9789177370307

Karin Eklund | Aktieägaravtalets rättsliga klassificering – några utgångspunkter Daniel Stattin | Några anmärkningar om aktieägaravtal som rättsinstitut Daniel Stattin | Aktieägaravtal och aktieägarföreningar Erik Sjöman | Kontrollen över ägarkretsen och aktieägaravtalets verkan gentemot ondtroende aktieförvärvare Simona Tobler Westerlund | Avtalsfrihet inom det aktiebolagsrättsliga normkomplexet Daniel Stattin | Bolagsavtal och sidolöpare Torbjörn Ingvarsson | Aktieägaravtal och möjligheten att åsidosätta långvariga avtal Margareta Brattström | Familjerättsliga perspektiv på aktieägaravtal Caroline Elander | Aktuell praxis från det familjerättsliga området

AKTIEÄGARAVTAL

Ett symposium

Daniel Stattin och Jenny Strandberg (red.)

Daniel Stattin och Jenny Strandberg (red.)

Johanna Wickenberg Linneballe | Avtal om apport

AKTIEÄGARAVTAL

Daniel Stattin och Carl Svernlöv | Aktieägaravtalets funktion och innehåll – en inledning

ISBN: 978-91-7737-030-7

Skrifter i associations- och kapitalmarknadsrätt från Uppsala universitet

AKTIEÄGARAVTAL Ett symposium redaktörer daniel stattin jenny strandberg Skrifter i associations- och kapitalmarknadsrätt nr 2

SKRIFTER I ASSOCIATIONS- OCH KAPITALMARKNADSRÄTT från Uppsala universitet Skriftseriens redaktör: Professor Daniel Stattin daniel.stattin@jur.uu.se Skriftseriens adress: Skrifter i associations- och kapitalmarknadsrätt c/o amanuens Isabel Starkebo Uppsala universitet Box 512 751 20 Uppsala isabel.starkebo@jur.uu.se

© Författarna och Iustus Förlag AB, Uppsala 2018 Upplaga 1:1 ISBN 978-91-7737-030-7 Produktion: eddy.se ab, Visby 2018 Omslag: John Persson Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala Tfn: 018-65 03 30 Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se Printed by Dimograf, Poland 2018

Innehållsöversikt

Innehållsöversikt Förord 7 Förkortningar 9 Daniel Stattin Inledning 11 Daniel Stattin och Carl Svernlöv Aktieägaravtalets funktion och innehåll – en inledning 15 Karin Eklund Aktieägaravtalets rättsliga klassificering – några utgångspunkter 27 Daniel Stattin Några anmärkningar om aktieägaravtal som rättsinstitut 36 Daniel Stattin Aktieägaravtal och aktieägarföreningar 50 Erik Sjöman Kontrollen över ägarkretsen och aktie­ägaravtalets verkan gentemot ondtroende aktieförvärvare 63 Johanna Wickenberg Linneballe Avtal om apport 77 Simona Tobler Westerlund Avtalsfrihet inom det aktiebolagsrättsliga normkomplexet 112 Daniel Stattin Bolagsavtal och sidolöpare 151

5

Innehållsöversikt Torbjörn Ingvarsson Aktieägaravtal och möjligheten att åsidosätta långvariga avtal 164 Margareta Brattström Familjerättsliga perspektiv på aktieägaravtal 184 Caroline Elander Aktuell praxis från det familjerättsliga området 206 Käll- och litteraturförteckning 215 Författarpresentation 224

6

Inledning

Daniel Stattin

Inledning Visby stadslag från 1240-talet innehåller i den så kallade tjugoåttonde flocken – Om bolags läggande – följande regler: ”Lägger en bolag med en annan och betror honom sitt gods, den som med godset under händer haver, han haver vitsord med tre händer, om det ej är så att herren honom till något förvinna kan.

1. Händer det ock, att knapen obeskylld dör, så har herren vitsord med tre män huru det med kompanjonskapet var.

2. Gör någon på sådant gods anspråk med orätt och fullföljer det, varder han därtill sedan försvunnen med rätt, det är likt falskt intygande och går honom på hans hals.

3. Lägger någon bolag med en annan och giver honom två penningar mot en, varder därpå vunnet så att där är huvudgodset eller därutöver, så skall herren i skiftandet sina merpenningar först avtaga, och därefter gånge det till halvskiftes. Är det intet huvudgods, så skifte man godset i tre: de två delarna tage herren och tredjedelen tage tjänaren.”1

Visby stadslag anknyter till begreppet societas i romersk rätt, det vill säga en form av handelsbolag med personligt ansvar för delägarna som har likheter med det svensk-tyska begreppet tyst bolag. Stadslagen innehåller emellertid också sådant som nutida rättstillämpare har anledning att överväga när tvister uppkommer i samarbetsavtal. Hur skall rättsförhållandet klassificeras, hur ingås och upplöses det, vilken lojalitet gäller mellan parterna, hur skall de verka för att samarbetets ändamål skall komma till stånd och kan det finnas avskild egendom.

Många av dessa frågeställningar återkommer i det moderna aktieägaravtalsinstitutet. Hur skall ett aktieägaravtal klassificeras, vad kan regleras i ett sådant, vad innebär det för avtalsparterna, övriga aktieägare och aktiebolaget, rör det sig om ett enkelt bolag och hur skall i så fall reglerna i lagen om handelsbolag och enkla bolag tillämpas, kan ett aktieägar1

Översättning av Ohlmarks, De svenska landskapslagarna (1976).

11

Daniel Stattin

avtal rent av vara något annat än ett enkelt bolag såsom en förening?

Frågor som dessa diskuterades vid ett symposium anordnat av Uppsala universitet på Kungliga Myntkabinettet i slutet av 2015. I denna skrift har flera av konferensbidragen i mer eller mindre bearbetad form samlats tillsammans med några andra skrifter på samma temata.

Skriften inleds med en kortfattad och allmänt hållen introduktion – Aktieägaravtalets funktion och innehåll – av Daniel Stattin och Carl Svernlöv. Syftet med detta bidrag är att sätta aktieägaravtalet i dess praktiska kontext och presentera några de rättsfrågor som ofta aktualiseras kring aktieägaravtal.

Efter inledningen diskuteras aktieägaravtal som rättsinstitut i tre uppsatser. Först behandlar Karin Eklund mer utförligt sambandet mellan aktieägaravtal och bolagslagen i Aktieägaravtalets rättsliga klassificering.

Det är en väl etablerad majoritetsuppfattning att aktieägaravtal i allmänhet uppnår tillräcklig kvalifikationsgrad för att utgöra enkla bolag.

Denna klassificering innebär att bolagslagen blir tillämplig. Det är av stor praktisk relevans att avgöra klassificeringsfrågan, vilket måste ske utifrån ett rättsligt ställningstagande som inte parterna förfogar över när de upprättar avtalet. En annan sak är att parterna inom ramen för den rättsliga klassifikationen har stor avtalsfrihet.

Klassifikationsfrågan behandlas vidare i två uppsatser av Daniel Stattin, Några anmärkningar om aktieägaravtal som rättsinstitut och Aktieägaravtal och aktieägarföreningar. I den första av uppsatserna behandlas bland annat kravet på ett kvalificerat gemensamt ändamål utförligt. Förekomsten av ett sådant ändamål jämförs med parternas ändamål i vad som skulle kunna kallas vanliga momentana avtal. En avgörande gränslinje identifieras, nämligen den mellan gemensamt ändamål i ett enkelt bolag och frånvaron av ett sådant och förekomsten av partspecifika ändamål (utbyte av vara eller tjänst mot vederlag) i andra avtalskonstruktioner. I den andra uppsatsen behandlas företeelsen aktieägarföreningar, det vill säga aktieägaravtal som inte klassificeras som enkla bolag, utan som rättskapabla eller icke rättskapabla föreningar.

I ett tredje avsnitt diskuteras några praktiska frågor av stor betydelse beträffande överenskommelser mellan aktieägare. I uppsatsen Kontrollen över ägarkretsen och aktieägaravtalets verkan gentemot ondtroende aktieförvärare behandlar Erik Sjöman en av aktieägaravtalets typfunktioner, 12

Inledning

nämligen att kontrollera vilka som är aktieägare och hur aktieägandet får förändras. Kontroll över ägarkretsen är av stor betydelse i fåmansägda aktiebolag eftersom aktieägarna i praktiken måste kunna samarbeta och lita på varandra. Av lika stor betydelse om tvister kring ägande och ägarförändringar uppkommer är vilken verkan olika försök att kontrollera ägarkretsen kan få – ett klassiskt sådant problem är vilken ställning en om överlåtelsebegränsningen ondtroende förvärvare skall anses ha. I uppsatsen Avtal om apport diskuterar Johanna Wickenberg Linneballe vilket utrymme som finns för aktieägarna att överenskomma om apport till aktiebolag sett i relation till formkraven för aktieteckning.

En tredje avdelning i skriften innehåller uppsatser som behandlar gränslandet mellan bolagsrätt och avtalsrätt. Simona Tobler Westerlund behandlar i Avtalsrättslig partsautonomi, aktiebolagsrättslig ägarautonomi och avtalsfrihet aktieägarnas avtalsfrihet och hur den skall relateras till bolags- och avtalsrättsliga regler om bundenhet, bland annat berörs den återkommande frågan i vilken utsträckning aktiebolaget eller aktieägarna i deras, som Nial uttryckte det, organegenskap av att vara aktieägare påverkas av avtalet. Daniel Stattin diskuterar i Bolagsavtal och sido­löpare hur olika delar av ett aktieägaravtal förhåller sig till varandra – till exempel om rättsförhållandet måste klassificeras enhetligt eller om man kan tänka sig en form av klausulupplösning, så att reglering av olika rättsförhållanden inom ramen för ett och samma aktieägaravtal kan klassificeras på olika sätt och därmed bli föremål för olika regelsystem. I den avslutande uppsatsen i denna avdelning, Aktieägaravtal och möjligheten att åsidosätta långvariga avtal, diskuterar Torbjörn Ingvarsson möjligheten att åsidosätta långvariga avtal i allmänhet och åsidosättandemöjligheternas relation till de i många fall beträffande aktieägaravtal tillämpliga åsiodosättandereglerna i bolagslagen, bland annat behandlas rättspraxis betydelse för åsidosättandefrågorna.

I skriften sista avdelning behandlas familjerättsliga frågor kring aktieägaravtal av Margareta Brattström i Familjerättsliga perspektiv på aktieägaravtal och Caroline Elander i Aktuell praxis på det familjerättsliga området. Frågor om förhållandet mellan regler i aktieägaravtal som behandlar förfoganderätten över aktier och familjerättsliga regler om äktenskapsskillnad, arv och testamente har efter några uppmärksammade tvister tilldragit sig ett betydande intresse under de senaste åren.

13

Daniel Stattin

Eftersom de familjerättsliga reglerna ofta har tvingande karaktär är det viktigt för den som upprättar aktieägaravtal att förstå hur de fungerar och hur effekterna av dem kan hanteras.

14

Karin Eklund | Aktieägaravtalets rättsliga klassificering – några utgångspunkter Daniel Stattin | Några anmärkningar om aktieägaravtal som rättsinstitut Daniel Stattin | Aktieägaravtal och aktieägarföreningar Erik Sjöman | Kontrollen över ägarkretsen och aktieägaravtalets verkan gentemot ondtroende aktieförvärvare Simona Tobler Westerlund | Avtalsfrihet inom det aktiebolagsrättsliga normkomplexet Daniel Stattin | Bolagsavtal och sidolöpare Torbjörn Ingvarsson | Aktieägaravtal och möjligheten att åsidosätta långvariga avtal Margareta Brattström | Familjerättsliga perspektiv på aktieägaravtal Caroline Elander | Aktuell praxis från det familjerättsliga området

AKTIEÄGARAVTAL

Ett symposium

Daniel Stattin och Jenny Strandberg (red.)

Daniel Stattin och Jenny Strandberg (red.)

Johanna Wickenberg Linneballe | Avtal om apport

AKTIEÄGARAVTAL

Daniel Stattin och Carl Svernlöv | Aktieägaravtalets funktion och innehåll – en inledning

ISBN: 978-91-7737-030-7

Skrifter i associations- och kapitalmarknadsrätt från Uppsala universitet