Det ordnar sig
Teorier om organisation och kön Anna Wahl • Charlotte Holgersson Pia Höök • Sophie Linghag
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 7261 ISBN 978-91-44-11290-9 Upplaga 3:1 © Författarna och Studentlitteratur 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: John Eyre Omslagsbild: Sofia Wahl (Foto: Per Jalkman) Författarfoto: Lieselotte van der Meijs Printed by Dimograf, Poland 2018
INNEHÅLL
Förord 9 Författarpresentationer 11
1 Om boken 13 Betydelser av kön i organisationer 14 Bokens anspråk och avgränsningar 15 Några ord om metod 16 Bokens disposition 18 2 Om kunskapsområdet 21 Organisationsforskning 21 Feminism som ideologi, politik och forskning 23 Feministiska tanketraditioner 26 Kvinnoforskning: kritik och ny teori 28 Kön som socialt och kulturellt konstruerat 35 Intersektionellt perspektiv på kön/genus 37 Olika namn på forskningen om kön 41 Några ord om motstånd 44 3 Praktikfallet Global 51 Detalj – ett detaljhandelsföretag inom Global 52 Karriärvägarna på varuhusen 54 Avdelningschefernas karriär 55 Stinas reflektioner 57 © F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
5
Innehåll
Brittas reflektioner 58 Maries reflektioner 59 Enkätsvaren 60 Ullas frågor 65 4 Struktur 67 Bakgrund till ett strukturperspektiv 69 Könssegregering 72 Organisationsstrukturer och könsrelationer 77 Strukturer i termer av diskurser och processer 98 Sammanfattning 115 Tillbaka till praktikfallet Global 116 5 Kultur 121 Kulturer som både synliga och osynliga 122 Könsmärkning 132 Män och maskulina kulturer 141 Sexualitet i organisationer 152 Inkludering och exkludering 156 Norm och avvikare 162 Sammanfattning 166 Tillbaka till praktikfallet Global 167 6 Ledarskap 173 Ledarskapsforskning 173 Hur är kvinnor som chefer? 177 Varför är kvinnor på chefspositioner så få? 179 Hur är ledarskap könsmärkt? 199 Hur förändras ledarskap? 211 Entreprenörskap 217 Bolagstyrelser 221 Sammanfattning 226 Tillbaka till praktikfallet Global 228 6
© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
Innehåll
7 Jämställdhet och mångfald 235 Jämställdhet och mångfald i arbetslivet 236 Strategiskt JM-arbete 243 Konkreta metoder 253 Motstånd och stöd i arbetet 261 Makt och förändring 270 Medvetet navigera i strategiska dilemman 283 Sammanfattning 287 Tillbaka till praktikfallet Global 288 8 Det ordnar sig 295 Organisation och kön 296 Teoretiska påståenden 307 Ledtrådar 316 ”Det ordnar sig” – några tolkningar 318 Referenser 321 Personregister 349 Sakregister 351
© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
7
KAPITEL 1
Om boken
Organisationer uppfattas ofta som både komplexa och skiftande. Beskrivningen av en organisation är beroende av vem som gör den. Människor som arbetar i en organisation skulle troligen beskriva den på ett annat sätt än vad människor som inte arbetar där skulle göra. Men även bland dem som arbetar i en organisation kan det finnas olika uppfattningar om hur organisationen är uppbyggd, vad dess verksamhet är eller vilka regler och ideal som råder. Forskningen om organisationer utgör också ett komplext och varierande område, där olika försök görs att beskriva vad som händer i organisationer och hur organisationer kan förstås. Alla beskrivningar av organisationer bygger på antaganden och avgränsningar som påverkar vad som kommer att beskrivas och tolkas. Dessa antaganden och avgränsningar kan kallas forskarens position. Detta är en grundbok i organisationsteori i vilken en specifik position har valts, nämligen den att beskriva organisationer utifrån kunskap om kön. Denna position påverkar vilka frågeställningar som valts och hur dessa kommer att behandlas i boken. Den påverkar också vilka forskare och teorier som kommer att refereras och diskuteras. Bokens vetenskapliga position utgör ett slags plats där frågeställningar kring olika betydelser av kön intar en samlande utgångspunkt. Syftet med denna bok är att teckna fältet organisation och kön och visa på bidragen till forskningen och praktiken. Syftet är också att utveckla en sammanfattande teoretisk förståelse av forskningsområdet. Boken ska kunna läsas på egen hand eller inom ramen för olika typer av utbildningar. Den tillhandahåller också verktyg för praktiskt förändringsarbete. Eftersom boken förklarar centrala begrepp och tankegångar i stället för att ta dem för givna intar den en plats mellan läroböcker och forskningslitteratur. © F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
13
1 Om boken
Betydelser av kön i organisationer Att utgå från kunskap om kön när organisationer studeras innebär att beskriva, tolka och problematisera betydelser av kön i organisationer. Dessa betydelser kan vara explicita och tydliga eller diffusa och svårfångade. Fokusering på betydelser av kön i organisationer påverkar också hur andra betydelser i organisationer beskrivs och problematiseras. Det kan sägas att fokuseringen på kön medför att annan forskning, liksom andra fenomen och problem i organisationer, beskrivs och tolkas via kunskap om kön. Den innebär dock inte ett antagande om att kön är det enda som betyder något i organisationer, eller ens att allt annat är inordnat i eller underordnat sådana betydelser. Medvetenheten om den valda positionen får löpa som en röd tråd genom boken. I stor utsträckning kommer organisationsteorin att utgöra själva ramen för boken genom de teman som fokuseras och genom det synsätt som genomsyrar tankarna om organisationer. Detta är en grundbok som hör hemma inom fältet organisationsteori, i vilken vi vill teckna vår bild av fältet och lyfta fram vår syn på organisation och kön. I boken tar vi avstamp i vissa av de teman som är vanligt förekommande i organisationsteorin: struktur, kultur, ledarskap samt jämställdhet och mångfald. Vi ansluter oss till synsättet att organisationer är socialt konstruerade. Vi kan inte som forskare studera organisationer utan att ta del av människors beskrivningar av organisationer. Därmed blir det uppenbart att det inte bara finns ”ett riktigt sätt” att beskriva organisationer på, utan att beskrivningen alltid utgår från någons erfarenheter och tolkningar. Läroböcker i organisationsteori närmar sig ofta ämnet organisationer via ett antal olika ingångar eller perspektiv, till exempel struktur, makt, kultur, HRM (human resource management), processer och ledarskap. På så sätt liknar denna bok andra böcker på området. I denna bok refereras det dock inte till hela teoribildningen kring till exempel organisationskultur eller ledarskap, utan huvudsakligen till teorier som fokuserar kön. Men via kunskap om kön blir både fenomen och problem i organisationer som inte enbart har med kön att göra synliga. Via kön kan vi närma oss olika fenomen i organisationer och därmed erhålla generella kunskaper om organisationer, kunskaper som ofta blivit osynliggjorda i läroböcker där de kunde ha haft en given plats.
14
© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
1 Om boken
Bokens anspråk och avgränsningar Vi vill ge läsaren en introduktion till forskningen om organisation och kön. Boken avspeglar det sätt på vilket kunskapsområdet organisation och kön vuxit fram. Till viss del tar forskningen sin utgångspunkt i kritiken mot den ”könsblinda” organisationsteorin, det vill säga forskning som inte synliggör eller problematiserar betydelser av kön. Detta är en följd av att forskningen inte förhåller sig additativt till könsblind forskning. Det innebär att det inte självklart är möjligt att lägga till kunskaper om kön till könsblinda kunskaper, då kunskaper om kön många gånger ifrågasätter de grundantaganden och begrepp som den könsblinda forskningen vilar på. Kritiken är därför en viktig del av fältets framväxt. Vår avsikt är att förmedla kunskaper i form av påståenden och slutsatser från ett forskningsfält. Den intresserade läsaren kan med fördel efter denna grundbok gå vidare och ta del av pågående forskning, frågeställningar och teoretiska diskussioner inom forskningsfältet. Ett antal, ofta tidiga, referenser återkommer på flera ställen i boken eftersom de har kommit att etableras som klassiker och haft stort inflytande på fältet i dess helhet. Det är ofta empiriska studier utifrån vilka teori genererats. Även om de empiriska resultaten kanske ser annorlunda ut i en annan tid och på en annan plats, är de teoretiska bidragen något som andra forskare har byggt vidare på. Vi vill därför också passa på att göra läsaren uppmärksam på att alla empiriska studier är gjorda i en särskild kontext och att det är något som måste tas i beaktande när en teori används för att tolka ett empiriskt material. På så sätt kan teori användas som en möjlig ingång till att förstå empiriska fenomen. Vidare är det värt att nämna att vi refererar både nordisk och utom nordisk forskning. Det dominerande språket inom forskningen är engelskan, och många av de studier som publiceras i forskningslitteraturen inom området organisation och kön är också utförda i en anglosaxisk kontext. Detta präglar naturligtvis forskningsfältets utveckling. Utifrån vår bakgrund och geografiska position har vi intresserat oss för nordisk forskning. Denna forskning är på flera sätt framstående, varför denna bok, genom sin empiriska bredd och teoretiska utveckling, har en annan profil och en fördel jämfört med internationell litteratur i ämnet.
© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
15
1 Om boken
Några ord om metod Att boken är introducerande innebär att vi gör en tolkning av vad området organisation och kön innehåller och representerar. En hel del avgränsningar, gränsdragningar och val måste göras, även inom en viss tolkning av fältet. Vi har strävat efter en så stor tydlighet som möjligt i våra avgränsningar och val, såväl som i våra förenklingar och generaliseringar. Syftet har varit att skriva en bok som presenterar tongivande forskning från området organisation och kön, snarare än att få med så mycket som möjligt av vad som skrivits. Vi har valt att skriva boken utifrån några teman som återfinns i organisa tionsteorin. Det torde därför vara ganska lätt och till och med lämpligt att läsa andra böcker parallellt med denna. Boken tillför dock inte bara teorier om kön utan förmedlar även en hel del tankar som ger uttryck för både skepsis och kritik mot andra delar av organisationsteorin. Kritiken handlar oftast om de konsekvenser som ett könsblint förhållningssätt får. Denna kritik utgör även ett viktigt avstamp för att förstå hur ny kunskap vuxit fram. Inom varje tema har vi valt ut några texter som vi uppfattar som centrala. Flera av de författare som refereras återkommer i flera teman i boken. Ofta har vi valt att referera en text ordentligt hellre än att referera alla som skrivit något om ett visst fenomen. Därmed faller en del texter, som kunde ha varit med, utanför boken. Vi tar därför heller inte upp alla på fältet aktiva forskare. Vidare vill vi poängtera att vi refererar det som vi anser vara centrala texter; därmed inte sagt att dessa centrala texter återspeglar våra egna vetenskapliga ståndpunkter. Vilka är då vi fyra författare som tolkar och beskriver detta forskningsfält? Det kan vara viktigt att klargöra att vi själva beskriver oss som forskare inom organisation och kön. Vi står inte utanför och tittar in på detta fält utan befinner oss i det. Detta är vår egen position som forskare och författare av denna bok. Vi har befunnit oss inom detta forskningsområde under olika lång tid och har därför mött forskningsfältet för första gången i dess olika skeden. Beskrivningen av historiken kan vara präglad av detta. En av oss drogs in i forskningen då den höll på att etableras som kvinnoforskning. Forskningen inom området organisation var då i sin början. Två av oss anslöt då övergången till rubriken genusforskning började bli märkbar. Då hade också perspektivet etablerats inom organisationsteorin. Den fjärde kom in i forskningen endast något senare, men då var genusforskning närmast ett 16
© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
1 Om boken
faktum inom organisationsteorin. Förutsättningarna för den egna forskningen har därmed förändrats under dessa år. Det har nu dessutom gått sjutton år sedan den första upplagan och sju år sedan den andra upplagan av Det ordnar sig, och förutsättningarna har naturligtvis fortsatt att förändras. Forskningen inom organisation och kön har utvecklats med flera aka demiska tidskrifter och återkommande forskarkonferenser. Spridningen av kunskaper till olika grupperingar från forskningsfältet har ständigt ökat, till exempel till studenter, chefer och jämställdhets- och mångfaldsutbildningar. Språket har under denna tid också förändrats. Det är i dag allt vanligare att använda pronomenet en i stället för man för att på så sätt inte bidra till återskapandet av mannen som norm via språket. Vi har därför i så stor utsträckning som möjligt undvikit att använda man som pronomen, utom i praktikfallet Global där vi har bevarat citat och enkätfrågor så som de skrevs i den första upplagan. Skrivandet, även för denna nya upplaga, har vuxit fram genom en interaktiv process mellan oss författare. Först diskuterade vi bokens syfte, form och innehåll tills vi kom fram till en gemensam disposition. Sedan delade vi upp skrivandet emellan oss i olika kapitel. Efter detta har vi läst, kommenterat och skrivit om gemensamt. Det praktikfall som följer med som en röd tråd i bokens olika kapitel skrevs ursprungligen av en av författarna, Charlotte Holgersson. Det har kortats ner och skrivits om något för att passa bokens syfte. Vi har valt att ha med praktikfallet och ett antal analyser av det för att på ett konkret sätt kunna illustrera vilken betydelse kunskapen om kön har för vad som blir synligt och tolkningsbart i ”verkligheten”. Vi har också valt att ha med praktikfallet och analyserna av det för att poängtera den viktiga dialog mellan praktik och teori som finns relaterad till området organisation och kön. Sedan Det ordnar sig publicerades 2001 har en arbetsbok, Det ordnar sig alltid, tillkommit. Även denna bok har omarbetats. Tanken med arbetsboken är att den ska användas som ett verktyg för att förstå hur teorierna i Det ordnar sig kan tillämpas i praktiken. Det ordnar sig alltid är uppbyggd kring en rad vanliga frågor rörande kön som är återkommande i organisationer. Några sådana exempel är jämställdhetsarbete, sexuella trakasserier, kombinationen arbete och familj samt frågan om huruvida kön är viktigare än kompetens.
© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
17
1 Om boken
Bokens disposition Efter detta introducerande kapitel, i vilket vi har presenterat bokens syfte och disposition, följer kapitel 2 som introducerar kunskapsområdet ”kön”. Där läggs grunden för boken genom att synsättet i forskningen om kön presen teras och viktiga begrepp och antaganden inom detta forskningsområde förklaras. Kapitlet innehåller en introduktion om organisationsforskning, en redogörelse för feministiska tanketraditioner och en historik över kunskaps fältets framväxt från kvinnoforskning till genusforskning. Sedan följer avsnitt om det dominerande synsättet på kön som socialt och kulturellt konstruerat, intersektionellt perspektiv på kön/genus samt om olika namn på kunskapsområdet. Avslutningsvis får läsaren några ord om motstånd. I kapitel 3 presenteras praktikfallet Global. Det är en beskrivning av ett företag vars ledning inte tidigare tänkt så mycket på hur könsfördelningen ser ut på olika nivåer och positioner. I det skede där historien tar sin början dyker frågeställningar om kön upp, och vi får ta del av en situation som inte alls är ovanlig. Praktikfallet är skrivet utifrån en empirisk undersökning i en organisation. Beskrivningen av företaget Global fungerar som en illustration av hur det kan se ut i arbetslivet. I de följande fyra kapitlen, med rubrikerna Struktur, Kultur, Ledarskap samt Jämställdhet och mångfald, presenteras forskning om organisation och kön. De teman och teorier som där presenteras relateras till beskrivningen i kapitel 3. Ett av syftena med att ha med praktikfallet Global i denna bok är att kunna illustrera de fenomen som teorierna handlar om i en konkret empirisk beskrivning. Ett annat syfte är att visa betydelsen av teori och analytiska begrepp som redskap för att kunna tolka organisa tioner. Med enbart beskrivningen i vår hand blir det svårt att förstå varför det ser ut som det gör i Global. Men teori och begrepp utgör redskap som möjliggör tolkning, och därmed blir det också möjligt att diskutera hur det går att arbeta för könsrelaterade förändringar i organisationer. I slutet av kapitlen 4–7 återvänder vi därför till Global för att göra tolkningar utifrån de teorier som refererats. Det är inga uttömmande och fullständiga tolkningar som presenteras utan snarare diskuterande och illustrerande tolkningar som kan öppna upp för hur kunskaper om organisation och kön kan tillämpas. I bokens sista kapitel, kapitel 8, med rubriken Det ordnar sig, samman 18
© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
1 Om boken
fattas de viktigaste poängerna i de tidigare kapitlen, och ett antal teoretiska påståenden presenteras. Bokens disposition kan förenklat åskådliggöras på följande sätt: • Kapitel 1. Om boken. Om varför vi skrivit denna bok och hur den •
•
•
•
är uppbyggd. Kapitel 2. Om kunskapsområdet. En bakgrund till de teorier som ska presenteras. För att kunna förstå dem är det nödvändigt att förstå några av de grundläggande synsätt och begrepp som används. Syftet är att visa synsättets betydelse för beskrivningar och tolkningar i analyser av organisationer. Kapitel 3. Praktikfallet Global. En beskrivning av en ”verklig” organisation i form av ett praktikfall. Syftet är att illustrera att kön spelar roll i organisationer och att det kan behövas verktyg för att tolka dessa betydelser. Kapitlen 4–7. Forskning om organisation och kön. Fyra teman ligger till grund för hur forskningen om organisation och kön är strukturerad: Struktur, Kultur, Ledarskap samt Jämställdhet och mångfald. Syftet är att sammantaget ge grundkunskaper på området organisation och kön. Kapitel 8. Det ordnar sig. En sammanfattning av de teoretiska insikterna från bokens tidigare kapitel. Denna mynnar ut i en rad teoretiska påståenden om organisation och kön, samt några ledtrådar för att upptäcka kön i organisationer.
© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
19
KAPITEL 2
Om kunskapsområdet
Kunskapsområdet organisation och kön är ett tvärvetenskapligt område som utgörs av forskning från olika discipliner, såsom kulturgeografi, sociologi, pedagogik, statsvetenskap, företagsekonomi och medicin (Pettersson 2000). Gemensamt för dessa studier i och om organisationer är att de har kön i fokus. För att det ska bli möjligt att ge en bakgrund till hur forskningen om organisation och kön har vuxit fram behöver vi därför vidga perspektivet. Syftet med detta kapitel är att förmedla grundläggande synsätt och begrepp inom forskningen om kön. Vi tar upp feminism som rörelse samt olika feministiska tanketraditioner. Därefter följer ett avsnitt om kvinno forskningens framväxt och hur den består av både ett kritiskt förhållningssätt och ny teori. Det dominerande synsättet på kön som socialt och kulturellt konstruerat återges med hjälp av socialantropologiska teorier. Sedan följer två avsnitt om intersektionellt perspektiv på kön/genus samt om de olika namn på fältet som används av forskare. Det finns en pågående diskussion om både namn och begrepp, däribland de centrala begreppen kön och genus, som i korthet återges. Slutligen får läsaren några ord om det motstånd mot förändring som bokens ämne kan ge upphov till. Men först ett kort avsnitt om organisationsforskning eftersom det är inom detta fält som forskningen om organisation och kön har utvecklats.
Organisationsforskning Forskning om organisationer görs inom ett antal discipliner, där företagsekonomi, sociologi, psykologi och statsvetenskap är framträdande. Det är därför ett tvärvetenskapligt fält från i huvudsak samhällsvetenskaplig forskning. Teoriutvecklingen grundar sig på empiriska studier inom skilda kontexter, © F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
21
2 Om kunskapsområdet
både geografiskt och inom olika typer av organisationer. De vanligast förekommande organisationstyperna är företaget, förvaltningen/myndigheten och föreningen/frivilligorganisationen, och dessa brukar kopplas till var sin samhällssfär: marknaden, den offentliga sfären och civilsamhället (Forssell & Ivarsson Westerberg 2007). Det finns mycket som de olika organisationstyperna har gemensamt men också mycket som skiljer dem åt. En stor del av organisationsteorin är emellertid främst baserad på studier av företag, varför det är viktigt att komma ihåg att kunskap som är framtagen utifrån företagsstudier inte nödvändigtvis gäller för organisationer inom vare sig den offentliga sfären eller civilsamhället. Inom organisationsforskningen studeras både fenomenet organisationer och organisering som process. Det finns olika sätt att definiera fenomenet organisation. Scott (1992) har utkristalliserat tre olika definitioner: • Organisationer är rationella system som utmärks av att de är
f ormaliserade och har gemensamma mål. • Organisationer är naturliga system i vilka deltagarna delar det gemensamma målet att få systemet att överleva, varför de deltar i kollektiva handlingar för att säkerställa detta mål. • Organisationer är öppna system i vilka sammanlänkade aktiviteter är kopplade till olika konstellationer av deltagare som påverkar och påverkas av omvärlden. Inom organisationsforskningen talas det även om organisering som ett sätt att förstå organisationer som ständigt föränderliga och som resultat av processer i vilka människor agerar. Som Eriksson-Zetterquist m.fl. (2015 s. 13) skriver ”avser organisering processen där individer koordinerar sina aktiviteter inom ramen för organisationer eller vad som blir organisationer genom denna organisering. […] För att en organisation ska uppstå och hållas vid liv krävs med andra ord organisering”. Frågeställningarna inom organisationsforskningen är många. En stor del av forskningen har kretsat kring lednings- och styrningsfrågor, till exempel hur en säkerställer att chefer och medarbetare agerar i enlighet med ägarnas intresse och organisationens mål, hur målen för organisationen ska uppnås på bästa sätt givet olika förutsättningar och hur organisationer på bästa sätt ska utvecklas och förändras, men också hur organisationer leds och styrs 22
© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
2 Om kunskapsområdet
och med vilka konsekvenser. Det finns också andra frågeställningar kring hur omgivningen påverkar organisationer, hur organisationer påverkar omgivningen och hur enskilda individers handlingar är sammanlänkade med bredare samhällsstrukturer och maktrelationer. Vidare tar forskare ett metaperspektiv på organisationsforskningen och studerar vilka makt relationer som finns inbäddade i teorierna om organisationer och analyserar forskningens konsekvenser. Inte nog med att definitionerna och frågeställningarna är många, syftet med forskningen varierar också. Inom samhällsvetenskaplig forskning samsas olika kunskapsintressen (Habermas 1972), och så även inom organisationsforskningen. Viss forskning har ett instrumentellt eller tekniskt kunskapsintresse, där syftet med kunskapen är att utöva kontroll över naturen och mänskligt beteende. Med ett tolkande eller hermeneutiskt kunskapsintresse söker forskare förstå betydelsen av mänsklig interaktion och kommunikation både i historisk tid och i samtiden. Annan forskning kan sägas ha ett emancipatoriskt kunskapsintresse, där syftet med kunskapen är att upphäva förtryckande strukturer i samhället. Vår position i boken utgår från vår egen disciplin företagsekonomi, även om många av de teorier som refereras har sitt ursprung i andra ämnen. Vi företräder således ett tvärvetenskapligt område inom samhällsvetenskapen. Vi har också en utblick från den svenska kontexten, vilket kan märkas i de val av studier, teorier och empiriska exempel som refereras. Synsättet på kön som socialt och kulturellt konstruerat, vilket dominerar i feministisk forskning och genusforskning, beskrivs lite längre fram i kapitlet. Detta synsätt kan även kännas igen inom kunskapsområdet organisation och ledarskap. Det är ett vedertaget vetenskapligt synsätt att betrakta organisationer som socialt och kulturellt konstruerade, vilket kan ses som en del av en stark tradition inom samhällsvetenskaplig forskning. Det finns därmed en gemensam vetenskapsteoretisk grund inom forskning om organisation och kön, där både teorier om (könsblinda) organisationer och teorier om kön omfattas av liknande ställningstaganden och synsätt.
Feminism som ideologi, politik och forskning Trots mer än tvåhundra år av kamp för kvinnors och mäns lika villkor är världen fortfarande ojämställd. Villkoren skiljer sig fortfarande åt för © F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
23
2 Om kunskapsområdet
kvinnor och män inom en rad olika områden världen över, främst vad gäller ekonomiska möjligheter och politisk makt (World Economic Forum 2017). Förenta nationerna (FN 2005) har konstaterat att förändringstakten vad gäller jämställdhet är långsam och ojämn. Exempelvis har högre utbildningsnivåer för kvinnor inte medföljts av ökad jämställdhet vad gäller löner. Ökat deltagande i betalt arbete har inte återföljts av mindre obetalt arbete hemma. Våldet mot kvinnor fortsätter att hindra många kvinnor världen över från att tillgå och utnyttja ekonomiska resurser. Dessutom innebär brist på tillgång till och kontroll över ekonomiska resurser, såsom mark, personlig egendom, lön och lån, att kvinnor utsätts för en ökad risk för våld. Om vi inte skapar lika villkor för kvinnor och män kommer vi inte att kunna utplåna fattigdomen i världen. I FN:s globala mål för hållbar utveckling utgör ökad jämställdhet det femte av sjutton mål (FN 2016). Där framhålls att jämställdhet är ett viktigt mål i sig, men också att det är en förutsättning för en hållbar och fredlig utveckling. Sverige brukar framhållas som ett land där arbetet med avseende på jämställdhet kommit långt. Alla skolor och utbildningar är numera öppna för både kvinnor och män. Kvinnor i Sverige deltar i hög grad i politiken. Enligt officiell statistik för år 2014 (SCB 2016) var till exempel könsfördelningen bland riksdagsledamöterna 44 procent kvinnor och 56 procent män. Både kvinnor och män i Sverige får delta i arbetslivet. Andelen kvinnor i åldern 20–64 år i arbetskraften var 84 procent år 2015 och motsvarande andel för männen var 89 procent. Det svenska välfärdssystemet har underlättat kombinationen av förvärvsarbete och omsorgsansvar. Det finns emellertid fortfarande skillnader i villkor på många områden. Gymnasie- och hög skolan är könssegregerad och det är även arbetsmarknaden. År 2014 arbetade endast 16 procent av kvinnorna och 15 procent av männen i yrken med jämn könsfördelning. Dessutom arbetar kvinnor i dag till lika stor del i offentlig som i privat sektor, medan män till största delen arbetar i privat sektor. Det finns fortfarande löneskillnader, där kvinnodominerade yrken värderas lägre än mansdominerade yrken, och män har högre lön än kvinnor i de flesta yrken. Fler män än kvinnor startar eget företag, och män dominerar på de höga positionerna i näringslivet. Vidare utför kvinnor fortfarande en större andel av det obetalda arbetet i hemmet. Därmed kan det sägas att män som grupp fortfarande har större ekonomisk makt i Sverige. Dessa mönster i relationen mellan kvinnor och män har inom forsk24
© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
2 Om kunskapsområdet
ningen kommit att kallas könsordningen. Det förekommer även synonymer till begreppet könsordning: könsmaktsordning, könsmaktssystem, genussystem och genusordning. Dessa begrepp används för att beteckna en maktrelation mellan kvinnor och män. Denna relation kan se olika ut och kan variera i tid och rum. Den vanligaste könsordningen i dag är dock patriarkal, det vill säga den utmärks av att män som grupp dominerar på maktpositioner och har större inflytande över samhället. På individuell nivå kan däremot maktrelationen mellan enskilda kvinnor och män variera. Det är mot bakgrund av den ojämna maktfördelningen mellan kvinnor och män världen över som feminism som rörelse vuxit fram. Vi definierar feminism dels som en kunskap/medvetenhet om könsordningen i samhället, vilken utmärks av en maktobalans mellan män och kvinnor, dels som en vilja till förändring av denna maktobalans. Denna rörelse innefattar både feministisk ideologi, politik och forskning. Feministisk ideologi handlar om olika idéer om hur samhället fungerar och hur samhället borde vara. Det ryms flera feministiska ideologier inom rörelsen, både på ett individplan, som rör egna föreställningar om hur relationen mellan könen borde vara, och kopplade till andra ideologier såsom liberalism och socialism/marxism eller fristående feministiska ideologier såsom radikalfeminism (Wahl 1996b). Det är utifrån idéer om hur relationer mellan könen borde vara som särskilda fenomen blir intressanta att fokusera, exempelvis rättssystem, arbetsvillkor, omsorgsarbete och våld mot kvinnor. Dessa idéer påverkar den feministiska politiken. Med politik menas allt arbete för förändring, och feministisk politik är då allt arbete som syftar till att skapa lika villkor och lika möjlighet till makt och inflytande för kvinnor och män. Den feministiska politiken, som inte är enhetlig utan präglad av olika bakomliggande ideologiska ståndpunkter, har ofta som syfte att på olika sätt och med olika mål påverka könsordningen (Wahl 1996b). Det är i hög grad bland män niskor som försöker påverka och förändra könsordningen i samhället som kunskaper från den feministiska forskningen har efterfrågats och uppmärksammats, i deras strävan efter att omsätta kunskaperna i handling. Den feministiska forskningen består av beskrivningar av kvinnors och mäns villkor och förklaringar/tolkningar av dessa. Feministisk forskning innebär att betydelser av kön uppmärksammas och problematiseras i både beskrivningar och förklaringar/tolkningar av världen. Den feministiska forskningen har inneburit en vetenskapsteoretisk kritik av könsblind forsk© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
25
2 Om kunskapsområdet
ning, synliggjort nya aspekter på befintliga frågeställningar och gett upphov till helt nya frågeställningar. Själva existensen av feministiska rörelser har således påtagligt påverkat etableringen och utvecklingen av feministisk forskning med en ofta uttalad emancipatorisk ambition, det vill säga den syftar till att generera kunskap som bidrar till förändring av könsordningen. Därmed inte sagt att feministisk forskning är mer ideologisk eller politisk än annan forskning. Liksom annan kritisk teori har feministisk forskning poängterat att forskning aldrig kan vara neutral och befriad från ideologi, varför det krävs medvetenhet och reflektion hos forskaren. I följande avsnitt presenteras dragen i fyra av de mest dominerande feministiska tanketraditionerna.
Feministiska tanketraditioner Frågor om de olika villkor som råder mellan könen i samhället, och hur dessa kan förklaras, kan delas in i fyra från varandra åtskilda inriktningar i den feministiska tanketraditionen. De olika inriktningarna synliggör hur feministisk tanketradition har utvecklats, samtidigt som aktuell feministisk teoriutveckling förhåller sig till dem. De fyra inriktningarna är marxistisk feminism, radikalfeminism, liberalfeminism och socialistisk radikalfeminism. Den kortfattade beskrivning av dessa fyra inriktningar som ges nedan ska fungera som bakgrund till och ge förståelse för utvecklingen av forskning om organisation och kön. För mer utförliga resonemang om feministisk tanketradition hänvisas till något av de översiktsverk som beskriver detta mer ingående, till exempel Jaggar (1983), Bryson (2016) eller Lorber (2010). Nedanstående redogörelser är huvudsakligen baserade på Lena Gemzöes (2014) bok Feminism.
Marxistisk feminism Marxistisk feminism härleder ojämlikheten mellan könen ur kapitalismen. Mäns makt över kvinnor ses som en biprodukt av kapitalets makt över arbetet. Familjen identifieras ofta som grundvalen för kvinnoförtrycket. Familjen gynnar kapitalet, dels genom att den utgör ett billigt sätt att sörja för den dagliga omvårdnaden av arbetaren, dels genom att den produce26
© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
2 Om kunskapsområdet
rar nästa generation arbetare. Familjen är billig eftersom kvinnor utför merparten av hushållsarbetet som obetalt arbete. Kapitalet drar nytta av och har därför behov av den ojämlika arbetsfördelningen mellan könen i hemmet. Vissa marxistfeminister lägger tyngdpunkten på analys av klassförhållanden. Idéer i samhället ses som uttryck för sociala relationer, som i sin tur hänger samman med det ekonomiska systemet. Det finns också marxistfeminister som fokuserar ideologin som redskap för att disciplinera människor och deras föreställningar.
Radikalfeminism Det karakteristiska för radikalfeminismens analys av ojämlikheten mellan könen är dess betoning på att män som grupp dominerar över kvinnor som grupp. Detta system av dominans och underordning, kallat patriarkatet, anses inte ha sina rötter i något annat system av social ojämlikhet, det vill säga det är till exempel inte en bieffekt av kapitalismen. Det finns skillnader i radikalfeministers sätt att förstå grunderna för mansdominansen, men ofta anses den vila på mäns kontroll av kvinnors kroppar och sexualitet. Sexuell praktik uppfattas vara socialt konstruerad utifrån mäns definition av sexualitet och inte kvinnors. Heterosexualiteten ses som institutionaliserad i det samtida samhället och organiserar många andra delar av relationerna mellan könen.
Liberalfeminism Liberalfeminism skiljer sig från både marxistisk feminism och radikalfeminism genom att den inte relaterar analysen av ojämlikheten mellan könen till övergripande sociala strukturer. I stället uppfattas kvinnors underordning som en konsekvens av ett stort antal individuella orättvisor. Det finns två olika tyngdpunkter. En aspekt är att kvinnor saknat lika rättigheter till utbildning och arbete, vilket ofta sätts i relation till förekomsten av vissa fördomar mot kvinnor. En annan är att det finns sexistiska attityder som underblåser och bidrar till att upprätthålla ojämlikheten.
© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
27
Anna Wahl är professor i genus, organisation och ledning, samt vicerektor för jämställdhet och värdegrund på KTH. Charlotte Holgersson är lektor och docent i genus, organisation och ledning, samt särskild sakkunnig på Equality Office på KTH. Pia Höök är docent i genus, organisation och ledning och arbetar som Global Diversity Manager på Skanska. Sophie Linghag är ekonomie doktor och forskare på Institutionen för socialvetenskap vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Det ordnar sig Teorier om organisation och kön
Det ordnar sig är en introduktion till området organisation och genus. I boken kan du läsa om kunskapsfältet kön/genus generellt och om organisationsteorier med genusperspektiv. Författarna betonar betydelsen av organisationsnivån för förståelsen av hur kön skapas och ordnas i samhället i samspel med andra maktrelationer. Boken har fyra teman: struktur, kultur, ledarskap samt jämställdhet och mångfald. Ett praktikfall exemplifierar resonemangen i de olika kapitlen. Bokens innehåll anknyter till titeln Det ordnar sig på flera olika sätt, genom att beskriva alltifrån hur kön ”ordnas” i organisationer till hur såväl positiva som negativa attityder till organisatorisk förändring kommer till uttryck. Det ordnar sig, som publicerades första gången 2001 och andra gången 2011, har varit en populär lärobok på universitet och i andra utbildningar i arbetslivet. Denna tredje upplaga har uppdaterats i alla delar med ny forskning. Boken riktar sig såväl till studenter som till chefer och andra som arbetar med förändring och utbildning i organisationer.
Tredje upplagan Art.nr 7261
studentlitteratur.se