Andra upplagan
Målet med boken är att svara på frågan varför revision praktiseras så som det görs. Tanken är inte i första hand att ge recept på hur du utför revision på bästa sätt. Dock innehåller boken även avsnitt för mer praktisk hjälp i det vardagliga arbetet. Författaren tar upp grundläggande begrepp som risk, väsentlighet och oberoende och går igenom områden som revisionsmetodik, revisionsbranschens organisering och tillsyn samt revisionens utveckling.
Thomas Carrington
Varför behövs revision? Vilken är revisorns roll i relation till övriga finansiella aktörer? Hur säkra och trovärdiga är företagens finansiella rapporter – och hur gör vi för att bedöma det? Den här boken belyser dessa och liknande frågor.
Till den andra upplagan har det tillkommit ett kapitel som beskriver och hjälper läsaren navigera i internationell revisionsstandard. Boken har dessutom uppdaterats för att spegla de många förändringar i regler och standarder som skett sedan den första upplagan gavs ut.
Andra upplagan
Thomas Carrington är ek. dr och verksam vid Uppsala universitet. Han har tidigare varit verksam som revisor.
Thomas Carrington
Best.nr 47-11493-1 47-09899-6 47-09899-6 Tryck.nr 47-11493-1
4711493ot.indd All Pages
8/30/14 2:16 PM
Revision ISBN 978-91-47-11493-1 © 2014 Thomas Carrington och Liber AB Förläggare: Helga Laurin Projektledare: Magnus Winkler Omslag och grafisk formgivning: Nette Lövgren, Fredrik Elvander Illustrationer: Jonny Hallberg Sättning: Integra Software Services Andra upplagan 1 Tryck: People Printing, Kina, 2014
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
4711493_Revision_final.indd 2
8/30/14 10:23 AM
Innehållsförteckning
1. Varför revision? Revisionens betydelse och historia
6 6
2. Teorier om revision Två traditioner: nationalekonomi och sociologi Tre teorier: försäkran, förbättring och försäkring Två perspektiv: komfort och legitimering Andra angreppssätt Försäkran, förbättring, försäkring Sociologiska perspektiv på revision Revisionens kodifiering
12 13 14 15 15 16 26 33
3. Revisionsprocessen Företagsledningens påståenden Revisorns bestyrkandeåtgärder Dokumentation Rapportering Från revisionsprocess till uppdragsprocess
40 41 43 48 57 63
4. Internationell revisionsstandard IAASB:s revisionsnormer ISA:s struktur
66 67 72
5. Väsentlighet och risk Väsentlighet Risk Upptäcktsriskens komponenter och revisionsmässiga urval
85 85 93
4711493_Revision_final.indd 3
100
8/30/14 10:23 AM
REVISION
6. Planering Varför planering? Revisionsprocessen ur ett planeringsperspektiv Uppdragsbrev, övergripande revisionsstrategi och granskningsplan
126
7. Granskningsmetoder Vad är intern kontroll? Den interna kontrollens komponenter Granskning av interna kontroller Substansgranskning Val av granskningsmetod Fördelning av arbetsuppgifterna över tiden
130 130 132 139 147 149 150
8. Granskningsåtgärder Revisionsbevis Påståenden från företagsledningen Granskningsåtgärderna
152 152 154 156
9. Förvaltningsrevision och annan granskning Förvaltningsrevision Revisorns skyldighet att anmäla misstanke om brott Sarbanes-Oxley Act Granskning enligt särskild överenskommelse
173 173 178 180 182
10. Revisionens avslutande Avslutande granskning och ställningstaganden Ansvarsförbindelser Händelser efter balansdagen Fortsatt drift Rapportering
4711493_Revision_final.indd 4
108 108 114
185 185 187 190 192 196
8/30/14 10:23 AM
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
11. Konsultation och revisorns oberoende Revisionsrådgivning Konsulttjänster Revisorns oberoende
203 203 206 207
12. Revisionens organisering Revisionsteamet Revisionsbyrån Den svenska revisionsbranschen Revisionens internationella organisering
216 216 220 224 236
13. Revisionens roll i samhället Revisionens betydelse i samhället Revisionssamhället Revisionsbegreppet
242 242 249 254
Register
4711493_Revision_final.indd 5
259
8/30/14 10:23 AM
1. Varför revision? Revisionens betydelse och historia Att köpa aktier kan vara ett riskabelt företag. Förmögenheter kan skapas men också förloras på marknaden. Hur ett företags försäljning påverkas av förändringar i modet, av vädret eller andra förutsättningar är svårt, ibland omöjligt, att förutse. Andra aspekter som påverkar ett företags närmaste framtid kan emellertid bedömas på en något säkrare grund. Ett företags redovisning ger nämligen information om lagernivåer, utestående kundfordringar, kassaflöden och andra vitala indata för en kalkyl över framtida avkastning. Detta är dock enbart ögonblicksbilder. Balansräkningen redovisar företagets tillgångar och skulder så som de värderades vid bokslutsdatumet, och resultaträkningen summerar årets uppkomna intäkter och kostnader. Hur dessa poster kommer att förändras är därför osäkerheter som, tillsammans med kundernas preferenser och leverantörernas förmåga att leverera konkurrenskraftiga produktionsresurser, bidrar till den volatilitet av vilken förmögenheter kan skapas och förloras. På den moderna aktiemarknaden förväntas dessa typer av osäkerheter emellertid vara de enda en investerare behöver bekymra sig över. Att den information ett företag levererar kan ligga till grund för de bedömningar om framtiden som en investerare måste göra tas som en självklarhet. Och i de fall det visar sig att informationen inte håller denna kvalitet låter rubriken skandal sällan vänta på sig. Att redovisningen håller den kvalitet vi i dag förutsätter har emellertid inte alltid varit fallet. När det i Storbritannien i slutet av 1800-talet blev tillåtet för företag att fritt söka kapital genom att sälja andelar i verksamheten på ett sätt liknande det moderna aktie6
4711493_Revision_final.indd 6
8/30/14 10:23 AM
1 . VA R F Ö R R E V I S I O N ?
bolaget, gick så många som en tredjedel av dessa företag under. Det blev uppenbart att något måste göras. Svaret blev att en revision av företagens finansiella rapporter år 1900 gjordes tvingande. Således kom de bokföringsbyråer som kommit att blomstra i samband med avregleringen av aktiebolagsmarknaden att bli föregångare till de revisionsbyråer som i dag dominerar den internationella marknaden för bestyrkandetjänster. Byråer som Deloitte, PwC och EY kan alla spåra sitt ursprung till denna period. I Sverige kom den första lag som krävde revision av vissa bolag 1895, men liksom i Storbritannien var detta något som många företag sedan mitten av seklet på eget bevåg valt. Samtidigt är det värt att nämna att dessa revisorer inte behövde vara auktoriserade eller godkända och att lagen inte sa någonting om att revisorn var tvungen att vara oberoende av bolaget.1 Inte heller nämndes krav på utbildning för den valda revisorn. Först 1987 blev alla svenska aktiebolag tvungna att utse en auktoriserad eller godkänd revisor. I dag är återigen en stor andel (drygt 70 procent) av aktiebolagen fria att inte ha en revisor. Denna valmöjlighet är öppen för privata aktiebolag som underskrider två eller tre av följande värden: 3 anställda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 miljoner kronor i nettoomsättning. Motivet bakom detta, som när det infördes var en anpassning till internationella förhållanden, är emellertid inte att revision inte längre är viktigt utan att ett avskaffande av revisionsplikten leder till kostnadsbesparingar för små aktiebolag. Det finns de som menar att revisionspliktens avskaffande till och med var bra för värdet av revisionen. Den signal som det skickar att ha en revision blir tydligare, och i stället för att vara en obligatorisk
1 Fenomenet revision är emellertid betydligt äldre än från tiden kring mitten av förrförra seklet. Den första kända revisorsorganisationen grundades till exempel på 1500-talet i Venedig. Förmodligen har revisionsliknande tjänster levererats så länge som två parter utan insyn i varandras affärer försökt nå överenskommelser med varandra.
7
4711493_Revision_final.indd 7
8/30/14 10:23 AM
REVISION
kontrollant av verksamheten blir revisorn en aktör som tillför ett synligt värde. Den korta historik som här skisserats pekar på att även andra intressenter än aktieägare finner ett värde i att företag låter sig revideras. Långivare är bara en av många aktörer som har mycket att vinna på att en oberoende part granskat och uttalat sig om redovisningens överensstämmelse med de lagar, regler och principer företaget säger sig följa. Andra exempel är anställda och fackföreningar som har att förhandla om löner, leverantörer som vill försäkra sig om företagets betalningsförmåga samt skattemyndigheter vilka har att besluta om företagets beskattningsbara inkomst. Revision kan således bidra med värde inte bara i relationen mellan aktiebolag och dess intressenter utan även till alla typer av organisationer där en relation med en annan part förutsätter att den finansiella informationen håller en acceptabel nivå av tillförlitlighet. En vanlig missuppfattning är att revision och revisor är synonyma med redovisning och redovisare. Så är alltså inte fallet. Det är till och med så att den som upprättar redovisningen inte får vara densamma som reviderar den. Förutom i form av ett möjligt tillskott i form av kompetens skulle ju detta för aktieägaren eller leverantören förta den ökade tillförlitlighet som revisorn som oberoende part förväntas bidra med. Men anledningen till att revision och revisor inte är synonyma med redovisning och redovisare är inte enbart en fråga om oberoende och förtroende. En revisors kärnkompetens är inte nödvändigtvis densamma som en redovisares. Förvisso förväntas en auktoriserad revisor vara väl så insatt i redovisning som den som upprättar redovisningen. Den som upprättar redovisningen behöver emellertid inte ha motsvarande kunskaper om hur revisorn granskar den upprättade redovisningen. Men det finns även exempel på revisorer som inte behöver vara experter på (finansiell) redovisning. Revision är inte bara något som enbart bestyrker organisationers finansiella redovisning. För en IT-revisor är kunskaper i finansiell 8
4711493_Revision_final.indd 8
8/30/14 10:23 AM
1 . VA R F Ö R R E V I S I O N ?
redovisning sekundära eftersom denna revisors jobb är att granska teknik och system med avseende på informationssäkerhetsrisker, säkerhetspolicyer, kontinuitetsplaner och så vidare. Ett annat exempel på icke-finansiell revision är miljörevisorer, vilka uttalar sig om organisationers redovisning av hur dess verksamhet påverkar miljön. För miljörevisorer kan kunskap i finansiell revision visserligen vara viktig, men det är inte alltid deras kärnkompetens. Ytterligare ett exempel på detta är Riksrevisionen, ett fristående organ som är en del av riksdagens kontrollmakt, som inte enbart granskar statens redovisning utan även hur regeringen och ämbetsverken utövar sin verksamhet i enlighet med lagar, regler och uttalade mål. Även internrevisorer har i vissa fall till uppgift att uttala sig om olika företagsdelars effektivitet och resursutnyttjande, något som ligger utanför redovisarens kärnkompetens, även om denna yrkeskategori på senare år mer och mer kommit att bli en företagsintern kopia av den externa revisionen med huvudsaklig uppgift att bedöma företagets interna kontroll. Ofta fyller internrevisorn båda dessa roller. Samtidigt finns det en mängd granskningsaktiviteter som inte går under benämningen revision, såsom polisens spaning, certifieringsföretags kontroll av efterlevnaden av standarder och kommunernas hälsoskyddsansvarigas inspektioner av restauranger. Var gränsen mellan revision och annan granskning går är till viss mån godtyckligt och en fråga om definitioner. Gemensamt för det mesta som går under benämningen revision är emellertid att det rör sig om en granskning av påståenden som utmynnar i ett uttalande avseende dessa påståendens överensstämmelse med på förhand överenskomna kriterier.
Bokens innehåll Avsikten med den här boken är att beskriva och skapa förståelse för den lagstadgade finansiella revisionen av företag i Sverige. Boken anlägger ett teoretiskt perspektiv på varför denna revision utförs, 9
4711493_Revision_final.indd 9
8/30/14 10:23 AM
REVISION
hur den utförs och varför den utförs på detta vis. Även om boken fokuserar på den finansiella revisionen är den således även relevant för övriga former av revision som innefattar en granskning av påståenden som utmynnar i ett uttalande avseende dessa påståendens överensstämmelse med på förhand överenskomna kriterier. I nästa kapitel behandlas frågan om vad revision är och hur den kan förstås. Detta görs främst utifrån en teoretisk presentation, vilken mynnar ut i en beskrivning av hur den kodifiering som skett av revisionen speglas i dessa teorier. I kapitel 3 flyttas fokus från vad revision är till vad revisorn gör. Kapitlet inleds med en översikt av revisionsprocessen. Efter att de fyra delarna i denna process – företagsledningens påståenden, revisorns bestyrkandeåtgärder, dokumentation av dessa åtgärder samt rapportering – har presenterats, avslutas kapitlet med en genomgång av hur revisionsprocessen översätts till en uppdragsprocess i revisorns praktiska arbete. I kapitel 4 följer sedan en översikt av det regelverk – International Standards on Auditing (ISA) – som reglerar genomförandet av den generiska uppdragsprocess som beskrivs i kapitel 3. I kapitel 5 behandlas två av revisionens nyckelbegrepp: väsentlighet och risk. Kapitel 6 behandlar revisionens planering samt de val revisorn ställs inför i denna del av revisionsprocessen. Dessa val innebär bland annat att välja en lämplig kombination av substansgranskning och granskning av intern kontroll. I bokens sjätte och sjunde kapitel står revisorns bestyrkandeåtgärder i centrum. Dessa är även bokens mest ”praktiska” kapitel, då de beskriver hur revisorn med hjälp av olika granskningsåtgärder samlar in revisionsbevis för att verifiera företagsledningens påståenden. Kapitel 7 behandlar de två granskningmetoder revisorn har att välja mellan: granskning av interna kontroller och substansgranskning. Kapitel 8 behandlar revisorns granskningsåtgärder. I Sverige, och många andra länder, åligger det revisorn att granska områden utöver den finansiella informationen i årsredovisningen. I kapitel 9 behandlas därför förvaltningsrevision 10
4711493_Revision_final.indd 10
8/30/14 10:23 AM
1 . VA R F Ö R R E V I S I O N ?
och annan granskning som ligger utanför siffergranskningen. Kapitel 10 behandlar revisionens avslutande och de bestyrkandeåtgärder som blir aktuella i denna fas av revisionen. I kapitel 11 behandlas konsultation och revisorns oberoende. I kapitel 12 beskrivs och diskuteras hur revisorer organiserar sin verksamhet på olika nivåer från ett revisionsteams sammansättning till hur revisionsbranschen internationellt är organiserad. Boken avslutas i kapitel 13 med en diskussion av revisionens roll i samhället.
11
4711493_Revision_final.indd 11
8/30/14 10:23 AM
Register A acceptabel väsentlighetsnivå 87–93, 121, 186–187 acceptabelt fel 89–93, 104 accepterande av uppdrag 64, 119, 121–125, 211–214 Adelphia 180 adverse selection 20–22, 25 agent-teori 18–19, 21, 34 Aktiespararna 242 American Accounting Association (AAA) 37 analysmodellen 185, 210–214 analytisk granskning 47–48, 79, 111, 147–148, 156, 165–172 ansvarsfrihet 37, 60–63, 173–178, 197 ansvarsförbindelser 187–190 ansvarsutkrävande 247–250, 252– 253, 258 attesteringsrutiner 137 audit 257–258 auditability 249 auditus 257–258 auktorisation 95, 231–235 auktoriserad revisor 7–8, 63, 113, 220, 225–226, 230–235 avklipp 155, 160, 162, 190
B Basel Committee on Banking Supervision (BCBS) 240–241 bedömningsurval 104 begriplighet 155–156 behörighet 137–138, 146, 155 bekräftelse 47–48, 153, 156, 161– 164, 188–189 beräkning 47–48, 156, 164 bestyrkande 21, 23, 34–35, 38–39, 43, 48, 149, 170, 182–183, 207 bestyrkandegrad 39, 43 bestyrkandeuppdrag 34, 38, 63 bestyrkandeåtgärder 10, 40, 42–43, 46, 48, 63–64, 98–99, 106, 162, 186–187, 249 bokföringsjäv 210 bokföringsskyldighet 175–176 bokslutsgranskning 128, 150 bolagsformer 223 bolagsordning 63, 175–176, 224 byråjäv 210 C combined code 181 compliance audit 254 COSO 131 D designeffektivitet 150 detaljgranskning 147–149, 166, 170
259
4711493_Revision_final.indd 259
8/30/14 10:23 AM
REVISION
disciplinära åtgärder 51, 234 dokumentation 40, 48–56, 58, 63, 113, 138–139, 145, 159–160, 185–186, 213
Financial Stability Forum (FSF) 238 Finansinspektionen 181 fortsatt drift 58, 192–196, 198 fristående rådgivning 206, 213
due diligence 182, 223
fullständighet 41–43, 154–156, 162, 188–189 förbättring 13–14, 16, 21–22, 24–26, 31, 34–35, 125, 197, 205 förekomst 41, 43, 154–155 företagsledningens påståenden 10, 21, 23, 40–41, 43, 46–47, 52, 89, 99, 127–128, 152–154, 156, 250, 257 förfrågan 47–48, 156, 160–163, 188, 191 förhandling 12, 15, 31–32 förplanering 64, 117–118, 122 förståelse för verksamheten 42, 114– 117, 127, 147 försäkran 13–14, 16, 19, 21, 24–25, 34, 40, 48, 65, 125, 132, 207, 246–248 försäkring 13–14, 16, 23–25, 35, 125 förtroenderubbande sidoverksamhet 36, 214 förvaltningsrevision 37, 173–178, 257 förväntningsgap 243
E effektivitetsrevision 245, 254–257 efterföljande granskning 190 Enron 180, 196, 207, 229, 239, 246–247 erinran 57, 202 ersättningsskyldighet 37, 175–176 EU 35, 59–60, 208, 211, 237, 240–241 European Group of Auditors’ Oversight Bodies (EGAOB) 241 EU:s åttonde bolagsrättsliga direktiv 211, 240–241 existens 41, 43, 154–156, 159, 162 extern bekräftelse 153, 161–163 extern part 157, 162–163 externa dokument 157 F FAR 33, 230–234, 236–237 FAR Akademi 68, 234 FAR:s etikregler 182 FAR SRS 230, 232 Fédération des Experts Comptables Européens (FEE) 237 felaktigt accepterande 103–105 felaktigt förkastande 103–105 Financial Stability Board (FSB) 239–240
G Global Crossing 180 god revisionssed 60–61, 96, 108, 114, 122, 234 god revisorssed 121, 182, 234 godkänd revisor 7, 224–226, 230, 232, 235 godkännande 133, 137–139, 145, 155
260
4711493_Revision_final.indd 260
8/30/14 10:23 AM
REGISTER
going concern 35, 192 granskning enligt särskild överenskommelse 38–39, 71, 182–183 granskningsplan 126–128, 184, 219 H hållbarhetsrevision 254 händelser efter balansdagen 190–192 I IFAC:s etikregler 208 informationsasymmetri 19–21, 23, 25, 247 informationsmedlare 14, 22, 31 informationssymmetri 22, 24 inneboende risk 96–99, 103, 120, 150 inspektion 47, 156–158, 190 integritet 123–124, 132, 136–137, 182, 208–209 intern kontroll 9–10, 42, 47, 96–97, 130–146, 149–150, 158, 181, 186 International Association of Insurance Supervisors (IAIS) 240–241 International Federation of Accountants (IFAC) 33, 66, 208– 209, 236–238, 240 International Forum of Independent Audit Regulators (IFIAR) 241 International Organization of Securities Commissions (IOSCO) 239–241 International Organization of Supreme Audit Institutions (INTOSAI) 255 International Standards on Auditing (ISA) 66, 238–241
Internationella valutafonden (IMF) 238, 242 internrevision 97, 126, 130–131, 245 inventering 158–160 investerare 6, 15, 22–24, 26, 30, 58, 88, 95, 177, 231, 243, 248 IREV 232, 234 J juridik 234, 236 jäv 207, 209–211 K klassificering 155 klientrisk 98 komfort 12–13, 15, 26–29, 31–32, 36, 40, 43, 111, 125, 247 Kommerskollegium 234 kommunikation 35, 49–50, 57, 134–136, 143–144 konsulttjänster 203, 206, 210, 214 kontrollaktiviteter 133, 136, 142–143 kontrollmiljö 132, 134, 141, 146 kontrollrisk 96–99, 120, 143, 146, 150, 160 korrekthet 43 korroborering 161, 170 Kreuger, Ivar 207, 232–233, 246 kvalificerad revisor 224–226 kvalitativ väsentlighet 86, 93, 186, 204 kvalitetskontroll 236 kvalitetsrevision 245, 255 kvantitativ väsentlighet 86, 93, 186, 204 könsfördelning 226
261
4711493_Revision_final.indd 261
8/30/14 10:23 AM
REVISION
L lagerinventering 160 legitimering 13, 15, 29, 31 löpande granskning 54, 128, 150–151
planering 48, 50, 53–55, 64, 87, 90–92, 97, 99, 108–129, 142, 149–150, 156, 167, 216–217, 219 planeringsprocessen 118
M management representation letter 189 manager 217–219 medelsförvaltningsjäv 210 miljörevision 9 misstanke om brott 58, 178–180 Monitoring Group of international regulators 240 moral hazard 19–21, 23, 25 muntlig bekräftelse 47, 153 mätning 42–43, 156, 254
positiv bekräftelse 163 positivt bestyrkande 38 presentation och upplysning 42–43, 155 principal 18–19, 21, 219 psykologi 16, 109 Public Company Accounting Oversight Board (PCAOB) 181– 182, 239 public good 22, 35 Public Interest Oversight Board (PIOB) 240–241 påskrivande revisor 216–217, 219
N negativ bekräftelse 163 negativt bestyrkande 38 nyckeltal 47, 111, 115, 165–167, 171 nyckeltalsanalys 171 näraliggande tjänster 38, 182–183 O oberoende 7–8, 19, 157, 183, 204– 214, 223, 231, 233 objektivitet 182, 208–209 observation 47, 156, 159–160 oegentligheter 168–169, 231 oren revisionsberättelse 27, 32, 57, 59, 87, 92, 187, 202 P Parmalat 163–164, 196
R rapportering 38, 40–41, 53, 57–64, 132, 134, 143, 196, 219, 247 rationalitet 13 redovisningssystem 116, 127, 136, 138–141, 143–145, 164–165 regelefterlevnad 134 regelefterlevnadsrevision 254–256 registeranalys 55, 164 representativt urval 100–102, 106 resultatmätningssamhället 254 reviderbarhet 249–253 revidere 257–258 review-process 219 revisionens inneboende otydlighet 246, 248, 256
262
4711493_Revision_final.indd 262
8/30/14 10:23 AM
REGISTER
revisionsberättelse 58–63, 194, 196–200 revisionsbevis 43–47, 54–55, 63–64, 108, 147, 149, 152–154, 156–159, 161, 169, 174 revisionsbranschen 208, 224–235, 237–241 revisionsbyrån 7, 50, 181, 203, 206– 210, 220–224, 226–230, 236, 244 revisionsmässiga urval 80, 100–101 revisionsnätverk 229 revisionsprocessen 40–65, 110, 114–126, 148 revisionsrisk 93–99, 102–103, 118– 122, 126, 146–147, 216 revisionsriskformeln 97–99, 102, 117 revisionsrådgivning 202–205 revisionssamhälle 249–254 revisionsstandard 237–241 revisionsstrategi 126–127 revisionsteam 50, 105, 112–113, 216–219, 225 revisionsutskott 57, 201 revisonens inneboende otydlighet 254 revisorns ansvar 35, 56, 60–62, 131, 173 revisorsassistent 217, 220–221 revisorsexamen 235 Revisorsnämnden 33, 38, 51, 56–57, 108, 113, 120, 181, 207, 213, 234–236, 239, 241 revisorspåteckning 200–201 revisorsregister 235 revisorsrisk 95–96, 119–121, 125 Riksrevisionen 9, 255
rimlighetsanalys 171 risk 93–100 riskpremie 18–19 riskvärdering 132–133, 142 rättigheter och förpliktelser 41, 43, 154–155 S Sarbanes-Oxley Act 135, 173, 180– 181, 239, 245–246, 248 Securities and Exchange Commission (SEC) 181, 232 senior 217–220 signaler 14, 24–26 sociologi 13, 15–16, 26, 29 statistisk metod 92, 100, 104–107 statistiskt urval 101, 104–105 Stockholms handelskammare 231, 234 Svenska Revisorssamfundet (SRS) 230–231 Svensk kod för bolagsstyrning 181 synbart oberoende 208–209 T the Big Four 227, 231, 236 tillräckliga bevis 27, 45–46, 153–154, 161, 198 tillsyn 181, 234, 236, 241 tredje part 19, 57, 113, 161, 177– 178, 182–183, 188, 207, 209 trendanalys 171 trygghet 15, 219, 247–248 tystnadsplikt 36, 56, 177–178, 182, 201
263
4711493_Revision_final.indd 263
8/30/14 10:23 AM
REVISION
U up or out 220 uppdragsbrev 126, 129 uppdragsprocessen 63–64 uppföljning 130, 135–136, 144 upplevt oberoende 208 upprepning 156, 165 upptäcktsrisk 96–103, 106–107, 167 urval 53–54, 85, 92, 100–107, 149, 153, 162, 242 urvalsrisk 101–107 utbildningskrav 235 uttalande med avvikande mening 191–192, 194, 197–200 uttalande med reservation 191, 194, 197–200 utvärdering 117, 135–136, 144–145, 181, 252–253, 256–257
Å årsstämma 27, 32, 59, 173, 178, 201 Ä äganderegler 223 ändamålsenliga bevis 153–154, 198 Ö övergripande revisionsstrategi 126–127 översiktlig granskning 38–39, 183 övertygande bevis 44–45, 153, 156, 163 övervakning av kontroller 127, 135– 136, 144
V, W vouching 158 värdering 42–43 Världsbanken 238, 240–242 väsentlighet 53, 85–95, 99, 101, 111, 117–121, 127, 156, 167–168, 186–187, 204 walk-through-test 145 Worldcom 180, 196, 229, 239
264
4711493_Revision_final.indd 264
8/30/14 10:23 AM
Andra upplagan
Målet med boken är att svara på frågan varför revision praktiseras så som det görs. Tanken är inte i första hand att ge recept på hur du utför revision på bästa sätt. Dock innehåller boken även avsnitt för mer praktisk hjälp i det vardagliga arbetet. Författaren tar upp grundläggande begrepp som risk, väsentlighet och oberoende och går igenom områden som revisionsmetodik, revisionsbranschens organisering och tillsyn samt revisionens utveckling.
Thomas Carrington
Varför behövs revision? Vilken är revisorns roll i relation till övriga finansiella aktörer? Hur säkra och trovärdiga är företagens finansiella rapporter – och hur gör vi för att bedöma det? Den här boken belyser dessa och liknande frågor.
Till den andra upplagan har det tillkommit ett kapitel som beskriver och hjälper läsaren navigera i internationell revisionsstandard. Boken har dessutom uppdaterats för att spegla de många förändringar i regler och standarder som skett sedan den första upplagan gavs ut.
Andra upplagan
Thomas Carrington är ek. dr och verksam vid Uppsala universitet. Han har tidigare varit verksam som revisor.
Thomas Carrington
Best.nr 47-11493-1 47-09899-6 47-09899-6 Tryck.nr 47-11493-1
4711493ot.indd All Pages
8/30/14 2:16 PM