Issuu on Google+

Ulrika Jepson Wigg

Berättelser om att bryta upp och börja om

Nytt land och ny skola

Nytt land och ny skola tar upp frågor kring vad det innebär för unga människor att bryta upp från sitt hemland och börja om på nytt i ett annat land. Ulrika Jepson Wigg vill skapa förståelse för flyktingars situation och låta denna grupp, som man ofta talar om och har åsikter om, själva få komma till tals och berätta om sina erfarenheter. Hon problematiserar och diskuterar även skolans viktiga roll för elever, som har flytt från sitt hemland, och deras upplevelse av mötet med det nya landet. Författaren behandlar bland annat följande angelägna frågor: Vad händer med en ung människa som tvingas fly till ett nytt land? Vilka erfarenheter finns av att börja om med ett nytt skolsystem och ett nytt språk? Vilka aspekter är viktiga när man ska skapa ett nytt liv i ett nytt land och hur påverkar det identitetsskapandet? Hur kan jag som lärare möta dessa elever på ett bra sätt? Dessa frågor diskuteras med utgångspunkt i intervjuer både med unga flyktingar och med lärare som arbetar med nyanlända elever. Boken riktar sig till blivande och yrkesverksamma grundoch ämneslärare, SFI-lärare och studenter i svenska som andraspråk, liksom alla som arbetar med barn och ungdomar med flyktingbakgrund.

Nytt land och ny skola

Ulrika Jepson Wigg är verksam som forskare och lärare vid Stockholms universitet, och undervisar bland annat på lärarutbildningen. Hon disputerade i pedagogik 2009 och boken bygger på hennes avhandling Bryta upp och börja om: Berättelser om flyktingskap, skolgång och identitet.

Ulrika Jepson Wigg Best.nr 47-09955-9 Tryck.nr 47-09955-9

JeppsonWigg omslag.indd 1

2011-05-17 14.31


ulrika jepson wigg

Nytt land och ny skola - Berättelser om att bryta upp och bÜrja om

liber

Nytt land ny skola.indd 1

5/4/11 12:19:16 PM


Innehåll Förord 6 Inledning 7 Intervjupersonerna 8 Bokens disposition 11 Kort om bokens metod 11 Att minnas som en meningsskapande aktivitet 13 Några centrala begrepp 15

del 



Kapitel 1. Invandringen till Sverige 20 Flyktingmottagande i Sverige 21 Skolgång för nyanlända elever 25

Kapitel 2. Uppbrott 27 Innan flykten 27 Att tvingas fly – vardaglighet och dramatik 31 Att möta det nya 38 Väntan på asyl 43 Sammanfattande diskussion: När tillvaron sätts i gungning – uppbrottets villkor 50

Kapitel 3. Omstart 55 Skolan som ett steg in i samhället 55 Att behärska språket – en nyckel 65 Sammanfattande diskussion: Skolans och språkets betydelse – omstartens villkor 70

Nytt land ny skola.indd 3

5/4/11 12:19:17 PM


Kapitel 4. Relationer och identiteter 73 Vänskap 73 Familjeband och hemland: En komplex relation 85 Vem ”jag” är och varför 90 Att känna sig, och att göras, annorlunda 96 Sammanfattande diskussion: Identitet, gemenskap och utanförskap 101

Kapitel 5. Tre identiteter 110 Utanförskap som identitet 110 En kluven identitet 116 Aktivitet som identitet 123 Sammanfattande diskussion: Identitet som berättelse 129

del 



Kapitel 6. Arbetssätt och förhållningssätt 136 Storskolan och Mellanskolan 136 Elevernas bakgrunder och erfarenheter 137 Förhållningssätt i mötet med nya elever 140 Att introducera eleverna i språket och skolarbetet 143 Elevernas förhållningssätt i och till skolan 148 Ramar och kramar – att möta elevers olikheter i klassrummet 153 Sammanfattande diskussion – klassrummet i första rummet 156

Kapitel 7. Relationer och känslor i klassrummet 159 Asylsökande och ensamkommande elevers situation i skolan 159 Om hur asylsökande och ensamkommande elever mår 163 Att arbeta med nyanlända elever – ett tungt arbete 168 Att arbeta med nyanlända elever – ett givande arbete 171 Lärarnas råd till dem som vill arbeta med nyanlända barn och ungdomar 174 Sammanfattande diskussion 177

Nytt land ny skola.indd 4

5/4/11 12:19:17 PM


Kapitel 8. Avslutande reflektioner 180 Referenser 184 Elektroniska k채llor 189

Register 191

Nytt land ny skola.indd 5

5/4/11 12:19:17 PM


Förord Den här boken handlar om frågor som under de senaste decennierna har fått allt större plats i det offentliga samtalet – invandrar- och flyktingfrågor. Min ambition har varit att lyfta fram de människor som på olika sätt berörs av den ökade migrationen, antingen på det sättet att de själva upplevt det eller för att de i sitt arbete möter människor som av olika anledningar brutit upp från sitt gamla land. Under arbetets gång har jag ofta tänkt på Kristina och Karl-Oskar, två av de mest älskade figurerna i svensk litteratur. Som läsare känner vi Kristinas motvilja mot att utvandra, känner hennes hemlängtan som vår egen och kan, som hon, nästan känna doften av ljusa kvällar om våren från bokens sidor. En fråga som jag vill att läsaren av den här boken ska ha med sig är om det är svårare att känna samma sak för någon som talar ett annat språk, som har andra bilder inom sig än du själv och som kanske saknar doften av ett annat landskap. Frågan om en människas identitet och känsla av hemmahörighet är komplex, och kan inte enkelt inordnas i en kategori. Oavsett vilken bakgrund du själv har, och oavsett vem det är du möter, tror jag att det är viktigt att inte förutsätta att du kan förstå den andre med hjälp av fördefinierade mallar. Att försöka bidra till det perspektivet är mitt ärende med den här boken. Jag vill tillägna den här boken alla dem som har ställt upp med sina berättelser. Stockholm april 2011. Ulrika Jepson Wigg

6

Nytt land ny skola.indd 6

5/4/11 12:19:17 PM


Inledning Alla människor som har flytt eller utvandrat är i den situationen, dom hänger i luften, och dom blir fler och fler för varje dag. amel

Den här boken tar upp frågor kring vad det innebär för människor, särskilt barn, att bryta upp från sitt hemland och börja om på nytt i ett annat land. Boken riktar sig främst till dig som är blivande lärare. Att allt fler människor är på flykt eller lever i exil är något som ofta uppmärksammas i massmedia, likaså de problem som antas följa på en ökad invandring i form av socialt utanförskap, skolor med hög belastning och så vidare. Den här boken fokuserar inte på problem i den bemärkelsen utan på olika erfarenheter – bra och dåliga – av att vara flykting i Sverige och av att arbeta med unga nyanlända elever. Vad händer med en ung människa som rycks upp med rötterna och tvingas fly till ett främmande land? Vilka erfarenheter finns av att börja om på nytt, i ett nytt land, med ett nytt skolsystem och ett nytt språk? Hur kan jag som lärare möta dessa elever på ett bra sätt? Många skolor runt om i Sverige har idag elever som har erfarenheten av att komma till ett nytt land som flyktingar. Skolan fungerar som en naturlig inkörsport till samhället för dessa barn och ungdomar, och har därmed ett stort ansvar. Att se sådana erfarenheter ur ungdomarnas egna perspektiv tror jag är en väsentlig kunskap för alla lärare, liksom att lyssna till och lära av dem som möter eleverna i skolans vardag. De här frågorna kommer att tas upp dels med utgångspunkt i intervjuer med unga flyktingar, dels med utgångspunkt i intervjuer med lärare som arbetar med nyanlända elever. Intervjuerna med unga vuxna med flyktingbakgrund kommer att handla mycket om skola, men också om familj, vänskap och gemenskap som viktiga och ofta förekommande företeelser i flyktingars erfarenheter. Andra aspekter som kommer att dyka upp rör utanförskap, alienation och ensamhet. En stor del av syftet med boken 7

Nytt land ny skola.indd 7

5/4/11 12:19:17 PM


är att låta en grupp, som det ofta talas och tycks om, komma till tals om sina erfarenheter. Att belysa vad det kan innebära för en ung människa, ett barn, att tvingas bryta upp från sitt hemland och börja om i ett nytt land under sin skoltid, och hur det påverkar liv och identitetsskapande. Intervjuerna med lärarna, som arbetar med nyanlända elever på IVIK (individuellt program, invandrarklass; en introduktion som alla ungdomar mellan 16 och 20 år som anländer till Sverige är berättigade till), handlar om dessa lärares möten med barn och ungdomar som just anlänt till Sverige. Deras tankar och funderingar kring att arbeta med ungdomar som har sådana erfarenheter är också centrala i boken. Jag kommer inte att presentera några modeller eller förslag för undervisning, utan jag vill bidra till att nyansera bilden av och skapa förståelse för flyktingar och deras erfarenheter. Så här i inledningen anser jag det också viktigt att framhålla att alla flyktingar inte kan betraktas som en enhetlig grupp, vilken talar med en röst. Till exempel har flyktingarna som framträder i den här boken liknande bakgrunder, men det betyder inte att deras upplevelser är likadana. De har det gemensamt att de tvingats lämna sina hemländer på grund av krig, förföljelser eller rädsla för förföljelser, och många av dem under dramatiska former. Dock skiljer de sig åt i hur de berättar om sina upplevelser och det finns en variation i hur de har hanterat sin situation. Naturligtvis är det också så att många aspekter är gemensamma, vilket också är en viktig del av det material som presenteras. På samma sätt visar intervjuerna med lärarna att det inte finns en rätt metod eller en enkel lösning på att möta nyanlända elever, utan att det snarare handlar om förhållningssätt som i praktiken prövas och utvecklas kontinuerligt.

Intervjupersonerna Genom boken kommer intervjupersonerna, deras erfarenheter och egna ord att vara centrala och tjäna som utgångspunkt för en mer övergripande diskussion. Därför vill jag presentera dem här, så att läsaren får en bild av vilka det är som talar. Alla namn är fingerade. 8

Nytt land ny skola.indd 8

5/4/11 12:19:17 PM


De unga vuxna anja är 23 år gammal och har just avslutat en universitetsutbildning med inriktning mot ekonomi. Hon kommer ursprungligen från Bosnien, och anlände till Sverige med sin familj när hon var 12 år. När berättelsen ägde rum hade Anja just fått arbete som revisor på ett stort bolag. Anjas familj består av mamma, pappa och en två år yngre bror. maja är 20 år gammal och har just påbörjat ett tvärvetenskapligt program på universitetet. Hon kommer också från Bosnien från början, och var ungefär 9 år när hon kom till Sverige. Familjen är mamma, pappa och lillasyster, som är nio år yngre. dalila är 20 år gammal och är för tillfället arbetssökande. Hon kom från Bosnien med sin familj när hon var cirka 9 år. Dalila funderar på att antingen börja läsa på universitet i Sverige, eller åka till gamla hemstaden i Bosnien och läsa eller arbeta ett tag. Hennes familj består av mamma, pappa och en två år äldre bror. vesna är 19 år gammal och har precis påbörjat en utbildning på universitet. Hon kom från Bosnien med sin familj när hon var 7 år. Familjen består av mamma, pappa och en fem år äldre bror. amel är 24 år gammal och är snart klar med sin utbildning. Han kom från Bosnien när han var 13 år, tillsammans med mamma, pappa och en yngre syster. edin är 19 år gammal och går sista året i gymnasiet. Han kom från Bosnien när han var 15 år, men dessförinnan bodde familjen i Tyskland i åtta år. Han lämnade Bosnien första gången när han var 7, återvände när han var 15, och åkte sedan till Sverige eftersom familjen vantrivdes i det gamla hemlandet. Den enda deltagaren som har fått avslag på asylansökan. Familjen består av mamma och en tre år yngre syster. Föräldrarna är skilda sedan länge och pappan bor i Kanada.

9

Nytt land ny skola.indd 9

5/4/11 12:19:17 PM


mark är 24 år gammal och kom från Kosovo när han var 11 år. För tillfället är Mark sjukskriven i sviterna efter en trafikolycka. Han tillhör en stor familj, och är näst äldst av tio syskon. navid är 26 år gammal och kom från Iran när han var 13 år. Han är äldst av fyra bröder. När intervjuerna genomfördes höll Navid på att avsluta sin c-uppsats på universitetet.

Lärarna judit arbetar som gymnasielärare på en IVIK-skola i en mellanstor kommun. Hennes huvudämne är svenska som andraspråk. Efter sin lärarexamen 1996 arbetade hon tre terminer på Komvux, och bodde sedan i England i tio år. I juni 2008 återvände hon med familjen till Sverige, och fick arbete på den skolan där hon nu jobbar. Hon säger att hon är glad över att ha gjort det valet, och trivs väldigt bra. staffan arbetar som gymnasielärare på en IVIK-skola som fungerar som sluss för alla nyanlända elever i just den kommunen för att de ska få grundkunskaper i svenska. Staffan har arbetat med vuxenutbildning och svenska som andraspråk sedan 70-talet, något han först halkade in på lite av en slump. Han arbetade i många år utan att ha någon egentlig lärarexamen, men kompletterade den i efterhand. Han arbetade också i Bangladesh i fyra år för en svensk organisation. År 2002 började han på den skola där han arbetar nu, och att arbeta med ungdomar var något nytt för honom då. tanja är gymnasielärare på samma IVIK-skola som Staffan. Hon är utbildad gymnasielärare och har en magisterexamen i svenska som andraspråk. Innan hon började på den här skolan arbetade hon med SFI. Hon har under sina verksamma år som lärare alltid arbetat med analfabeter, även om hon haft andra grupper också. De elever hon arbetar med nu har antingen ingen utbildning alls eller väldigt kort utbildning. 10

Nytt land ny skola.indd 10

5/4/11 12:19:17 PM


Bokens disposition Boken består av två delar, en som har fokus på livsberättelserna med de unga vuxna med flyktingbakgrund (kap. 1–5), och en som har fokus på lärarnas berättelser (kap. 6–7). Kapitel 1 tar upp några olika aspekter och fakta kring invandring till Sverige. Kapitel 2 handlar om tiden i det gamla hemlandet, de omständigheter under vilka de unga flyktingarna tvingades till uppbrott från sina hemländer, och hur de upplevde flykten och att anlända till Sverige. I kapitel 3 berättas om hur det nya livet i Sverige långsamt tar sin början, och här kommer skolan och att lära sig ett nytt språk in som centrala erfarenheter. Kapitel 4 tar upp frågor som rör vänskap, både tidigare under skoltiden och idag, och om vad som är viktigt i en vänskap. Familjen är också en viktig relation, och den relationen påverkar också de unga vuxna i deras livsval. I kapitel 5 lyfter jag fram tre av livsberättelserna och presenterar dem som ett slags profiler, för att ge exempel på hur olika erfarenheter tre personer med på pappret ganska lika bakgrund kan ha av ett skeende. Alla kapitel är indelade i underrubriker, och i anslutning till varje rubrik finns en teoretisk reflektion. Del ett avslutas med en diskussion, där jag drar samman de centrala trådarna, och också försöker lyfta dem teoretiskt. Del två är uppbyggd enligt samma princip. Kapitel 6 har fokus på det praktiska arbete som de intervjuade lärarna utför, och hur de reflekterar kring det. Kapitel 7 handlar mer om eleverna, och då mer specifikt de elever som är asylsökande. Genom lärarnas ögon berättas om att även den erfarenheten kan se ut på olika sätt. Boken avslutas med en reflektion, där bokens centrala teman lyfts fram och där jag också vill dra några slutsatser kring skolans praktik utifrån det material som jag presenterar i boken.

Kort om bokens metod Human beings make sense of the world by telling stories about it - by using the narrative mode for constructing reality. (Bruner, 1996, s. 130)

11

Nytt land ny skola.indd 11

5/4/11 12:19:17 PM


Materialet som den här boken bygger på kommer från intervjuer. Dels intervjuer med unga vuxna med flyktingbakgrund, en form av intervjuer som kallas livsberättelser, dels intervjuer med lärare som arbetar med nyanlända elever. Livsberättelseintervjuerna genomfördes inom ramen för mitt avhandlingsarbete, under 2004 och 2005. Intervjuerna med lärarna har genomförts under 2010. Människor har alltid berättat historier: om sig själva, om sina liv, om andras liv. Inom livsberättelseforskning menar man att vi ständigt är inbegripna i att skapa mening kring vårt eget liv genom att berätta om det, också till vardags (se t.ex. Bruner, 1996; Denzin, 1989; Goodson & Sikes, 2001). Forskaren tar fasta på detta historieberättande och använder det för att skapa förståelse kring människors liv. Att arbeta med livsberättelser innebär ofta att det handlar om så kallade retrospektiva intervjuer, det vill säga tillbakablickande. Livsberättelseforskare är intresserade av ett längre perspektiv, och vill gärna att intervjupersonerna reflekterar kring det som hänt. Med andra ord är det inte så intressant att veta vad som ”verkligen hände”, och inte heller om intervjupersonerna ”minns rätt”. Livsberättelser berättar inte rena fakta om vad som hänt, utan är ett sätt att förstå aspekter av människors liv, såsom de själva minns och berättar (Wigg, 2008). En del menar också att vi genom berättandet skapar bilder av oss själva. Dessa bilder säger något till oss själva och andra om vilka vi är. Många som arbetar med den här metoden menar att det är dess verkliga styrka; livsberättelser ger oss kunskap om individers upplevelser, tankar och minnen om strukturer runt omkring, såsom skolan (Plummer, 2001; SalminenKarlsson, 1994). Forskaren är intresserad av hur människor uppfattar att deras liv hänger ihop. Det är dock viktigt att notera att det inte handlar om orsakssamband, det vill säga att A hände och fick konsekvensen B. Snarare handlar det om meningssamband (Norman, 1996); att den som berättar upplever att händelserna A och B hänger ihop (Wigg, 2008). Användandet av livsberättelser är också ett sätt att försöka utgå från intervjupersonernas perspektiv, utan att tillskriva dem vissa egenskaper beroende på deras bakgrund eller nuvarande situation. Istället för att se deltagarna som tillhörande exempelvis en viss kultur, och använda deras 12

Nytt land ny skola.indd 12

5/4/11 12:19:17 PM


kultur som förklaringsgrund, ville jag låta deltagarna själva sätta sina liv i relation till samhälleliga strukturer, till exempel skolan (SalminenKarlsson, 1994). Ambjörnsson uttrycker det så här i sin självbiografiska bok Mitt förnamn är Ronny (1997): Den självbiografiska berättelsen är /…/ ett samtal inte bara mellan nutid och dåtid, utan också mellan minnesbilder och åsikter om det förflutna som den självbiografiske författaren anammat under sitt liv. Berättelse och resonemang är oupplösligt förenade. De individuella berättelserna ligger alltid inbäddade i sammanhang som utgör vad som kan kallas den biografiska konstruktionen, den ständigt reviderade tolkningen av sitt liv som en människa utför under sin livstid. Tolkningen för samman händelser vilka kronologiskt inte behöver hänga ihop till en berättelse som motiverar dagens situation och de anvisningar för framtiden som dessa inbegriper. I berättelsen förenas det förflutna med sin framtid. (Ambjörnsson, 1997, s. 12)

Att minnas som en meningsskapande aktivitet Lyder den personliga historien samma lagar som den stora historien, den som möter oss i historieböckerna /…/ Det vill säga, hittar jag på min berättelse nu, vad för grund har den egentligen i det som varit? Skulle jag berätta samma historia om tjugo år? Minnet förefaller vara en förening av hågkomst och fantasi, en mytisk berättelse, komponerad för att förstå inte i första hand det som varit utan det som är. Minnets sanning är subjektiv. (Ambjörnsson, 1997, s. 11)

Minnen av något som hände för länge sedan förändras över tid, i ljuset av nya erfarenheter eller nya perspektiv. Vi kanske lär oss något nytt om en viss händelse, exempelvis genom att höra någon annans version, som gör att minnet av den förändras. Vi kanske broderar ut en historia, eller ändrar detaljer för att göra den intressant, och dessa ändringar blir en del av minnet och ersätter så att säga det ursprungliga minnet. Minnen kan också vara felaktiga; vi kan tro oss ha varit med om saker som vi bevisligen inte varit med om 13

Nytt land ny skola.indd 13

5/4/11 12:19:17 PM


(man kanske inte var född, eller befann sig på annan plats). Vi kan också ha hört en historia berättas så levande och så många gånger att vi faktiskt har en tydlig minnesbild av händelsen (Kotre, 1996). Jag vill här främst ta upp och resonera kring minnets betydelse i relation till den egna självbilden, det så kallade autobiografiska minnet och dess olika komponenter (ibid.). Autobiografiska minnen är levande och färgstarka (eng. vivid) till sin karaktär. Minnen görs levande genom fyra olika processer. För det första representerar de nya händelser i våra liv. En pensionerad lärare minns inte alla klasser hon eller han haft, men väl den allra första eller den ”bråkigaste”. För det andra har de en framskjuten plats, en viss betydelse. Den här betydelsen fungerar retrospektivt; när vi har facit i hand tillskriver vi vissa händelser betydelser som vi inte såg när de faktiskt inträffade (ibid.). Den tredje processen involverar våra känslor. Känslor påverkar hur vi uppfattar en situation. De kan belysa en situation så att vi många år senare minns en händelse i detalj, och de kan paralysera oss så att våra minnen blir otydliga. Rädsla, till exempel, skärper vissa människors uppmärksamhet, medan andra upplever det motsatta. Kotre skriver: The flash that goes off at a certain moment may burn details into your mind, but it may also blind you (Kotre, 1996, s. 100). Den fjärde och sista processen som gör vissa minnen så levande är att vissa händelser väljs ut som symboler. Symboliska minnen skapas genom att en viss episod kommer att stå som representant för ett mönster av upprepade episoder. Att ett minne är symboliskt märks på att det startar en associationskedja som kan få en människa att prata i timtal. Dessa minnen symboliserar i en bemärkelse vilka vi är, vår identitet. Genom dessa symboliska minnen definierar vi oss själva. Dessa levande (nya, betydelsefulla, känslomässiga, symboliska) minnen påverkar också vår tidsuppfattning. De skapar en förskjutning från när till vad: The yielding of when to what in autobiographical memory is important because it leads to memory’s real interest: the creation of meaning about the self. Before we can give an experience a lasting place in memory we have to decide what it means. Interestingly, once the decision has been made, we no longer need to remember similar episodes. (Kotre, 1996, s. 87)

14

Nytt land ny skola.indd 14

5/4/11 12:19:17 PM


I och med denna förskjutning får vissa minnen också större utrymme. Vissa minnen framstår som nära i tid fast de hände för länge sedan medan närliggande minnen kan kännas avlägsna. Det finns inget sätt att förutse vilka minnen som kommer att göra avtryck, och inget sätt att förutse hur de kommer att förändras över tid. Dessutom fungerar dessa processer olika hos olika människor, och det gör systemet ännu mer komplext. Förutom att minnet är en organisationsmekanism, är det också en mytbildare, genom vilken vi skapar berättelser om oss själva. Med dessa berättelser, eller myter, söker vi skapa mening i våra liv och övertyga oss själva om ”vem jag är”. Berättelser om oss själva och våra liv är temporala och förändras ständigt i ljuset av nya erfarenheter (Kotre, 1996 ; Bron, 2002). När jag gjorde livsberättelseintervjuerna med de unga vuxna så visade det sig att de skiljer sig ganska mycket åt i innehållsrikedom och längd. Några av intervjupersonerna pratade i timmar om sina upplevelser och erfarenheter i relation till ankomsten i Sverige, medan andra uttryckte att de inte mindes vad som hände då särskilt väl. Det kan till exempel betyda att för vissa av intervjupersonerna är den här tiden ett levande, identitetsbärande minne, medan den för andra inte har haft någon avgörande betydelse. Det är också tydligt att vissa episoder arrangeras på ett visst sätt, så att en händelsekedja till exempel framstår som kausal. Genom detta skapar den som berättar mening i minnet, inte bara för sig själv utan också för mig som lyssnare/forskare.

Några centrala begrepp I boken förekommer ett antal begrepp som kräver närmare förklaring utifrån hur jag har valt att använda dem. Begreppen är också mångtydiga både i vetenskapligt och vardagligt språk och bör därför preciseras. Dessa begrepp är inte centrala i analys och diskussion men eftersom de förkommer i texten, vill jag klargöra vad de står för i det här sammanhanget. 15

Nytt land ny skola.indd 15

5/4/11 12:19:17 PM


Flykting FN:s definition av en flykting är, enligt 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning, en person som flytt sitt land med anledning av en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk uppfattning, som befinner sig utanför det land, vari han är medborgare och som på grund av tidigare nämnd fruktan inte kan eller vill återvända till det landet (UNHCR, URL 4). Vem som ska ges flyktingstatus bestäms av ansvariga myndigheter i respektive land. Oftast sker detta genom en individuell prövning, en asylprocess. Ibland, vid stora flyktingströmmar, görs dock en kollektiv bedömning för alla från ett visst område. Det gjordes till exempel för alla som kom från Balkan under krigen på 1990-talet. Alla asylsökande är alltså juridiskt sett inte flyktingar, även om de ofta kallas det i vardagligt tal (ibid.). FN:s definition får ibland kritik för att vara för snäv, till exempel för att så kallade miljöflyktingar utesluts, liksom de som flyr till en annan region inom samma land (SOU, 1991:1).

Invandrare Med invandrare avses någon som under sitt liv invandrat till Sverige från sitt ursprungliga hemland. Invandrare är inte nödvändigtvis flyktingar, men flyktingar är invandrare. En invandrare är också alltid en utvandrare, vare sig det är frivilligt eller inte. I excerpt från intervjuerna förekommer att deltagarna själva lägger in andra betydelser i ordet invandrare, exempelvis genom att ironiskt lägga till ”du vet, en blatte”. Från myndighetshåll tolkar jag det som att avsikten är att använda invandrare utan att lägga in värderingar i det, medan det alltså i berättelserna i föreliggande bok tvärtom ofta laddas med betydelser. Min avsikt har varit att använda begreppet som det förekommer i intervjuerna, alltså som laddat med olika betydelser. 16

Nytt land ny skola.indd 16

5/4/11 12:19:17 PM


Svensk Detta till synes okomplicerade begrepp är i detta sammanhang inte lätt att definiera. Menas en person som är född i Sverige, med svenska föräldrar? Eller är det en person som är född här fast med utländska föräldrar? Och om man har en svensk och en utländsk förälder, vad är man då? Kan man vara svensk om man är född utomlands men har svenskt medborgarskap? I intervjuerna i den här boken används oftast begreppet svensk som en motpol till det de intervjuade unga vuxna med flyktingbakgrund definierar sig själva som, eller svenskhet som något annorlunda. (Se t.ex. Ehn et al. (1993) för ytterligare resonemang kring begreppet svenskhet.)

Kultur Att här ge en uttömmande översikt av kulturbegreppet låter sig knappast göras, eftersom det är behäftat med så många olika betydelser och värderingar. Detta märks också i de unga flyktingarnas berättelser, där de själva använder kultur på olika sätt. Lärarna å sin sida drar sig i ganska stor utsträckning för att tala om sina elever i kategorier som kultur. Jag tänker därför nöja mig med att ge den definition som jag anser är mest lämplig i förhållande till intervjuernas innehåll och till de teoretiska reflektionerna. En enkel definition av kultur är att det beskriver organisationen av mänskligt liv (Westin, 1999). Något mer utvecklat kan kultur definieras som mänskliga meningssystem, regler, normer, värderingar som upprätthålls av en grupp människor. Ofta kopplas kultur samman med nationell eller etnisk tillhörighet, men behöver inte bygga på någondera (Eriksen, 1998). Kultur kan ses som en verksamhet i vilken man drar gränser och pekar ut skillnader, och därigenom delar in människor i kategorier som bygger på likhet respektive olikhet. Det som uppfattas som olikhet är i själva verket resultatet av en gränsdragning, inte uppkomsten till densamma (Bauman, 2002). Norman (1996) skriver: Ibland hör man människor tala om kultur som vore det något fristående från den sociala kontexten och då är steget inte 17

Nytt land ny skola.indd 17

5/4/11 12:19:17 PM


långt från att uppfatta kultur som något man tillför utifrån eller uppifrån, något människor har eller inte har, något som ger vardagen ett större värde, o.s.v. (Norman, 1996, s. 15). Istället bör man, menar Norman, se till sambanden mellan människors föreställningar om kultur och den verklighet de lever i. Viktigt att poängtera är att det då inte rör sig om orsakssamband, utan om meningssamband.

18

Nytt land ny skola.indd 18

5/4/11 12:19:17 PM


Del 1 Bokens första del består av fem kapitel. Det första kapitlet ger en kort bakgrund om invandring till Sverige. De övriga kapitlen bygger på livsberättelseintervjuerna med de åtta unga vuxna med flyktingbakgrund. Berättelserna är indelade i rubriker, teman, som företrädesvis presenteras i kronologisk ordning och genomgående gör jag också en teoretisk analys av berättelserna. Centrala teman är identitet, gemenskap och utanförskap.

19

Nytt land ny skola.indd 19

5/4/11 12:19:17 PM


kapitel .

Invandringen till Sverige The world is on the move. As we enter the second decade of the 21st century the lives of much more than a billion people are shaped by the experience of migration. suárez-orozco et al. , s. 

Det här kapitlet tar upp några olika aspekter av invandringen till Sverige; statistik över hur många som sökt sig till Sverige under de tidsperioder som boken behandlar, forskning om hur livet på förläggning kan upplevas samt information om skolgång för nyanlända elever. Enligt Migrationsverket avspeglas världens konflikter i vilka länder flyktingar till Sverige kommer ifrån (Migrationsverket, URL 1). Till exempel har andelen flyktingar från Irak och Afghanistan ökat dramatiskt sedan början av 2000-talet. Vad gäller invandring till Sverige generellt dominerar bosättningsoch arbetsmarknadsärendena, majoriteten av de sökande 2010 var sådana ärenden. Antalet beviljade anknytningsärenden var 24 626 och antalet beviljade uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl var 21 507 (Migrationsverket, URL 2). Av 31 266 asylärenden under år 2010 beviljades uppehållstillstånd i totalt 8 727 fall. Skälen till att uppehållstillstånd beviljades var att den sökande hade skyddsbehov (5 954 personer), var konventionsflykting (1 936 personer), bedömdes ha synnerligen ömmande skäl (604 personer) samt övrigt (233 personer). På grund av Dublinkonventionen fick 4 010 personer inte sina fall prövade i Sverige. De flesta som sökte asyl under 2010 kom från Somalia (6 861 personer), Serbien (5 511 personer) och Irak (2 046 personer) (Migrationsverket, URL 3).

20

Nytt land ny skola.indd 20

5/4/11 12:19:17 PM


ISBN 978-91-47-09955-9 © 2011 Ulrika Jepson Wigg och Liber

förläggare: Anna Maria Thunman redaktör: Annika Sandström projektledare: Maria Emtell omslag & typografi: original: produktion: Jürgen Borchert

Första upplagan 1

repro tryck

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Nytt land ny skola.indd 2

5/4/11 12:19:17 PM


Ulrika Jepson Wigg

Berättelser om att bryta upp och börja om

Nytt land och ny skola

Nytt land och ny skola tar upp frågor kring vad det innebär för unga människor att bryta upp från sitt hemland och börja om på nytt i ett annat land. Ulrika Jepson Wigg vill skapa förståelse för flyktingars situation och låta denna grupp, som man ofta talar om och har åsikter om, själva få komma till tals och berätta om sina erfarenheter. Hon problematiserar och diskuterar även skolans viktiga roll för elever, som har flytt från sitt hemland, och deras upplevelse av mötet med det nya landet. Författaren behandlar bland annat följande angelägna frågor: Vad händer med en ung människa som tvingas fly till ett nytt land? Vilka erfarenheter finns av att börja om med ett nytt skolsystem och ett nytt språk? Vilka aspekter är viktiga när man ska skapa ett nytt liv i ett nytt land och hur påverkar det identitetsskapandet? Hur kan jag som lärare möta dessa elever på ett bra sätt? Dessa frågor diskuteras med utgångspunkt i intervjuer både med unga flyktingar och med lärare som arbetar med nyanlända elever. Boken riktar sig till blivande och yrkesverksamma grundoch ämneslärare, SFI-lärare och studenter i svenska som andraspråk, liksom alla som arbetar med barn och ungdomar med flyktingbakgrund.

Nytt land och ny skola

Ulrika Jepson Wigg är verksam som forskare och lärare vid Stockholms universitet, och undervisar bland annat på lärarutbildningen. Hon disputerade i pedagogik 2009 och boken bygger på hennes avhandling Bryta upp och börja om: Berättelser om flyktingskap, skolgång och identitet.

Ulrika Jepson Wigg Best.nr 47-09955-9 Tryck.nr 47-09955-9

JeppsonWigg omslag.indd 1

2011-05-17 14.31


9789147099559