9789144103990

8 mm

Det finns något som förenar all politisk maktutövning, vare sig det sker i en kommun, i riksdagen eller i en internationell organisation. Det är behovet att fatta kollektiva beslut, som är bindande för alla i gruppen. Men meningarna går isär om var gränserna för det kollektiva går. Bör friheten offras för tryggheten? Går krig att undvika? Kan en diktator vara nödvändig för att tygla människors aggressivitet? Och inom demokratierna – går välfärden att upprätthålla? Ska alltid majoriteten bestämma? Och är väljarnas ansvarsutkrävande av politikerna verkligen viktigare än ekonomisk resultatpolitik?

| STATSVETENSKAPENS GRUNDER

STATSVETENSKAPENS GRUNDER

LEIF LEWIN

Leif Lewin är skytteansk professor emeritus i vältalighet och statskunskap vid Uppsala universitet.

Han har utgivit ett fyrtiotal böcker på svenska och engelska om demokratins teori och praktik och ett stort antal uppsatser och artiklar.

STATSVETENSKAPENS GRUNDER

I en tid av specialisering, när statsvetenskapen hotar att falla sönder i sina delmoment, pläderar Leif Lewin i denna omarbetade andra upplaga av sin lärobok för värdet av att söka finna den röda tråd som förenar statsvetenskapens olika delar och som utgör statsvetenskapens grunder.

Boken vänder sig till studenter i statsvetenskap och är intressant läsning för alla som intresserar sig för frågor om makt, demokrati och globalisering.

Andra upplagan

www.studentlitteratur.se

978-91-44-10399-0_Cover.indd Alla sidor

2:a uppl.

Art.nr 37618

LEIF LEWIN

2014-12-04 17:09

Denna titel har tidigare givits ut av SNS Förlag och utges från och med den andra upplagan av Studentlitteratur AB.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37618 ISBN 978-91-44-10399-0 Upplaga 2:1 © Författaren och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Författarfoto: Uppsala universitet Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2015

978-91-44-10399-0_inlaga.indd 2

2014-12-05 09:12

INNEHÅLL

Förord till andra, omarbetade upplagan 5 1 Samhällskontraktet 9 2 Allas krig mot alla 21 3 Diktaturen 37 4 Välfärdsstaten 53 5 Demokratin 73

© Författaren och Studentlitteratur

6 Ansvar och demokrati 91

Personförteckning 101 Litteratur 103 Register 107

3

978-91-44-10399-0_inlaga.indd 3

2014-12-05 09:12

978-91-44-10399-0_inlaga.indd 4

2014-12-05 09:12

© Författaren och Studentlitteratur

FÖRORD TILL ANDRA, OMARBETADE UPPLAGAN

Vilken plats man än besöker i världen – Japan eller Massachusetts, Indonesien, Italien, Brasilien – finner man statsvetenskapliga institutioner med i stort sätt samma indelning av ämnet: i politisk teori eller filosofi, förvaltning, jämförande politik (vilket i princip innebär jämförelser mellan olika nationalstater) och internationell politik. Därtill kommer ofta ett femte moment, nämligen kunskap om det egna landet (hos oss ”Svensk politik”). Efter ämnets kraftfulla expansion sedan 1945 riskerar statsvetenskapen nu att falla sönder i dessa beståndsdelar. Man kan stöta på professurer i avgränsade specialiteter som ”politisk filosofi” eller ”offentlig förvaltning”. Särskilt kring ”internationell politik” har striden stått het huruvida detta fält är ett eget akademiskt ämne eller en statsvetenskaplig subdisciplin.

Den här boken utgår från att ämnet har allt att vinna på att hållas samman. Politisk makt är och förblir till sin karaktär densamma oberoende av på vilken nivå den utövas. Förre statsministern Göran Persson uttryckte det så vid ett seminarium på min institution i början av 2000-talet, att världen är som Katrineholm. Till syvende og sidst handlar politik om hur en handfull beslutsfattare sitter runt ett bord och resonerar sig fram till ett beslut. Rollerna är desamma vare sig man befinner 5

978-91-44-10399-0_inlaga.indd 5

2014-12-05 09:12

sig i en kommun eller i världssamfundet: någon är principfast, någon annan rolighetsminister, någon söker kompromisser, någon har en hemlig agenda. Härskarteknikerna är välkända, strategierna likaså. Att avstå från flernivåjämförelser gör bara analysen förenklad och fantasilös. Intentioner, beslut, kalkyler, utfall på kort och lång sikt är något som finns i alla politiska sammanhang och som det är statsvetarnas uppgift att identifiera eller rekonstruera.

Mitt syfte med denna bok har därför varit att söka hitta det som förenar. Vad är essensen i vårt ämne? Vad är ”statsvetenskapens grunder”?

I bokens första kapitel beskriver jag idén att staten uppstått genom ett samhällskontrakt, varigenom människorna köpte sig trygghet genom att avstå från frihet.

Det andra kapitlet varnar för att utan ett samhällskontrakt är det risk att det uppstår ett allas krig mot alla. Kapitlet avhandlar möjligheten att undvika krig.

Inom ett land, däremot, kan man tänka sig att det går att tygla människors aggressivitet genom att all makt samlas hos en mäktig härskare, som utrustas med alla maktbefogenheter att kväsa upprorsmakare. I det tredje kapitlet behandlas diktaturen, som genom vår tids tekniska möjligheter antagit allt mera totalitära former.

Under de senaste hundra åren har statsmakten också fått andra uppgifter än krig och våldsutövning. En välfärdsstat har vuxit fram, skriver jag i det fjärde kapitlet, som utgör allas vår gemenskap men som i dag hotar att undermineras genom överutnyttjande likt en allmänning som får ta emot alltför mycket boskap. Det är politikernas ansvarsfulla uppdrag att avväga de

© Författaren och Studentlitteratur

Förord till andra, omarbetade upplagan

6

978-91-44-10399-0_inlaga.indd 6

2014-12-05 09:12

© Författaren och Studentlitteratur

Förord till andra, omarbetade upplagan

kollektiva åtagandena mot de krav, som framställs av dem som fört politikerna till makten.

Den representativa demokratin är vår tids styrelseskick och det har uthålligt lyckats bestå eller komma tillbaka trots krig och framstötar från diktaturer. Två tredjedelar av världens länder är i dag demokratiska. Förtryck av enskilda anses kunna motarbetas antingen genom att statsmakten begränsas eller genom att alla får vara med och bestämma, ofta genom en kombination av båda dessa principer. I det femte kapitlet analyseras spänningen mellan maktbegränsningsprincipen och den politiska jämlikheten.

Slutligen diskuterar jag ansvar och demokrati. Delegationen av makt till förtroendevalda representanter är inte ovillkorlig.

De styrande ska kunna ställas till svars. Men i dagens värld har ansvarsförhållandena blivit oklara. En ny teori har lanserats, som går ut på att det formella ansvarsutkrävandet inte är så viktigt som regeringens förmåga att främja medborgarnas välfärd.

Samarbetsproblemet utgör sålunda den röda tråd som förenar de sex kapitlen och utgör, om man vill spetsa till det och tala i singularis, statsvetenskapens själva ”grund”. Det ligger i allas intresse att vissa frågor regleras gemensamt och att dessa kollektiva beslut sedan blir bindande för alla. Men alla anser inte att det är värt priset att underordna sig det gemensamma.

Bör friheten offras för trygghetens skull? Går krig att undvika?

Vet diktatorn bäst? Kan välfärden upprätthållas? Ska alltid majoriteten bestämma? Och är verkligen ansvarsutkrävande viktigare än ekonomisk resultatpolitik?

Uppsala i november 2014 Leif Lewin 7

978-91-44-10399-0_inlaga.indd 7

2014-12-05 09:12

978-91-44-10399-0_inlaga.indd 8

2014-12-05 09:12

3

Diktaturen

978-91-44-10399-0_inlaga.indd 37

2014-12-05 09:12

978-91-44-10399-0_inlaga.indd 38

2014-12-05 09:12

Diktaturen

När människorna börjar samarbeta och överlämnar sina rättigheter till staten för att få trygghet, måste detta vara en oåterkallelig process. Annars kan staten inte garantera något skydd. Om den enskilde skulle kunna återta sina rättigheter och samhällsfördraget upphävas, skulle rövare och banditer när som helst kunna börja med sina överfall igen. Statens makt måste därför vara total. Vill vi ha dess skydd får vi göra oss lika maktlösa som om staten vore en eldsprutande krokodil – en Leviathan, som Hobbes med ett hebreiskt låneord kallade sin bok från mitten av 1600-talet om enväldets överlägsenhet.

Enligt denna järnhårda logik står medborgarna inför valet mellan undergång och förtryck. Något tredje finns inte. Historiskt sett har den förtryckande staten varit människornas vanligaste kontakt med politik. De har fått erfara hur krig och politik fördärvat vår jord. De har fått uppleva att krigsherrens soldater kan komma ridande i skymningen för att plundra och våldta eller att säkerhetstjänstens poliser kan väcka dig i gryningen för att föra dig till förhörsrummet och tortyrkammaren.

© Författaren och Studentlitteratur

För att staten ska kunna garantera den enskilde skydd måste dess styrka vara lika avskräckande som hos en eldsprutande krokodil.

I dag är ungefär en tredjedel av världens länder diktaturer av varierande hårdhet, medan två tredjedelar styrs demokratiskt, givet definitionen att demokrati är en styrelseform varigenom makten erövras genom konkurrens om folkets röster. Den moderna diktaturen är enväldets arvtagare, men förtrycket kan göras så mycket värre när statsmakten kunnat utnyttja det industrialiserade samhällets hela tekniska och ekonomiska arsenal.

39

978-91-44-10399-0_inlaga.indd 39

2014-12-05 09:12

Diktaturen

Kommunismen i Sovjetunionen hade sina rötter i Karl Marx samhällsvision men när var det dags att förverkliga drömmen? ”När är tiden mogen?” var den stående frågan bland socialister i slutet av 1800-talet. Marx hade sagt att det kapitalistiska systemet inom sig bar fröet till sin egen undergång.

Genom att kapitalägarna pressade arbetarnas löner, minskade köpkraften i samhället och producenterna fick allt svårare att finna avsättning för sina varor. Företagen råkade i kris och det uppstod en arbetslöshet som förvärrade avsättningskriserna.

Underkonsumtionen skapade på så sätt onda cirklar i form av allt djupare ekonomiska kriser och till slut skulle hela det kapitalistiska systemet gå under i en enda stor katastrof, varvid arbetarna skulle gripa makten, förstatliga produktionsmedlen och upprätta socialismens klasslösa samhälle. Men när var det, som sagt, dags för denna aktion?

I själva verket plågades socialistledarna vid förra sekelskiftet av beslutsångest, fångade i brytningen mellan det man brukar kalla det långa och korta perspektivet. Enligt det långa perspektivet gick kapitalismen sin ödesbestämda utveckling mot katastrof. Vad skulle då socialdemokratiska riksdagsmän göra under

© Författaren och Studentlitteratur

Den totalitära staten ska inte blandas samman med den auktoritära. I de totalitära staterna är hela befolkningen mobiliserad till stöd för regimen, som penetrerar samhällslivets minsta detaljer med sin kompromisslösa ideologi. I de auktoritära staterna råder däremot en viss grad av pluralism, utbredd apati bland medborgarna samt en sorts underförstådd mentalitet snarare än exakta förhållningsorder. Vi ska först granska tre utrerade diktaturer och sedan säga några ord om de auktoritära staterna.

40

978-91-44-10399-0_inlaga.indd 40

2014-12-05 09:12

© Författaren och Studentlitteratur

Diktaturen

tiden? Bara sitta med armarna i kors och invänta undergången?

Känslomässigt och moraliskt kändes det föga försvarligt inför förväntansfulla och svältande väljare. Inriktningen blev i stället socialpolitisk. De socialdemokratiska riksdagsmännen gick in för att höja bidrag och understöd av olika slag. Men då hamnade de i ett olösligt dilemma: ju bättre de lyckades med sin socialpolitiska ambition, desto mera köpkraft pumpades ut i samhället och desto mera varor kunde följaktligen arbetarna köpa. Ju bättre de lyckades i det korta perspektivet, desto mera underminerade de med andra ord den långsiktiga utvecklingen mot katastrof och socialism.

Ingenstans verkade den stora katastrofen infinna sig. Skilda arbetarpartier kom då att välja två olika framgångsvägar. I vissa länder, som Sverige, gick man in för att öka arbetarnas köpkraft inom det rådande systemet även om man riskerade kritik för att därigenom ”rädda kapitalismen”. I andra länder, som Ryssland, satte man i gång revolution och förstatligande utan att de ekonomiska förutsättningarna uppfyllts. Förklaringen till dessa olika strategier är att arbetarrörelsen var tillåten i de västeuropeiska staterna och därför kunde arbeta med parlamentariska metoder men förbjuden i Ryssland och där måste verka underjordiskt eller i exil.

Enligt Marx utövade det borgerliga samhället under kapitalismen en diktatur mot arbetarna. För att utplåna detta samhälle och införa socialism måste arbetarklassen på samma sätt utöva diktatur mot borgarklassen, låt vara av kortvarig och tillfällig natur − ”proletariatets diktatur”. Därefter, i det klasslösa samhället, skulle staten ”dö bort”.

Att genomföra en revolution var ingen barnlek. Uppgiften kunde bara lösas av professionella, som var totalt hängivna sin 41

978-91-44-10399-0_inlaga.indd 41

2014-12-05 09:12

sak under dygnets alla timmar. Arbetarrörelsen behövde en ”förtrupp”. Kommunistpartiet blev en elitorganisation. När revolutionen bröt ut i Ryssland 1917, begav sig bolsjevikledaren Vladimir Lenin hem från exilen i Schweiz och det berättas att han förde med sig enbart socialistiska stridsskrifter i bagaget.

Han tog vägen över Stockholm och som ett minne av besöket i vår huvudstad finns Lenins namnteckning bevarad på Kungliga biblioteket. Han hade inte tid med några längre artighetsvisiter.

Otåligt hastade han till Ryssland, där han ställde sig i spetsen för revolutionen. Tsaren, aristokratin och borgarklassen skulle snart få erfara vad proletariatets diktatur ville säga. ”Röd terror” proklamerades. Klasstillhörighet var tillräckligt för en fällande dom. Arkebuseringspatrullerna sattes i arbete och kejsarfamiljen mördades. Lenin sägs ha sökt bygga sitt nya samhälle ”med geväret, mursleven, piskan och pennan”.

Våldet var arbetsmetoden, att förneka nödvändigheten av våld kallades usel sentimentalitet. Proletariatets diktatur var en regim som stödde sig på våldet, och kommunistpartiets makt skulle inte bindas av några lagar.

Men Lenin hade underskattat motståndet. Den ryska byråkratin saboterade revolutionen. Västmakterna invaderade det våldtagna landet. Lenins slutsats blev att proletariatets diktatur måste förlängas och visionen om statens bortvittrande ställdes på framtiden.

Efter endast några år vid makten drabbades Lenin av ett slaganfall, som gjorde honom oförmögen att arbeta, och 1924 avled han vid 53 års ålder.

Hans efterträdare blev Josef Stalin, som om möjligt överträffade Lenin i grymhet. Avrättningarna gick nu in i en ny fas. Offrens namn specificerades inte ens utan särskilda avrätt-

© Författaren och Studentlitteratur

Diktaturen

42

978-91-44-10399-0_inlaga.indd 42

2014-12-05 09:12

© Författaren och Studentlitteratur

Diktaturen

ningskvoter delades ut i hundratusental. Så och så många hundratusen skulle arresteras i den eller den provinsen eller i den eller den befolkningsgruppen, så eller så många tusen av de arresterade borde omedelbart avrättas. Provinscheferna konkurrerade med varandra om att tillmötesgå eller överträffa Stalins order. Ett ofantligt system av arbets- och dödsläger upprättades − Gulag. Man beräknar att minst trettio miljoner människor miste livet på detta sätt. Kommunisterna utvecklade specialiteten att rikta våldet också mot det egna partiet. Särskilt Stalin förstärkte dessa tendenser. Minsta tecken på opposition eller ifrågasättande, ett förfluget ord, en invändning under ett resonemang kunde vara tillräckligt för att bli skjuten. Stalins efterträdare har berättat hur applåderna efter ledarens anföranden blev groteskt långa, därför att ingen vågade vara först med att sluta klappa händerna. Otäcka historier berättas. Hur känner man igen en medlem av den högsta ledningen? På att han inte har några naglar. Han har varit utsatt för hemliga polisens tortyrmetoder. Var finns kamrat X nuförtiden? Han är arkebuserad. ”Så synd, jag hade tänkt utnämna honom till ambassadör.”

Under de så kallade Moskvarättegångarna 1937–38 fick omvärlden till sin häpnad höra många ledande kommunister erkänna att de i själva verket varit spioner åt väst och kapitalistlakejer, som inte förtjänade annat än att bli avrättade. ”Skjut de galna hundarna!” löd åklagarens stående yrkande.

Industrialiseringen, som i Ryssland hade påbörjats före revolutionen, utsattes för ett avbräck under de omfattande förstatligandena men kom under Stalin att drivas vidare med hårdhänta metoder och samhället moderniserades och urbaniserades.

43

978-91-44-10399-0_inlaga.indd 43

2014-12-05 09:12

Diktaturen

Men kommunismen i Kina, världens befolkningsrikaste land, bestod. Det gjorde den också i ett fåtal mindre stater som Vietnam och Kuba. Kinas ledare Mao Zedong hade lett motståndet mot japanerna under andra världskriget och 1949 kunnat utropa kommunismens seger.

Tre särdrag utmärker den kinesiska kommunismen. Det första är böndernas centrala roll i klasskampen. Marxismleninismen är en lära för den industrialiserade västvärlden.

Mao gjorde det kommunistiska jämlikhetsbudskapet relevant för den agrara Tredje världen.

Det andra kännetecknet är gerillakriget. Under kriget mot japanerna organiserade Mao ett rörligt hemvärn med överlägsen kunskap om de lokala förhållandena och med uppgift att göra snabba räder mot den militärt överlägsna fienden och sedan försvinna i djungeln. Det var en framgångsrik taktik, som sedan upprepats i många krig i denna del av världen, bland annat av vietnameserna i det segerrika kriget mot supermakten USA.

© Författaren och Studentlitteratur

Efter Sovjetunionens seger mot Tyskland införlivades Östoch Centraleuropa i det ryska imperiet. Genom statskupper, femtekolonnverksamhet och terror upprätthölls de kommunistiska regimerna trots återkommande revoltförsök, till dess att hela Sovjetblocket föll 1989. Sovjetledaren Michail Gorbatjovs förnyelseprogram glasnost och perestrojka gav vind i seglen för den aldrig utrotade nationalismen och Ryssland förlorade på några månader det välde som det tagit trehundra år att bygga upp. Ekonomin var i fritt fall. Censuren underminerades av den nya informationsteknologin. En gammalrysk, politisk och religiös konservativ chauvinism kom tillbaka. Det var som om tiden stått stilla sedan 1917.

44

978-91-44-10399-0_inlaga.indd 44

2014-12-05 09:12

© Författaren och Studentlitteratur

Diktaturen

Ett tredje karakteristikum för Maos kommunism är hjärntvätten. Kineserna vidareutvecklade ryssarnas tortyrmetoder i syfte att få offret att inte bara bekänna utan också verkligen ångra sig och omvända sig. Den siste kinesiske kejsaren är ett gripande exempel och hans biografi komprimerar Kinas 1900-talshistoria. Han föddes som kejsare men störtades under den första revolutionen. Japanerna insatte honom sedan som kung av Manchuriet, varefter han blev tillfångatagen av kommunisterna och förd först till Sovjetunionen och sedan som lägerfånge tillbaka till Kina, där han utsattes för långvarig hjärntvätt, till dess han ansågs mogen att bli frisläppt för att som stadsträdgårdsmästare i Peking kunna glädja sig åt socialismens segerparader.

Den kinesiska ledningen sökte under 1950-talet forcera framstegen med hjälp av olika kampanjer. Mest känd är ”det stora språnget”, varvid Mao hoppades komma ikapp västvärlden både inom jordbruk och industri med hjälp av massornas entusiasm och politiska medvetenhet i de nyupprättade stora folkkommunerna. Resultatet blev i stället en katastrof för det kinesiska samhället. Tiotals miljoner människor dog av svält. ”Maos lilla röda”, en citatsamling av ledaren, var utgångspunkt för ytterligare kampanjer. Under den så kallade kulturrevolutionen under 1960- och 70-talen hårdnade Maos grepp om samhället ytterligare. ”Fiender” förödmjukades och mördades, de intellektuella drevs ut på landet för att lära sig av bönderna, de ekonomiska bakslagen förorsakade ofattbara lidanden bland befolkningen.

Efter Maos död 1976 följde en maktkamp, som slutade med ett genombrott för marknadsekonomin. Under det nya millenniet har den ekonomiska tillväxten sprungit upp till över tio 45

978-91-44-10399-0_inlaga.indd 45

2014-12-05 09:12

8 mm

Det finns något som förenar all politisk maktutövning, vare sig det sker i en kommun, i riksdagen eller i en internationell organisation. Det är behovet att fatta kollektiva beslut, som är bindande för alla i gruppen. Men meningarna går isär om var gränserna för det kollektiva går. Bör friheten offras för tryggheten? Går krig att undvika? Kan en diktator vara nödvändig för att tygla människors aggressivitet? Och inom demokratierna – går välfärden att upprätthålla? Ska alltid majoriteten bestämma? Och är väljarnas ansvarsutkrävande av politikerna verkligen viktigare än ekonomisk resultatpolitik?

| STATSVETENSKAPENS GRUNDER

STATSVETENSKAPENS GRUNDER

LEIF LEWIN

Leif Lewin är skytteansk professor emeritus i vältalighet och statskunskap vid Uppsala universitet.

Han har utgivit ett fyrtiotal böcker på svenska och engelska om demokratins teori och praktik och ett stort antal uppsatser och artiklar.

STATSVETENSKAPENS GRUNDER

I en tid av specialisering, när statsvetenskapen hotar att falla sönder i sina delmoment, pläderar Leif Lewin i denna omarbetade andra upplaga av sin lärobok för värdet av att söka finna den röda tråd som förenar statsvetenskapens olika delar och som utgör statsvetenskapens grunder.

Boken vänder sig till studenter i statsvetenskap och är intressant läsning för alla som intresserar sig för frågor om makt, demokrati och globalisering.

Andra upplagan

www.studentlitteratur.se

978-91-44-10399-0_Cover.indd Alla sidor

2:a uppl.

Art.nr 37618

LEIF LEWIN

2014-12-04 17:09