Andra aktuella titlar i serien är:
BeGreppBart
Retorik Mikael Holmgren Caicedo
BeGreppBart
Etnicitet
Makt Mats Börjesson & Alf Rehn
Hanna Wikström
BeGreppbart
Kommunikation
Carl-Göran Heidegren
André Jansson
BeGreppBart
Erkännande
BeGreppBart
”Wikström lotsar läsaren genom begreppets historia och relaterar etnicitet till både diskussionen om det mångkulturella samhället och samtida postkolonial teoribildning. Boken är en omistlig guide – hon ger oss såväl karta som kompass och navigerar sina läsare på ett sätt som gör hela denna diskussion beGreppbar.”
BeGreppbart
Hanna Wikström är verksam som lektor på institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Hon har tidigare skrivit ”(O)möjliga positioner. Familjer från Iran & postkoloniala reflektioner”.
Hanna Wiksröm
är ett mångfacetterat och laddat begrepp i en värld som blir alltmer blandad samtidigt som behovet av kategorisering synes öka. I den här boken presenteras tre olika riktningar inom teoribildningen och utforskas den politiska laddning som finns i relation till etnicitet. Läsaren får därmed redskap att både ifrågasätta och se konsekvenserna av de olika förhållningssätten.
BeGreppbart är en serie introducerande böcker om centrala samhällsvetenskapliga begrepp.
Etnicitet
Etnicitet
Ove Sernhede, professor i socialt arbete, Göteborgs universitet
Identitet Nils Hammarén & Thomas Johansson
BeGreppBart
BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.
Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se/begreppbart Best.nr 47-08898-0
Tryck.nr 47-08898-0-00
UTFORSKANDE. F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.
Etnicitet - omslag.indd 1
09-05-05 10.36.10
Etnicitet ISBN 978-91-47-08898-0 © 2009 Hanna Wikström och Liber AB Redaktörer: Anders Abrahamsson & Åsa Sterner Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander
Upplaga 1:1 Sättning: LundaText AB Typsnitt: Adobe Garamond Pro och Euphemia UCAS Tryck: Elanders, Ungern 2009
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
Begreppbart etnicitet.indd 2
09-05-11 08.58.12
BeGreppbart BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.
Aktuella titlar På www.liber.se/begreppbart kan du läsa mer om övriga redan utgivna titlar i BeGreppbart-serien.
Kommande titlar Bli först med det senaste! Anmäl dig till Libers nyhetsbrev för Högskole- och fortbildningslitteratur (välj Företagsekonomi och/ eller Sociologi) och du får löpande information om nya och kommande titlar. Du anmäler dig på: www.liber.se (klicka på Nyhetsbrev längst ner på sidan)
Kontaktpersoner Serieredaktörer Mats Börjesson, professor i sociologi vid Mälardalens högskola mats.borjesson@mdh.se Alf Rehn, professor i företagsekonomi vid Åbo Akademi alfrehn@mac.com
Ansvariga förläggare Ola Håkansson, Liber ola.hakansson@liber.se Peter Söderholm, Liber peter.soderholm@liber.se
Begreppbart etnicitet.indd 3
09-05-05 10.30.26
Innehåll Tänk dig … 7 Del I. Historik och perspektiv 25
Begreppets historia 25 Etnicitet och kultur 29 Etnicitet och ras 39 Etnicitet och klass 43 Socialantropologi: Barth och Jenkins 45 Sociologi: Från Du Bois till Simmels främling 49 Kulturstudier: Hall och nya etniciteter 54 Del II. Det postkoloniala fältet och det mångkulturella samhället 59
Det postkoloniala som begrepp och fält 61 Tid och rum 66 Strategiska, utspridda och flytande identiteter 74 Feminism och intersektionalitet 78 Orientalism och occidentalism 81 Det tredje rummet 83 Perspektiv på det mångkulturella samhället 86 Is multiculturalism bad for women? Tre svar 90 Det mångkulturella samhällets paradoxer 96 Avslutning: Vad är rasism? 107
Noter 119 Referenser 120 Register 126
5
Begreppbart etnicitet.indd 5
09-05-05 10.30.26
Tänk dig …
Tänk dig att du ska försöka kategorisera familjen Anhar, Herman, Sarina och Max utifrån deras ursprung. Anhar är född i Kampala, Uganda. Hennes föräldrar är fjärde generationens immigranter – ursprungligen kommer släkten från Gujarat i Indien. När Anhar var tre år gammal flyttade hon med sin familj till London efter att Ugandas diktator Idi Amin kastat ut alla av ”icke-afrikanskt ursprung”. Anhars föräldrar, som driver ett litet familjeägt företag, kallar sig muslimer. Familjen ser för en betraktare ”indisk” ut. När Anhar genom sitt arbete på Emirates Airlines befann sig i Dubai träffade hon Herman och blev förälskad. Herman arbetade som discjockey på ett av de femstjärniga hotellen i Dubai och är uppväxt i norra Sverige. Han är ”åttondels samisk”. I vuxen ålder skolade Hermans mamma om sig från psykolog till präst och arbetar inom Svenska kyrkan; familjen i övrigt är inte religiös. En syster är bosatt i New York och familjen har släkt i Paris. Hermans familj ser för en betraktare ”svensk” ut. När Anhar och Herman skulle gifta sig genomgick de fyra olika ceremonier (av vilka jag bevittnade två) för att tillfredsställa både släkt, familj, lagstiftning i England och Sverige och sina egna önske mål. På en av ceremonierna i London hade Anhar hennasmycka de händer och en vacker guldgul sari. På en av ceremonierna i en sommarstuga i norra Sverige hade hon vit bröllopsklänning och vita blommor i sitt svarta hår. Hermans mamma var av Herman strikt ålagd att inte blanda in Gud under ceremonin, men gjorde detta ändå. Inför en annan av ceremonierna konverterade Herman till islam och bar en vit guldsmyckad hatt. Han och Anhar berättar skrattande att han sedan gick hem och ”duschade av sig” det hela. Efter vigslarna kom den nybildade familjen en period att bo i London där båda arbetade, för att sedan flytta till norra Sverige. I Sverige föddes barnen Sarina och Max. Under barnens uppväxt har det talats både engelska, svenska, gujarati och några ord swa7
Begreppbart etnicitet.indd 7
09-05-05 10.30.27
hili i familjen. Då Anhar hade svårt att hitta ett tillfredsställande arbete flyttade familjen först till Stockholm och sedan till Singapore där Herman blivit erbjuden ett attraktivt arbete. Dottern Sarina går i singaporiansk skola där man talar engelska men även får lära sig mandarin (eftersom en majoritet av befolkningen i Singapore har kinesiskt ursprung), och på samma sätt ser det ut på sonen Max dagis. I Sarinas skola går barn från mer än trettio länder och ett stort antal religioner finns representerade. Detta speglar i sin tur landets blandade sammansättning med människor av kinesiskt, malajiskt, indiskt, arabiskt, judiskt, thailändskt, japanskt och europeiskt ursprung. Singapore som samhälle är etniskt och religiöst pluralistiskt, något som landet delar med många andra länder världen över. I Sverige har invandring skett sedan nationalstatens begynnelse, och sedan andra världskriget har den varit mycket omfattande. Efter hårt politiskt arbete har till exempel samer och romer fått officiell ställning som minoritetsbefolkningar vid sidan av majoritetsbefolkningen i Sverige. I Iran, Irak och Turkiet finns minoritetsgruppen kurder med krav på självstyre, och runtom i världen pågår konflikter som inte sällan kallas ”etniska” i media. Ökade kontakter mellan skilda områden, i och med att vi lever i en globaliserad värld, har fört fram frågor om ursprung och tillhörighet som allt viktigare. Och här kan vi med en gång se två motsatta händelseförlopp: samtidigt som världen blir alltmer blandad tycks behovet av olika former av kategorisering öka. Detta handlar i grunden om processer av inkludering och exkludering, vem som får höra till och under vilka förutsättningar det i så fall ska ske. I romanen Kalla det vad fan du vill från 2005 beskriver Marjaneh Bakhtiari hur sådana inkluderings- och exkluderingsprocesser kan te sig för en familj som migrerat från Iran till Sverige. Just i det ögonblicket, då /…/ Panthea och Amir satt som förlamade i köket, hade något för en gångs skull inträffat som i framtiden skulle visa sig bli en återkommande ”situation”. Något som inte skulle vara nytt, utan till och med väntat. Dom hade, även om dom inte var medvetna om det just då, slutat vara utvandrare och blivit invandrare. Och att vara invandrare, det vet vi alla, icke-invandrare som invandrare, nysvensk som gammalsvensk, att vara invandrare är lika
8
TÄ N K D I G …
Begreppbart etnicitet.indd 8
09-05-05 10.30.27
med att ha och/eller vara problem. Nu var dom inte längre familjen Irandoust. Nej, nu var dom en familj med en annan kultur. Med andra traditioner och andra värderingar. Men det här med främlingskap är inget som händer plötsligt. Nej, nej. Det händer pö om pö. En liten händelse här, ett litet missförstånd där, och en hel del irriterade miner lite varstans. Inget märkvärdigt. Bara små gulliga händelser som nästan blir rutin efter ett tag; att bli förödmjukad på tusen små vardagliga sätt. Sött. Och där har vi främlingskapet … (Bakhtiari 2005, s. 34).
Bakhtiaris roman tillkom som en kommentar till den mediala debatten om invandrare som hon följt under ett antal år. I en intervju under bokmässan i Göteborg 2005 säger hon: ”Det blev så mycket debatter om mångfald att det till slut blev komiskt och förvirrande.” Hon fortsätter: ”Jag förstår att man måste ha begrepp för att diskutera men det kan kännas som om man fastnar i det. Ibland undrar man hur mycket som ska förklaras och hur mycket som ska konstrueras.” Bakhtiari blev till slut så trött på alla svensk- och invandrarstereotyper i mediedebatten att hon beslöt sig för att skriva en bok som byggde på just dessa schabloner. I romanen har hon valt att överdriva de bilder hon sett i media: ”Mina karaktärer vältrar sig på sätt och vis i de här begreppen, de försöker förstå eller vara dem.” Romanen handlar därmed inte nödvändigtvis om ”invandrarfamiljer”, utan framför allt om de föreställningar som finns om ”invandrarfamiljer” i Sverige. Detta är ett exempel på en diskussion som har med kategorisering, inkludering, exkludering, likhet och olikhet att göra. Det ovan beskrivna ingår också i en debatt om etnisk kategorisering som problematisk, eller i alla fall inte som helt oproblematisk. De som vill problematisera kategorisering utifrån etnicitet (det vill säga människors envisa sökande efter vem någon egentligen är och var de egentligen kommer ifrån) menar att etnicitet inte nödvändigtvis har med hur någon är att göra. I stället menar man att etnicitet har att göra med social inlärning och med bilderna av hur denne någon är. Etnicitet ses här inte som något i sig självt och inte som en medfödd egenskap. Snarare menar man att etniska egenskaper framställs med hänvisning till en persons eller grupps nationella ursprung på ett förenklat sätt och ofta utan att de berörda själva TÄ N K D I G …
Begreppbart etnicitet.indd 9
9
09-05-05 10.30.27
fått ett ord med i leken. Denna problematisering av etnisk katego risering innebär också att man sätter etnicitet i relation till makt, det vill säga man frågar sig vem som har rätt att uttala sig om någon annan(s etniska särart). Etnicitet som egenskap, som något socialt inlärt eller som något som formas av andras schablonartade bilder är tre grundläggande sätt att närma sig etnicitet inom forskningen. I boken redogör jag för dessa tre angreppssätt. Men först ska vi se hur begreppet etnicitet kan ta sig uttryck i vardagen.
Etnicitet som vardagsbegrepp ”Etnicitet som vardagsbegrepp” är något av en självmotsägelse. I ett försök att fånga hur man talar om etnicitet i vardagen genom en Internetsökning, framgick att ordet inte är speciellt frekvent använt i vardagligt språkbruk. Den första sida som kom upp efter Wikipedia och susning.nu var ”Sverige mot rasism” (en kunskapsbank tillkommen på initiativ av före detta Integrationsverket och den ideella föreningen Centrum mot rasism). Där definierar man etnicitet som ”identifikation med och känsla av tillhörighet till en grupp som definierar sig själv i kulturella termer”. Etnisk identitet definieras som: ”det sätt på vilket människor definierar och positionerar sig själva i relation till föreställningar kring etnicitet”. Dessa definitioner är tillkomna utifrån forskning på området. Efter att ha uteslutit träffar från olika universitet koncentrerade jag mig på bloggar med begreppet etnicitet (vid söktillfället 57 stycken). En övervägande, för att inte säga överväldigande, andel av bloggförfattarna visar sig vara män. Dominerande för författarnas resonemang och tyckande kring etnicitet är att de görs utifrån akademiska och historiska källor eller lästa kurser på universitetet. Min ringa erfarenhet av bloggande låter mig inte uttala mig om huruvida detta är ovanligt eller vanligt. För mig är det i alla fall slående att sättet att skriva inte skiljer sig särskilt mycket från hur jag själv och mina kolleger på universitetet talar och skriver om etnicitet. Jag är egentligen inte förvånad över detta eftersom etnicitet är ett ungt begrepp inom såväl forskning som det svenska språket. Min erfarenhet är att ordet etnicitet inte används i vardagsspråket (så som till exempel benämningar relaterade till nationell tillhörighet, kultur, invandrare, dis10
TÄ N K D I G …
Begreppbart etnicitet.indd 10
09-05-05 10.30.27
kriminering eller rasism används). Det är först när vi närmar oss det politiska (som sidan ”Sverige mot rasism”) eller det akademiska området som ordet etnicitet tas i anspråk. I de bloggar jag tittat på används ordet etnicitet till övervägande del när man talar om människor som migrerat till Sverige. Man använder också ord som etnisk härkomst och ställer svenskar mot invandrare och grupper som muslimer, somalier eller irakier. Sådant som nämns i anslutning till etnicitet är diskriminering, rasism, reli gion, likhet och olikhet, folkslag, kultur, mångkultur, tidningen Gringo (tuffa förortsgrabbar som fått alltför mycket medial uppmärksamhet enligt bloggens författare), exotisering (vilket en bloggare som ”gillar asiater” blivit anklagad för), förorten, demografi (”Hur påverkar invandrarna befolkningsutvecklingen i Sverige?” med tillhörande tabeller) och ursprung (en blogg har den uppmanande rubriken ”Fråga mig inte varifrån jag kommer!”). Det ska också sägas att inte alla de bloggar som Google kategoriserade efter begreppet etnicitet använde detta ord. På Google inkluderas även begrepp som ”svenskar”, ”svarta”, ”vita”, ”muslimer”, ”rasism” – det vill säga så snart man pratar om något som särskiljer människor med hänvisning till ursprung, nationalitet eller hudfärg klassas detta som ”etnicitet” av Googles sökfunktion. (Eller rättare sagt: Googles sökfunktion synes vara inställd på detta sätt.) Och det kanske är främst detta vi ska kalla den allmänna eller vardagliga betydelsen och användningen av etnicitet: alla former av särskiljning av människor med hänvisning till ursprung, nationalitet, religion, kultur, samt hud- och hårfärg. Och här ingår alltså även tidningen Gringo, förorter, diskriminering och rasism, män som gillar ”asiatiskor” och det irriterade ”Fråga mig inte varifrån jag kommer (en gång till)!” Det är sammantaget en väsentligt vidare användning än de akademiska arbetena skulle gå med på. Vid en sökning på ordet mångkultur (63 bloggar) hårdnar bloggarna i tonen och man kan se såväl inslag av typen ”nu får man inte vara svensk i sitt eget land längre”, som ”sluta göra skillnad på människor!”. Begrepp som kultur är mer svårsökt eftersom kultur kan avse såväl olika konstformer – som dans, måleri eller teater – som bakteriekulturer inom det biologiska området och sådant som anknyter till diskussioner om minoritet/majoritet, ursprung och anTÄ N K D I G …
Begreppbart etnicitet.indd 11
11
09-05-05 10.30.27
norlundahet. Det ironiserande ordet ”kulturberikare” ger 6 200 sökträffar. Det förekommer på främlingsfientliga bloggar och sidor och används i nedsättande syfte om ”invandrare”. Sammanfattningsvis kan man kanske säga att allt detta (förutom möjligen bakteriekulturer) i någon mån har att göra med – men inte är detsamma som – etnicitet. Och alla dessa frågor diskuteras också inom etnicitetsforskningen. Det forskningen (i bästa fall) tillför är att granska dessa diskussioner kritiskt.
Etnicitet inom forskning I sin enklaste form handlar etnicitet i något avseende om kategorisering, tillhörighet och ursprung. Det kan till exempel gälla vem som får kalla sig svensk, kurdisk eller judisk, huruvida man föds som svensk, kurd eller jude eller om man kan bli svensk, kurd eller jude. Det finns olika sätt att tala om detta, och betydelsen förändras beroende på vilket perspektiv som intas. Inom forskningen kan man urskilja tre olika ansatser (se figur 1 på sidan 23). En första ansats går under benämningen essentialism (ibland primordialism). Utifrån det essentialistiska perspektivet ses tillhörighet och ursprung som fasta och oföränderliga. Människor föds in i sin etnicitet som svensk, jude eller kurd. Etnicitet blir här en uppsättning objektiva egenskaper definierade utifrån språk, tradition, religion och ibland geografiskt läge/territorium (födelseland), ibland blodsband. Etnicitet kan alltså konstateras på ett objektivt sätt och ses som en egenskap som man har och som är nära sammanlänkad med var man är född. En andra ansats är konstruktionism som ser tillhörighet och ursprung i skenet av sociala relationer, sociala processer och social inlärning. Man är inte svensk, kurd eller judisk, utan blir detta genom sociala processer. Det uppmärksammar att en grupps etnicitet måste sättas i relation till en annan grupps etnicitet för att bli meningsfull att tala om. Etnicitet blir en produkt av både egna och andras uppfattning om någons tillhörighet och ursprung. Det blir därmed en ”förhandlingsvara” som är föränderlig och konstrueras aktivt. Marcus Banks, som befinner sig inom detta perspektiv, föreslår i boken Ethnicity: Anthropological constructions (1996) att det bästa 12
TÄ N K D I G …
Begreppbart etnicitet.indd 12
09-05-05 10.30.27
sättet att se på etnicitet är som en intellektuell konstruktion beroende av betraktarens synvinkel. En tredje ansats är postkolonial teoribildning (poststrukturalism) där man menar att tillhörighet och ursprung är socialt och språkligt konstruerat.1 Man blir svensk, kurd eller jude genom handlingar och tal om vad svenskhet, kurdiskhet eller judiskhet kan tänkas vara och inte vara. Eftersom språket är föränderligt till sin karaktär blir också identiteten instabil och föränderlig. Betydelsen av etnicitet blir därmed beroende av hur vi väljer att tala om – eller låter bli att tala om – detta. Hellre än etnicitet talar man om skillnadsskapande och hur skillnad mellan människor upprätthålls och konstrueras. Detta inkluderar också en diskussion om makt och vem som har rätt att definiera (någon annan), samt konsekvenser av denna kategorisering. Man ställer frågor som: Om migranter inte betraktas som inkluderade i svenskheten, vilka konsekvenser får det då för migranter i yrkesliv, mellanmänskliga relationer och möjligheter i det svenska samhället? Man kan i anslutning till detta säga att när vi talar om etnicitet så talar vi om människors identitet (essentialism), identifikationer (konstruktionism) eller dessa identitetskategoriseringar i anslutning till språk och makt (poststrukturalism). Etnicitet ses alltså som en egenskap, som resultatet av en social relation eller som något som är relaterat till makten att definiera/kategorisera. Ju längre ner i listan vi kommer, desto mer problematiserande och kritiska blir också perspektiven. Dessa olika synsätt, som behandlas i boken, ingår i en aktiv dis kussion inom samhällsvetenskap. Det förstnämnda och det sist nämnda perspektivet är omtvistat, men av helt olika skäl. Essen tialism är, kan man säga, ett perspektiv på utgående. Men även om det finns en viss konsensus kring att etnicitet alltid måste utgå från människors egna definitioner, det vill säga det konstruktionistiska perspektivet, finns det gott om exempel på hur etnicitet i praktisk användning, såväl som i dagligt tal, ses som just en egenskap, ofta med hänvisning till nationalitet eller religion. Det sistnämnda perspektivet, poststrukturalism, kan möjligen beskrivas som ett perspektiv på ingång. Eller åtminstone ett perspektiv som ser som sin uppgift att inte låta de båda andra slå sig till ro. Detta perspekTÄ N K D I G …
Begreppbart etnicitet.indd 13
13
09-05-05 10.30.27
tiv kan av vissa upplevas som svårtillgängligt och som om det ligger långt från människors vardagsförståelse av ursprung och tillhörighet. Av åter andra upplevs det som en befrielse undan sortering och kategorisering. Trots att vissa perspektiv alltså ses som mer eller mindre utspelade och andra som mer moderna och progressiva, är jag övertygad om att debatten kommer att fortgå under lång tid.
Etnicitet som situationsbundet och rörligt begrepp Den här boken behandlar etnicitet som ett situationsbundet begrepp, inte som ett statiskt. Det innebär att se etnicitet som beroende av i vilket sammanhang vi närmar oss den. Svenskhet har till exempel olika betydelser inom Sverige och utom Sverige – det spelar roll om sammanhanget är svenska missionärer i Kongo-Kinshasa, stockholmska företagsledare på kurs i Kiruna eller en skolmiljö i den mångkulturella förorten. Etnisk kategorisering görs alltså inte uteslutande av den tid, situation eller plats på vilken någon befinner sig. Utgångspunkten är också att etnicitet inte är något som styr människor(s sätt att handla), utan människor är själva med och utformar det vi kallar etnicitet i relation till sin omgivning. Kulturteoretikern Stuart Hall beskriver en version av etnicitet, det han kallar kulturell identitet, så här: [Kulturell identitet är] en fråga om såväl ett ”blivande” som ett ”förblivande” därför att den tillhör framtiden i lika hög grad som det förflutna. Det är inte något redan givet bortom tid och rum, historia och kultur. Snarare förhåller det sig så att kulturella identiteter är hi storiskt betingade. Och eftersom de är historiskt betingade genomgår de även ständiga förändringar. I stället för att bestämmas för evigt av ett essentialistiskt förflutet /…/ kan kulturella identiteter ses som olika sätt att positionera sig själv eller bli positionerad inom det förflutnas berättelser (1999a, s. 233; min kursiv.).
De betingelser under vilka någon levt har alltså inte nödvändigtvis en bestämd betydelse. I stället är alternativen för utformandet av olika etniciteter skiftande utifrån både tidpunkt, plats och situation. Vi gör alltså egna aktiva val, men dessa är alltid relaterade till de sociala relationer vi är inbegripna i. Även kön, ålder, sexualitet och klass har betydelse för det vi kallar etnicitet: hur man kommunicerar med sin 14
TÄ N K D I G …
Begreppbart etnicitet.indd 14
09-05-05 10.30.28
omgivning och – inte minst – hur denna i sin tur kommunicerar tillbaka. Detta ska jag försöka klargöra nedan genom begreppen hybriditet och intersektionalitet.
Hybriditet och intersektionalitet Vi återvänder, för att belysa begreppen hybriditet och intersektionalitet, till frågan om hur man ska kategorisera familjen Anhar, Herman, Sarina och Max. Har de något egentligt ursprung? Kan man säga att de nu bor i Singapore och har blivit singaporeaner, men att de egentligen är svenska, ugandiska, indiska eller engelska? Eller är de egentligen indisk-engelsk-svensk-singaporeanska? Eller indisk-ugandisk-engelsk-svenska? Eller finns det rent av inget bra sätt att kategorisera familjen? Måste man kategorisera familjen efter ursprung eller är det kanske mer fruktbart att titta på vilka klasserfarenheter eller erfarenheter av rasism och diskriminering de har och inte har? Vilken roll spelar kön, religion, språk- och yrkeskunskaper och att de allihop har erfarenhet just av olika geografiska platser? Kom Anhar och Herman att förenas för att de båda var vana vid att resa och hade erfarenhet av lyxmiljöerna i Dubai? Eller är det kanske just deras rörlighet som kategoriserar familjen? Eller alla dessa saker sammantagna? Inom samhällsvetenskap har begreppen hybriditet och intersektionalitet blivit alltmer frekvent använda sedan nittiotalet. Hy briditet betecknar enklast förklarat ett ”blandat ursprung”, blandade tillhörigheter och blandade uttryck för detta. Man menar att världen i dag är så komplex att det knappast är möjligt att tala om monoetniska och monokulturella tillhörigheter. Det innebär en syn på både etnicitet och kultur som fenomen som alltid har varit blan dade. De är enheter i vilka man inte kan spåra något egentligt ursprung. Man kan välja att börja berätta Anhars historia med släktens migration från Indien (som jag gjorde), och man skulle kanske då kunna säga att Anhar och hennes familj egentligen är av indiskt ursprung (Anhars familj ”ser ju indisk ut”). Men även den indiska historien har en förhistoria av blandade kulturella uttryck, till exempel i och med kolonialismen och en stor portion engelskhet, för att inte tala om alla de religioner, olika sedvänjor, maktpolitiskt TÄ N K D I G …
Begreppbart etnicitet.indd 15
15
09-05-05 10.30.28
definierade tillhörigheter och ägandekrav som definierar den indiska kontinenten, samt dessas förhistorier som har förhistorier i sin tur och så vidare. Tillkommer gör också det faktum att varje person med ett indiskt pass representerar Indien och dess historia på olika sätt. Det blir alltså svårt att vara absolut sann och entydig i försöket att kategorisera någon utifrån ursprung – det är alltid en konstruktion i vilken vi gör vissa val. Hybriditet hänvisar också till att det inte finns någon gruppering eller någon kultur som inte är influerad av andra kulturer eller grupperingar (även om vi ofta talar om etniska grupper eller kulturer som enhetliga). Viktigare blir i stället hur människor använder och uttrycker olika tillhörigheter. Hybriditetsforskarna menar, i enlighet med uttrycket ”se på mina fötter, de har inga rötter”, att man bör tala om rutter (rörelse), snarare än rötter (ursprung). En sådan ”rutt” kan handla såväl om migration mellan olika geografiska områden som om hur någon i Sverige väljer att plocka upp och använda sig av amerikanska, finska eller latinamerikanska kulturella uttryck i sitt sätt att leva. Man skulle därmed kunna säga att Anhars och Hermans familj är en hybrid konstruktion. Inte bara för att de har olika ursprung och tillhörigheter, utan också beroende på hur de väljer att använda olika kulturella uttryck i sitt dagliga liv. Begreppet intersektionalitet i sin tur innebär helt enkelt att olika företeelser och kategorier inverkar samtidigt i människors livssammanhang. Sådant som plats (land, landsände, stad eller bostadsområde), könsuttryck, klass, språk, sexualitet, ålder, politiska preferenser och specifika erfarenheter spelar alla roll för människors identifikationer och sätt att leva och – inte minst – hur omgivningen förhåller sig till dem. Dessa kategorier har inte samma betydelse för alla människor, utan är beroende av såväl olika val som situation. I praktiken är det därmed svårt att tala om etnicitet utan att också tala om till exempel kön, klass, sexualitet eller andra eventuella betydelsefulla förhållanden i den specifika tid och situation som avses. Om Anhar tillhört överklassen i England och Herman varit uppväxt på en bondgård i Sverige hade detta sannolikt spelat roll för både deras relation och hur de sedan kommit att leva som familj. Om Anhar i stället hade träffat en Hermina som var tjugo år äldre än hon och tillhörde det engelska kungahuset hade detta också kommit att spela 16
TÄ N K D I G …
Begreppbart etnicitet.indd 16
09-05-05 10.30.28
roll för hur deras liv gestaltat sig (inte minst i den engelska skvallerpressen).
Debatten om etnicitet i dag Etnicitet, kultur och frågor som rör tillhörighet har sedan ett antal årtionden kommit att aktualiseras och uppfattas alltmer som politiskt laddade, såväl globalt som i det nordiska och svenska offentliga samtalet (Eriksson m.fl. 1999). En anledning till aktualiseringen av dessa frågor är dels antirasistiska och antikoloniala sociala rörelsers aktiviteter, dels en värld med tilltagande globalisering genom ökande transnationella kontakter och intensifierad migration. Genom såväl nya resvanor som en alltmer omfattande elektronisk trafik har världen ”krympt” och blivit mer tillgänglig för en allt större skara människor. Internet har bidragit med snabb och enkel information och kommunikation för alla med tillgång till sådan utrustning. Människors resande har ökat både som fritidssysselsättning, i arbetet och på grund av tvång genom migration och flykt av olika skäl. Det är enklare att resa i dag än, säg, för sjuttio år sedan. Det har också blivit mindre kostsamt att resa långa sträckor, även om det fortfarande krävs en viss summa pengar. Det är därför framför allt de som har, eller tillfälligt lyckats skaffa, tillräckliga ekonomiska medel som gör dessa längre resor. Resor och migration företas alltså av olika skäl: ren och skär lust, tillgång på arbete, ekonomiska eller politiska skäl, på grund av krig, förföljelse eller naturkatastrofer. Människor på flykt tar sig till övervägande del till ett närområde (cirka nittio procent av dagens flyktingar), men även längre sträckor över jordklotet, inte sällan från Öst till Väst, i hopp om ett drägligare liv (Thörn 2002). Det är också dessa globala rörelser, inte minst genom migration från Öst till Väst, som gjort att frågor om etnicitet, kultur och tillhörighet blivit alltmer politiskt laddade. I mötet mellan olika grupper av människor, sådana som ofta ses som ett Vi (ofta majoriteter av något slag) och sådana som ofta ses som De (ofta minoriteter av något slag), kommer frågor om tillhörighet och inte tillhörighet (inkludering och exkludering), likhet/olikhet och jämlikhet/ojämlikhet i omlopp. Frågor som aktualiseras är till exempel: Vem får i dag TÄ N K D I G …
Begreppbart etnicitet.indd 17
17
09-05-05 10.30.28
räkna sig som engelsman, svensk eller EU-medborgare? Kan människor ha fler än en tillhörighet? Och, inte minst: Vilka konsekvenser får olika sätt att se på tillhörighet? Migrationen har intensifierats men är ingalunda ett nytt fenomen. Folkvandringar och erövring av nya landområden, resor och flykt av olika slag har ägt rum sedan urminnes tider. Stuart Hall skriver: Mångkulturella samhällen är inte något nytt fenomen. Långt före eran av europeisk expansion (från och med 1500-talet och framåt) – och med ökande intensitet ända sedan dess – har migration och människors rörelser varit regel snarare än undantag, vilket producerat etniskt och kulturellt ”mixade” samhällen. ”Rörelse och migration … definierar mänsklighetens sociohistoriska förhållanden.” Människor har förflyttat sig av många skäl: naturkatastrofer, klimat och ekologiska förändringar, krig, erövring, svält, fattigdom, arbetskraftsexploatering, kolonisering, slaveri, anställningskontrakt, politisk repression, inbördeskrig, ekonomisk underutveckling (2000a, s. 212; min övers.).
Under kolonialismens första fas (cirka år 1500–1800) skedde förflyttningar inte särskilt systematiskt. Då följde de stora migrationsströmmarna kolonialherrarnas imperialistiska ambitioner, och det var under denna tid slavhandeln var som mest intensiv. Under kolonialismens andra fas (cirka år 1800–1980) systematiserades sammanbindningen av vitt skilda områden genom administration, handel med varor och migration både till och från kolonier och kolo nialmakter. Denna andra period bestod främst av politisk dominans och ekonomisk exploatering. Under sextio-, sjuttio- och åttiotalen (beroende på område) föll de formella banden mellan koloni och kolonialmakt till största del sönder i och med avkoloniseringen och formeringen av diverse sociala motståndsrörelser. Avkoloniseringen skedde ofta med stor ödeläggelse i de forna kolonierna som följd och därmed ogynnsamma möjligheter till stabilt självstyre (Hall 1996). I dag sker migration mer okontrollerat, men med alltmer strikta system för kontroll av vem som får och inte får bosätta sig i mottagarländerna (Hansen 2008, 2000). Det utkristalliseras genom detta system inte sällan en ordning i vilken vissa ses som ”värdiga” att få bosätta sig i mottagarlandet, som politiska flyktingar och i viss mån 18
TÄ N K D I G …
Begreppbart etnicitet.indd 18
09-05-05 10.30.28
arbetskraftsinvandrare, medan andra som ”enbart” flyr undan fattigdom eller hopp om ett bättre liv inte ses som berättigade att bosätta sig var de vill (Hansen 2008). Det innebär att medan människor reser och förflyttar sig alltmer, blir det allt svårare att själv bestämma var man vill bo, leva och arbeta. En övervägande del av världens rikare länder har genom FN förbundit sig att ta emot människor på flykt. Mottagningssystemen och antalet mottagna ser dock mycket olika ut från land till land och får också olika konsekvenser beroende på bland annat kön, sexualitet och klass (Bexelius 2008). Det är, med antropologen Thomas Hylland Eriksens (1993) ord, när grupper av människor möts som det blir intressant att tala om etnicitet. Man kan också se hur konflikter runtom i världen går under benämningen etniska konflikter. Tidigare var det kanske vanligare att kalla sådana konflikter för inbördeskrig. Freds- och konfliktforskaren Helena Lindholm Schulz (2003) menar att det nutida intresset för etnicitet har tenderat att fokusera just konflikt. Det är dock enligt henne viktigt att poängtera att etnicitet i sig sällan är grund för konflikt. Den tilltagande politiseringen av etnicitet innebär att sociala rörelser och politisk aktivism såväl som teoretiska perspektiv (inte sällan utifrån postkolonialt tänkande) har kommit att omtolka tidigare synsätt på etnicitet, kultur, frågor om tillhörighet, inkludering och exkludering, nu i förhållande till makt och motstånd (Thörn 2002, Eriksson m.fl. 1999). Man vill genom detta uppmärksamma kolonialismens effekter och betydelse för hur världen ser ut i dag avseende ekonomi, makt, inflytande, resursfrågor och kulturell identitetsproduktion. Etnicitet, etnisk eller kulturell tillhörighet kan göras till grund för indelning och klassificering av människor som får betydelse för vilka man väljer att umgås med (genom en tänkt likhet eller olikhet), hur lätt eller svårt vi har att få arbete (genom diskriminering), vilka krav vi ställer på skolundervisningens utformning (bör man ha skolavslutningar i kyrkan eller inte?) eller för beslutet att starta främlingsfientliga partier (som till exempel Nationaldemokraterna) (Kamali 2006). Etnisk kategorisering är alltså också intimt förbunden med diskriminering och rasism. När vi kategoriserar och delar TÄ N K D I G …
Begreppbart etnicitet.indd 19
19
09-05-05 10.30.28
upp människor efter hudfärg, religion eller ursprung löper vi ständigt risken att också diskriminera och/eller utöva rasism. Etnicitet ges alltså betydelse såväl globalt i världspolitik och krig, som i kravet på hur ett samhälle bör organiseras för att innesluta alla – eller utesluta vissa – och för hur vi uppfattar oss själva, andra och hur vår vardag ter sig. I Frankrike och Turkiet har man till exempel haft debatter om och skapat lagar mot att bära religiösa symboler som kors, turban och huvudsjal inom offentliga institutioner. I Frankrike har också en debatt förts om huruvida muslimska kvinnor ska ha rätt att kräva kvinnliga läkare när de söker vård. I Sverige har man diskuterat om det ska vara tillåtet att bära huvudsjal under skoltid och om spårvagnsförare får bära turban i sitt arbete. Debatten om det så kallade mångkulturella samhället har väckt starka känslor i både England, Frankrike, Tyskland, Danmark och Sverige. Debatten har också sett mycket olika ut i dessa länder. I Danmark har språkbruket varit väsentligt grövre än i Sverige, och trots att England och Frankrike båda är före detta kolonialmakter har man intagit mycket olika förhållningssätt till människor från forna kolonier i Afrika, Latinamerika och Asien. Gemensamt är dock att man talar om samhällets värdegrund. Denna värdegrund ses ibland som hotad av ”annorlunda vanor”, ibland som ”berikad av olikhet” mellan människor. Gemensamt är också att detta som vi kallar etnicitet och kultur tycks tvinga samhället att förhålla sig till dess inflytande på olika sätt. Det som synliggjort, eller bidragit till intresset för, etnicitet inom forskning i Sverige är enligt etnologen Karl-Olof Arnstberg (1993) tre företeelser: • Välfärdssamhällets framväxt som har gjort staten till individers och gruppers samspelspartner framför andra sammanslutningar. Då staten har i uppgift att eftersträva utjämning och jämlikhet mellan grupper blir det mer relevant att kräva rättigheter såsom (etnisk) grupp, än att förhandla med andra grupper som i en mer utpräglad marknadssituation. • Folkomflyttningar och migration har resulterat i kulturell mång fald i tidigare mer homogena samhällen, i synnerhet i större städer. 20
TÄ N K D I G …
Begreppbart etnicitet.indd 20
09-05-05 10.30.28
• Identitetsfrågor har ökat i betydelse. Frågor om vem man är, hur denna identitet förhåller sig till andra identiteter och rättvisefrågor har sedan andra världskriget vuxit i betydelse. Etniciteten, menar Arnstberg, har en potentiell möjlighet att förse människor med svar på dessa frågor. Sammanfattningsvis sätter en allt rör(l)igare värld fokus på frågor om ursprung, rättigheter och fördelning.
Några punkter om etnicitet och bokens fokus Det jag försökt skissera ovan, och som också är den linje jag håller i boken, är att • etnisk tillhörighet blir meningsfullt att tala om först i relation till andra etniska tillhörigheter. • etnicitet är föränderlig och situationsbunden och inte något givet oavsett tid och rum. • etnisk tillhörighet inte är något ”vi föds med”, utan vi är själva med och utformar och förhandlar om det som uppfattas som vår etnicitet i relation till omgivningen. • det vi kallar etnicitet inte kan förstås utan att vi också inkluderar en förståelse av kön, klass, ålder, sexualitet och så vidare. • etnicitet har med kategorisering, inkludering och exkludering att göra. • tal om etnicitet inte är oskyldigt, utan bör alltid inkludera en diskussion om makt. Jag kommer också att ta upp kritik av etnicitetsbegreppet och att etnicitet i dag anses – och bör anses – vara ett politiskt laddat område. En fråga som söker svar är: Vad är det som åsyftas när vi talar om etnicitet i forskning och vilka följder kan detta få i människors vardagsliv? Som vi har sett finns det ingen större enighet om detta. Det finns många sätt att ta sig an och förklara fältet etnicitet inom samhällsvetenskaperna. Boken utgår, frånsett den historiska genomgången, från en nutida diskussion om etnicitet/ras/kultur som de ser ut i förhållande till företeelserna det mångkulturella samhället, migration till Väst, diskriminering och rasism. Just den potentiella raTÄ N K D I G …
Begreppbart etnicitet.indd 21
21
09-05-05 10.30.29
sismen i äldre och nyare sätt att närma sig etnicitet är något som löper som en röd tråd genom hela framställningen, från redogörelser om tidiga företrädare till den postkoloniala teoribildningen och perspektiv på det mångkulturella samhället. Rasism har fått en ny och utökad betydelse i och med den postkoloniala teoribildningen, vilket ägnas särskilt utrymme i bokens avslutning. Här är naturligtvis också på sin plats att säga att boken inte gör några anspråk på fullständighet, detta tillåter inte utrymmet, utan boken ska i stället ses som en introduktion med ett antal teoretiska företrädare i selektivt urval. De teoretiska modeller som presenteras ska ses som förenklingar, idealtyper, vilka sällan uppträder i renodlad form. *** Den här boken har kommit att förhålla sig till en persons texter i högre utsträckning än andra, nämligen till den brittiske kulturteoretikern och sociologen Stuart Hall. En anledning är att så mycket har producerats både av och om Stuart Hall. Men Hall har också under lång tid rört sig på gränsen mellan, och diskuterat, det gamla och det nya och blir därför ett tacksamt spår att följa i en bok av det här slaget. Speciellt tacksam har jag också varit för översikter som antologin Globaliseringens kulturer (Eriksson m.fl. 1999) samt den lilla skriften ”The spectre of ethnicity” (Ålund 2002).
Jag vill rikta ett speciellt tack till redaktörsgruppen Peter Söderholm, Mats Börjesson och Alf Rehn för kontakter och värdefulla textkommentarer under arbetets gång, såväl som till Åsa Sterner för professionellt arbete med textens redigering. Hanna Wikström
22
TÄ N K D I G …
Begreppbart etnicitet.indd 22
09-05-05 10.30.29
Essentialism (primordialism)
Socialkonstruktionism
Postkolonial teori
Exempel på företrädare
Andrew Greely, Anthony D. Smith, Harold R. Isaacs, Nader Ahmadi, Riyadh Al Badawi, Åsa Eldén.
Fredrik Barth, Richard Jenkins, Thomas Hylland Eriksen, Marcus Banks, Steve Fenton, Aleksandra Ålund, CarlUlrik Schierup.
Frantz Fanon, Edward Said, Stuart Hall, Paul Gilroy, Gayatri Spivak, Homi Bhabha, Diana Mulinari, Paulina de los Reyes.
Centrala begrepp/ fokus
Etnisk essens. Nation är upphov till kultur som är upphov till etnicitet. Etnisk identitet som en kärna.
Etnicitet är en relation mellan två. Gräns uppehållande sociala handlingar. Social inlärning.
Hybriditet, det tredje rummet, kulturell översättning, situation/kontext, komplexitet, skillnadsskapande, makt.
Grundsyn
Kultur/etnicitet är statisk, oföränderlig, homogen. Kulturer är klart åtskiljbara från varandra.
Etnicitet är en aspekt av en relation, inte en egenskap. Uppstår i relation till något annat.
Det postkoloniala är ett historiskt tillstånd (efter kolonialismen) och ett perspektiv för hur makt verkar i samhället.
Ett folk i etnisk mening innefattar ett kollektivt namn, en gemensam myt, en gemensam historia, en gemensam kultur, att ha förmågan att ”känna” för ett visst geografiskt område, samt att känna solidaritet med resten av gruppen.
Exempel
En etnisk grupp ”blir till” genom definition av gruppens medlemmar och de som inte är medlemmar. Fokus på den aktiva sociala organisation som får en etnisk grupp att framstå som en etnisk grupp i interaktion med andra.
Fokus på språkliga praktiker och handlingar vilka upprätthåller makt och hierarkiska uppdelningar mellan Vi/Väst och de Andra/ Öst. Fokuserar olikheter inom grupper, och likheter mellan grupper.
Möten mellan kulturer är potentiellt problemoch konfliktfyllt.
En ”gemensam kultur” är följden av en långvarig social process, snarare än ett ursprungligt drag hos olika grupper.
Kulturell tillhörighet är alltid i förändring och föränderlig. Beror av situation och kontext.
Hedersvåldsdebatten: ”invandrare” har kollektivistiska och traditionella vanor på grundval av sin kultur, vilken framställs i absolut motsättning till ”svensk kultur”.
Börsmäklare i London är potentiellt en etnisk grupp utifrån vanor, sätt att prata, handla, klä sig, ritualer osv.
”Så jag känner mig mest hemma med folk som är i samma situation som jag, som inte passar in någonstans, som varken är helafrikaner, helsvenskar eller … Det är såna folk jag vill ha runt mig, mångkulturella folk. Det känns faktiskt så.”
En invandrad mans inlåsning av en kvinna i hemmet blir i tingsrätten bedömt som: ”helt groteskt och främmande för den Västerländska kulturen”.
Etnicitet måste sättas i relation till något annat som ”etnicite ten”/”kulturen” inte är för att bli meningsfullt att tala om.
(Roksana, 22 år, kvinna)
Figur 1. Etnicitet/kultur enligt olika teoretiska perspektiv – en översiktskarta.
TÄ N K D I G …
Begreppbart etnicitet.indd 23
23
09-05-05 10.30.29
Begreppbart etnicitet.indd 24
09-05-05 10.30.29
Del I.
Historik och perspektiv
Man kan säga att det finns tre sorters svennar. Först det är lyxsvennarna som spelar maffia fast på svennevis. Dom har märken som är dyra fast ändå dom har små loggor och syns mindre än dyra blattemärken. (Svartskallar spelar rika mera ärliga.) /…/ Ändå lyxsvennarna är ganska få för nästan alla i skolan hör till lodisgänget som går klädda i tattartrasor med söndriga skinnjackor och jeansen maxat håliga. /…/ Tredje svennesorten är dansklassarna /…/. Danstjejerna är pyttesmala och har knutfrisyr /…/. Blattarna på skolan är inte så många men kommer ändå i två versioner. Nummer ett är den vanliga blatten: knasaren, snikaren, snattaren, ligisten. /…/ Blattesort nummer två är duktighetskillen som pluggar prov och använder finord och aldrig plankar på tunnelbanan (Khemiri 2003, s. 36–67).
Etnicitet har som nämnts med någon form av kategorisering att göra, kanske i stil med hur Jonas Hassen Khemiris huvudperson Halim, i boken Ett öga rött, går till väga i citatet ovan. Etnicitet har olika ämneshemvister, den har utvecklats i olika geografiska kontexter och ingår i olika teoretiska skolor, där vissa företrädare föreslår att man inte ens ska använda begreppet. Några av de ämnesområden som bidragit till utvecklingen av etnicitet är socialantropologi, sociologi och kulturstudier i västvärlden och postkoloniala kontexter som Algeriet och Indien. Teoretiska skolor är, som nämnts, essentialism, socialkonstruktionism och postkolonial teoribildning. Det finns alltså inget enhetligt sätt att ta sig an etnicitet.
Begreppets historia Om man går till Nationalencyklopedin får man veta att ordet etnisk stammar från grekiskans ethnos och ethnikos som användes för att beteckna hedningar, eller människor ”hörande till ett folk”. Runt mitten av 1800-talet övergick den engelska termen ethnic gradvis 25
Begreppbart etnicitet.indd 25
09-05-05 10.30.29
Andra aktuella titlar i serien är:
BeGreppBart
Retorik Mikael Holmgren Caicedo
BeGreppBart
Etnicitet
Makt Mats Börjesson & Alf Rehn
Hanna Wikström
BeGreppbart
Kommunikation
Carl-Göran Heidegren
André Jansson
BeGreppBart
Erkännande
BeGreppBart
”Wikström lotsar läsaren genom begreppets historia och relaterar etnicitet till både diskussionen om det mångkulturella samhället och samtida postkolonial teoribildning. Boken är en omistlig guide – hon ger oss såväl karta som kompass och navigerar sina läsare på ett sätt som gör hela denna diskussion beGreppbar.”
BeGreppbart
Hanna Wikström är verksam som lektor på institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Hon har tidigare skrivit ”(O)möjliga positioner. Familjer från Iran & postkoloniala reflektioner”.
Hanna Wiksröm
är ett mångfacetterat och laddat begrepp i en värld som blir alltmer blandad samtidigt som behovet av kategorisering synes öka. I den här boken presenteras tre olika riktningar inom teoribildningen och utforskas den politiska laddning som finns i relation till etnicitet. Läsaren får därmed redskap att både ifrågasätta och se konsekvenserna av de olika förhållningssätten.
BeGreppbart är en serie introducerande böcker om centrala samhällsvetenskapliga begrepp.
Etnicitet
Etnicitet
Ove Sernhede, professor i socialt arbete, Göteborgs universitet
Identitet Nils Hammarén & Thomas Johansson
BeGreppBart
BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.
Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se/begreppbart Best.nr 47-08898-0
Tryck.nr 47-08898-0-00
UTFORSKANDE. F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.
Etnicitet - omslag.indd 1
09-05-05 10.36.10