är viktigast är just organisationen: varje sak ska vara på rätt plats – eller, med andra ord, det ska vara rätt. Detta är grunden för den dygdetik som Aristoteles ska utveckla vidare.

Platon är en tänkare som vill förändra. Han vet att många personer i samhället drivs av den appetitiva delen av själen, men han vill inte att det ska vara så. Dessutom vet han att samhället just nu kanske är organiserat av klåpare, men han vill inte att det ska vara så. Platon visar här att etik kan vara något samhällskritiskt. Samtidigt är Platons samhälle elitistiskt på ett sätt som många i Sverige inte gillar. Platon hade själv erfarit att man inte kan organisera ett samhälle där alla ska vara med och bestämma – Sokrates död var symbolen för detta misslyckande. Men vi svenskar är nog precis lika säkra på motsatsen. Vi måste alla vara med och bestämma, annars kan ett samhälle inte fungera. Även om Platons samhällsstruktur kan verka mycket elitistisk innehåller den vissa demokratiska element. Platon talar i Staten (bok V) om hur kvinnors själar är uppbyggda på samma sätt som hos män och att det absolut bör finnas kvinnliga väktare.

Kvinnor som har kapacitet att bli väktare ska inte behöva fylla de vanliga funktionerna som grekisk kvinna – det vill säga barnafödande och barnuppfostran. Om det kan finnas kvinn­liga filosofer lämnas osagt, men något principiellt hinder redovisar inte Platon. I och med den kostnadsfria skolningen öppnas också möjligheter för utbildning upp även för dem som inte är rika.

Hos Platon har många efterföljare hämtat inspiration.

Aristoteles dygdiga leverne Ett tongivande synsätt på etik har sin grund i tanken att ”goda människor gör goda gärningar”. En god människa handlar inte för sin egen vinning, utan för att något är gott. Denna goda människa har också kunskap om sina handlingar och om vad 22

D E L I . etikens historia

Begreppbart Etik.indd 22

11-03-28 14.14.06

som behövs för att göra det goda. Att vara god och göra rätt är inte något som sker med automatik, utan det måste man öva på.

Genom att handla enligt våra övertygelser formas och danas en bättre karaktär i oss.

Den etik som härstammar från Aristoteles (384–322 fvt) brukar kallas dygdetik och är en av de tre centrala etiska teorier som alla introduktionsböcker om etik innehåller (de andra två är utilitarism och pliktetik, se Bentham och Kant nedan). I den föregående delen har vi sett att dygder spelade en mycket viktig roll även i Platons formuleringar av hur ett samhälle eller en själ bör vara organiserad. Man kan kanske säga att Aristoteles utvecklade Platons dygdetiska embryo till en mer fullfjädrad etisk teori.

Aristoteles skrev texter om bland annat biologi, fysik, kosmologi, logik, retorik, etik och politik. Jämfört med vår tids tänkare är Aristoteles mycket bred. I denna breda textmassa vill vi dock peka på en central poäng: att Aristoteles etik såväl som hans biologi och fysik är teleologisk. Allting har alltså en funktion, och att något är bra eller gott handlar om hur väl det uppfyller sin funktion. När vi säger att en kniv är bra menar vi att den skär bra.

När vi säger att en skräddare är bra menar vi att hon är bra på att sy och reparera kläder. Men vad menar vi när vi säger att en människa är bra, eller god?

Aristoteles menar att människans funktion är att med den rationella delen av själen praktisera dygder, det vill säga utföra dygdiga handlingar. På svenska skulle man kunna säga att man ska göra det goda, veta varför man gör det, och ha kunskap om hur man gör det. Genom att göra detta når människan sitt mål, att få eudaimonia, vilket är grekiska och betyder lycka eller tillfredsställelse. Ibland ses detta bara som ett sätt att säga ”leva väl”, eller ”leva ett etiskt gott liv” utan djupare innebörd. Ibland översätts detta ord med lycka, men det kan även betyda att man innehar det som ger lycka. Det finns till exempel textavsnitt i grekiska skrifter som säger att en lycklig person är lycklig även om han är spetsad på en påle. Det stämmer ju inte överens med antiken

Begreppbart Etik.indd 23

23

11-03-28 14.14.06

vår tolkning av lyckobegreppet. Möjligtvis kan man översätta det med att vara framgångsrik eller lyckad – om nu detta begrepp i dag inte är alltför sammankopplat med näringslivet. Eudaimonia handlar därmed inte bara om en upplevd lycka, utan också om en mer objektiv lycka – något som kan beskådas från annat håll.

Det är också uppenbart att lycka inte kan komma av vilka aktiviteter som helst, eudaimonia är moraliskt god lycka.

Eudaimonia är människans mål. För att nå eudaimonia måste man praktisera dygder, det vill säga genom att göra gott så når man eudaimonia. Men eudaimonia är inte skilt från dygderna. Att handla dygdigt är snarare en del av eudaimonia. Och hur handlar man dygdigt? Hur praktiserar man dygderna? Här kommer den gyllene medelvägen in. Kanske passar den gyllene medel­vägen bra ihop med vårt svenska lagom?

Det finns två olika typer av dygder: moraliska och intellektuella. Låt oss se på de moraliska först. Många av Aristoteles dygder ligger mellan två poler, som en gyllene medelväg mellan två ytterligheter. När det gäller dygden mod känner vi nog alla någon som är för feg, men också några som är för modiga.

En person som är för feg vågar inte säga till när hon själv, eller någon nära, blir felaktigt behandlad. En som är för modig kanske försöker stoppa ett bråk mellan två gäng berusade fotbollssupportrar. Rättvisa ligger mellan att behandla orättvist och att bli behandlad orättvist, något som kanske är lite svårare att ta till sig. Sanning är en dygd. Vänskap är också en central dygd. Med vänskap menar inte Aristoteles att vara kompis med någon, utan att två personer känner ett starkt band mellan sig, att de har ett gemensamt mål och att de har något som de båda bryr sig om.

Frikostighet, stolthet, snällhet, charm, återhållsamhet (när det gäller njutning) är namn på andra dygder. Alla dessa är moraliska dygder, eller karaktärsdrag.

Men att handla dygdigt är inte tillräckligt för att uppnå eudaimonia. Många av våra handlingar är omedvetna – vi reflekterar helt enkelt inte kring dem. Dessa dygder kan kallas vanor – vi 24

D E L I . etikens historia

Begreppbart Etik.indd 24

11-03-28 14.14.06

bara gör på ett visst sätt. Aristoteles menade att dessa vanor var viktiga men inte tillräckliga för ett beteende enligt dygderna. Vi måste också veta varför vi gör på olika sätt. Handlingar ska ske kata ton orthon logon – enligt rätt tankesätt. Här stöter vi på de intellektuella dygderna. Bland de intellektuella dygderna finner vi visdom (sofia), kunskap om världen (episteme) och hantverkskunskap (techne). Men den allra viktigaste intellektuella dygden för moraliskt gott handlande är fronesis. Det översätts ofta med ”praktisk kunskap”, att veta hur man ska göra det rätta, ”omdömeskraft” i enskilda fall, att veta vad som är rätt i olika situationer. Det är en dygd som medierar mellan det universella och det partikulära. En annan del av praktisk kunskap är förmågan att se vilka aspekter av en situation som är av moralisk vikt.

För att kunna handla dygdigt krävs alltså ett intellekt. Förnuft och god handling går hand i hand. Varför krävs en intellek­tuell dygd för ett moraliskt gott liv? I dagens samhälle hör man ofta hur någon är naivt god (och därmed blåögd), eller lycklig för att han är okunnig om världen. Aristoteles skulle aldrig säga att denna person var vare sig god eller lycklig (som eudaimonia).

Det finns lika många dumma men goda män som det finns fyrkantiga cirklar, det vill säga inga. Hos Aristoteles är de intellektuella och de moraliska dygderna starkt relaterade. Vissa barn och ungdomar, eller enligt Aristoteles andra moraliskt icke fullt mogna människor, kanske vill göra gott, men vet inte hur de ska göra det. De kanske lyckas göra gott en gång, men misslyckas nästa gång. De har förmodligen inte tillräcklig intellektuell kunskap för att leva ett moraliskt gott liv.

De praktiska dygderna, som mod, uppkommer genom upprepad praktisk träning och vanemönster, medan de intellektuella dygderna, såsom visdom och praktisk kunskap, är dygder som man måste studera med lärare. Precis som Platon ansåg Aristoteles att det var ett mödosamt projekt att nå eudaimonia.

Det krävs träning och livserfarenhet. En människas karaktär kan bli starkare genom träning, men också förfalla. Eudaimonia är antiken

Begreppbart Etik.indd 25

25

11-03-28 14.14.06

inte något man har eller inte har, utan något man under livet strävar efter. På så sätt är Aristoteles etik frigörande i förhållande till Platons, där man kanske snabbt blir ansedd som en av samhällsklasserna, med dess föreskrivna dygder.

Vi vill avsluta med en iakttagelse, som visar på den elitism som präglade de grekiska tänkarna. Aristoteles menar att vi inte kan få eudaimonia om vi inte lever i materiell välmåga. Han säger att de fula, de fattiga och de som har drabbats av en livskris – en när och kär som har gått bort – sällan får eudaimonia. Det är bättre att ha fötts in i en god familj, vara vacker och ha välartade barn. Aristoteles menar dock att de här materiella sakerna är en fråga om tur och slump – och ja, Aristoteles hade turen att vara rik.

Mot medeltiden! Epikurism och stoicism Vi har nu sett prov på tre olika men relaterade typer av etiska sy­ stem från antikens Grekland. Även om vi har redogjort för dem, från sofisterna till Aristoteles, innebär inte detta att Aristoteles etik blev den dominerande i slutet av antiken. Snarare levde alla dessa typer av etik kvar under senare delen av antiken, och vi menar att de fortfarande lever i dag. Om man ska sammanfatta de tre traditionerna kan man säga att sofisterna är relativister, att Platon absolut är av motsatt uppfattning och att Aristoteles etik, som ju bygger mycket på tanken om medelvägen, kan sägas vara något slags medelväg mellan dessa båda, en medelväg mellan det universella och det partikulära. Sofisterna serverar en quick-fix på etikens problem, medan etiken för både Platon och Aristoteles är en mödosam process. I Platons fall handlar det om hård utbildning och i Aristoteles fall om ett aktivt praktiserande av dygder under vägledning. Både Platon och Aristoteles tar aktivt avstånd från egoism, kärleken till pengar, eller andra materiella mål. Alla pengar i världen kan kanske leda till något slags lycka, men aldrig den moraliskt goda lyckan. Etik är därmed en livsstil som tar avstånd från det materiella.

26

D E L I . etikens historia

Begreppbart Etik.indd 26

11-03-28 14.14.06

Platonskt tänkande har inspirerat många olika former av moralfilosofi, inte minst dem som skulle komma att växa fram i kristna och muslimska sammanhang. Vi återkommer till detta längre fram. Aristoteles dyker upp i medeltiden i kyrklig kontext, och i akademin har han framför allt gjort comeback med stormsteg från 1980-talet och framåt. Och sofister finns det väl överallt i samhället?

Antikens påverkan på vår etiska förståelse slutar förstås inte med dessa tänkare. Under de cirka sjuhundra år som gick från Aristoteles död till medeltidens tänkta början förekom förstås också etiskt tänkande i olika former. Av dessa vill vi rikta uppmärksamhet mot epikurismen och stoicismen.

Någon generation efter Aristoteles död föddes Epikuros (341–271 fvt). Han var helt fokuserad på att hitta vägar till ett eget välbefinnande. Devisen för det tänkande som han lade grunden för var ”Njut! – men med förnuft”. Målet var eudaimonia, och denna kunde uppnås om man undvek lidande och maximerade lyckan och njutningen. Det enda vi kan vara säkra på är nämligen vår egen fysiskt förankrade vällust, och därför ska denna vara målet för vårt handlande.

Eftersom också kvinnor och slavar kan känna vällust så var de också välkomna i gemenskapen av livsnjutare. Men det handlar inte om okontrollerad njutning i stunden, utan om en kalkylerad lust. Långsiktig lycka får du i den ”lilla världen”, med goda vänner, samtal, god mat och vin. Epikuros var därmed skeptisk till samhälleligt och politiskt engagemang som inte låg nära den fysiskt förankrade vällusten. Att dra sig tillbaka till sin trädgård är bättre, enligt honom.

Epikurismen fick av naturliga skäl inget brett politiskt inflytande. Det är svårt att frigöra sig från tanken att det liv som epikuréerna förordade i första hand passade dem som hade en förmögenhet och inte behövde bekymra sig om vardagligt slit för mat och kläder att sätta på kroppen.

På många sätt var det precis tvärtom med stoicismen. För antiken

Begreppbart Etik.indd 27

27

11-03-28 14.14.06

stoikerna var det snarare betydelsefullt att göra sig oberoende av det som utifrån kunde påverka den egna behärskningen. En oberördhet eller ”ett stoiskt lugn” i förhållande till omvärlden ansågs vara det idealiska. Influenserna från Platon är tydliga i betoningen av en högre verklighet i vilken ett högre lugn kan sökas. Den egna njutningen och sinnesrörelserna är alldeles för osäkra – i stället ska man sträva efter ett inre lugn.

Hos stoikerna finns också en av de tidigaste utformningarna av naturrättstanken. Det betyder att i världen finns en naturlig lag som dömer alla människor lika, oavsett vilket samhälle de tillhör. Stoikerna menade att etiken vilade på ett universellt förnuft som var gemensamt för alla människor. Enligt naturrättstanken har alla människor i kraft av sin förmåga att vara rationell ett högt och lika värde. Tydligast blir detta tänkande hos Cicero (106–43 fvt), Seneca (4 fvt–65) och Marcus Aurelius (121– 180). Motsatsen till naturrätten är positiva lagar, som är skapade av olika samhällen, till exempel Athen, Rom, Sverige. Idén om en lag som finns i naturen, en lag för alla, växer sig starkare under senare delen av medeltiden.

På så sätt föregriper stoikerna, och i viss mån epikuréerna, ett tänkande kring etik som är frikopplat från samhället. Hur vi ska vara som människor är inte med nödvändighet kopplat till det samhälle vi lever i. I stället ska vi ta oss själva som utgångspunkt.

Det är våra egna sinnesrörelser, vårt eget oberoende tänkande, som hamnar i centrum.

Medeltiden År 146 före vår tideräkning invaderade Rom Grekland, och detta var ett viktigt tecken på romarrikets makt. Från att ha varit en viktig filosofi i senantiken blev stoicismen en inflytelserik filosofi även i romarriket. Romarriket präglades dock av en mångfald olika skolbildningar och filosofier. Motsättningarna inom imperiet blev större, och i takt med att framgångarna minskade så ökade också de interna motsättningarna.

28

D E L I . etikens historia

Begreppbart Etik.indd 28

11-03-28 14.14.07

Ett av de sista försöken att ena romarriket kring en gemensam ideologi gjordes av kejsar Konstantin (272–337), som år 313 gjorde kristendomen laglig och lade grundstenen för att den senare blev statsreligion i hela romarriket år 391. Det var också ungefär då som det som senare skulle komma att kallas medel­ tiden inleddes.

I det här avsnittet ska vi beskriva de etiska teorier som uppstod under medeltiden, och vi kommer att lägga tyngden på att beskriva kristen etik, vars inflytande under medeltiden var stor. Men vi ska också visa på den betydelse som några arabiska och muslimska tänkare hade för att antika texter, inte minst Aristoteles, kom att uppmärksammas igen.

Såväl kristen tro som kristen etik tar sin utgångspunkt i den man som gett upphov till vår tideräkning: Jesus. Vad denne man egentligen sade och menade i moraliska frågor är det dock inte helt lätt att slå fast. Därför har kristen etik, liksom kristendom i allmänhet, präglats av en mångfald olika traditioner. Oavsett vilken roll man tillmäter kristen tro och etik i dag så har den haft ett stort inflytande på det etiska tänkande som ägt rum från vår tideräknings början och fram till våra dagar.

I samband med att kristendomen gjordes till statsreligion började också på allvar formandet av den institutionaliserade kyrkan. Tidigare handlade det om relativt självständiga församlingar, men nu formades på allvar ett starkt hierarkiskt centrum som kom att bli den mest inflytelserika organisationen under hela medeltiden i Europa. Påven var under perioder mäktigare, både andligt och världsligt, än något statsöverhuvud och förfogade över enorma tillgångar.

Denna maktbas vilade inte minst på föreställningar om himmel och helvete. Den som är kristen kommer i bästa fall till paradiset och de andra kommer till helvetet. Den som kommer till paradiset får evigt liv. Detta kan förefalla klart och tydligt, men en del frågor väcks. Om Gud är god och allsmäktig och har skapat alla människor, varför kan då bara vissa uppnå frälsning och medeltiden

Begreppbart Etik.indd 29

29

11-03-28 14.14.07

evigt liv? Hur ska vi veta om vi får frälsning eller hamnar i helvetet? Ett vanligt sätt att angripa dessa problem under medeltiden var att hävda någon form av predestinationslära. Enligt en sådan lära har Gud utvalt vissa till evigt liv och andra till att hamna i helvetet. Det är nog ingen överdrift att påstå att människors rädsla för helvetet spelade en stor roll under medeltiden.

Förutom mer vardagliga förhållningssätt till etik, som centrerades kring himmel och helvete, fanns det en del kristna tänkare som på ett mer teoretiskt plan försökte sammanföra tidigare etiska resonemang med den kristna tron. Kristna tänkare har på olika sätt inspirerats av Platon och Aristoteles och även anpassat deras läror för att de ska passa den kristna tron. Platon och Aristoteles bidrog till formandet av två stora riktningar inom kristen etik. Det finns så klart ett stort antal inflytelserika tänkare inom kristen etik, men för att inte förvirra i onödan har vi valt två mycket inflytelserika teologer som diskuterat mer filosofiska problem kring etiken, till exempel: Kan ondska finnas om Gud finns? Vill Gud det goda för att det är gott eller är det goda gott för att Gud vill det? Den förste vi ska redogöra för är Augustinus och den andre är Thomas av Aquino.

Augustinus Den mest inflytelserike teologen under kristendomens första tusen år var Augustinus (354–430). Han var en av många så kallade kyrkofäder som tolkade Bibeln men med hjälp av antik filosofi, inte minst Platon.

Kristna teologer hade länge tänkt att Jesus skulle komma tillbaka till jorden en andra gång ganska snart efter hans död på korset. Då Augustinus levde hade det gått över trehundra år sedan Jesus dog och det började bli jobbigt att vänta. Dock fanns de eskatologiska dragen kvar – att vi lever i de yttersta tiderna, att vi är speciella och har något att ge till världen. Men Augustinus menade inte att de eskatologiska dragen handlade om att Jesus 30

D E L I . etikens historia

Begreppbart Etik.indd 30

11-03-28 14.14.07

snart skulle komma tillbaka, utan att vi skulle skapa en gudsstat.

I stället för att vi skulle vänta på Jesus skulle kristendomens tusenåriga rike börja nu. Den kristna världen är något vi själva kan skapa, menade Augustinus. Teologin kom att bli mer män­nisko­ centre­rad och tidsuppfattningen blev mer linjär. Utmaningen för Augustinus var att knyta kristendomen till en samhällelig, politisk kontext utan att alltför intimt sammankopplas med det romerska rikets pågående nedgång och förestående fall. Det här var kontexten för Augustinus tänkande.

Enligt Augustinus finns det bara en verklig kraft i tillvaron och det är den kraft som utgår från den goda Guden. Men hur kan han då lösa ondskans problem, det vill säga att det finns ondska? Det är på grund av människans fria vilja som ondska finns.

Men varför vill människor ont? Precis som andra tidiga kristna tänkare poängterade Augustinus att vi av Gud fått ett samvete som gör att vi kan skilja gott från ont. Varje person vet alltså, rent intellektuellt, vad rätt handlande är, men detta är inte tillräckligt för ett etiskt handlande. Kunskap är inte tillräckligt, utan det krävs vilja för etiskt handlande. Till exempel kan en människas vilja, i stället för att sträva mot Gud, sträva mot materiella ting, såsom pengar. Då har viljan ”fastnat” vid materiella ting och tror (felaktigt) att dessa har ett högre värde än Gud. Grunden till människans oförmåga att, trots en fri vilja, leva ett gott liv är enligt Augustinus knutet till den ursprungliga synd som Adam begick då han åt av kunskapens frukt. I och med denna överloppshandling är mänskligheten präglad av arvsynd och förtappad. Det är alltså fri vilja plus arvsynd som är svaret på ondskans problem.

Människan är således dömd till synd och förtappelse och måste förlita sig på Guds nåd. För att få människor att rikta sin själ mot det goda krävs Guds hjälp. Augustinus Gud hjälper gärna till. Guds godhet lyser igenom varje människas själ och det är detta som gör att varje människa blir helt bedårad av Guds fullkomlighet och strävar efter att förenas med honom. medeltiden

Begreppbart Etik.indd 31

31

11-03-28 14.14.07

Andra aktuella titlar i serien är:

BeGreppbart

Tomas Brytting, docent, Ersta Sköndal högskola

BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt.

Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Kapital

Konsumtion

Mikael Stigendal

Jacob Östberg & Lars Kaijser

BeGreppBart

Etik

BeGreppBart

Ansvar Maria Grafström, Pauline Göthberg & Karolina Windell

BeGreppBart

Identitet Nils Hammarén & Thomas Johansson

BeGreppBart

Thomas Taro Lennerfors är associate professor vid Handelshögskolan på Meiji University i Tokyo. Han forskar och undervisar i gränssnittet mellan etik, ekonomi, teknik och kultur.

Att skriva en översikt om tusentals år av spretigt och svårtolkat etiskt tänkande är svårt. Men författarna lyckas hålla ett både stringent och personligt tonfall som håller ihop materialet och håller mig kvar som läsare. Muslimska och asiatiska utblickar tillför nya perspektiv. Likaså att zooma ut från det strikt individuella till politisk filosofi och globaliseringsteorier. Då och då måste en sådan här sammanställning göras och den här gången känns det förvånansvärt modernt. En bra kombination av en etisk uppslagsbok och en moralisk uppmaning i vår tid.

Dan-Erik Andersson & Thomas Taro Lennerfors

Erkännande: Carl-Göran Heidegren Retorik: Mikael Holmgren Caicedo BeGreppbart

Dan-Erik Andersson är universitetslektor i Mänskliga rättigheter och forskare vid Centrum för Mellanösternstudier, Lunds universitet.

Dan-Erik Andersson & Thomas Taro Lennerfors

handlar om gott och ont, om rätt och fel. Utifrån tre utgångspunkter – gränsöverskridande, mångfald och ambivalens – presenteras och diskuteras vad som har gjorts och vad man kan göra med etikbegreppet. Författarna föreslår ett synsätt där framtidens etik utformas i spänningsfältet mellan Jag! Du! och Allt!

Etik

Etik

Kommunikation: André Jansson Queer: Martin Berg & Jan Wickman Organisering: Lars Strannegård & Ulla Eriksson-Zetterquist Kunskap: Mats Benner & Sven Widmalm Makt: Mats Börjesson & Alf Rehn Ledarskap: Stefan Sveningsson & Mats Alvesson Etnicitet: Hanna Wikström Historia: Peter Aronsson

Best.nr 47-09563-6

Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se/begreppbart

Tryck.nr 47-09563-6-00

UTFORSKANDE. F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.

Etik - omslag.indd 1

11-03-30 08.35.44