Page 1

Klass och stratifiering

Klass och stratifiering

rosemary crompton (1942–2011) var professor i sociologi vid City University, London.

Rosemary Crompton

K

lass och stratifiering är ett standardverk för klassanalys och har utkommit i flera utgåvor. I denna bok behandlas frågan varför klass och stratifiering är viktigt i det moderna samhället och den ger verktygen för att förstå problem som har med ojämlikhet att göra. I Klass och stratifiering redogörs för samtida ekonomiska och samhälleliga förändringar. Nyliberalismens politiska och ekonomiska effekter diskuteras, liksom hur den sociologiska teoribildningen utvecklats. Cromptons teori utgår från en analys av arbetet och yrkesstrukturen, men kompletteras med en utförlig genomgång av kulturella perspektiv på klassanalys, med särskilt fokus på Pierre Bourdieus teorier. Syftet är att ge en bättre förståelse av fenomen som social mobilitet, utbildningsmöjligheter och polarisering i samhället.

Rosemary Crompton Best.nr 47-11420-7 Tryck.nr 47-11420-7

47114207_Crompton_cover.indd 1

07/05/14 1:15 PM


isbn 978-91-47-11420-7 © 2008 Rosemary Crompton och Liber AB, 2014 Förläggare: Johan Lindgren Redaktör: Lars Molin Omslag: Lars Molin Illustrationer: Jonny Hallberg Produktion: Jürgen Borchert Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services Tryck: Kina 2014

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08–690 93 01 E-post kundservice.liber@liber.se

4711420_Crompton.indd 2

07/05/14 10:20 AM


Innehåll

Inledning till tredje upplagan och tack 5 1. Bakgrund 9 Individualisering, nyliberalism och extremkapitalism 10 Sammanfattning av kapitlen 17

2. Några sätt att se på klass- och stratifieringsanalys 20 Inledning 20 Att debattera ojämlikhet 22 Teorier om social differentiering 27 Klass, ett mångfasetterat begrepp 31 Samhällsteori och samhällsförändring 34 Den bredare kritiken av klassanalys 42 Handling och struktur, ekonomi och kultur 46

3. Klassanalys: det klassiska arvet och dess utveckling under 1900-talet 51 Inledning 51 Marx 53 Weber 60 Klass och sociologi efter andra världskriget 64 Utvecklingen av teoretiskt-empiriska beskrivningar av klasstrukturen 66 Klass och historia 69 Sammanflätningen av struktur och handling, ekonomi och kultur 73 Klass, ojämlikhet och den ”kulturella vändningen” 78 Samhällsklass, samhällsgeografi och vändningen mot realism 80 Slutsatser 84

4. Att mäta ”klasstrukturen” 88 Inledning 88 Yrken 90 Deskriptiva yrkes- och statushierarkier och analysen av samhällsklasser 94 Teoretiska (relationella) klasscheman: Wright 100 Teoretiska (relationella) klasscheman: Goldthorpe 107 ONS-SEC 112 Den teoretiska grunden för ONS-SEC 114 Slutsatser 119

4711420_Crompton.indd 3

07/05/14 10:20 AM


5. En oläglig förutsägelse om klassernas död och en läglig förnyelse 123 Inledning 123 Förändringar i arbetets och sysselsättningens struktur 126 Ökad kvinnlig sysselsättning 132 Klass, politik och handling 137 Farväl till klassamhället? 141 Hur ser framtiden ut? 152 Nya och reviderade ansatser 154 Slutsatser 159

6. Klass och kultur: klassens etnografi 161 Inledning 161 Social status, sociala hierarkier och socialt medborgarskap 162 Bourdieu 170 Den nya medelklassen 177 Arbetarklassens moderna etnografi 187 Diskussion och slutsatser: En ny syntes? 192

7. Familjer, social mobilitet och utbildningsprestation 200 Inledning: Klass och familjen 200 Social mobilitet 202 Minskande social mobilitet 214 Gymnasieutbildning och högre utbildning i Storbritannien 216 Hur ska man förklara klasskillnader i utbildningsprestation? 218 Vad ska man göra? 226 Slutsatser 230

8. Ökande ojämlikhet och debatten om klass: diskussion och slutsatser 233 Inledning 233 Från debatten om underklassen till social exkludering 236 Ökande ojämlikhet 248 Tillbaka till definitionerna: den ansats som utvecklats i den här boken 258 Möjliga motverkande processer 262

Referenser 269 Register 287

4711420_Crompton.indd 4

07/05/14 10:20 AM


Inledning till tredje upplagan och tack

Denna bok har reviderats och skrivits om kraftigt. Även om mycket av det tidigare kapitel 1 återstår (som kapitel 2 i denna upplaga) har jag vidgat diskussionen betydligt i syfte att visa hur grundligt sammanflätad debatten om klass har varit med den bredare sociologidebatten samt demonstrera konsekvenserna av denna sammanflätning för vår förståelse av klassanalys. Kapitel 3 (tidigare kapitel 2) kommer förmodligen att vara det kapitel som är lättast att känna igen för dem som är bekanta med den tidigare upplagan, även om det har reviderats och uppdaterats. Kapitel 4 har, precis som tidigare kapitel 3, huvudfokus på strategin att mäta (operationalisera) klass genom att dela upp sysselsättningsstrukturen – vad jag har beskrivit som ”sysselsättningsaggregatansatsen”. I det kapitlet ingår nu en diskussion om det nya klasschema som introducerades i brittiska folkräkningen 2001 – Office of National Statistics Socio-Economic Classification (ONS-SEC). I tidigare upplagor ägnade jag mycket utrymme åt att beskriva och kritisera de två stora tvärnationella, komparativa forskningsprogram med en sysselsättningsaggregatansats som hade dominerat klassanalysen under 1980-talet och stora delar av 1990-talet, och som leddes av John Goldthorpe respektive Erik Wright. Dessa forskningsprogram konvergerade en smula i slutet och har nu avslutats. Jag diskuterar därför dessa program i mindre utsträckning i den här upplagan. I tidigare upplagor verkade det också vara nödvändigt att ägna betydande uppmärksamhet åt att ihärdigt försvara det komplexa projektet klassanalys, eftersom klass inom sociologin ofta påstods vara i bästa fall irrelevant och i sämsta fall 5

4711420_Crompton.indd 5

07/05/14 10:20 AM


fullständigt oanvändbart som begrepp. Klassanalys ansågs vara i behov av att ersättas av någon ”nyare” ansats, teori eller vad det kunde vara. Det verkar dock (och jag hoppas att jag inte har fel här) som om klassanalysen lever och frodas, varför jag har ägnat mindre utrymme åt att försvara den. Det betyder att argumenten i kapitlen 4 och 5 i andra upplagan har slagits samman till ett enda kapitel i den här upplagan (kapitel 5). Men det har inte bara handlat om att ”klippa och klistra”. Förutom en omfattande uppdatering har argument också utvecklats för att de individualiserings- och avtraditionaliseringsprocesser som samhällsteoretiker har påstått är karakteristiska för den ”reflexiva moderniteten”, åtminstone delvis ska betraktas som konsekvenser av det växande inflytandet från den politiska och ekonomiska nyliberalismen. Det förnyade intresset för klassanalys har åtföljts av ett ökande intresse för klasskulturer och kulturalistiska förklaringar mer generellt. Bourdieus verk har haft stor betydelse i det här sammanhanget, och kapitel 6 (som omfattar vissa delar av kapitel 6 i andra upplagan) fokuserar mycket på Bourdieus arbeten och kulturella klassdimensioner. Mycket nytt material har lagts till här. Tidigare kapitel 7 har i stort sett försvunnit (även om medborgarskap diskuteras i förhållande till status i kapitel 6 i den här upplagan). Kapitel 7 i den här upplagan (om social mobilitet och utbildning) är i stort sett nytt, även om en diskussion om social mobilitet har införlivats från kapitel 8 i den andra upplagan. Kapitel 8 är också nytt, men består delvis av en (uppdaterad) diskussion om underklassen från kapitel 7 i andra upplagan och en likaledes uppdaterad diskussion om social polarisering från kapitel 8 i samma upplaga. När jag gick igenom referenserna till denna tredje upplaga insåg jag hur mycket som hade försvunnit. Till de uteslutna resonemangen hörde sammanfattningar av den feministiska debatten från 1970- och 1980-talen, den utdragna debatten om medborgarskap, mycket av litteraturen om ”ras” och omfattande diskussioner om tjänsteklassen och förändringar i sysselsättning. Med mitt eget forskningsintresse förblir diskussionen av hur förändringarna i könsarbetsdelningen påverkar debatten inom klassanalys så att säga inbäddad i kapitlen i denna tredje upplaga. Mina skäl att inte lägga ett specifikt fokus på ras förklaras i 6

4711420_Crompton.indd 6

07/05/14 10:20 AM


kapitel 8 – men kan betraktas som en svaghet. Jag har också här avstått från att ge några systematiska data som skisserar förändringar i den yrkesmässiga klasstrukturen eller beskrivningar av klassrelaterade ojämlikheter. Det är helt medvetet. Det är inte bara så att material av det slaget mycket snabbt åldras, utan, vad som är ännu viktigare, den relevanta informationen är snabbt och enkelt (och gratis) åtkomlig via internet (för Storbritannien, se www.statistics.gov.uk/; se Social Trends för regelbundet uppdaterat material). På det hela taget har mitt perspektiv på klass- och stratifieringsanalys inte förändrats under de tio som gått sedan andra upplagan, även om det naturligtvis har aktualiserats. Jag håller fast vid uppfattningen att vad som krävs är en kombination av olika sätt att se på klass och stratifiering, snarare än utveckling av en ny ansats eller ett nytt perspektiv, även om de teoretiska underbyggnaderna i dessa olika ansatser kan framstå som oförenliga. Jag håller också fast vid uppfattningen att även om det är viktigt att vara medveten om de högst reella sociala och ekonomiska förändringar som har ägt rum under det senaste halvseklet, är det också viktigt att inte utan vidare förutsätta att det har skett ett grundläggande samhällsskifte som kräver helt nya eller förändrade analytiska verktyg och metoder. Slutligen måste jag erkänna att jag har funnit denna andra revidering av Klass och stratifiering vara en ganska besvärlig uppgift och jag hoppas att svetten inte dryper alltför påtagligt från sidorna. Tack till Fiona Devine, Mike Savage, Andrew Sayer och John Scott för att ni har hållit mitt intresse och engagemang för klass- och stratifieringsfrågor vid liv under det senaste decenniet. Eventuella felaktigheter i denna text är enbart mina.

rosemary crompton City University, London Juli 2007

7

4711420_Crompton.indd 7

07/05/14 10:20 AM


4711420_Crompton.indd 8

07/05/14 10:20 AM


1. Bakgrund

Under de tio år som gått sedan publiceringen av andra upplagan av denna bok har de politiska, ekonomiska och sociala förändringarna fortsatt i högt tempo. Föga överraskande har dessa förändringar speglats i debatter och diskussioner inom sociologin och faktiskt inom samhällsvetenskapen mer generellt. Ett av målen med denna bok är att erkänna de högst reella förändringar som har skett och samtidigt bevara medvetenheten om bakomliggande samhälleliga kontinuiteter. Jag kommer att argumentera för att det huvudsakligen är på grund av dessa kontinuiteter som de sammanflätade ämnena klass och stratifiering förblir centrala för det sociologiska projektet. Denna ansats innebär att ett historiskt perspektiv blir väsentligt – inte bara i relation till händelserna i det omedelbara förflutna utan även i relation till dominerande sätt att tänka (eller teorier) om dem. Som vi kommer att se har många idéer, perspektiv och sociologiska teorier som framställs som ”nya” eller nutida sina rötter i mycket äldre debatter. Insikt om dessa ursprung kommer enligt min uppfattning åtminstone att ge oss en bättre förståelse av de nuvarande diskurserna, och i bästa fall ge oss möjlighet att identifiera dem som kan förväntas föra diskussionen framåt. Jag kommer därför i första delen av detta introducerande kapitel att kort granska några av de relevanta förändringar som har ägt rum under det senaste decenniet. Jag använder fotbollens utveckling i Storbritannien som metafor för de förändringar som skett i klassförhållandena, de samhälleliga och ekonomiska konsekvenserna av att främja och tillämpa KAPITEL 1

4711420_Crompton.indd 9

9

07/05/14 10:20 AM


nyliberala principer för ekonomisk och samhällelig organisation samt frisläppandet av marknadskrafterna. I andra delen av kapitlet sammanfattas resten av boken.

Individualisering, nyliberalism och extremkapitalism

Valet av en New Labour-regering i Storbritannien 1997, efter arton år av konservativt styre, tycktes erbjuda nya möjligheter till förändring och förbättring, särskilt för dem som ville rätta till ojämlikheter. Men även om jämlikhetsinriktade politiska åtgärder (för att t.ex. minska barnfattigdomen) har införts, har New Labours ”tredje väg” (se s. 233) i stor utsträckning hållit fast vid den nyliberala politik som utvecklats under thatcherismen. Den nutida nyliberalismen bygger, kort sagt, på den ekonomiska 1800-talsliberalismens grunder (dvs. laissez-faire), och de flesta av dess principer liknar faktiskt mycket denna äldre doktrin. Nyliberalismen hävdar att samhället som helhet tjänas bäst av maximal marknadsfrihet och minimal intervention från statens sida. Statens roll bör alltså begränsas till säkerhet, försvaret av riket och skyddandet av privat egendom jämte skapandet och bevarandet av marknader. Andra funktioner, inklusive tillhandahållande av väsentliga tjänster (som transporter, vatten, energi, även sjukvård och utbildning) utförs bäst av privata företag. Vinstmotivet garanterar att besluten blir rationella och alltså blir till det ”bästa” för samhället som helhet medan de enskilda medborgarna förblir befriade från statens förtryckande krav. I Storbritannien (och USA) karakteriserades decennierna efter andra världskriget av en social och ekonomisk politik (ofta beskriven som 1. Liberalism beskriver inte en enhetlig doktrin, och termen kan omfatta motstridiga perspektiv. Även om t.ex. alla liberaler skulle betona vikten av individens rättigheter och friheter – medan socialliberaler skulle hävda att det krävs olika former av stöd, vanligen från staten (utbildning, välfärd etc.) för att individen verkligen ska kunna utöva dessa friheter – hävdar den ekonomiska liberalismen att den ojämlikhet som uppstår ur ojämlika förhandlingspositioner (i frånvaro av tvång) är en naturlig följd av fri konkurrens. Ekonomiska liberaler skulle till och med påstå att det sociala stöd som förespråkas av socialliberaler inkräktar på marknadskonkurrensen och därför bör motarbetas eller åtminstone hållas på en minimal nivå. Diskussioner och frågor av det slaget kommer att utforskas vidare i den här boken, särskilt i kapitlen 2, 3, 4, 7 och 8. 10

4711420_Crompton.indd 10

KLASS OCH STRATIFIERING

07/05/14 10:20 AM


keynesiansk) som direkt försökte begränsa marknadskrafternas inflytande. Det handlade om att kontrollera efterfrågan genom restriktioner på inlåning och utlåning och med hjälp av t.ex. skatter och räntor, och om att reglera priser och inkomster. Denna politik var omfördelande (och ledde faktiskt till minskad materiell ojämlikhet fram till 1970-talet). Men den keynesianska politiken kritiserades alltmer av nyliberaler för att den bidrog till den ekonomiska nedgången. I Storbritannien markerade valet av en konservativ regering 1979 ett avgörande skifte till en nyliberal politik, och marknaden återinfördes som föredragen mekanism för ekonomisk och social organisering. Som dokumenteras i kapitlen som följer (se särskilt kapitel 5) privatiserades statsägda tillgångar (t.ex. gas, elektricitet, transporter, telekommunikationer), lönekontroll och andra restriktioner på arbetsmarknaden avskaffades, ekonomiska tjänster avreglerades, och kvasimarknader infördes på områden som utbildning och sjukvård. Trots sitt långa regeringsinnehav kastade inte New Labour om denna nyliberala politik i någon större utsträckning. Den brittiska arbetsmarknaden förblir således i stort sett avreglerad (även om det har införts en minimilön) och regeringen fortsätter att inta en ”bort-med-tassarna”-attityd till ekonomiska intressen och marknadskrafter mer generellt. Nyliberal ekonomisk politik tycks faktiskt vinna inflytande över hela välden och är särskilt djupt förankrad i USA (Harvey 2005). Det har därför inte skett någon egentlig förändring i den breda struktureringen av de ekonomiska klassojämlikheterna. Men andra djupgående förändringar har ägt rum. I de flesta västländer befinner sig sysselsättningsstrukturen i ett skede av ständig förvandling. Andelen professionsutövare och personer i chefspositioner fortsätter att stiga (om än i långsammare tempo), och i England och 2. Efter ekonomen J. M. Keynes. Keynes förespråkade en blandekonomi av offentligt och privat ägande där staten använde sin makt för att jämna ut marknadens svängningar. Statlig intervention i ekonomin åtföljdes också av ett utbyggt välfärdssystem och andra skyddsåtgärder mot marknaden. Kort sagt (och i skarp kontrast till den klassiska ekonomiska liberalismen eller laissez-faire) förespråkade den keynesianska ekonomin direkta statliga ingrepp i marknader av alla de slag. 3. Person med längre akademisk utbildning som är organiserade i speciella yrkes- eller fackföreningar. (red. anm.) KAPITEL 1

4711420_Crompton.indd 11

11

07/05/14 10:20 AM


Wales klassificerades nästan en tredjedel av den vuxna befolkningen på det sättet i folkräkningen 2001. På motsvarande sätt har det skett en nedgång i andelen jobb som kräver fysisk styrka och ett minimum av tankeverksamhet – dvs. sådana ”riktiga” arbetarjobb (t.ex. i gruvor, bilfabriker och stålverk) som en gång innehades av män. Teknologiska förändringar har medfört att den typen av arbeten ersätts alltmer av maskiner (eller datorer). Men många har exporterats till länder som Kina och Indien, och i Storbritannien rekryteras mycket invandrad arbetskraft till jobb på lägre nivåer i sysselsättningsstrukturen. Dessutom förändras jobbens karaktär hela tiden – på 1990-talet betraktades exempelvis arbeten i teletjänstcentraler som en ny form av sysselsättning; de har nu outsourcats till andra kontinenter. I alla västländer förväntas kvinnor i ökad utsträckning arbeta under större delen av sitt vuxna liv, även då de har småbarn. Den största ökningen i sysselsättning i Storbritannien från 1990-talet och framåt har faktiskt skett bland kvinnor med barn som ännu inte börjat skolan. Välutbildade kvinnor med kvalificerade jobb väljer gärna män med liknande bakgrund, och denna ”sorterande parbildning” är (förutom förlusten av ”riktiga” arbetarjobb och växande löneskillnader) en faktor bakom en social polarisering där klyftan vidgas mellan hushåll med två familjeförsörjare och hushåll där ingen vuxen jobbar alls (Gregg & Wadsworth 2001). Men trots denna ständiga förändringsprocess förblir ett antal bakomliggande processer desamma. Kapitalismen (och den kapitalistiska staten) fortsätter att alstra ett brett spektrum av jobb med olika belöningsnivåer. Vinst förblir huvudintresset för det kapitalistiska företaget. Stora förmögenhetskoncentrationer består – och ökar faktiskt. På den individuella nivån vill människor fortfarande göra så gott de kan för egen och familjens del. Föräldrar sliter fortfarande med utbildningssystemet, och marknadsinspirerade förändringar på utbildningsområdet har ökat möjligheterna för medelklassföräldrar att se till att barnen hamnar i akademiskt framgångsrika skolor (i Storbritannien har den sociala mobiliteten faktiskt minskat). Människor jämför ständigt sig själva med andra, och ekonomiska och sociala hierarkier består. 12

4711420_Crompton.indd 12

KLASS OCH STRATIFIERING

07/05/14 10:20 AM


Det är därför fortfarande meningsfullt att kalla Storbritannien och andra, liknande samhällen för klassamhällen. Men vad kan man säga om förklaringsvärdet hos begreppet klass? Som vi kommer att se i kapitlen som följer finns det inget enkelt svar på den frågan, inte minst beroende på att klass har definierats på så många olika sätt. När det gäller klassförhållanden och föreställningar om klass har det dock skett en viktig förändring (eller snarare serie förändringar) som det är lika bra att erkänna från början. Jag syftar på det faktum att även om klasskillnaderna består så har idén om klass förlorat sin betydelse som central diskurs, eller politisk organiseringsprincip, i nutida samhällen. Det är en konsekvens av förändringar i arbetet, sysselsättning och lokalisering samt helt medvetna förändringar i de diskursiva ramarna. Vad gäller de senare har t.ex. Labourpartiet i Storbritannien under större delen av 1900-talet definierat sig som arbetarklassens parti. Men New Labour har medvetet distanserat sig från varje som helst konnotation av klass. Fattigdom ses som ett problem som har med social exkludering att göra snarare än som ett resultat av klassprocesser. Regeringspolitiken handlar om att utrusta individen med förmågor som gör det möjligt för henne att bli inkluderad (yrkesutbildning, föräldrautbildning, nya färdigheter) och inte om systematiska strukturella eller kontextuella förändringar som kan minska ojämlikheter (skattehöjningar eller regleringar av arbetsmarknaden som skulle skapa ”bättre” jobb t.ex.). Betoning av individen är naturligtvis ett av nyliberalismens kännetecken. Det kan sägas – och många samhällsteoretiker har faktiskt gjort det (Giddens 1999; Beck & Beck-Gernsheim 2002) – att den ökande individualistiska betoningen i samhället huvudsakligen är ett resultat av de strukturella ekonomiska och sociala förändringar som kort har beskrivits ovan, och inte bara en förskjutning i idéer och dominerande sätt att tänka. Med de traditionella arbetarklassamhällenas tillbakagång, ja försvinnande, har en viktig socialisationsmekanism fallit bort inom vilken kollektivistiska idéer och attityder en gång skapades. Även om arbetet fortfarande spelar en central roll för de flesta människor, har förändringar i arbetets själva natur, i relationerna på arbetsmarknaden KAPITEL 1

4711420_Crompton.indd 13

13

07/05/14 10:20 AM


och i ledarstilar bidragit till ökande individualisering. Det växande överflödet i västländerna har lett till större tonvikt på konsumtion och fritid. Dessutom har möjligheterna att konsumera vidgats enormt (t.ex. billiga semestrar på avlägsna turistorter), och information om dessa möjligheter är allmänt tillgängliga både i medier och på internet. I Storbritannien kan fotboll användas som belysande metafor för några av de många olika element som bidrar till den ökande individualismen och minskande kollektivismen. Fotboll var en gång i tiden folkets sport (Walvin 2001), även om det vanligen inte omfattade kvinnor. De flesta av dagens ledande klubbar började som en förlängning av lokalsamhället, kopplad till en arbetsplats (Arsenal och West Ham), en social klubb för arbetare (Manchester United), en kyrka (Everton) eller utbildningsanstalt (Tottenham Spurs), och både supportrar och spelare var oftast ortsbor. På liknande sätt hämtades det ekonomiska stödet från lokalsamhället, och de stora andelsägarna var lokala arbetsgivare och affärsmän. Precis som boxning var, och är, professionell fotboll ett sätt för arbetarklassungdomar att röra sig uppåt i samhällshierarkin och vinna ekonomisk trygghet – fram till en viss punkt. Fram till 1960-talet hölls fotbollsspelarnas löner på en nivå som förvisso gav en god inkomst, men ingen överdriven rikedom. De stora pengarna fanns att tjäna i övergångarna (av spelare), och lovande unga spelare såldes nästan uteslutande till mer framgångsrika klubbar. Ändå behöll fotbollen, till och med på högre nivåer, starka kopplingar till lokalsamhället långt in på 1900-talets andra hälft. Denna förankring i det lokala arbetarklassamhället betydde att ”fotbollspolitiken, sådan den är, har haft en tendens att hålla sig kvar på vänsterkanten” (Ronay 2007). Till och med på 1960-, 1970- och 1980-talen identifierade sig framträdande personer inom fotbollen, som Bill Shankly och Brian Clough, som socialister, och spårade sina föreställningar bakåt till barndomsår som tillbringades i områden dominerade av tung industri och fackligt inflytande. Regleringen av fotbollsspelarnas löner upphörde på 1960-talet. Lönerna ökade, men inte dramatiskt och begränsades fortfarande av klubbarnas förmåga att betala. Men den brittiska fotbollens natur 14

4711420_Crompton.indd 14

KLASS OCH STRATIFIERING

07/05/14 10:20 AM


förändrades när de mer framgångsrika klubbarna vidgade ägarmöjligheterna via börsintroduktioner. Undergrävandet av den traditionella supportergrunden och fotbollens allt större dragningskraft på medelklassen innebar att de framgångsrika klubbarna blev alltmer attraktiva i ekonomiska termer. Planerna förbättrades och biljettpriserna steg dramatiskt. Men den verkligt stora förändringen inträffade 1992 då försäljningen av tv-rättigheter i ett slag kraftigt ökade de ekonomiska tillgångarna för klubbarna, framför allt de mer framgångsrika. Med införandet av Premier League (en högsta liga som ersatte den gamla första divisionen) ökade den ekonomiska polariseringen mellan toppklubbarna och bottenklubbarna starkt. De ledande lagen har blivit globala varumärken, och de lokala kopplingarna har i stor utsträckning försvunnit. Klubbarna själva kan nu tas över som leksaker av internationella superrika aktörer eller bli kloka kommersiella investeringar. En fotbollsspelare tjänar nu i genomsnitt 12 300 pund i veckan och toppspelarna har blivit mångmiljonärer. Den internationella handeln med toppspelare innebär att såväl nationella som lokala kopplingar har försvagats. Lokala hjältar har ersatts av internationella kändisar. Som en kommentator uttryckte det: … brittisk fotboll är på sitt sätt en djupt politisk affär. Man behöver bara kasta en blick på Premiership för att se hur femton år av hårt driven fri marknadskapitalism ser ut. […] Spelarna har kommit att representera konsumtionsöverflöd, ett brutalt linjärt uttryck för ett visst sätt att leva. Vi ser i våra fotbollsspelare en skrattspegelreflex av samma krafter som verkar på dem som betraktar spelet från läktarna. Vi beundrar dem inte lika mycket som vi eftertraktar deras livsstil. […] Toppskiktet av brittisk fotboll framstår som ett extremt uttryck för ett visst slag av politik, en otyglad kapitalism med volymen uppskruvad till 11 (Ronay 2007).

Jag har inte gjort denna korta utvikning i den brittiska fotbollens senare historia för att sentimentalisera det förflutna eller på grund av en längtan efter den ”gamla goda tiden”, utan för att (förhoppningsvis) KAPITEL 1

4711420_Crompton.indd 15

15

07/05/14 10:20 AM


belysa de många olika faktorer som har bidragit till att skapa ett alltmer individualistiskt perspektiv i Storbritannien och andra länder. Undergrävandet av lokalsamhället och avregleringen av arbetsmarknaden, kommersialismens framväxt och mediernas inflytande har polariserat spelet och i Storbritannien skapat en global fritidsindustri präglad av en starkt individualistisk kultur. Exemplet fotboll kan betraktas som ett extremfall av processer som leder till en växande individualism i samhället i stort. Man jag kommer i den här boken att argumentera för att även om det är meningslöst att söka förneka eller ignorera detta individualistiska samhällsskifte så innebär det inte, som vissa har påstått, att ”klasserna har dött”. Klass finns kvar som en systematiskt strukturerad social och ekonomisk faktor som reproduceras över generationerna. Vad gäller klassbegreppets förklaringsvärde menar jag att vi inte ska försöka hålla fast vid gamla ramar. Samtidigt är det lika viktigt att inte avfärda ansatser och tekniker som fortfarande har relevans för analysen av moderna samhällen. Jag kommer faktiskt också att påstå att strävan efter det för tillfället mondäna inom sociologin (särskilt med avseende på kultur och identitet) har lett till att den sociologiska skärpan har gått förlorad i diskussionen om klassojämlikhet (se Crompton & Scott 2005). Det krävs en återgång till strukturerna. Jag kommer därför i denna tredje upplaga att rätta till balansen genom att (särskilt i kapitlen 7 och 8) lägga fokus på nyliberal ekonomisk politik och socialpolitik och tänkandet kring social mobilitet, klasskillnader i utbildningsprestationer och social polarisering. Som Harvey har påpekat: … progressiva av alla de slag tycks ha gett efter för nyliberalt tänkande eftersom det är en av nyliberalismens grundläggande fiktioner att klass är en fiktiv kategori som bara existerar i socialisters och kryptokommunisters fantasi. […] Den första lärdomen vi måste dra […] är att om det ser ut som klasskamp och uppträder som klasskrig, måste vi skamlöst beteckna det som vad det är (Harvey 2005, s. 202). 16

4711420_Crompton.indd 16

KLASS OCH STRATIFIERING

07/05/14 10:20 AM


Detta är inte en bok om det ”enda bästa sättet” att se på analysen av klass och ojämlikhet. Jag kommer att hävda att det krävs en rad ansatser beroende på både ämnets natur och vad det finns för former av tillgängliga belägg. Denna volym (särskilt kapitel 3) kan också ses som en bok om klassanalysens historia eftersom jag är av den uppfattningen att vi måste förstå det förflutna för att förstå nuet. Att gå igenom de talrika begrepp, teorier och analytiska ramar som utvecklats under studiet av klass och stratifiering är dessutom, som påpekades ovan, viktigt för att slå fast vad som kan läggas åt sidan, men också, vilket är ännu viktigare, vad som bör behållas. Ett annat återkommande tema i boken är att vi för att förstå helheten av den sociala ojämlikheten och dess fortsatta förekomst måste vara beredda att arbeta tvärs över och med motstridiga ansatser och metoder. Olika sätt att se på klass och stratifiering kan ofta tyckas stå i diametral motsats till varandra, men om vi är beredda att arbeta med flera av dem kan vi se att de belyser olika delar av helheten.

Sammanfattning av kapitlen

I nästa kapitel (”Några sätt att se på klass- och stratifieringsanalys”) granskar jag historien om de ramar som utvecklats, i syfte att förstå (och förklara) den fortsatta förekomsten av social ojämlikhet. Det handlar också om att klargöra begrepp, om att lyfta fram de många olika sätt på vilka klass och stratifiering har definierats och det ytterst breda spektrum av ämnen som hänförts till dessa begrepp. I den diskussionen ”bäddas” klass- och stratifieringsdebatten in i bredare samhällsteoretiska frågor, vilket uppenbarligen har skapat oförenliga ”ståndpunkter” när det gäller vår förståelse av den sociala världen – inklusive vår förståelse av klass och stratifiering. I kapitel 3 (”Klassanalys: det klassiska arvet och dess utveckling under 1900-talet”) driver jag vidare några av de frågor som skisserades i kapitel 2. Förutom en mer omfattande granskning av Marx och Webers idéer om klass utforskar jag också deras inflytande på sociologin (och faktiskt samhällsvetenskapen mer generellt), och på klassanalysen, sedan andra världskriget. Denna historia om klassanalysen under 1900-talets andra hälft belyser framväxten av en bestående klyfta KAPITEL 1

4711420_Crompton.indd 17

17

07/05/14 10:20 AM


mellan handling och struktur i debatten. Genom hela boken kommer jag dock att argumentera för att det inte ska ses som en klyfta, utan snarare som ett ömsesidigt beroende. Det är inte ett fall av ”antingen– eller” utan av ”både–och”. Kapitel 4 (”Att mäta ’klasstrukturen’”) fokuserar strukturella förklaringar av klass, dvs. de systematiska försök som gjorts att operationalisera (mäta) klasstrukturen genom att dela upp yrkesstrukturen (sysselsättningsaggregatansatsen). Jag granskar både officiella och sociologiska klasscheman och även scheman som används av policy- och marknadsforskare. Kapitel 5 (”En oläglig förutsägelse om döden och en läglig förnyelse”) börjar med en redogörelse för hur de två stora företrädarna för sysselsättningsaggregatansatsen – Goldthorpe och Wright – de facto konvergerar mot varandra i sin forskning. Men huvudsyftet med detta kapitel är att undersöka de omfattande förändringar i moderna samhällen, och de teoretiska förklaringarna till dem, som har lett till påståenden om att ”klasserna har dött” och framväxten av ”individualisering”. Jag påstår att det vi har bevittnat under de senaste decennierna inte är ett samhällsskifte – dvs. en grundläggande omvandling av moderna samhällen till följd av globaliseringen och den teknologiska förändringen – utan snarare en intensifiering av nyliberalismen eller extremkapitalismen. I ljuset av dessa argument granskar jag sedan kritiskt några nyare försök att utveckla uppdaterade, övergripande klassteorier. Mycket i klassanalysens etablerade tradition kan dock legitimt kritiseras för att vara ekonomistiskt och överbestämt. Därför granskar jag i kapitel 6 (”Klass och kultur: klassens etnografi”) lite grundligare de kulturella dimensionerna hos klass och stratifiering och börjar med en utläggning av begreppet status och T. H. Marshalls inflytelserika begrepp medborgarskap. Jag undersöker också lite närmare Bourdieus syn på klass och tillämpningarna av den i undersökningar av både medelklassen och arbetarklassen. Jag menar att forskning om klass och stratifiering måste bygga på både ekonomiska och kulturella ansatser. I slutsatserna kritiserar och granskar jag några nyare försök att kombinera dem i en enda ansats. Det framgår än en gång att kombinatoriska ansatser inte har varit särskilt lyckade, utan vi måste snarare inse att det föreligger 18

4711420_Crompton.indd 18

KLASS OCH STRATIFIERING

07/05/14 10:20 AM


inneboende teoretiska motsägelser mellan dem, och trots det arbeta tvärs över dem. Trots de meningsskiljaktigheter som finns mellan ekonomiska och kulturella sätt att se på klass, är man överens om att familjen spelar en viktig roll i reproduktionen av klassojämlikheter. I kapitel 7 (”Familjer, social mobilitet och utbildningsprestation”) undersöker jag hur den sociala mobilitetens och klasskillnadernas processer löper samman i utbildningsprestationer. Jag hävdar att den framväxt av en kvasimarknad för utbildning i Storbritannien, som följt av det ökande inflytandet för nyliberal politik, har ökat möjligheterna för medelklassen att utveckla sitt ekonomiska, kulturella och sociala kapital och är förenat med sjunkande social mobilitet. Återigen betonar jag i slutsatserna det ömsesidiga beroendet (snarare än motsatsförhållandet) mellan ”binära” sociologiska klass- och stratifieringsperspektiv. I slutkapitlet (kapitel 8, ”Ökande ojämlikhet och debatten om klass: diskussion och slutsatser”) tar jag upp frågan om den ökande ojämlikheten mellan klasser. Jag går igenom debatten om underklassen jämte diskussionen om fattigdom och social exkludering. Jag hävdar att denna diskussion, trots de högst reella skillnaderna gentemot teorierna om underklassen, fortfarande bevarar det fokus på individen som karakteriserar dessa teorier. Jag granskar några av orsakerna till att ojämlikheten ökar, till och med i ”överflödssamhällena” i väst. Jag påstår att även om strukturella tendenser som avindustrialiseringen, förskjutningen av sysselsättningen mot tjänstesektorn, förändringar inom familjen samt globaliseringen har bidragit till detta, så har övergången till ekonomisk och politisk nyliberalism också spelat en central roll när klassklyftorna har ökat. Individualisering är, enligt min mening, inte en utveckling som är omöjlig att hejda, utan är kopplad till dessa förändringar i den ekonomiska politiken och socialpolitiken. Slutligen granskar jag kort möjligheterna till motrörelser mot nyliberalismen (eller extremkapitalismen).

KAPITEL 1

4711420_Crompton.indd 19

19

07/05/14 10:20 AM


Register

A

G

analytisk dualism 49, 50, 193 anställning 42, 116, 130, 243, 254, 259 anställningsotrygghet 186 anställningsrelation 68, 117 arbetarklass 43, 111 arbetslöshet 229 Assortativ parbildning 136 avtraditionalisering 43, 144, 148, 149

globalisering 44, 106, 141, 251, 253 Goldthorpe, John H. 107

B

Bourdieu, Pierre 170 bourgeoisie 54, 102, 174, 180, 181. Se också medelklass;  Se också medelklass C

CAR-ansatsen 159, 194 CASMIN-projektet 90, 209 D

delayering 129 F

fackföreningar 127, 128 fallstudie 170 fattigdom 238, 241, 242 fordism 31, 130 fotboll 14, 16 REGISTER

4711420_Crompton.indd 287

I

individualisering 10, 19, 43, 126, 141, 201, 257 industrisamhället tesen om 35, 38, 42, 52, 138, 208 inkomst 215, 248 och utbildning 205 K

kapital 31, 194 ekonomiskt 172 kulturellt 172, 181, 198, 221, 222 kapitalism 143 extrem 10, 151 klasscheman 38, 74, 88, 89 klassformering 75, 84, 85, 86, 111, 122, 166 klasshandling 33, 41, 66, 67, 74, 76, 85, 86, 111 brist på 161 klasslöst samhälle 73 klassmedvetande 33, 58, 66, 67, 75, 76 klassreproduktion 166, 191, 194, 197, 200 287

07/05/14 10:20 AM


kulturell vändning 44, 48, 49, 50, 78, 79, 80 kön 41, 126, 135, 167 och klass 135 L

livschanser 61, 118, 165 lokalsamhälleforskning 162, 164 M

marknadskrafter 128 och offentlig sektor 150 Marshall, Thomas Humphrey 167 Marx, Karl 53 medborgarskap 30, 162, 167, 168, 169 medelklassen 19, 83, 102, 177, 179, 186, 261 ”nya” 139

S

samhällskompromissen 149 S → M → H 33 S→M→H 37, 47, 48, 66, 121, 141, 154, 157, 159, 164 social cirkulation 206, 208, 209, 213 social mobilitet 110, 200, 202, 214, 230 social status 99, 162 stagflation 128, 149 sysselsättningsaggregatansatsen 5, 37, 39, 90, 126, 244 T

”tredje vägen” 233 U

New Labour 10, 11, 13, 140, 253 nyliberalism 10, 19, 42, 137, 149, 150

underklass 33, 144, 157, 158, 236, 237, 238, 243, 244 utbildning 211, 215, 216, 218, 220, 222 prestation 218, 219 utbildningsmarknad 221, 226, 229

O

V

ortodox konsensus 35, 38, 138 outsourcing 129, 150, 255

vulgärekonomism 80, 192 Weber, Max 60 Wright, Erik Olin 100

N

R

rationell handlingsteori (RAT) 111, 141, 218, 225

288

4711420_Crompton.indd 288

REGISTER

07/05/14 10:20 AM


Klass och stratifiering

Klass och stratifiering

rosemary crompton (1942–2011) var professor i sociologi vid City University, London.

Rosemary Crompton

K

lass och stratifiering är ett standardverk för klassanalys och har utkommit i flera utgåvor. I denna bok behandlas frågan varför klass och stratifiering är viktigt i det moderna samhället och den ger verktygen för att förstå problem som har med ojämlikhet att göra. I Klass och stratifiering redogörs för samtida ekonomiska och samhälleliga förändringar. Nyliberalismens politiska och ekonomiska effekter diskuteras, liksom hur den sociologiska teoribildningen utvecklats. Cromptons teori utgår från en analys av arbetet och yrkesstrukturen, men kompletteras med en utförlig genomgång av kulturella perspektiv på klassanalys, med särskilt fokus på Pierre Bourdieus teorier. Syftet är att ge en bättre förståelse av fenomen som social mobilitet, utbildningsmöjligheter och polarisering i samhället.

Rosemary Crompton Best.nr 47-11420-7 Tryck.nr 47-11420-7

47114207_Crompton_cover.indd 1

07/05/14 1:15 PM

Profile for Smakprov Media AB

9789147114207  

9789147114207  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded