”Unfortunately I am not able to contribute, although I hope you have great success with your book.” Richard Lloyd (Television) ”Good luck.” Henry Rollins (Rollins Band, Black Flag)
(523-1204-9)
MIKAEL EKSTRÖM
Mikael Ekström är verksam lärare och skriver krönikor för Lärarnas Tidning. Han har medverkat i Kaliber i P1 och blivit citerad av Expressen. Mikael som är bosatt i Tullinge drömmer fortfarande om att bli rockstjärna. Detta är hans debutbok.
ETT PEDAGOGISKT BLANDB AND
Ett Pedagogiskt Blandband består av etthundratrettiofem lektioner där Mikael Ekström ger läsaren tips på hur man lyckas som lärare. Han tar sig an hela spektrumet av läraryrket: genomgångar, planeringar, möten, utflykter, prov, lönesamtal, kollegor och vad som egentligen menas med att ”forska”. Oavsett om han diskuterar betydelsen av ett ”led” eller ger förslag på hur ett föräldramöte kan läggas upp får han dig att tänka och ta ställning. Lektionerna är skrivna med glimten i ögat, för även om Mikael tar sitt arbete på allvar tar han aldrig sig själv på allvar.
Mikael Ekström
!
Lektion nr. 6: Utmaning. Om du får en arbetsuppgift av din chef där ordet ”utmaning” förekommer vet du att du har en veritabel mardröm framför dig.
sumpar sina blyertspennor sumpar naturligtvis även sina stiftpennor. Då kvittar det att de får obegränsat med stift. Jag hade en gång en elev som ständigt bet på sin blyertspenna. När skolan tog beslutet att alla elever skulle få en stiftpenna trodde jag att den ovanan skulle sluta. Det gjorde den inte. Eleven lyckades ofrivilligt fylla stiftpennan med saliv så stiftet till sist löstes upp och droppade ut ur nedre delen av pennan. Det var lagom fräscht. Så, se till att du alltid har ett lager av extra pennor att ge till de elever som behöver och ge dem en penna utan diskussion. Har de en penna kan de skriva, rita och räkna. Har de inte en penna så stör de.
Lektion nr. 7 Pennor Än så länge är pennan ett av elevernas viktigaste redskap och nästan varje lektion kräver en penna. Du kommer alltid att ha elever som inte har någon penna. Förklaringarna till det kan vara många, bland annat: (a) ”Jag hittar inte min penna”, (b) ”Jag har glömt den” eller klassikern (c) ”Någon har stulit min penna”. Gå inte in i någon slags polemik om hur viktigt det är att ha en penna eller ge uppmaningar om att de måste fixa en ny hemifrån. Ge bara eleven en ny penna. Men bli inte en sådan lärare som håller statistik på hur många pennor varje elev har fått under en termin! Skolor köper in blyertspennor i väldigt stora kvantiteter och en skolpenna kostar inte mer än några öre. En del skolor får för sig att köpa in stiftpennor istället till alla eleverna, fast de brukar bara få en var. Elever som
14
15
!
Lektion nr. 6: Utmaning. Om du får en arbetsuppgift av din chef där ordet ”utmaning” förekommer vet du att du har en veritabel mardröm framför dig.
sumpar sina blyertspennor sumpar naturligtvis även sina stiftpennor. Då kvittar det att de får obegränsat med stift. Jag hade en gång en elev som ständigt bet på sin blyertspenna. När skolan tog beslutet att alla elever skulle få en stiftpenna trodde jag att den ovanan skulle sluta. Det gjorde den inte. Eleven lyckades ofrivilligt fylla stiftpennan med saliv så stiftet till sist löstes upp och droppade ut ur nedre delen av pennan. Det var lagom fräscht. Så, se till att du alltid har ett lager av extra pennor att ge till de elever som behöver och ge dem en penna utan diskussion. Har de en penna kan de skriva, rita och räkna. Har de inte en penna så stör de.
Lektion nr. 7 Pennor Än så länge är pennan ett av elevernas viktigaste redskap och nästan varje lektion kräver en penna. Du kommer alltid att ha elever som inte har någon penna. Förklaringarna till det kan vara många, bland annat: (a) ”Jag hittar inte min penna”, (b) ”Jag har glömt den” eller klassikern (c) ”Någon har stulit min penna”. Gå inte in i någon slags polemik om hur viktigt det är att ha en penna eller ge uppmaningar om att de måste fixa en ny hemifrån. Ge bara eleven en ny penna. Men bli inte en sådan lärare som håller statistik på hur många pennor varje elev har fått under en termin! Skolor köper in blyertspennor i väldigt stora kvantiteter och en skolpenna kostar inte mer än några öre. En del skolor får för sig att köpa in stiftpennor istället till alla eleverna, fast de brukar bara få en var. Elever som
14
15
Lektion nr. 8 Byta platser Tillämpa bestämda platser i klassrummet. Det är enklast. Och bäst. Hur bänkarna eller borden ska vara placerade kan variera, men det blir mindre snack mellan elever om alla är vända framåt, det vill säga mot tavlan och dig. De slipper också att vända sig om hela tiden. Det är att föredra om eleverna sitter två och två. Helst bör de sitta en och en, men det brukar det tyvärr inte finnas utrymme till. Det anses i vissa pedagogiska kretsar vara progressivt att låta eleverna sitta i grupper eller till och med var de vill. De som tillämpar den strategin är ofta samma lärare som har ett komplicerat förhållande till auktoriteter och som i en naiv missriktad frigörelse vill ge eleverna en sorts frihet de själva inte hade. De anser dessutom ofta sig själva vara helt felfria. Bli inte en sådan lärare. Nåväl, det är du som bestämmer var och med vem eleverna ska sitta. De ska lära sig att kunna sitta vid sidan om vem som helst under en begränsad tid. Därför är det viktigt att du byter platser regelbundet, gärna var tredje vecka. Rita upp den nya placeringen på tavlan eller ännu hellre, gå runt och berätta vilken plats varje elev ska sitta på. Då måste eleverna fokusera på var de själva ska sitta och de har då inte tid att ha koll på alla andra. När du byter platser har du chansen att få sammanhållningen i klassen att bli bättre. Ett sätt kan vara att placera två elever vid sidan om varandra som nyligen har haft en konflikt. Detta kan vara känsligt så du måste ha fingertoppskänsla om du ska göra det eller inte. De två elevernas relation bör tina inom en lektion eller två. Du kan också se till att den tysta och ensamma eleven får en bänkgranne som han eller hon kan utvecklas med. 16
Lektion nr. 9 T-shirt Om du någon gång får för dig att skaffa en liten rörelse vid sidan om läraryrket för att tjäna lite extra stålar, så varför inte sälja t-shirts med lärarrelaterade tryck? Finns det en t-shirt med texten: ”Bortförklaringar undanbedes”, är jag den förste som köper en av dig, eller två. Gärna i svart.
17
Lektion nr. 8 Byta platser Tillämpa bestämda platser i klassrummet. Det är enklast. Och bäst. Hur bänkarna eller borden ska vara placerade kan variera, men det blir mindre snack mellan elever om alla är vända framåt, det vill säga mot tavlan och dig. De slipper också att vända sig om hela tiden. Det är att föredra om eleverna sitter två och två. Helst bör de sitta en och en, men det brukar det tyvärr inte finnas utrymme till. Det anses i vissa pedagogiska kretsar vara progressivt att låta eleverna sitta i grupper eller till och med var de vill. De som tillämpar den strategin är ofta samma lärare som har ett komplicerat förhållande till auktoriteter och som i en naiv missriktad frigörelse vill ge eleverna en sorts frihet de själva inte hade. De anser dessutom ofta sig själva vara helt felfria. Bli inte en sådan lärare. Nåväl, det är du som bestämmer var och med vem eleverna ska sitta. De ska lära sig att kunna sitta vid sidan om vem som helst under en begränsad tid. Därför är det viktigt att du byter platser regelbundet, gärna var tredje vecka. Rita upp den nya placeringen på tavlan eller ännu hellre, gå runt och berätta vilken plats varje elev ska sitta på. Då måste eleverna fokusera på var de själva ska sitta och de har då inte tid att ha koll på alla andra. När du byter platser har du chansen att få sammanhållningen i klassen att bli bättre. Ett sätt kan vara att placera två elever vid sidan om varandra som nyligen har haft en konflikt. Detta kan vara känsligt så du måste ha fingertoppskänsla om du ska göra det eller inte. De två elevernas relation bör tina inom en lektion eller två. Du kan också se till att den tysta och ensamma eleven får en bänkgranne som han eller hon kan utvecklas med. 16
Lektion nr. 9 T-shirt Om du någon gång får för dig att skaffa en liten rörelse vid sidan om läraryrket för att tjäna lite extra stålar, så varför inte sälja t-shirts med lärarrelaterade tryck? Finns det en t-shirt med texten: ”Bortförklaringar undanbedes”, är jag den förste som köper en av dig, eller två. Gärna i svart.
17
lektion no. 43 – ett pedagogiskt blandband
ett pedagogiskt blandband – lektion no. 44
Läxor
Good cop, bad cop
En del föräldrar vill att deras barn ska ha många olika läxor. En del vill inte ha några läxor alls, såvida det inte finns möjlighet att deras barn kan göra läxorna i samband med skoldagens slut. Gärna med hjälp av en lärare.
Det finns en scen i filmen Rosa Pantern där Steve Martin, som spelar Kommissarie Clouseau, ska förhöra en misstänkt genom att tillämpa den klassiska förhörstekniken ”Good cop/bad cop”.
Det är med andra ord svårt att tillfredställa alla. Se till att du vet varför du ger läxor och ha absolut inte läxor för läxornas skull. Ge heller inte dina elever läxor bara för att utomstående personer kräver det. Du avgör när det är dags för läxor. Om läxorna inte bygger på att kolla av vissa ämnesområden (fotosyntesen kanske) som du har gått igenom, så är det lämpligare att ge så kallade befästande läxor. Till exempel multiplikationstabellerna, lästräning eller glosor. Helt enkelt något där tiden i skolan inte räcker till för att få det befäst. Se till att du ger dina elever en vettig chans att kunna göra läxorna genom att dela ut dem i god tid. Det är bara att acceptera att många elevers fritid är minutiöst
48
planerad med diverse träningar och fritidsaktiviteter. Det går inte att slentrianmässigt säga ”skolan går först”. Ge läxan några dagar innan den ska vara klar eller inlämnad, så eleverna kan välja vilken eftermiddag eller kväll de ska göra den. Jag är av den filosofin (det låter seriöst) att gör eleverna bara vad de ska under lektionerna så ska de inte behöva andra läxor än de just nämnda befästande läxorna. Väljer de däremot att inte använda tiden i skolan på bästa sätt, får de snällt ta hem uppgifterna och göra dem hemma. En ganska självklar konsekvens som de flesta elever accepterar. Se bara till att du är tydlig med vad du förväntar dig av dem under lektionen.
Steve Martins rollkaraktär har missförstått hela konceptet och spelar båda rollerna själv, vilket får honom att framstå som fullständigt schizofren. En ganska rolig scen om man gillar den typen av komedier och så kan det vara
som lärare, minus humorn. Den ena stunden ska du tillrättavisa en elev på skarpen för att sekunden senare vända dig om och hjälpa en annan elev med en uppgift. Utan att använda samma ton som du använde precis innan.
49
lektion no. 43 – ett pedagogiskt blandband
ett pedagogiskt blandband – lektion no. 44
Läxor
Good cop, bad cop
En del föräldrar vill att deras barn ska ha många olika läxor. En del vill inte ha några läxor alls, såvida det inte finns möjlighet att deras barn kan göra läxorna i samband med skoldagens slut. Gärna med hjälp av en lärare.
Det finns en scen i filmen Rosa Pantern där Steve Martin, som spelar Kommissarie Clouseau, ska förhöra en misstänkt genom att tillämpa den klassiska förhörstekniken ”Good cop/bad cop”.
Det är med andra ord svårt att tillfredställa alla. Se till att du vet varför du ger läxor och ha absolut inte läxor för läxornas skull. Ge heller inte dina elever läxor bara för att utomstående personer kräver det. Du avgör när det är dags för läxor. Om läxorna inte bygger på att kolla av vissa ämnesområden (fotosyntesen kanske) som du har gått igenom, så är det lämpligare att ge så kallade befästande läxor. Till exempel multiplikationstabellerna, lästräning eller glosor. Helt enkelt något där tiden i skolan inte räcker till för att få det befäst. Se till att du ger dina elever en vettig chans att kunna göra läxorna genom att dela ut dem i god tid. Det är bara att acceptera att många elevers fritid är minutiöst
48
planerad med diverse träningar och fritidsaktiviteter. Det går inte att slentrianmässigt säga ”skolan går först”. Ge läxan några dagar innan den ska vara klar eller inlämnad, så eleverna kan välja vilken eftermiddag eller kväll de ska göra den. Jag är av den filosofin (det låter seriöst) att gör eleverna bara vad de ska under lektionerna så ska de inte behöva andra läxor än de just nämnda befästande läxorna. Väljer de däremot att inte använda tiden i skolan på bästa sätt, får de snällt ta hem uppgifterna och göra dem hemma. En ganska självklar konsekvens som de flesta elever accepterar. Se bara till att du är tydlig med vad du förväntar dig av dem under lektionen.
Steve Martins rollkaraktär har missförstått hela konceptet och spelar båda rollerna själv, vilket får honom att framstå som fullständigt schizofren. En ganska rolig scen om man gillar den typen av komedier och så kan det vara
som lärare, minus humorn. Den ena stunden ska du tillrättavisa en elev på skarpen för att sekunden senare vända dig om och hjälpa en annan elev med en uppgift. Utan att använda samma ton som du använde precis innan.
49
lektion no. 50 – ett pedagogiskt blandband nervös för om elevernas låtar har ett textmässigt innehåll som inte lämpar sig för klassrummet. 2) Du bestämmer vilken ljudnivå det ska vara. Eleverna ska arbeta, inte vara DJ’s. 3) Du avbryter musiken om den inte får en lugnande effekt och ger eleverna arbetsro, vilket är en av de främsta anledningarna till att lyssna på musik i klassrummet. Det ska tilläggas att all musik inte fungerar lika bra i klassrummet. Musiken ska inte vara för sövande (Leonard Cohen), för komplicerad (Metallica), för svår (Crosby, Stills, Nash & Young) eller innehålla för många svordomar (all hiphop). Jag försökte vid ett tillfälle pröva lyckan och spelade några countrylåtar. En elev ställde då, utan att inse det, den ganska kränkande frågan: ”Varför lyssnar vi på bondemusik?” Av någon anledning har Classic Rock-låtar en bra inverkan på arbetsklimatet i ett klassrum. De har ett
54
bra tempo, innehåller harmlösa texter (om någon faktiskt skulle lyssna) och har sköna melodier. Följande låtar fungerar utmärkt: Van Halen: Jump. Thin Lizzy: The boys are back in town. Kiss: I was made for lovin’ you. Bad Company: Can’t get enough. Judas Priest: Turbo lover. Jag tror inte någon elev förstår vad Turbo lover handlar om, själv var jag en bit över trettio innan jag insåg vad Rob Halford egentligen sjöng om. Det är bara till att testa sig fram. Du har en fin möjlighet att få in lite musikkultur i dina klasser.
11.35
Lunch 12.20
Det finns i regel två alternativ till att äta lunch i skolan. Antingen äter du med eleverna i skolmatsalen (en del skolor har kvar så kallade lärarbord, men de håller på att försvinna) eller så har du med dig en matlåda. Det finns sällan tid till att gå ut på stan för att ta en dagens lunch. Väljer du att äta i matsalen så kan det vara bra att ställa dig frågan: ”Vilken typ av skolmatsalslärare vill jag vara?” Vill du ha rollen som bordskicksfascist eller nöjer du dig med några pliktskyldiga kommentarer då och då? Tänk på vad du säger, för 55
lektion no. 50 – ett pedagogiskt blandband nervös för om elevernas låtar har ett textmässigt innehåll som inte lämpar sig för klassrummet. 2) Du bestämmer vilken ljudnivå det ska vara. Eleverna ska arbeta, inte vara DJ’s. 3) Du avbryter musiken om den inte får en lugnande effekt och ger eleverna arbetsro, vilket är en av de främsta anledningarna till att lyssna på musik i klassrummet. Det ska tilläggas att all musik inte fungerar lika bra i klassrummet. Musiken ska inte vara för sövande (Leonard Cohen), för komplicerad (Metallica), för svår (Crosby, Stills, Nash & Young) eller innehålla för många svordomar (all hiphop). Jag försökte vid ett tillfälle pröva lyckan och spelade några countrylåtar. En elev ställde då, utan att inse det, den ganska kränkande frågan: ”Varför lyssnar vi på bondemusik?” Av någon anledning har Classic Rock-låtar en bra inverkan på arbetsklimatet i ett klassrum. De har ett
54
bra tempo, innehåller harmlösa texter (om någon faktiskt skulle lyssna) och har sköna melodier. Följande låtar fungerar utmärkt: Van Halen: Jump. Thin Lizzy: The boys are back in town. Kiss: I was made for lovin’ you. Bad Company: Can’t get enough. Judas Priest: Turbo lover. Jag tror inte någon elev förstår vad Turbo lover handlar om, själv var jag en bit över trettio innan jag insåg vad Rob Halford egentligen sjöng om. Det är bara till att testa sig fram. Du har en fin möjlighet att få in lite musikkultur i dina klasser.
11.35
Lunch 12.20
Det finns i regel två alternativ till att äta lunch i skolan. Antingen äter du med eleverna i skolmatsalen (en del skolor har kvar så kallade lärarbord, men de håller på att försvinna) eller så har du med dig en matlåda. Det finns sällan tid till att gå ut på stan för att ta en dagens lunch. Väljer du att äta i matsalen så kan det vara bra att ställa dig frågan: ”Vilken typ av skolmatsalslärare vill jag vara?” Vill du ha rollen som bordskicksfascist eller nöjer du dig med några pliktskyldiga kommentarer då och då? Tänk på vad du säger, för 55
”Unfortunately I am not able to contribute, although I hope you have great success with your book.” Richard Lloyd (Television) ”Good luck.” Henry Rollins (Rollins Band, Black Flag)
(523-1204-9)
MIKAEL EKSTRÖM
Mikael Ekström är verksam lärare och skriver krönikor för Lärarnas Tidning. Han har medverkat i Kaliber i P1 och blivit citerad av Expressen. Mikael som är bosatt i Tullinge drömmer fortfarande om att bli rockstjärna. Detta är hans debutbok.
ETT PEDAGOGISKT BLANDB AND
Ett Pedagogiskt Blandband består av etthundratrettiofem lektioner där Mikael Ekström ger läsaren tips på hur man lyckas som lärare. Han tar sig an hela spektrumet av läraryrket: genomgångar, planeringar, möten, utflykter, prov, lönesamtal, kollegor och vad som egentligen menas med att ”forska”. Oavsett om han diskuterar betydelsen av ett ”led” eller ger förslag på hur ett föräldramöte kan läggas upp får han dig att tänka och ta ställning. Lektionerna är skrivna med glimten i ögat, för även om Mikael tar sitt arbete på allvar tar han aldrig sig själv på allvar.
Mikael Ekström