9789155265809

Historiens värsta

nils bergeå

Nils Bergeå är apotekare och medicinjournalist. Efter jobb inom forskning och läkemedelsindustrin sadlade han på 1990-talet om till journalistiken och har sedan dess arbetat på tidningarna Medicinsk Vetenskap, Läke­medelsvärlden, Dagens Medicin och Svensk Farmaci, där han idag är chef­ redaktör. Det här är hans andra bok.

KLAVERTRAMP

bort oss.

Vi gör en dum miss på jobbet, glömmer bort en bemärkelsedag eller kläcker ur oss något vi verkligen inte borde ha sagt. För ett ögonblick vill vi bara sjunka genom jorden.

I bästa fall blir det ingen större sak, ett förläget ”ursäkta” och så glöms pinsamheten bort. Kanske blir det rent av något att skratta åt i efterhand.

I den här boken är klavertrampen uppskalade i kubik.

Den handlar om häpnadsväckande exempel från verkligheten då enskilda personer genom hjärnsläpp eller till ­synes små, omedvetna felbeslut klantat till det extremt för sig själva, sina medmänniskor och miljön. Tillfällen när felräkningar, slarviga tekniska installationer, aningslös tro på auktoriteter, tjurskallig vägran att lyssna på kollegor och patetisk vilja att imponera på det motsatta könet fått bokstavligen allt att gå åt skogen.

vi gör alla

a t s r ä v s n e i r Histo

R E KLAV P M A R T

Katastrofala misstag, ofattbara felbeslut och klåparna bakom dem

”Någonting måste ha gått helt galet.

De tolv männen på oljeplattformen i den grunda sjön Lake Peigneur förstod ingenting.

Höll riggen på att kollapsa?

Männen, som var kontrakterade av oljebolaget Texaco, var uppe i ottan för att leta olja under sjöbotten. Borren hade kört fast på 400 meters djup. Det var i och för sig inget ovanligt, och att lossa den i ett sådant grunt läge brukade inte vara svårt. Men när de försökte göra det hörde de en serie höga smällar. Sedan skälvde hela plattformen. Ena halvan av den liksom sjönk ned mot vattnet och riggen började luta kraftigt. Det hydrauliska system som normalt korrigerar lutningen automatiskt tycktes inte ha någon effekt.

Männen förstod ingenting och situationen började verka mycket farlig. De kastade sig ombord en transportpråm som låg förtöjd vid plattformen, och drog på full gas mot stranden hundra meter bort. Men märkligheterna fortsatte. Det var som att båten oförklarligt drogs tillbaka mot den alltmer lutande oljeriggen.

Väl framme på stranden såg de tolv med häpnad hur hela oljeplattformen och dess 50 meter höga borrtorn välte, sögs ned i sjön och försvann.

Det var som en spöksyn – de visste ju att sjön bara var tre meter djup.”

Författarporträtt Camilla Lindqvist Omslag Lars Söderman

ISBN 978-91-552-6580-9

9 789155 265809

klavertramp_skyddsomslag_cover_tb.indd 1

Nils Bergeå

2018-06-10 11:26

klavertramp_inlaga_6_tb.indd 2

2018-06-14 18:12

Historiens värsta

KLAVERTRAMP Katastrofala misstag, ofattbara felbeslut och klåparna bakom dem

Nils Bergeå

klavertramp_inlaga_6_tb.indd 3

2018-06-14 18:12

Omslagsfoto Luca Zennaro/EPA/TT Nyhetsbyrån © Författaren och Bokförlaget Semic, Sundbyberg 2018 www.semic.se Formgivning Lars Söderman · Redaktör Mattias Pettersson Repro omslag TBP · Tryckt hos ScandBook, EU 2018 isbn

klavertramp_inlaga_6_tb.indd 4

978-91-552-6580-9

2018-06-14 18:12

INNEHÅLL

·· förord – shit happens

9

·· arthur jell – den cyniske ekonomichefen som orsakade historiens klibbigaste katastrof

15

·· jacob veldhuyzen van zanten – den flygande holländarens monumentala hjärnsläpp

25

·· donner-följet och det förödande vägvalet på prärien

37

·· wilson brothers och tidernas konstigaste miljökatastrof

53

·· francesco schettino – Kapten Ynkrygg och tidernas onödigaste hälsning

61

·· Lekpappan jaroslav kudrinskij och flyghistoriens mest horribla misstag

73

·· alberico biadene – det dåraktiga stresstestet i Dolomiterna och världens undergång

89

·· franz reichelt – skräddaren som drömde om att flyga

103

·· josef ii, hasegawa saiji och krigshistoriens klantigaste ögonblick

111

·· david blair, stanley lord, john edward smith och de episka misstagen bakom Titanics undergång

121

·· maurice agis och det färgsprakande monstret som reste sig

137

·· russell bliss – miljöboven som erbjöd ”speciella grejer för speciella kunder”

147

·· ”el cobolto” och carlos bezerril – vaktmästaren och doktorn som blev Latinamerikas strålande stjärnor

157

·· joseph tighe och brandmännen som eldade upp sin stad

173

·· erwin rommel, maryam nawaz och misstagen som blev till något positivt

187

·· fler historiska klavertramp

195

·· misstag i bild

207

·· om du vill veta mer

229

klavertramp_inlaga_6_tb.indd 5

2018-06-14 18:12

klavertramp_inlaga_6_tb.indd 6

2018-06-14 18:12

Till Hanna, Klara och Frasse

ďťż

klavertramp_inlaga_6_tb.indd 7

7

2018-06-14 18:12

klavertramp_inlaga_6_tb.indd 8

2018-06-14 18:12

SHIT HAPPENS

klavertramp_inlaga_6_tb.indd 9

9

2018-06-14 18:12

klavertramp_inlaga_6_tb.indd 10

2018-06-14 18:12

bort oss.

Vi kanske tycker oss se att vännen som så länge längtat efter ett barn äntligen är gravid. Wow, vad kul! Vi trumpetar ut gratulationer vid middagen, innan det visar sig att hon bara har gått upp i vikt.

Vi blandar ihop namn och siffror. Vi får oförklarliga minnesluckor och glömmer de mest elementära fakta. Vi kläcker ur oss känsliga saker som vi verkligen inte borde ha nämnt.

I ögonblicket vill vi bara sjunka genom jorden. I bästa fall blir det ingen större sak, efter ett förläget ”ursäkta” glöms pinsamheten bort. Kanske blir det något vi kan skratta åt i efterhand.

Men hur reagerar vi när andra gör bort sig?

Ser vi en nära vän klanta till det kan vi fyllas av medlidande, försöka hjälpa och reda upp. Har vi tvärtom distans till personen som skämmer ut sig, eller om det handlar om TV eller film, är det ofta det roligaste som finns. Slapstick-genren var en av de första publiksuccéerna i filmhistorien. I över 100 år har personligheter som Charlie Chaplin, Lasse Åberg och Sascha Baron Cohen gjort det till konst att göra bort sig på vita duken. Vi tröttnar aldrig på det.

I filmens värld är det fiktion, men i den här boken är det på riktigt – och uppskalat i kubik.

VI GÖR ALLA

Den här boken handlar om de riktigt stora blundrarna från verkligheten, tillfällen då enstaka personer genom till synes små, omedvetna felbeslut ställt till det extremt för sig själva, medmänniskor och miljö. Ögonblick då felräkningar, slarviga tekniska installationer, aningslös tro på auktoriteter, kvarglömt skräp, tjurskallig vägran att lyssna på kollegor och patetisk vilja att imponera på det motsatta könet fått bokstavligen allt att gå åt skogen.

Vi människor har ställt till med mycket. Vi har krig, miljöförSHIT HAPPENS

klavertramp_inlaga_6_tb.indd 11

11

2018-06-14 18:12

störing, kriminalitet och mycket annat på vårt konto. På ett vis kan man tycka att allt detta är klantigheter, men den här boken greppar inte så brett. Den fokuserar på blundrar och tabbar som gjorts vid specifika tillfällen, som verkligen borde ha kunnat undvikas och, framför allt, där det aldrig funnits någon ond avsikt.

Precis som i filmens värld har de största klantskallarna under de senaste århundradena visat sig vara män. Det har säkert en lång rad förklaringar. Bland annat har männen historiskt dominerat i yrken med stor katastrofpotential, som sjökapten, ingenjör och pilot. Boken har därför, tråkigt nog, oundvikligen blivit mansdominerad när vi ser till dess huvudpersoner.

Varför ska man läsa om historiens mest katastrofala klavertramp?

Vi njuter av att ta del av andras blundrar, men misstagen i den här boken har i många fall orsakat skövling av miljön och skadat och dödat hundratals människor och djur. Det kan väl knappast vara roligt?

Nej, det här är inte i första hand en humorbok. Men trots att flera av berättelserna rymmer stor tragik, finns det när vi ser hela orsakskedjorna anledning att häpna, förfäras och i vissa fall dra på munnen över människans dumhet och hennes begränsningar. Jag tror att boken kan väcka många sorters känslor.

Framför allt kan vi tänka till och lära oss av de historiska miss­ ödena. Många av berättelserna handlar visserligen om ”freak accidents”, händelser som antagligen och förhoppningsvis aldrig kommer att upprepas. Men i historierna finns många generella lärdomar insprängda som man kan tillämpa i vardagslivet.

En sak till. Om du är en person som tycker att du ofta fumlar och klantar till det för dig i tillvaron kan du ha utbyte av den här boken. Jag kan garantera dig att dina vardagliga blundrar kommer att kännas banala.

Nils Bergeå

12

klavertramp_inlaga_6_tb.indd 12

H I S T O R I E N S V Ä R S TA K L AV E RT R A M P

2018-06-14 18:12

klavertramp_inlaga_6_tb.indd 13

2018-06-14 18:12

14

klavertramp_inlaga_6_tb.indd 14

H I S T O R I E N S V Ă„ R S TA K L AV E RT R A M P

2018-06-14 18:12

ARTHUR JELL – DEN CYNISKE EKONOMICHEFEN SOM ORSAKADE HISTORIENS KLIBBIGASTE KATASTROF

A RT H U R J E L L

klavertramp_inlaga_6_tb.indd 15

15

2018-06-14 18:12

klavertramp_inlaga_6_tb.indd 16

2018-06-14 18:12

I B Ö R J A N AV 1900-talet var hamnområdet North End i Boston ett sjudande handelscentrum.

Fraktfartyg trängdes vid kajerna, alla sorters varor lastades av och på: kaffe, ull, spannmål, boskap, stålprodukter. Ångtåg med gods gick i skytteltrafik till och från hamnen.

Stadsdelen var extremt tätbefolkad. Gatulivet var livligt och bullrigt. Här hände det mycket och det fanns gott om arbete att utföra. Många invandrare, framför allt från Italien, hade bosatt sig i området och tävlade om jobben.

En välkänd och iögonfallande byggnad i North End var en 17 meter hög cylinderformad cistern. Den stora förvaringstanken, som mätte 27 meter i diameter, tillhörde alkoholtillverkaren United States Industrial Alcohol Company, USIA. Här förvarades närmare 9 miljoner liter importerad melass, en trögflytande biprodukt vid raffinering av socker från betor och sockerrör.

Före­taget använde melassen i jäst form när man destillerade fram etanol i stor skala. Etanolen hamnade i spritdrycker ­eller på fabriker som tillverkade ammunition. Den stora tanken i hamnkvarteret användes som en mellanstation för melassen i väntan på transport med tåg till destilleringsfabriken.

Percy Smerage var förman på en av godsterminalerna i North End, alldeles nära den stora cisternen. En vanlig vinterdag 1919 höll han och en kollega på att lasta den sista av fem tågvagnar med brådskande leveranser till grannstäderna Framingham och Worcester.

Plötsligt kände han en djup skakning under sig.

Marken riste och liksom lyftes upp. Sedan kom ett konstigt, skärande ljud och ett smattrande som från ett maskingevär. Det var stålbultar som gav vika.

Sedan hördes ett överväldigande muller.

En gejser av gulbrun sörja slog upp mot himlen från sidan av den gigantiska förvaringstanken.

A RT H U R J E L L

klavertramp_inlaga_6_tb.indd 17

17

2018-06-14 18:12

Sekunder senare störtade en åtta meter hög tsunami av tjock melass ut på hamnområdets huvudgata, Commercial Street, från en stor spricka i plåten vid cisternens botten. Tanken hade brustit.

En plötslig tryckvåg fick många i det livliga hamnområdet att tappa balansen. Sedan krossades allt och alla av den söta, kletiga sörjan som forsade fram i 60 kilometer i timmen. Människor och djur sveptes med av kraften i flödet, vissa drunknade, andra dödades eller skadades när de kastades mot bilar, väggar, lösa plåtskivor från tanken eller annan bråte som vågen drog med sig. En bil sveptes ned i hamnbassängen och hela hus försvann med vågen. Förödelsen var värst längs Commercial Street, men flera kvarter översvämmades med ett midjedjupt lager av kladdig, sötstinkande melass. ”Byggnader trycktes ihop som om de var gjorda av kartong”, skrev Boston Globe dagen efter.

Ovanför katastrofscenen hann ett passagerartåg på den upphöjda järnvägen passera tanken med en hårsmån innan den exploderade. Tågbanans fundament tog stryk av melassvågen och hela järnvägskonstruktionen började ge vika, tack och lov strax bakom det rullande tåget.

Percy Smerages godsterminal i korrugerad plåt skakade och bågnade av trycket från melassen. Strax utanför välte de fyra fullastade tågvagnarna, den olastade femte vagnen hamnade på toppen av vågen och kastades med enorm kraft in i terminalens vägg. Terminalväggen höll först, men gav sedan vika och enorma mängder melass vällde in. Tonvis med fraktgods kastades runt. Percy Smerage och arbetarna försökte desperat simma i den tjocka sörjan som de dragits ned i. Trycket på golvet i terminalen blev så stort att det gav vika och melassen forsade med full kraft ned i källaren. Några arbetare där nere försökte i panik fly uppför trappan, men det var hopplöst. De drunknade i ett inferno av sliskig melass.

På en annan plats i hamnområdet dundrade tsunamivågen in i en brandstation, som nästan välte och trycktes iväg i riktning mot havet. En brandsoldat krossades under ett biljardbord och en annan slungades ut i havet. På asfaltsläggarnas kontor strax 18

klavertramp_inlaga_6_tb.indd 18

H I S T O R I E N S V Ä R S TA K L AV E RT R A M P

2018-06-14 18:12

intill satt fem män och åt lunch när de plötsligt överrumplades av den massiva flodvågen av bubblande, sött slam. Alla fem drunknade.

Efter flodvågen började melassen att tjockna medan skadade och chockade människor och djur försökte slita sig loss. 116 kadetter från ett närbeläget krigsfartyg kom rusande till olycksplatsen och började styra upp räddningsarbetet. Snart fick de hjälp av polisen, Röda korset, brandmän och mer personal från flottan. Femton människor och tretton hästar hittades döda innan kvällen. Ytterligare sex dödsoffer påträffades senare. Minst 150 skadades.

Den vars öde berörde flest var lilla Maria Di Stasio, tio år gammal, som strax innan katastrofen hade setts samla ved under godsvagnarna. Strax efter katastrofen upptäckte en brandsoldat en tofs ljust hår sticka upp i den kletiga geggan. Med stor möda kunde han dra upp den lilla flickans döda kropp.

Maria Di Stasios storebror Anthony hade större tur. Han var på väg hem från skolan med sina äldre systrar när flodvågen kom. Anthony hamnade på toppen av vågen och surfade ett tag ofrivilligt fram på den. Hans mamma såg vad som hände och ropade i panik på honom, men sonen hade halsen full med melass och kunde inte svara. Han slogs till slut medvetslös mot en husvägg.

När han öppnade ögonen såg han tre av sina systrar stirra ned på honom. Han låg på golvet i en uppsamlingslokal där döda kroppar hade bretts ut.

Att städa upp 9 miljoner liter kletig melass var ingen enkel sak.

Det gjordes med hjälp av saltvatten och sand och tog veckor.

Vattnet i Bostons hamn var brunt i minst ett halvår efter katastrofen. Melassrester fastnade på fordonshjul och skosulor, lukten spreds i hela staden. Det sägs att man än idag under varma sommardagar kan känna stanken av hundraårig melass i North End. En stor rättegång inleddes mot alkoholbolaget USIA, men den gick segt som trögflytande melass. Bolaget påstod att tanken A RT H U R J E L L

klavertramp_inlaga_6_tb.indd 19

19

2018-06-14 18:12

sprängts av anarkister som var motståndare till USIA:s tillverkning av alkohol, eftersom mycket av den användes till ammunition i det pågående första världskriget. Det fanns visserligen ett hot mot anläggningen, vilket vi återkommer till längre fram, men man hittade inga som helst tecken på sabotage och USIA:s förklaring avfärdades av rätten. Efter tre år av rättegångsförhandlingar, och en parallell utredning av katastrofen, kom USIA överens med de efterlevande om att ersätta dem med ungefär 7 000 dollar per person.

Det uppdagades successivt att melasskatastrofen inte bara var en katastrof, utan också en praktskandal. En rad horribla misstag hade begåtts av alkoholföretaget, misstag som direkt hade orsakat olyckan och 21 människors död.

I centrum stod en person vid namn Arthur Jell.

Han hade, trots att han var tekniskt okunnig, tilldelats ansvaret för konstruktionen av melasscisternen fyra år tidigare. Han var också ekonomichef i Purity Distilling, det dotterbolag till USIA som ansvarade för förvaringstanken.

Beslutet att bygga tanken fattades på våren 1915, men förhandlingar om att hyra mark och väntan på bygglov drog ut på tiden. När allt fick grönt ljus på senhösten blev själva bygget en stressig kamp mot klockan. Företaget väntade nämligen en stor leverans med melass från Europa på nyårsafton.

För att spara pengar använde Jell billigt stål. Eftersom det inte innehöll något mangan var det sprött och vekt. Enligt en hållfasthetsanalys som genomfördes av ingenjörer 2014 hade tankens stålväggar behövt vara ungefär dubbelt så tjocka.

Några tester av konstruktionens hållbarhet gjordes aldrig. Ett enkelt och ganska självklart stresstest hade kunnat bestå av att fylla cylindern med vatten för att spåra eventuella läckor, men inte ens det gjorde man. Arthur Jell, med direkt insikt i företagets ekonomi, tyckte att det skulle ta för mycket tid, och tid var pengar. Jell menade att det räckte med att hälla i lite vatten för att se att skarven i botten var tät.

Det var den. Arthur Jell gav därmed klartecken att tanken kunde börja användas.

20

klavertramp_inlaga_6_tb.indd 20

H I S T O R I E N S V Ä R S TA K L AV E RT R A M P

2018-06-14 18:12

Faktum var att tanken läckte som ett såll redan från dag ett.

Melass pressades ut i skarvarna mellan plåtarna och rann ned längs sidan. Många Bostonbor upptäckte läckaget och samlade melass från tanken i hinkar för eget bruk.

Läckorna rapporterades till företagsledningen, både av Purity Distillings personal på platsen och av oroade Bostonbor. Arthur Jell svarade med att halvhjärtat beordra tätningsarbete i två omgångar, men han såg framför allt till att tanken målades om i en mörkbrun nyans som liknade den färg som melass har. På så vis skulle läckaget inte synas.

Varje gång som en ny last med melass fylldes på vibrerade tanken kraftigt, och det hördes knakande och gnisslande ljud från konstruktionen.

Många blev skrämda av ljuden. En som hade särskilt onda aningar var Isaac Gonzalez, som var alltiallo på Purity Distilling i North End och bland annat skötte påfyllning och tömning av melasstanken. Han hörde till dem som slagit larm om läckorna till Arthur Jell, men hade blivit bryskt bemött. ”Det finns inget att oroa sig för, tanken är stark och stabil.

Lite läckage är normalt”, var allt Jell hade att säga till Gonzalez.

Mer tjafs skulle kosta honom jobbet, det förstod han.

Arthur Jell i sin tur, tyckte att Isaac Gonzalez var paranoid och såg honom som ett hinder på bolagets väg mot en hägrande storvinst.

Efter avspisningen tog Gonzalez, som var den som hade bäst daglig koll på tanken, saken i egna händer. Han började övernatta i en slaf på ett kontor nära tanken. Hans tanke var att hinna aktivera ett larm om melasstanken visade tecken på att brista.

En av dessa nätter fick Gonzalez ett telefonsamtal. En anonym person meddelade att tanken skulle sprängas med dynamit och att alla arbetare skulle dödas. USIA:s etanol användes som sagt för tillverkning av ammunition till det pågående första världskriget, och hotet antogs komma från anarkister som var motståndare till kriget.

Efter det nattliga samtalet minskade inte Isaac Gonzalez oro, men han vågade inte längre sova intill melasstanken. I stället A RT H U R J E L L

klavertramp_inlaga_6_tb.indd 21

21

2018-06-14 18:12

gjorde han med ojämna mellanrum korta nattliga besök vid anläggningen.

Gonzalez gjorde också något ytterligare. Via en slang som mynnade ut nedanför kajen i hamnbassängen, tömde han regelbundet cisternen på lite av melassen genom att låta det rinna i tio minuter åt gången. Enligt boken The Dark Tide av historikern Stephen Puleo, insåg Gonzalez att han bara minskade trycket i tanken marginellt och att hans insats kanske inte spelade så stor roll. Men det fick honom att känna sig mindre hjälplös. Han agerade åtminstone efter förmåga i ett läge där han blev ignorerad av ledningen och hade svårt att sova om nätterna.

I första hand var det företaget USIA, dotterbolaget Purity Distilling och i synnerhet dess mellanchef Arthur Jell som genom en hel serie av försummelser orsakade melasskatastrofen i Boston 1919.

Men att explosionen skedde just den 15 januari berodde på två andra faktorer. Den ena var vädret. Efter några frostiga dagar med minusgrader hade temperaturen snabbt stigit till sex plusgrader. Denna relativa värme satte igång jäsningsprocesser och frigjorde koldioxid i melassmassorna, vilket ökade trycket inne i tanken.

Dessutom hade tanken alldeles nyligen fyllts på med en skeppslast med varm melass från Västindien. Tanken bar därför ett större innehåll än någonsin tidigare och belastningen på väggarna var rekordstor. Värmen från den färska melassen var en katalysator för jäsningen och gasbildningen, vilket höjde trycket ännu mer.

Melasstankens haveri fick stora konsekvenser för den amerikanska byggsektorn. I Boston började man ställa krav på sign­ erade hållfasthetsberäkningar från ingenjörer för att bevilja bygglov. Det blev småningom standard i hela USA. Melasskatastrofen är ett praktexempel på det som i anglosaxiska länder ofta rubriceras som corporate negligence, situationer där företags vinstmaximering får negativa konsekvenser för människa och miljö. Det finns åtskilliga sådana exempel i historien och även några till i den här boken.

22

klavertramp_inlaga_6_tb.indd 22

H I S T O R I E N S V Ä R S TA K L AV E RT R A M P

2018-06-14 18:12

Arthur Jell hade balansräkningen i bakhuvudet när han stressade igenom konstruktionen av sin melasstank, som blev ett förfärligt slarvbygge. Senare tolkade han alarmerande varningssignaler som störningsmoment i sin jakt på vinst.

Följden blev 21 döda – och en av världshistoriens klibbigaste katastrofer.

A RT H U R J E L L

klavertramp_inlaga_6_tb.indd 23

23

2018-06-14 18:12

Historiens värsta

nils bergeå

Nils Bergeå är apotekare och medicinjournalist. Efter jobb inom forskning och läkemedelsindustrin sadlade han på 1990-talet om till journalistiken och har sedan dess arbetat på tidningarna Medicinsk Vetenskap, Läke­medelsvärlden, Dagens Medicin och Svensk Farmaci, där han idag är chef­ redaktör. Det här är hans andra bok.

KLAVERTRAMP

bort oss.

Vi gör en dum miss på jobbet, glömmer bort en bemärkelsedag eller kläcker ur oss något vi verkligen inte borde ha sagt. För ett ögonblick vill vi bara sjunka genom jorden.

I bästa fall blir det ingen större sak, ett förläget ”ursäkta” och så glöms pinsamheten bort. Kanske blir det rent av något att skratta åt i efterhand.

I den här boken är klavertrampen uppskalade i kubik.

Den handlar om häpnadsväckande exempel från verkligheten då enskilda personer genom hjärnsläpp eller till ­synes små, omedvetna felbeslut klantat till det extremt för sig själva, sina medmänniskor och miljön. Tillfällen när felräkningar, slarviga tekniska installationer, aningslös tro på auktoriteter, tjurskallig vägran att lyssna på kollegor och patetisk vilja att imponera på det motsatta könet fått bokstavligen allt att gå åt skogen.

vi gör alla

a t s r ä v s n e i r Histo

R E KLAV P M A R T

Katastrofala misstag, ofattbara felbeslut och klåparna bakom dem

”Någonting måste ha gått helt galet.

De tolv männen på oljeplattformen i den grunda sjön Lake Peigneur förstod ingenting.

Höll riggen på att kollapsa?

Männen, som var kontrakterade av oljebolaget Texaco, var uppe i ottan för att leta olja under sjöbotten. Borren hade kört fast på 400 meters djup. Det var i och för sig inget ovanligt, och att lossa den i ett sådant grunt läge brukade inte vara svårt. Men när de försökte göra det hörde de en serie höga smällar. Sedan skälvde hela plattformen. Ena halvan av den liksom sjönk ned mot vattnet och riggen började luta kraftigt. Det hydrauliska system som normalt korrigerar lutningen automatiskt tycktes inte ha någon effekt.

Männen förstod ingenting och situationen började verka mycket farlig. De kastade sig ombord en transportpråm som låg förtöjd vid plattformen, och drog på full gas mot stranden hundra meter bort. Men märkligheterna fortsatte. Det var som att båten oförklarligt drogs tillbaka mot den alltmer lutande oljeriggen.

Väl framme på stranden såg de tolv med häpnad hur hela oljeplattformen och dess 50 meter höga borrtorn välte, sögs ned i sjön och försvann.

Det var som en spöksyn – de visste ju att sjön bara var tre meter djup.”

Författarporträtt Camilla Lindqvist Omslag Lars Söderman

ISBN 978-91-552-6580-9

9 789155 265809

klavertramp_skyddsomslag_cover_tb.indd 1

Nils Bergeå

2018-06-10 11:26