9789152636046

Carl-Henric Grenholm är professor emeritus i etik vid Uppsala universitet. Han har tidigare publicerat Bortom humanismen (2003), Att förstå religion (2006) och Etisk teori (2014).

carl-henric grenholm

tro, moral .. och uddlos politik

.. tro, moral och uddlos politik

I Tro, moral och uddlös politik undersöker Carl-Henric Grenholm hur etiken utformas hos Martin Luther och tre nutida lutherska teologer: Helmut Thielicke, Gustaf Wingren och Gilbert Meilaender. I sin kritik av dessa menar författaren att etiken bör förankras inte bara i skapelsetanken utan också i kristologin och eskatologin. Den självutgivande kärlek som uppenbaras i Kristus har betydelse också för den politiska etiken.

carl-henric grenholm

Har evangelium något att bidra med till etikens innehåll?

Kan kristen tro tillföra något särskilt till en politisk etik? I luthersk tradition görs ofta en skarp skillnad mellan lag och evangelium. Detta bidrar till en uddlös politisk etik som saknar resurser för samhällskritik.

om luthersk etik

o

luthersk i et te t

halle 9

789152 636046

m sa

ISBN 978-91-526-3604-6

ch e t gi o i k lo rkris te te t ef

..

carl-henric grenholm

Tro, moral och uddl枚s politik Om luthersk etik

路3路

Boken ingår i serien Forskning för kyrkan samt är den tredje titeln inom ramen för forskningsprojektet ”Luthersk teologi och etik – i ett efterkristet samhälle”.

utgiven med stöd från Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherde Nils Henrikssons Stiftelse) Svenska kyrkans forskningsenhet Vetenskapsrådet © 2014 Carl-Henric Grenholm och Verbum omslag Benjamin Åkerlund grafisk form Magnus Åkerlund tryck Totem, Polen 2014 isbn 978–91–526–3604-6 issn 1652–8581 Forskning för kyrkan, Svenska kyrkan Verbum Förlag AB Box 22543 104 22 Stockholm Tel 08–743 65 00 www.verbum.se

·4·

Innehåll

förord

9

introduktion 13 Syfte och problem 16 Undersökningsmaterial 19 En analys av luthersk etik 25 En rimlig utformning av luthersk etik Tidigare forskning 34 Disposition 37

30

1 lag och evangelium i luthers etik 41 Om lag och evangelium 43 Läran om rättfärdiggörelse 46 Läran om goda gärningar 48 Etikens innehåll 52 En skapelseförankrad etik 56 Läran om de två regementena 59 Etisk dualism och hierarkisk samhällssyn 63 Konklusion 68 2 politisk etik i luthersk tradition 71 En patriarkal politisk etik 73 Överhetstanken och läran om skapelseordningar Staten som skydd mot det onda 81 En kritisk skapelseordningsteologi 87 Luthersk teologi som nazistisk ideologi 92 Evangeliets roll i luthersk politisk etik 99

·5·

77

3 läran om guds ordningar 105 Spänningen mellan lag och evangelium 107 Skapelsen, synden och lagen 109 Kritik av naturrätten 112 Ordningar inrättade av Gud 115 Etik i en konfliktsituation 118 En realistisk politisk etik 122 Den minimala staten 126 Överheten i ett demokratiskt samhälle 128 Ett hierarkiskt rättviseideal 131 Konklusion 134 4 skapelsen och lagen 137 Motsatsen mellan lag och evangelium En skapelseförankrad etik 144 Kravet på omsorg 148 En etik för alla människor 152 Läran om de två regementena 156 En politisk etik utan kristologi 161 Kritik av makten 165 Politisk etik utan ideal 169 Konklusion 172

140

5 människans dygd och guds nåd 175 En dygdetisk teori 177 Naturlig och kristen kärlek 182 En naturrättslig teori 186 Människan som syndare och rättfärdiggjord 189

·6·

Lag och evangelium 193 Politikens begränsade värde 197 Kristen kärlek och politiskt handlande 202 Människovärde och social hierarki 205 En dygdetik utan samhällskritik 208 Konklusion 211

6 en uddlös politik 215 Luthers patriarkala etik 218 Luthersk etik och tysk nazism 222 Den minimala staten 227 Ett krav utan innehåll 231 Politikens begränsade värde 236 Luthersk etik som politisk liberalism 242 Evangeliets betydelse för etiken 246 7 kristologi som samhällskritik 251 Tre modeller för kristen politisk teologi 253 En etik förankrad i kristologin 258 Motstånd i Kristi efterföljd 263 Korsets teologi som hopp om befrielse 267 En etik förankrad i skapelsetanken 270 Eskatologi som kritiskt perspektiv 275 Evangelium som etisk vägledning 279 Socialetik utan tvåregementslära 283

litteratur

287

·7·

Till Elena

路8路

förord

I luthersk tradition finns en tendens att alltför skarpt skilja mellan tro och moral. En viktigt poäng i den lutherska tvåregementsläran är att tron hör hemma inom det andliga regementet, medan goda gärningar har sin plats i det världsliga regementet. Denna lära hör samman med den skarpa skillnaden mellan lag och evangelium i luthersk teologi. En konsekvens av denna skillnad är att evangelium inte ger något bidrag till etikens innehåll. På motsvarande sätt har inte kristen tro något särskilt att tillföra den politiska etiken. Resultatet blir en luthersk politsk etik som är uddlös, i den bemärkelsen att den saknar resurser för samhällskritik.

I denna bok analyserar jag den utformning av kristen etik som vi möter hos Martin Luther. Särskilt uppmärksammar jag hans politiska etik och visar att den förenas med en hierarkisk samhällssyn och en etisk dualism som är problematisk. Därefter granskar jag kritiskt den etik som möter hos tre lutherska 1900-talesteologer, nämligen den tyske etikern Helmut Thielicke, den svenske teologen Gustaf Wingren och den amerikanske etikern Gilbert Meilaender.

Gemensamt för dessa är att de förankrar etiken i läran om skapelsen, och detta får konsekvenser för deras politiska etik. Avslutningsvis ger jag ett förslag till hur en luthersk etik kan ges en rimligare utformning genom att problematisera skillnaden mellan lag och evangelium.

Den tes jag driver är att kristen etik bör vara förankrad inte bara i läran om skapelsen utan också i kristologin och eskatologin. Detta innebär en utmaning mot skillnaden mellan lag och evangelium

·9·

på så sätt att jag menar att evangelium ger viktiga bidrag också till etikens innehåll. Den självutgivande och universella kärlek som uppenbaras i Kristus har betydelse också för en politisk etik. Därmed ifrågasätts den skarpa skillnaden mellan Guds andliga och världsliga regemente. På så sätt blir det möjligt att också i luthersk teologi utforma en politisk etik som är profetisk och samhällskritisk.

Boken har skrivits inom ramen för forskningsprojektet ”Luthersk teologi och etik – i ett efterkristet samhälle”. Detta projekt har genomförts vid teologiska institutionen, Uppsala universitet, i samarbete med Svenska kyrkans forskningsenhet. Projektet har fått ett generöst anslag från Vetenskapsrådet, för vilket jag vill uttrycka min tacksamhet. Tryckningen av denna bok har möjliggjorts genom särskilda anslag från Vetenskapsrådet, Svenska kyrkans forskningsenhet och samfundet Pro Fide et Christianismo.

Forskningsprojektet ”Luthersk teologi och etik – i ett efterkristet samhälle” har tre syften. Det första är att analysera några centrala teologiska uppfattningar hos Martin Luther. Det andra är att undersöka hur dessa uppfattningar vidareutvecklats i senare luthersk tradition. Det tredje är att kritiskt granska skilda positioner i luthersk tradition och diskutera hur en rimlig luthersk teologi och etik kan utformas i dagens efterkristna och mångkulturella samhälle. Projektet kommer att resultera i sju böcker, varav två redan utkommit.

Dessa är Eva-Lotta Granténs Utanför paradiset (2013) som handlar om arvsynden och Karin Johannessons Helgelsens filosofi (2014) som behandlar andlig träning i luthersk tradition.

För mig har det varit en stor förmån att få arbeta inom ramen för detta projekt. Jag vill uttrycka ett varmt tack till de övriga deltagarna i projektgruppen, nämligen Thomas Ekstrand, Elisabeth Gerle, Eva-Lotta Grantén, Johanna Gustafsson Lundberg, Karin Johannesson, Mattias Martinson, Cecilia Nahnfeldt och Cecilia Wejryd. Under projektarbetets gång har vi haft en serie workshops med intensiva, lärorika och konstruktiva samtal kring de texter vi skrivit. Vid dessa samlingar har jag fått ovärderliga uppslag till förbättringar av mina kapitelutkast. Ett särskilt tack till Thomas Ekstrand och Karin Johannesson som i arbetets slutskede givit viktiga förslag till revideringar av manuskriptet i dess helhet.

· 10 ·

Delar av manuskriptet har också vid olika tillfällen ventilerats inom ramen för högre seminariet i etik vid Uppsala universitet.

Detta seminarium har nu i fyrtiofem års tid varit min forskningsmiljö och utgör utan tvekan den sociala gemenskap som haft störst betydelse för mitt sätt att bearbeta teologiska och etiska problem.

För ständig uppmuntran och konstruktiv kritik vill jag särskilt tacka mina närmaste kollegor Elena Namli, Per Sundman, Maud Marion Laird Eriksen och Helen Andersson. Ett stort tack också till alla förutvarande och nuvarande doktorander i seminariet som oupphörligt sporrar till nytänkande och vässade argument.

Så vill jag till sist tacka mina närmaste för den uppmuntran och det stöd som de givit mig under åren med detta forskningsprojekt.

Mina barn och deras familjer betyder långt mycket mer som inspiration för mitt arbete än de själva förstår. Ett stort tack till Annica, Peter, Maria, Thomas, Micael, Siri och Narin. Boken tillägnar jag min älskade Elena, som inte bara är min livskamrat och största stöd i livet utan också min närmaste kollega. Hon har som vanligt läst och skarpsinnigt granskat allt det jag skrivit i denna bok. Hennes djupa sakkunskap inom politisk filosofi och kristen sociallära har i hög grad bidragit till att skärpa min argumentation i denna studie.

Varmt tack!

Uppsala den 3 oktober 2014 Carl-Henric Grenholm

· 11 ·

路 12 路

introduktion

Luthersk etik kännetecknas i allmänhet av en skarp motsättning mellan lag och evangelium. En av dem som framhållit detta är Einar Billing i hans klassiska arbete Luthers lära om staten. Om man frågar vad som är det nya i Luthers åskådning, så kan svaret ges med ett enda ord, menar Billing. Det är evangelium – medvetet fattat i dess motsats till allt vad lag heter. I alla Luthers skrifter söker han fixera motsättningen mellan evangelium och lag. Det som är utmärkande för en god teolog är enligt Luther förmågan att skilja evangelium från lagen. Förmågan att göra åtskillnad mellan lag och evangelium är den högsta konsten i kristenheten, som alla kristna måste vara väl förtrogna med.1 Motsättningen mellan lag och evangelium blir hos Luther allra tydligast i hans kommentar till Galaterbrevet. Här framställer han sin förståelse av spänningen mellan de två regementena. Luther menar att Gud utövar sin kamp mot det onda i tillvaron på två sätt.

För det första sker det genom det andliga regementet. Här är Gud verksam genom evangelium och Ordet i syfte att främja människans frälsning, en andlig rättfärdighet inför Gud. För det andra sker det genom det världsliga regementet. Här är Gud verksam genom lagen och svärdet, i syfte att upprätthålla en yttre social ordning och främja en borgerlig rättfärdighet i samhället. Gud utövar båda dessa regementen samtidigt över en och samma människa.2 1 Billing, Einar: Luthers lära om staten. Verbum, Stockholm 1971, s 89 f.

2 Luther, Martin: In epistolam S Pauli ad Galatas Commentarius, 1535. WA 40:I,

· 13 ·

I senare luthersk teologi är läran om de två regementena ett tydligt uttryck för strävan att skarpt skilja mellan lag och evangelium.

Denna skillnad innebär för etiken att denna är förankrad i skapelsen, inte i kristologin och eskatologin. Flera lutherska teologer har uttryckt detta så att det finns vissa ordningar som är givna av Gud i skapelsen. Till dessa ordningar, som sätter bestämda ramar för hur det mänskliga livet skall gestaltas, hör staten, ekonomin, rättssystemet, äktenskapet och kulturen. Gud har en bestämd vilja med hur dessa skapelseordningar skall vara utformade, och det som gör en handling rätt är att den stämmer överens med denna gudomliga avsikt med skapelsen. En uppfattning av detta slag möter exempelvis hos den tyske lutherske etikern Helmut Thielicke. Han menar emellertid att ordningarna inte skall förstås som ”skapelseordningar”. I stället är de ordningar som Gud inrättar i den fallna tidsåldern, för att skydda människan mot det onda.3 Den svenske lutherske teologen Gustaf Wingren resonerar på ett delvis annorlunda sätt. Visserligen understryker han det samband som finns mellan skapelsen och lagen. Men samtidigt betonar han att Guds skapelse är en föränderlig nyskapelse. Därigenom framstår också lagen som dynamisk och rörlig. Inte desto mindre menar Wingren att lagen, som medmänniskans krav på oss, hör samman med Guds ständigt pågående skapelseverk. Evangeliet innehåller inte några nya moraliska föreskrifter. Det är ett budskap om Guds förlåtelse, den rättfärdiggörelse som är möjlig tack vare Kristus. Det innehåller också en förmaning att handla i överensstämmelse med den lag som är given redan med skapelsen. Men evangeliet tillför inte etiken något nytt innehåll.4 Skillnaden mellan lag och evangelium innebär sålunda att etiken är förankrad i skapelsen. Evangelium är ett budskap om rättfärdig40:16–41:26; WA 40:I, 392:19–393:29; WA 40:I, 46:19–30. Ingår i Luther, Martin: Werke. Kritische Gesamtausgabe (WA). 40. Band, Erste Abteilung.

Hermann Böhlaus Nachfolger, Weimar 1911.

3 Thielicke, Helmut: Theologische Ethik. I.Band, JCB Mohr (Paul Siebeck), Tübingen 1951, s 693 f och 701.

4 Wingren, Gustaf: Credo. Den kristna tros- och livsåskådningen. LiberLäromedel, Lund 1975, s 60 ff. Wingren, Gustaf: Evangeliet och kyrkan. Gleerups förlag, Lund 1960, s 180 ff.

· 14 ·

görelse av Guds nåd allena, men det ger oss inte några nya insikter om vad som är gott och rätt. Som skapad av Gud har varje människa möjlighet att nå fram till moralisk insikt, oberoende av Guds uppenbarelse i Kristus. I luthersk etik förenas denna idé ofta med uppfattningen att det inte finns något specifikt innehåll i kristen etik. Innehållet i kristen etik skiljer sig inte alls från innehållet i andra etiska modeller.

En uppfattning av detta slag möter hos den danske teologen Knud E Lögstrup. Hos honom förankras etiken i en fenomenologisk existensanalys och vad han kallar skapelsetankens livsförståelse.

Lögstrup menar att tilliten är en suverän livsyttring, mot vilken svarar det radikala kravet att ta vara på den andras liv. Detta krav är outtalat, och det växer fram ur livet självt. Enligt Lögstrup finns det inte någon specifikt kristen etik. Jesu förkunnelse ger inte det radikala kravet något nytt innehåll. Så framstår lagen som given redan med skapelsen, medan evangeliet inte innehåller några specifika moraluppfattningar.5 Andra lutherska teologer har i stället hävdat att kristen etik har ett innehåll som delvis skiljer sig från etiken inom andra livsåskådningar. Den nordamerikanske etikern Gilbert Meilaender hävdar att den kristna kärlekstanken är av ett annat slag än den naturliga kärleken. Dess förebild är den gudomliga kärleken, som är självutgivande, universell och oberoende av andras egenskaper. Samtidigt menar han att den kristna kärleken inte är ett ideal inom den politiska etiken. Där får vi nöja oss med sådana begränsade mål som rättvisa och någon form av fred. Den politiska gemenskapen är viktig för vår överlevnad, men ett gott mänskligt liv uppnår vi i andra gemenskaper.6

5 Lögstrup, Knud E: Den etiske fordring. 7 uppl. Gyldendal, Köpenhamn 1966, s 17 f, 27 f, 126.

6 Meilaender, Gilbert C: Friendship. A Study in Theological Ethics. University of Notre Dame Press, Notre Dame 1981, s 33 f, 50 f, 76 f och 84 f.

· 15 ·

Syfte och problem I denna studie är min avsikt att kritiskt granska skillnaden mellan lag och evangelium i luthersk teologi och framför allt dess betydelse för utformningen av en luthersk etik. I luthersk tradition har denna skillnad ofta varit förenad med en lära om de två regementena, som haft stor betydelse inte minst för den politiska etiken. Min avsikt är att undersöka vad som kännetecknar den etik som möter hos ett antal lutherska teologer. Särskilt intresserar jag mig då för den politiska etik som de utformar. I vilken utsträckning kan denna sägas ge resurser för samhällskritik och konstruktiva bidrag till samhällsdebatten?

Skillnaden mellan lag och evangelium har tolkats på olika sätt av lutherska teologer. Den kan belysas ur olika perspektiv och får konsekvenser för skilda teologiska temata.7 Mitt perspektiv på denna skillnad gäller vilken betydelse den får för utformningen av etiken i luthersk tradition. En sådan konsekvens tycks vara att etiken förankras i läran om skapelsen, medan evangelium och budskapet om Guds kärlek i Kristus inte anses tillföra något nytt till etikens innehåll. Moralen är given redan i skapelsen, och varje människa kan oberoende av kristen tro inse vad som är rätt och gott.

I min undersökning intresserar jag mig särskilt för vilken politisk etik som hör samman med en sådan skapelseteologiskt förankrad etik i luthersk tradition. Uppfattningen att moralen är oberoende av kristen tro går ofta hand i hand med en politisk etik som är okritisk i förhållande till rådande makthavare. Tvåregementsläran förenas inte sällan med uppfattningen att de normer som gäller inom socialetiken är andra än de som råder inom individualetiken. Den innefattar också ofta en hierarkisk samhällssyn, som accepterar en tydlig maktskillnad mellan överhet och underordnade. I den mån rättvisa är ett ideal inom den politiska etiken tycks den innebära något annat än den jämlikhet som råder mellan människor inför Gud. Ett första syfte med denna studie är att analysera och klargöra den utformning av kristen etik som möter hos Martin Luther och att 7 En god översikt av forskningen på området ges i Nygren, Tomas: Lag och evangelium som tal om Gud. Artos, Skellefteå 2007, s 20 ff.

· 16 ·

undersöka hur denna är förenad med den åtskillnad han gör mellan lag och evangelium. Syftet är att klargöra vad denna skillnad mellan lag och evangelium innebär, men framför allt vad den betyder för Luthers utformning av etiken. I studiet av Luthers etik kommer att undersökas hur han utformar sin lära om goda gärningar och hur han tolkar dekalogen. Vidare studeras hur Luther förhåller sig till den klassiska läran om den naturliga lagen och vilken normativ etisk modell han kan sägas företräda.

Till detta syfte hör också att undersöka vilken politisk etik som hör samman med hans utformning av en kristen etik. Av särskilt intresse är här hur hans lära om de två regementena skall tolkas och vilket slags politisk etik denna är förenad med. Läran tycks vara förenad med en uppfattning om relationen mellan individualetik och socialetik, som behöver klargöras. Den tycks också vara förenad med en karaktäristisk förståelse av undersåtarnas förpliktelse att lyda den världsliga överheten, vilken kommer att närmare analyseras.

Ett andra syfte med studien är att analysera de framställningar av luthersk etik som möter hos tre lutherska 1900-talsteologer. Dessa är den tyske etikern Helmut Thielicke, den svenske teologen Gustaf Wingren, samt den nordamerikanske etikern Gilbert Meilaender.

Avsikten är att undersöka hur dessa teologer förstår relationen mellan lag och evangelium, samt hur denna inverkar på deras utformning av kristen etik. Gemensamt för Thielicke och Wingren är att etiken förankras i skapelsen, medan evangelium inte anses vara nödvändigt för att erhålla moralisk insikt. Meilaender menar att kristologin inverkar på innehållet i kristen etik, men det kristna kärleksidealet har dock inte någon relevans för den politiska etiken.

Syftet är att närmare undersöka vad dessa uppfattningar innebär och vilka skilda normativa etiska modeller de är förenade med.

Vidare hör till detta syfte att undersöka vilken politisk etik som möter hos dessa tre lutherska 1900-talsteologer. Här kommer särskilt att uppmärksammas hur de förhåller sig till läran om de två regementena och hur de tolkar denna. Därvid studeras hur de förstår relationen mellan individualetik och socialetik, samt hur de förhåller sig till Luthers hierarkiska samhällssyn. Frågan ställs om de menar att kristen etik utgör en resurs för att utöva samhällskritik

· 17 ·

och ge konstruktiva bidrag till det offentliga samtalet om samhällets utformning.

Ett tredje syfte är slutligen att kritiskt granska den utformning av kristen etik som möter i luthersk tradition, samt att konstruktivt behandla frågan om vad som kan vara en rimlig utformning av luthersk etik. Särskilt diskuteras då frågan om den skarpa skillnaden mellan lag och evangelium hos Luther och senare lutherska teologer medför konsekvenser för utformningen av en kristen etik som framstår som problematiska. En risk är att denna skillnad, liksom den skarpa uppdelningen mellan Guds två regementen, medför en politisk etik som framstår som alltför uddlös och okritisk i förhållande till den rådande makten.

I anslutning till denna kritiska granskning diskuterar jag också vad som skulle kunna vara alternativet till de utformningar av luthersk etik som möter i mitt undersökningsmaterial. Särskilt kommer jag då att pröva möjligheten att uppmjuka skillnaden mellan lag och evangelium, samt att överge läran om de två regementena. Om så sker finns det en möjlighet att låta den förståelse av gudomlig kärlek och jämlikhet, som hör samman med budskapet om Kristus, få relevans också inom den politiska etiken. Detta skulle möjliggöra en mer långtgående samhällskritik än vad som i allmänhet varit fallet inom luthersk tradition.

Tre centrala problem kommer att behandlas i denna studie. Det första gäller vad skillnaden mellan lag och evangelium innebär och vilken betydelse den får för etikens utformning. Hur har skillnaden mellan lag och evangelium förståtts av Luther och i senare luthersk teologi, och vilka konsekvenser har denna skillnad fått för utformningen av en luthersk etik? I studiet av luthersk etik ställs frågan om vilka slags överväganden som ligger till grund för etiken och hur denna är relaterad till innehållet i en kristen trosåskådning. Vilken betydelse har det att etiken framför allt är förankrad i skapelsen och inte i kristologin och eskatologin? Vidare ställs frågan om vad som är innehållet i kristen etik och hur detta förhåller sig till innehållet i andra etiska modeller. Har kristen etik något specifikt bidrag att ge till etikens innehåll?

Det andra problemet gäller utformningen av den politiska etiken.

· 18 ·

Vilket slags politisk etik är förenad med skillnaden mellan lag och evangelium hos Luther och i senare luthersk teologi? Av särskilt intresse är här frågan om hur tvåregementsläran skall tolkas. Vad betyder den strikta uppdelningen mellan det andliga och det världsliga regementet för utformningen av den politiska etiken? Hur förstås relationen mellan individualetik och socialetik? Vad innebär den rättvisa som framstår som ett ideal i den politiska etiken? Vilket utrymme ger luthersk teologi för kritik av överhet och politiska makthavare?

Ett tredje problem gäller till sist frågan om vad som är en godtagbar utformning av luthersk etik. Vad kännetecknar en sådan utformning av luthersk etik som framstår som rimlig i dagens senmoderna och efterkristna samhälle? Är den utformning av kristen etik som möter hos Luther och de tre 1900-talsteologerna godtagbar? Min kritiska bedömning av olika modeller för en luthersk etik kommer att ske utifrån sedvanliga kriterier på en rimlig kristen etik. Det innebär ett krav på att en godtagbar etisk modell skall vara konsistent, förankrad i mänskliga erfarenheter och väl integrerad i en godtagbar människosyn. Samtidigt menar jag att två krav som kan ställas på en politisk etik i ett efterkristet och mångkulturellt samhälle är att den skall erbjuda både möjligheter till dialog och möjligheter till kritisk distans i förhållande till rådande samhällsförhållanden. Utifrån dessa krav kommer jag att diskutera hur alternativa modeller för en luthersk etik skulle kunna utformas.

Undersökningsmaterial I denna studie kommer jag att undersöka hur etiken är utformad dels hos Martin Luther och dels hos tre lutherska 1900-talsteologer. De nutida teologer som jag valt att behandla är alla inflytelserika och har en omfattande produktion i vilken de ger en profilerad framställning av luthersk etik. De har sinsemellan skilda teologiska perspektiv och något olika uppfattningar om relationen mellan lag och evangelium och dess betydelse för etikens utformning. Samtidigt är det gemensamt för dem att de diskuterar tvåregementsläran och dess betydelse för en politisk etik.

· 19 ·

Martin Luther (1483–1546) var inte någon utpräglad etiker utan främst bibelforskare och kyrkokritiker. Som systematisk teolog lyfter han i första hand fram läran om att Gud rättfärdiggör människan för Kristi skull av nåd allena genom tron. Denna lära får emellertid också tydliga konsekvenser för hans lära om goda gärningar, enligt vilken gärningarna enbart skall förstås som svar på nästans behov.

Luther var en osedvanligt produktiv författare, vars verk finns samlade i den kritiska Weimar-utgåvan. Här är det möjligt för mig att behandla enbart ett begränsat urval av hans skrifter.

För att klargöra Luthers etik kommer jag att lägga stor vikt vid Von den guten Werken (Om goda gärningar) från 1520, som är den tydligaste framställningen av hans lära om goda gärningar. Där driver han tesen att vi skall söka efterleva dekalogen inte genom särskilda religiösa handlingar utan genom vanliga världsliga sysslor.

Genom att klargöra de bud som ingår i dekalogen ger han också konturerna till en normativ etisk modell.

En klargörande framställning av sin etik ger Luther också i Tractatus de libertate christiana (Om en kristen människas frihet) från 1520. I denna skrift framställer han först sin rättfärdiggörelselära, enligt vilken människan blir rättfärdig inför Gud inte genom goda gärningar utan enbart genom tro på Guds förlåtelse för Kristi skull.

Därefter utvecklar han sin lära om goda gärningar, enligt vilken människan bör utföra dessa inte för att vinna sin egen salighet utan för att främja andra människors bästa.

I min tolkning av Luthers etik använder jag mig också av Deutsch Catechismus (Den stora katekesen) från 1529, där jag särskilt intresserar mig för hans utläggning av dekalogen. Bland buden i andra tavlan, som gäller vårt förhållande till våra medmänniskor, är det tydligt att Luther prioriterar det fjärde budet. Han menar också att varje bud förpliktar oss dels att inte skada medmänniskan, dels att främja vad som är gott för andra. Även Der Kleine Katechismus (Den lilla katekesen) från 1531 är av visst intresse, särskilt den utläggning av det fjärde budet som ingår i den avslutande hustavlan.

Skillnaden mellan lag och evangelium, liksom läran om de två regementena, framställer Luther tydligt i In epistolam S Pauli ad Galatas Commentarius (Stora Galaterbrevskommentaren) från 1535. I

· 20 ·

denna tolkning av Galaterbrevet uppehåller sig Luther främst vid läran om rättfärdiggörelse, enligt vilken vi förklaras rättfärdiga inför Gud enbart genom hjärtats förtröstan på Kristus. I samband därmed skiljer han mellan en borgerlig rättfärdighet, som lagen slår vakt om, och en andlig rättfärdighet, som uppnås genom tron allena.

En annan skrift där tvåregementsläran framställs är Von weltlicher Oberkeit (1523). Luther driver där tesen att våldsbruk ibland är nödvändigt för att skydda människor från det som är ont, och att kristna människor därför med gott samvete kan åta sig världsliga ämbeten och i dessa även bruka våld. Överheten är insatt av Gud för att upprätthålla ordning i samhället och skydda människor, och den får för dessa ändamål använda svärdet. Ytterligare en viktig skrift för att klargöra tvåregementsläran är Ob Kriegsleute auch in seligem Stande sein können (1526), där Luther diskuterar frågan om hur man skall bruka krigsståndet.

Till de skrifter av Luther som jag använder hör också De servo arbitrio (Om den trälbundna viljan) från 1525. I denna kritiserar han Erasmus skrift De libero arbitrio diatribe (1524), vars tes är att människan har en fri vilja och att detta är en nödvändig förutsättning för moraliskt ansvar. Luther hävdar att talet om en fri vilja ger en förtröstan på den egna förmågan, så att människan tror att hon genom fri vilja och egen förmåga kan bidra till sin rättfärdighet inför Gud. Mot detta hävdar han att lagens gärningar inte bidrar till denna rättfärdighet, utan att det är något som tillräknas oss av nåd, genom tron allena.

Den förste lutherske 1900-talsteolog som jag kommer att behandla är den tyske etikern Helmut Thielicke (1908–1986). Han disputerade 1934 och var under 30-talet och andra världskriget motståndare till nazismen och aktiv inom bekännelsekyrkan. 1936 blev han professor i systematisk teologi i Heidelberg och 1947 professor i Tübingen. Från och med 1954 var han professor vid den teologiska fakulteten vid universitetet i Hamburg, vars rektor han också var under åren 1960–1978.

Helmut Thielicke har en mycket omfattande teologisk produktion. Här kommer jag dock att nöja mig med att behandla hans viktigaste etiska arbete, nämligen det imponerande verket Theolo-

· 21 ·

gische Ethik, som utgavs under åren 1951–1964 i tre band och fyra omfattande volymer. Band I av detta verk innehåller en behandling av fundamentalmoraliska problem, såsom relationen mellan kristen och human etik samt relationen mellan dogmatik och etik. I en behandling av etikens principlära diskuteras sambandet mellan etik och rättfärdiggörelselära i luthersk teologi, etikens förankring i skapelsetanken och kristen människosyn, samt frågan om vilka slags överväganden som kan läggas till grund för etikens innehåll.

Band II, del 1, av Theologische Ethik behandlar relationen mellan människan och hennes omvärld. Här diskuterar Thielicke grundläggande människosynsfrågor, samtidigt som han analyserar vari människans ansvar för världen består. Stor vikt lägger han vid en analys av vad han kallar ”gränssituationens” etiska problem. Denna volym innehåller också ett avsnitt om arbetets mening och arbetsetiska problem, samt ett avsnitt som behandlar kyrkans budskap till världen.

En central tes i Thielickes teologiska etik är att Gud efter syndafallet har inrättat vissa ordningar för att skydda det mänskliga livet. I band II, del 2, påbörjar han sin framställning om dessa ordningar, och den första han behandlar är den politiska ordningen. I sin framställning av en politisk etik diskuterar han till att börja med överhetstanken i reformatorisk teologi och demokratin, varefter han diskuterar frågan om hur staten och dess uppgifter skall förstås.

Han behandlar även frågan om under vilka villkor krig kan vara berättigat, samt förhållandet mellan kyrka och stat.

Det avslutande band III av Theologische Ethik behandlar de övriga ordningarna, nämligen den ekonomiska ordningen, den rättsliga ordningen, den ordning som äktenskap och familj utgör, samt den ordning som konst och kultur utgör. Efter ett avsnitt om samhälle och ekonomisk etik, diskuterar Thielicke rättfilosofiska frågor och frågan om hur rättvisa skall förstås i en kristen etik. Ett avsnitt om konst och kultur föregås av ett omfattande avsnitt om sexual- och samlevnadsetik. Här menar Thielicke att även om ordningarna i allmänhet är inrättade av Gud efter syndafallet, så skall äktenskapet förstås som en skapelseordning.

Gustaf Wingren (1910–2000) är den andre lutherske 1900-tals-

· 22 ·

teolog som jag behandlar i denna studie. Han var professor i systematisk teologi, särskilt teologisk etik, vid Lunds universitet under åren 1951–1977. Hans första teologiska arbeten var idéhistoriskt inriktade och behandlade dels Luthers lära om kallelsen (1942) och dels människan och inkarnationen enligt Irenaeus (1947). Under inflytande av Karl Barths kerygmatiska metod och under kritik av Anders Nygren skrev han därefter dels ett arbete om predikan (1949) och dels ett arbete om teologins metodproblem. Här skall jag dock uppmärksamma hans senare arbeten, där han ger en mer konstruktiv framställning av innehållet i kristen trosåskådning och etik.

En av Wingrens viktigaste böcker är Skapelsen och lagen från 1958.

Här blir det tydligt att han menar att etiken är förankrad i skapelsen.

Hans tes är att skapelsetron är primär och själva utgångspunkten för kristen tro, mot vars bakgrund evangelium sedan kan förstås.

Lagen är given med skapelsen, vilket innebär att livet som en relation till Gud skaparen hör samman med ett etiskt krav. Direkt ur livet som skapat följer ett radikalt krav, och evangelium ger inget nytt innehåll till detta.

Samma tes återkommer sedan i Evangeliet och kyrkan från 1960.

På samma sätt som skapelsen kommer före lagen menar Wingren här att evangelium kommer före kyrkan. I boken behandlar han kristologi och försoningslära, kyrkosyn och ämbetssyn, sakramentsteologi och eskatologi. Samtidigt uppehåller han sig också vid frågan om evangelium ger något nytt bidrag till etikens innehåll.

En mer samlad framställning av innehållet i kristen trosåskådning ger Wingren i Credo (1975). Här ger han sin tolkning av innehållet i de tre trosartiklarna om Fadern, Sonen och Anden. Han menar att skapelsetron, kristologin och eskatologin ger tre aspekter på helheten, vars centrala tema gäller kampen mot destruktionen, det som hotar livet. Även i detta arbete blir det tydligt att Wingren lägger stor vikt vid skapelsetron och menar att etiken är förankrad i skapelsen.

I Etik och kristen tro (1971) har Wingren själv skrivit ett avsnitt om ”reformationens och lutherdomens ethos”. Det är inte bara en idéhistorisk framställning utan presenterar också Wingrens egen uppfattning om vad som kännetecknar luthersk etik. Han disku-

· 23 ·

terar tvåregementsläran och framhåller motsatsen mellan lag och evangelium. Lagen är förankrad i skapelsen – den är given i och med att livet är där. Evangelium klargör lagen, men det finns ingen särskild kristen etik.

Slutligen kommer jag också att använda mig av två mindre skrifter av Wingren. Den ena är Växling och kontinuitet från 1972. Här driver Wingren tesen att kristendomens ursprung bevaras endast under växling och förändring. Samtidigt ställer han frågan om det finns teologiska kriterier för bedömningen av en rimlig kontinuitet vid en sådan växling. Den andra är Öppenhet och egenart (1979), där Wingren ger en sammanfattning av huvudtankarna i hela sitt författarskap. Här behandlar han bland annat relationen mellan skapelsen och evangelium. En av hans teser är att egenarten, som är evangeliet, förstärker den öppenhet som hör samman med skapelsen.

Den tredje lutherske 1900-talsetiker som jag skall behandla är den nordamerikanske teologen Gilbert Meilaender (f. 1946). Han är professor i kristen etik vid Valparaiso University sedan 1996 och har tidigare forskat och undervisat vid University of Virginia och Oberlin College. Meilaender är prästvigd inom Lutheran Church – Missouri Synod och doktorerade 1976 vid Princeton University på en avhandling om det sociala och etiska tänkandet hos C.S. Lewis.

Han är en uppmärksammad bioetiker och var 2002 – 2009 medlem av presidentens bioetiska råd. Samtidigt har han skrivit flera böcker om teologisk etik ur ett lutherskt perspektiv. Han är i sitt tänkande tydligt influerad av Augustinus men relaterar också till sådana lutherska teologer som Sören Kierkegaard, Dietrich Bonhoeffer och Helmut Thielicke. De nordamerikanska etiker som han tagit starkast intryck av är Gene Outka och Paul Ramsey.

Meilaender argumenterar i sitt författarskap för en dygdetik enligt vilken vi bör söka utveckla de karaktärsegenskaper som gör att vi förverkligar ett sådant liv som är sant mänskligt. En klargörande framställning av denna dygdetik ger han i sin bok The Theory and Practice of Virtue (1984). Hur en sådan dygdetik kan förstås inom ramen för en luthersk teologi diskuterar han i sin bok Faith and Faithfulness (1991), där han uppmärksammar de svårigheter som

· 24 ·

Carl-Henric Grenholm är professor emeritus i etik vid Uppsala universitet. Han har tidigare publicerat Bortom humanismen (2003), Att förstå religion (2006) och Etisk teori (2014).

carl-henric grenholm

tro, moral .. och uddlos politik

.. tro, moral och uddlos politik

I Tro, moral och uddlös politik undersöker Carl-Henric Grenholm hur etiken utformas hos Martin Luther och tre nutida lutherska teologer: Helmut Thielicke, Gustaf Wingren och Gilbert Meilaender. I sin kritik av dessa menar författaren att etiken bör förankras inte bara i skapelsetanken utan också i kristologin och eskatologin. Den självutgivande kärlek som uppenbaras i Kristus har betydelse också för den politiska etiken.

carl-henric grenholm

Har evangelium något att bidra med till etikens innehåll?

Kan kristen tro tillföra något särskilt till en politisk etik? I luthersk tradition görs ofta en skarp skillnad mellan lag och evangelium. Detta bidrar till en uddlös politisk etik som saknar resurser för samhällskritik.

om luthersk etik

o

luthersk i et te t

halle 9

789152 636046

m sa

ISBN 978-91-526-3604-6

ch e t gi o i k lo rkris te te t ef

..