Issuu on Google+

Biologi NATUREN

LÄRARBOK

Biologi

GR UN DB OK

N A TU R E N

Roger Olssson • Ber

th Belfrage

Berth Belfrage • Roger Olssson

Biologi Naturen lärarbok omslag.indd 1

2012-11-01 09.29


PULS_BioNaturen_LHL.indd 1

2012-11-08 22.58


Innehåll PULS Biologi 4–6 Naturen ................................................. 4 Att läsa och förstå faktatexter ............................................. 8 Svenska som andraspråk ................................................... 12 Prov och bedömning........................................................... 14 Tabell över centralt innehåll ................................................................ 15 Bedömningstabell biologi .................................................................... 16

Att arbeta med PULS Biologi Naturen ............................ 17 HANDLEDNING TILL GRUNDBOKEN Vad är biologi? .................................................................... 20 Den levande planeten ........................................................ 24 Staden ................................................................................... 36 Öppna marker ..................................................................... 48 Skogen .................................................................................. 60 Sötvatten .............................................................................. 76 Havet .................................................................................... 90 Bergsområden ................................................................... 102 Polarområden .................................................................... 110 Öken ................................................................................... 114 Allting börjar med solen .................................................. 120 KOPIERINGSUNDERLAG ................................................ 129

PULS_BioNaturen_LHL.indd 3

2012-11-08 22.58


PULS Biologi 4 – 6 Naturen PULS Biologi 4–6 Naturen ingår i en serie böcker i de natur-

och samhällsorienterade ämnena samt teknik för grundskolan. I PULS 4–6 är böckerna uppdelade ämnesvis med en struktur där det handlar om att skapa en systematisk undervisning som bygger förståelse från grunden och leder eleverna vidare. För skolår 4–6 finns följande grundböcker med tillhörande material:

PULS Biologi – Naturen, Människan PULS Fysik och kemi PULS Teknik PULS Geografi – Sverige, Norden, Europa PULS Historia PULS Religion PULS Samhällskunskap

Grundboken Grundboken innehåller faktatexter och fördjupningssidor. Varje kapitel i grundboken inleds med en sida som introducerar innehållet i kapitel. Den inledande sidan är tänkt som en del i arbetet med förberedande samtal innan man börjar med kapitlet. Här finns också kapitlets innehåll sammanfattat i rutan till höger på sidan. Den fortsatta texten är strukturerad så att ett begränsat ämnesområde behandlas uppslagsvis. Sist i varje kapitel finns fördjupningsuppslag. Fakta om-uppslagen är sammanställningar av olika växt- och djurgrupper. I artiklarna får eleverna möta personer som jobbar inom områden som har med kapitels innehåll att göra.

4

PULS_BioNaturen_LHL.indd 4

2012-11-08 22.58


Lärarboken Lärarboken består av flera olika delar. Den inleds med denna beskrivning av hur de olika komponenterna i PULS Biologi 4–6 Naturen är upplagda. I avsnittet Att läsa faktatexter skriver Ingvar Lundberg om behovet av stöd och introduktion för att eleverna ska

kunna läsa och förstå faktatexter. I anslutning till detta finns avsnittet Svenska som andraspråk som beskriver vad man behöver tänka på i arbetet med faktatexter då man har SVA-elever i klassen. Därefter kommer en text om Prov och bedömning, som har sin utgångspunkt i Lgr 11 och hur PULS kan användas för att hjälpa dig bedöma elevernas kunskaper i biologi. Här finns också en tabell du kan använda dig av som bedömningsunderlag. I Att arbeta med PULS Biologi Naturen beskriver författarna sina tankar kring ämnet och hur man kan arbeta med bokens innehåll på ett utvecklande sätt. I delen Handledning finns undervisningsstöd och tips till alla sidor i grundboken. Varje kapitel i grundboken har en introduktionssida där kapitlets centrala innehåll, syfte, nyckelord och SVA-begrepp beskrivs. Till varje uppslag i grundboken finns lärarstöd med diskussionsfrågor, mer fakta och förslag på uppgifter att arbeta med utifrån innehållet i grundboken. Sist i lärarboken finns kopieringsunderlag med extra uppgifter av olika slag och prov som testar elevernas kunskaper.

Arbetsbok Arbetsboken har uppgifter som eleverna ska kunna arbeta med på egen hand, under eller efter avslutat ämnesområde. Vissa uppgifter är direkt kopplade till grundbokens innehåll för att eleverna ska få möjlighet att befästa sina kunskaper. Andra uppgifter är mer inriktade på att eleverna ska utveckla sitt tänkande, utifrån det innehåll som grundboken har presenterat. Det finns också uppgifter som är inriktade på att arbeta med olika ord och begrepp som finns inom biologiämnet.

5

PULS_BioNaturen_LHL.indd 5

2012-11-08 22.58


Handledning till grundboken Varje kapitel i grundboken har en introduktionssida i lärarboken med följande struktur:

Den levande planeten

Den levande planeten

Naturen ser olika ut Alla växter behöver olika saker för att kunna växa. De vill ha olika sorters jord, kallt eller varmt, soligt eller skuggigt, fuktigt eller torrt. Växtätarna lever där växterna de äter finns. Och rovdjuren måste leva där deras bytesdjur finns. Naturen ser olika ut på olika platser. Man säger att det finns olika naturtyper i världen. Skogar, bergsområden och sötvatten är tre olika naturtyper, som i sin tur ser olika ut beroende på var de finns.

I detta kapitlet får du läsa om:

Här finns punkterna från det centrala innehållet i kursplanerna för biologi som kapitlet innehåller och de förmågor som eleverna tränar.

Syfte Varje kapitel har ett syfte som utgår från Lgr 11 och författarnas tankar om innehållet.

Uppstart Här finns förslag på en gemensam uppstart av kapitlet. Det är oftast någon form av uppgift som ska leda till frågor och väcka intresse för kapitlets innehåll.

Det finns liv nästan överallt på jorden, både i de djupaste haven och på de högsta bergstopparna. Naturen ser väldigt olika ut i olika delar av Sverige. Skillnaderna är ännu större mellan olika delar av världen.

Centralt innehåll

Centralt innehåll och förmågor

Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning.

På land är det mest klimatet som bestämmer hur naturen ser ut. Viktigast är hur varmt det är och hur mycket vatten det finns. Det bestämmer vilka växter som kan överleva. Och utan växter att äta klarar sig inte djuren. Skillnaderna i klimat gör att olika slags natur uppstår. På land är gränserna mellan olika sorters natur ganska tydliga. I havet är det annorlunda. Det finns olikheter mellan varma och kalla hav, men skillnaderna är mindre än på land.

Djurs, växters och andra organismers liv. Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön. Organismers anpassning till olika livsmiljöer. Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas. Dokumentation av enkla undersökningar med bilder och enkla skriftliga rapporter.

Syfte

Nyckelord

Kapitlet syftar till att eleverna ska få en uppfattning om att bl.a. vatten och värme är två viktiga förutsättningar för allt liv på jorden samt hur naturen skiftar i världen och Sverige och något om vad detta kan bero på. Ekosystem är ett viktigt begrepp i studierna om naturen. Eleverna ska känna till att ett ekosystem inte bara innehåller levande organismer utan även sådant som inte är levande. Hur energi från solen går vidare i naturens näringskedjor och näringsvävar bör översiktigt bli klart för eleverna liksom att vi människor är en del av naturen. Eleverna ska lära sig om vad som kännetecknar insekter som grupp.

klimat barrskog odlingslandskap stäpp bergsområden näringsväv biologisk mångfald

Uppstart Låt eleverna studera satellitbilden med delar av jordklotet på s. 8 i grundboken. Nere till höger på bilden är det Florida som sticker ut. Låt eleverna fundera på varför jordytan har så olika färger. Diskutera jordens plats i solsystemet, i Vintergatan och i universum. Låt därefter diskussionen gå över i varför det finns liv på just jorden. Låt eleverna i mindre grupper försöka komma fram till minst tre saker som är förutsättnigar för liv på jorden. Frågan om liv på andra planeter kommer säkert upp. Några bevis på detta finns inte än, även om forskarna anser sig ha upptäckt spår av enkelt liv på Mars och i meteoriter som slagit ner på jordens yta.

naturtyp fjäll regnskog öken ekosystem nedbrytare utrotningshot

lövskog myrmark savann tundra näringskedja kretslopp

Partikelverb och avledningar skuggigt knotiga breder ut sig rör upp bevaras känner till

fuktigt odling innehålla utrotats försörja anpassa

Sammansättningar jordbruksmark spegelbilder soptipp sandkorn

fjällkedjan vägguttaget återskapa

skogsbälte fluglarver gräshoppor

Idiomatiska uttryck året runt så småningom

varken eller i snabb takt

mitt emellan i värsta fall

svala vilda löper

utgår betar

Homonymer fjäll få dammar

i Sverige och världen

t vad ekosystem är

och hur de fungerar

t biologisk mångfald t människan

Allt finns inte överallt

i ekosystemen

Alla växter och djur finns inte överallt. I Skåne finns de bokskogar. I Norrland växer inga bokar. Där är det mes tallar och granar i skogen. Boken tål inte kyla så bra och behöver jord med mycket näring. Därför kan den inte växa i Norrland, där jorden för det mesta har lite näring och där vintern är lång och kall. I Skåne finns det granar eftersom människor har planterat dem där. Granen trivs inte när det blir för varmt och torrt. Därför växer den inte så bra i Skåne. I Norrlands barrskogar lever korsnäbben, en fågel som inte är vanlig i Skåne. Korsnäbben äter bara granoch tallfrön. Därför kan den bara leva i barrskogar.

t fakta om insekter.

På denna satellitbild ser du hur solen går upp över Nordamerika. Det blåa är hav, det vita är moln och det grönbruna är land.

Nyckelord Detta är ord som är viktiga att uppmärksamma under arbetet med kapitlet för att eleverna ska kunna ta till Naturen ser olika sig innehållet och ut förstå Naturen ser olika ut – allt finns inte överallt. Man texterna. kan säga att naturen bildar olika mönster. Det är

Korsnäbb

Med sin korslagda näbb kan den mindre korsnäbben lätt plocka ut frön ur grankottar.

8

SVA-begrepp uppstår beroende på naturligt ingår ursprung påverkar

t naturtyper

växterna som styr vilka växtätare och rovdjur det finns inom ett område. Låt oss börja med mönstren i Sverige. På bilderna på s. 9 i grundboken kan eleverna jämföra en sydlig bokskog med en nordlig barrskog. Båda skogarna har naturligtvis träd, men dessa släpper in olika mycket ljus till vegetationen på marken. Barrskogen är grön året om men släpper ändå in tillräckligt med ljus så att bl.a. blåbärsris och lingonris trivs att leva i skogsmarken. Bokskogen fäller sina löv sent på hösten. På våren och tidig försommar når ljuset ner till marken och då kan en del vårväxter passa på att blomma, men när bokarnas löv har slagit ut blir lövverket så tätt att mindre ljus når marken. Det som gör att det ser så brunt ut på marken på bokskogsbilden är en ganska tjock matta av gamla bruna löv. De innehåller ämnen som gör att de inte så lätt bryts ner av bakterier och svampar. Därför finns det inte så många örter på marken i bokskogen.

SVA-begrepp

Detta är ord och begrepp som är viktiga att uppmärksamma med tanke på elever som har svenska som andraspråk.

Naturtyp är en beskrivning av hur landskapet ser ut i ett visst område.

Att diskutera

• Vad är lika och vad är olik skogsbilderna på s. 9? Var • Varför finns det inga boka • Hur bra skulle korsnäbbe knäppa nötter med skal?

Att göra U A

Ta reda på mer om korsn Arbetsboken s. 4 (uppgift

Mer fakta Korsnäbb s. 00

24

Viktiga ord i no och so Man behöver lära sig många nya ord för att förstå vad man läser om i no och so. I den här ordboken finns de vanligaste orden förklarade. Orden står förklarade i bokstavsordning och ibland finns exempel på hur ordet används eller en bild som förtydligar.

6

PULS_BioNaturen_LHL.indd 6

2012-11-08 22.58


PULS_BioNaturen_LHL.indd 7

2012-11-08 23.15


Den levande planeten Centralt innehåll Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning. Djurs, växters och andra organismers liv. Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön. Organismers anpassning till olika livsmiljöer. Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas. Dokumentation av enkla undersökningar med bilder och enkla skriftliga rapporter. Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Syfte

Nyckelord

Kapitlet syftar till att eleverna ska få en uppfattning om att bl.a. vatten och värme är två viktiga förutsättningar för allt liv på jorden samt hur naturen skiftar i världen och Sverige och något om vad detta kan bero på. Ekosystem är ett viktigt begrepp i studierna om naturen. Eleverna ska känna till att ett ekosystem inte bara innehåller levande organismer utan även sådant som inte är levande. Hur energi från solen går vidare i naturens näringskedjor och näringsvävar bör översiktigt bli klart för eleverna liksom att vi människor är en del av naturen. Eleverna ska lära sig om vad som kännetecknar insekter som grupp.

klimat barrskog odlingslandskap stäpp bergsområden näringsväv biologisk mångfald

Uppstart Låt eleverna studera satellitbilden med delar av jordklotet på s. 8 i grundboken. Nere till höger på bilden är det Florida som sticker ut. Låt eleverna fundera på varför jordytan har så olika färger. Diskutera jordens plats i solsystemet, i Vintergatan och i universum. Låt diskussionen gå över i varför det finns liv på just jorden. Eleverna får i smågrupper försöka komma fram till minst tre saker som är förutsättnigar för liv på jorden. Frågan om liv på andra planeter kommer säkert upp. Några bevis på detta finns inte än, även om forskarna anser sig ha upptäckt spår av enkelt liv på Mars och i meteoriter som slagit ner på jordens yta.

naturtyp fjäll regnskog öken ekosystem nedbrytare utrotningshot

lövskog myrmark savann tundra näringskedja kretslopp

SVA-begrepp Partikelverb och avledningar uppstår beroende på naturligt ingår ursprung påverkar

skuggigt knotiga breder ut sig rör upp bevaras känner till

fuktigt odling innehålla utrotats försörja anpassa

Sammansättningar jordbruksmark spegelbilder soptipp sandkorn

fjällkedjan vägguttaget återskapa

skogsbälte fluglarver gräshoppor

Idiomatiska uttryck året runt så småningom

varken eller i snabb takt

mitt emellan i värsta fall

svala vilda löper

utgår betar

Homonymer fjäll få dammar

24

PULS_BioNaturen_LHL.indd 24

2012-11-08 22.58


Den levande planeten

Naturen ser olika ut Alla växter behöver olika saker för att kunna växa. De vill ha olika sorters jord, kallt eller varmt, soligt eller skuggigt, fuktigt eller torrt. Växtätarna lever där växterna de äter finns. Och rovdjuren måste leva där deras bytesdjur finns. Naturen ser olika ut på olika platser. Man säger att det finns olika naturtyper i världen. Skogar, bergsområden och sötvatten är tre olika naturtyper, som i sin tur ser olika ut beroende på var de finns.

I detta kapitlet får du l��sa om: Det finns liv nästan överallt på jorden, både i de djupaste haven och på de högsta bergstopparna. Naturen ser väldigt olika ut i olika delar av Sverige. Skillnaderna är ännu större mellan olika delar av världen.

På land är det mest klimatet som bestämmer hur naturen ser ut. Viktigast är hur varmt det är och hur mycket vatten det finns. Det bestämmer vilka växter som kan överleva. Och utan växter att äta klarar sig inte djuren. Skillnaderna i klimat gör att olika slags natur uppstår. På land är gränserna mellan olika sorters natur ganska tydliga. I havet är det annorlunda. Det finns olikheter mellan varma och kalla hav, men skillnaderna är mindre än på land.

• • • • •

naturtyper i Sverige och världen vad ekosystem är och hur de fungerar biologisk mångfald människan i ekosystemen

Allt finns inte överallt Alla växter och djur finns inte överallt. I Skåne finns det bokskogar. I Norrland växer inga bokar. Där är det mest tallar och granar i skogen. Boken tål inte kyla så bra och behöver jord med mycket näring. Därför kan den inte växa i Norrland, där jorden för det mesta har lite näring och där vintern är lång och kall. I Skåne finns det granar eftersom människor har planterat dem där. Granen trivs inte när det blir för varmt och torrt. Därför växer den inte så bra i Skåne. I Norrlands barrskogar lever korsnäbben, en fågel som inte är vanlig i Skåne. Korsnäbben äter bara granoch tallfrön. Därför kan den bara leva i barrskogar.

fakta om insekter.

På denna satellitbild ser du hur solen går upp över Nordamerika. Det blåa är hav, det vita är moln och det grönbruna är land.

Bokskog vid Söderåsens nationalpark i Skåne.

Korsnäbb

Med sin korslagda näbb kan den mindre korsnäbben lätt plocka ut frön ur grankottar.

8

I Norrland finns stora barrskogar med gran och tall.

Naturtyp är en beskrivning av hur landskapet ser ut i ett visst område.

9

Naturen ser olika ut

Att diskutera

Naturen ser olika ut – allt finns inte överallt. Man kan säga att naturen bildar olika mönster. Det är växterna som styr vilka växtätare och rovdjur det finns inom ett område. Låt oss börja med mönstren i Sverige. På bilderna på s. 9 i grundboken kan eleverna jämföra en sydlig bokskog med en nordlig barrskog. Båda skogarna har naturligtvis träd, men dessa släpper in olika mycket ljus till vegetationen på marken. Barrskogen är grön året om men släpper ändå in tillräckligt med ljus så att bl.a. blåbärsris och lingonris trivs att leva i skogsmarken. Bokskogen fäller sina löv sent på hösten. På våren och tidig försommar når ljuset ner till marken och då kan en del vårväxter passa på att blomma, men när bokarnas löv har slagit ut blir lövverket så tätt att mindre ljus når marken. Det som gör att det ser så brunt ut på marken på bokskogsbilden är en ganska tjock matta av gamla bruna löv. De innehåller ämnen som gör att de inte så lätt bryts ner av bakterier och svampar. Därför finns det inte så många örter på marken i bokskogen.

• Vad är lika och vad är olika på de två skogsbilderna på s. 9? Varför? • Varför finns det inga bokar i Norrland? • Hur bra skulle korsnäbbens näbb fungera för att knäppa nötter med skal?

Att göra U A

Ta reda på mer om korsnäbbar s. 33 Arbetsboken s. 4 (uppgift 1)

Mer fakta Korsnäbb s. 34

25

PULS_BioNaturen_LHL.indd 25

2012-11-08 22.58


Naturens mönster i Sverige

Myrmark

I Sverige finns det många olika sorters natur. Kartan visar var de olika typerna av natur finns.

Myrar är fuktiga marker. På en del av dem växer skog, andra har inga träd. Eftersom det regnar mycket i Sveriges skogsområden finns det mycket myrar där. Flest myrar finns det i Norrland. På nästan varje myr växer vitmossor.

Odlingslandskap

Ekoxen lever i gamla lövskogar.

Odlingslandskap är områden med jordbruksmark som används till odling och till bete för djuren. I södra Sverige finns stora områden med jordbruksmark. Små sådana områden finns längs kusterna, i Norrlands älvdalar och här och var i skogsområdena.

Lövskog I lövskogen växer inga granar, utom där människor har planterat dem. I skogarna finns bok, ek, lind och andra lövträd.

Blandskog Blandskogar är barrskogar med ganska mycket ek, björk och andra lövträd.

Barrskog I den norrländska barrskogen finns nästan bara gran, tall och björk. Där är det för kallt för eken att växa.

Björnen finns i Norrlands barrskogar.

Sötvatten Det finns massor av sjöar i Sveriges natur, mest i skogsområdena. Vänern är vår största insjö och den tredje största insjön i Europa. Bäckar och åar finns överallt i naturen. I Norrland rinner många stora älvar. De börjar i fjällkedjan och rinner ut i Östersjön.

Fjäll På höga höjder nära fjällen blir det för kallt också för gran och tall. Där finns bara lite björkskog. Björkarna på fjället är låga och knotiga. Ju högre upp man kommer, desto kallare blir det. På höga höjder blir det så kallt att inga träd kan växa. Där finns bara buskar och gräs på marken. I de allra högsta fjällen finns det bara nakna klippor och stenar. Fjällämmeln finns bara Här och var ligger i fjällen och i skogarna nära fjällen. snön kvar året runt.

Här får eleverna börja bekanta sig med begreppet naturtyp. De vet redan att naturen kan variera mycket mellan olika delar av landet. Den kunskapen kan fördjupas genom att eleverna studerar och diskuterar de naturtyper som illustreras på uppslaget. Växter har olika krav på sina växtplatser, och djurlivet anpassar sig efter bl.a. växtlighet och klimat. Gränserna mellan olika naturtyper på land är ofta inte så tydliga, och kan i viss mån gå in i varandra. På uppslaget redovisas Sveriges vanligaste naturtyper.

Det finns rävar som lever hela sitt liv i staden, och som hittar sin mat bland sopor.

Hav

Städer

I havet är vattnet salt. Där finns helt andra djur än i sjöarna, som har sött vatten. Östersjön är ett ovanligt hav. Här är vattnet varken sött eller salt, utan mitt emellan. Sådant vatten kallas bräckt.

Djur och växter har också flyttat in i de naturtyper som människan har skapat, till exempel städer, parker och vägkanter.

10

Naturens mönster i Sverige

I Övre Kaxås i Jämtland har man just börjat höslåttern. Hö är ett viktigt vinterfoder för djuren på gården.

11

Att diskutera • Vad är det som gör att olika saker i naturen inte finns överallt? • Vilken naturtyp skulle du tycka mest om att vistas i på din fritid, om du får välja bland dem som bilderna visar? • Vad har Östersjön och blandskogar gemensamt?

Att göra U A

Skriv en egen bildtext till bilden från Övre Kaxås. Arbetsboken s. 4 (uppgift 1)

26

PULS_BioNaturen_LHL.indd 26

2012-11-08 22.58


Naturens mönster i världen

   Regnskog

Barrskogen i Sverige är en liten del av ett skogsbälte som sträcker sig runt hela jordklotet. Skogen i Alaska eller Sibirien i Ryssland ser nästan likadan ut som den svenska. Det beror på att klimatet är ungefär likadant. På kartan kan du se var de olika naturtyperna finns naturligt i världen.

Nära ekvatorn är det varmt och det regnar mycket. Här finns den naturtypen som har flest olika slags växter och djur: tropisk regnskog. Träden är höga och de är gröna året runt.

Tundra Barrskog Lövskog Stäpp

   Savann Norr och söder om regnskogarna regnar det mindre. Där finns savanner med gräs, buskar, enstaka träd och ibland glesa skogar.

   Öken Öknar finns där det regnar väldigt lite och sällan. Här växer nästan ingenting.

   Stäpp Torra, svala områden med gräs och enstaka buskar brukar kallas stäpp.

Norra vändkretsen

EKVATORN

   Lövskog och barrskog I svala områden, främst på norra halvklotet, finns lövskogar där träden tappar sina blad varje höst. Norr om lövskogarna är det kallt och mycket snö vintertid. Där finns ett stort barrskogsbälte.

Södra vändkretsen

Öken

Savann

Ekvatorn

Regnskog

Savann

Öken

Stäpp Lövskog Barrskog

   Tundra Hav

Sötvatten

Två tredjedelar av jordens yta är hav. Ändå finns det mycket färre växt- och djurarter i haven än på land. Det beror på att alla hav ser ungefär likadana ut, och då kan det inte finnas så många olika slags djur och växter.

Det mesta av sötvattnet på jorden finns i marken. Men en del finns i bäckar, floder, sjöar och våtmarker.

Tundra

Norr om barrskogsbältet breder tundran ut sig. Tundran är en slätt utan träd. Marken är frusen året runt.

   Bergsområde De högsta bergskedjorna är kalla områden. Det beror på att de ligger så högt. Kylan gör att naturen ser ungefär likadan ut i alla bergsområden över hela världen.

Naturtyperna är som spegelbilder av varandra om man utgår från ekvatorn.

12

Naturens mönster i världen Varför världens naturtyper finns där de finns beror på klimat, tillgång på vatten och solljus, jordmån och höjd över havet. Utbredningskartan över naturtyperna på s. 12 i grundboken kan bearbetas successivt i arbetsboken. Hur kontinenterna har vandrat och håller på att vandra kan mera i detalj belysas via geografiböcker. På världskartan som i stora drag visar utbredningen av naturtyperna är haven inte markerade med färg, och även inlandsisen på Grönland är vit. Kartan kan verka lite plottrig, men verkligheten är naturligtvis betydligt mer komplicerad. Gränserna mellan olika naturtyper går in i varandra. När eleverna bearbetar kartan på s. 4 i arbetsboken behöver de bara rita in de olika områdena i grova drag. Det kan vara naturligt att måla i naturtyperna efterhand som de behandlas i undervisningen. När alla naturtyper har gåtts igenom kan eleverna eventuellt få en tom världskarta där de ska ange var de olika naturtyperna finns (utan att titta i grundbok eller arbetsbok). Det kanske inte blir alldeles enkelt för dem. Men låt eleverna bedöma sina egna kunskaper efter att ha jämfört sin karta med kartan i grundboken eller arbetsboken.

13

Bilden till höger på s. 13 i grundboken visar hur naturtyperna på norra och södra halvklotet är som spegelbilder av varandra, om man utgår ifrån ekvatorn. Men denna schematiska bild visar inte så enkelt verkligheten. Landområdena är mycket större på norra halvklotet, och tundraområden finns ju egentligen bara på norra halvklotet om man bortser från några kustområden i Antarktis. Men ändå blir klimatets roll för växtligheten på vår planet tydlig totalt sett.

Att diskutera • Hur formar klimatet naturen? • Hur formar människan naturen? • Vilka stora skillnader finns det i naturtyper på norra och södra halvklotet?

Att göra U K A

Gör en jordglob med naturtyper s. 33 2 Naturtyperna som spegelbilder Arbetsboken s. 4 (uppgift 2)

27

PULS_BioNaturen_LHL.indd 27

2012-11-08 22.58


Allt i naturen hänger ihop

Näringskedja

Energin som allt levande behöver kommer från solen. Den tas upp av de gröna växterna och förs genom ekosystemet i så kallade näringskedjor. En näringskedja visar hur växter och djur är beroende av varandra för att få den livsviktiga energin. Först i kedjan finns alltid en växt, som tillverkar näring med hjälp av solen. Sedan kommer ett djur som äter växten. Därefter blir det djuret mat till ett rovdjur. Utan solen och de gröna växterna skulle inte ekosystemen fungera. Och allt det som växer, simmar, krälar och flyger skulle inte finnas.

Så fungerar ett ekosystem Ekosystem kan se mycket olika ut och innehålla helt olika arter av växter och djur. Ändå fungerar de alla på ungefär samma sätt. De drivs av solen, precis som en bil drivs av bensin eller en TV av elström från vägguttaget. De gröna växterna är viktiga i ekosystemen. De kan göra något som inga andra levande varelser kan. De kan göra sin egen näring med hjälp av solljus! De gröna växterna blir i sin tur näring åt många djur.

14

Sorken är en växtätare. e n e rg i

När det pratas om natur eller miljö på TV hör man ofta ordet ekosystem. Ett ekosystem är ett stycke natur och allt som finns där. Alla växter och djur och allt annat levande ingår i ekosystemet. Också marken, luften, vattnet och annat som växterna och djuren använder för att kunna leva är en del av ekosystemet. Ett ekosystem kan vara litet, till exempel en bäck i skogen eller en blomkruka. Det kan också vara mycket stort. Hela jorden kan liknas vid ett ekosystem. Det är vi människor som drar gränser mellan olika ekosystem för att det ska bli lättare att studera och beskriva dem.

Allt levande ingår i ekosystemen - även du!

e n e rg i

Ekosystem

Gräset är en växt.

Näringskedjor bildar vävar Nästan alla växter och djur finns i mer än en näringskedja. En sork kan ätas av en räv eller en orm, men också av en uggla. Sorken finns därför i många olika näringskedjor. På så vis hänger näringskedjor ihop med varandra. De bildar så kallade näringsvävar. Näringsvävar visar hur växter och djur är beroende av varandra.

Pärlugglan är ett rovdjur.

Näringsväv

De gröna växterna behöver mer än bara solljus. De tar upp koldioxid ur luften och vatten ur marken för att tillverka sin näring. De behöver också andra ämnen, som de suger upp ur marken tillsammans med vattnet.

en

en

Huggorm

en

Här möter eleverna begrepp som går igen i hela boken. Det viktigaste är att eleverna får en uppfattning om solens roll för livet på jorden och vad en näringskedja är. Näringskedjor både på land och i vatten börjar med en grön växt. Växter äts av växtätande djur. De kallas för växtätare. Djur som lever av andra djur är rovdjur. Det finns också djur som är allätare och som kan livnära sig på mat från både växt- och djurriket. Sork, björn och människor är exempel på allätare. Näringsvävar består av flera näringskedjor med en eller flera kontaktpunkter med gemensamma arter. Betoningen bör läggas mer på näringskedjor än näringsvävar. Poängtera att människan ingår i näringskedjor. Det måste också framhållas att det finns organismer som klarar sig utan direkt inblandning av solen. I djuphaven är det ständigt mörkt, men där lever djuren av varandra eller av sådant som kommer ner från det liv som funnits nära vattenytan. Där finns även bakterier som får sin energi från svavelföreningar som kommer från jordens inre.

er

e rg

gi

g er

i

i

Åkersork

en

e rg

i

Gräs

Näring är sådant som människor, växter och djur behöver för att växa och må bra. Ekosystem är ett stycke natur och allt som finns där.

Ekosystem

Räv

e n e rg i

Mat för en växt

Pärluggla

Näringskedjan visar hur energin från solen går vidare från växter till djur och människor. Näringsvävar visar hur flera näringskedjor hänger ihop.

15

Att diskutera • Vad skulle hända med livet på jorden om inte solen fanns? • Varför skulle det inte kunna finnas något liv? • Hur får djur och människor i sig den energi som de gröna växterna lagrat?

Att göra U U K A

Klarar sig växterna utan solljus? s. 33 Växtätare och rovdjur på skolgården s. 33 3 Gör en näringsväv Arbetsboken s. 5

28

PULS_BioNaturen_LHL.indd 28

2012-11-08 22.58


I naturen går allting runt

Ett djur som dör och blir liggande i skogen ingår i naturens näringsvävar. Korpar och kråkor äter av köttet. Möss gnager på benen och fluglarver kan leva av inälvorna. Döda växter och djur börjar så småningom att ruttna. Att något ruttnar betyder att det äts upp av bakterier och svampar. De kallas nedbrytare.

• 10 skalbaggar • 900 hoppstjärtar • 11 000 små

Kretslopp i naturen

• 50 000 rundmaskar.

I naturen finns inga sopor Varje svensk lämnar nästan 500 kg sopor varje år. Det mesta eldas upp i stora ugnar, läggs på en kompost eller hamnar på en soptipp. Att lägga sopor i stora högar eller elda upp dem är något som bara människor gör. Djur och växter lämnar inga sopor efter sig. I naturen går ju allting runt. Det skräp som ändå finns i naturen har människor kastat.

Tack vare nedbrytarna blir naturens näringskedjor till kretslopp.

i

Växter

Många sopor går att sortera och återanvända. Nedbrytarna i naturen, till exempel maskar och svampar, skulle kunna ta hand om alla matrester. Det är nästan hälften av våra sopor.

Växtätare e n e rg i

e n e rg i

Jord med näringsämnen

rg i

Daggmasken gräver gångar som ger marken syre.

spindeldjur (kvalster)

Det översta jordlagret i en skog eller på en äng är fullt av små nedbrytare. Det är inte bara bakterier och svampar, utan också insekter, maskar och små snäckor. Nedbrytarna förvandlar döda växter och djur till jord. De näringsämnen som växterna tog upp ur jorden, och som djuren fick i sig när de åt växter, kommer tillbaka till jorden. Då kan näringsämnena användas på nytt av andra växter. På så sätt går alla ämnen runt i naturen.

ene

Daggmaskarna är viktiga nedbrytare. De drar ner torrt gräs, löv och småpinnar i sina gångar i marken. Små växtdelar kan daggmasken äta direkt. Större bitar måste först brytas ner av bakterier och svampar. Maskens avföring blir sedan näringsrik jord, som de levande växterna kan använda igen. Daggmaskarna gräver dessutom gångar i marken. Gångarna gör att det kommer ner mer luft i marken. Både växternas rötter och många av nedbrytarna i marken behöver syret från luften. Tack vare daggmaskarna trivs de andra nedbrytarna i marken bättre. Då går nedbrytningen fortare och jorden blir mer näringsrik.

Varje gång du sätter ner foten ute i skogen trampar du på flera tusen djur. Det mesta av myllret i marken är nedbrytare. De lever av döda växtdelar och djur. Så här många småkryp finns det under din sko i en vanlig svensk tallskog:

Nedbrytare

e n e rg

Daggmaskar gör jord

Markens myller

Näringsvävar har inget slut. I naturen går allt runt. Växterna äts upp av djur, eller så dör de och vissnar. Djur äts upp av andra djur eller dör när de blir gamla.

Asätare Nedbrytare

en

en

er

g

er

gi

i

Rovdjur

16

Nedbrytare är bakterier, maskar och svampar som äter döda djur och växter. kretslopp är en rörelse i cirkel som pågår hela tiden.

I naturen går allting runt Det är bra om eleverna tidigt kan få ett kretsloppstänkande. De ska få en uppfattning om naturliga kretslopp och om sådana som är påverkade av människan, med sopor av olika slag som resultat. Nedbrytarnas roll i naturen är ofta underskattad, men de har en nyckelroll för kretsloppen i naturen. Tänk om döda växter och djur bara låg kvar på marken och i vattnet, dag efter dag, år efter år, utan att förändras. Inga nya råvaror som växterna behöver, som koldioxid och näringsämnen, skulle återföras till luft, jord och vatten. Växterna skulle snart må sämre, sluta växa och så småningom dö. Tidigt under livets utveckling på jorden löstes detta problem av nedbrytarna som lever av döda växter och djur. Det är denna process som kallas för förmultning och som ger jord som slutresultat. Vid all förmultning frigörs näringsämnen som kan tas upp av växter.

Återanvändning är att använda något på nytt i stället för att kasta det.

17

Att diskutera • Vad händer med en mus som dör och blir liggande på marken? • Vad skulle hända om det inte fanns nedbrytare? • Varför måste vi vara vänner med daggmaskarna? • Vad är det som går runt, runt i naturen? • Hur kan det bli så mycket sopor efter oss människor? • Vad kan vi göra för att minska mängden sopor?

Att göra U U U U K

Spår efter nedbrytare s. 33 Vad händer med lövhögen? s. 33 Skräp i ett snöre s. 33 Komposter s. 34 4 Gör ett kretslopp

Mer fakta Om maskar s. 34

29

PULS_BioNaturen_LHL.indd 29

2012-11-08 22.58


Vilda växter är viktiga Några få arter ger oss det mesta av den mat vi behöver. Men alla de vilda arterna av växter och djur är viktiga för oss människor. Vi kan till exempel använda vilda växter för att förbättra de växter som odlas, så att de tål kyla bättre eller växer snabbare. Vilda växter ger oss också mediciner. 10 av de 25 mediciner som är mest använda i världen har sitt ursprung i vilda växter.

Den värdefulla mångfalden Myllret av liv i ett område, eller i hela världen, kallas ibland för den biologiska mångfalden. Mångfald betyder att det finns en massa olika slags djur och växter. Det är den biologiska mångfalden som får ekosystemen att fungera. Därför är det viktigt att den biologiska mångfalden inte skadas eller förstörs.

Fingerborgsblomman innehåller ett ämne som kan användas i hjärtmedicin.

Flodhästen rör upp insekter när den simmar fram genom vattenhyacinterna. Kohägern kan då fånga och äta upp insekterna.

Natur för framtiden För att skydda växter och djur måste de naturtyper där de lever bevaras. Nästan alla länder i världen skyddar värdefulla naturområden. Omkring en tjugondel av världens landyta är skyddad i nationalparker och reservat. Många djurarter finns bara kvar i skyddade naturområden. De skulle utrotas om inte deras livsmiljöer var skyddade. Det gäller till exempel bergsgorillorna i Virungabergen i Afrika och jättepandan i Kina.

Arter på väg att försvinna Dinosaurierna försvann från jorden långt innan det fanns människor. Att arter dör ut är naturligt. Men aldrig tidigare har arter utrotats i så snabb takt som nu. Den viktigaste orsaken är att platserna där arterna trivs förstörs. Det sker till exempel när människan odlar upp nya områden, hugger ner skogar och förstör våtmarker. Forskare har räknat ut att över 20 000 arter per år kan utrotas genom att regnskogarna huggs ner. I havet är det fisket som hotar många arter. Människan tar upp fem gånger så mycket fisk ur havet nu som för 50 år sedan.

18

En fjärdedel av alla däggdjursarter och var tionde fågelart hotas av utrotning.

Bergsgorillorna är en utrotningshotad art.

19

Biologisk mångfald är hur stor variation det är eller hur många olika av något det finns i naturen.

Den värdefulla mångfalden Nya arter kommer till, andra försvinner. Så har det alltid varit så länge det har funnits liv på jorden. Biologisk mångfald handlar om att det ska finnas så många arter som möjligt av allt levande för att ekosystemen ska fungera optimalt. På detta uppslag får eleverna en liten inblick i hur beroende vi är av alla de ekosystem som finns – över hela jordklotet. Människan är bara en av alla arter på jorden. Vi har ett väldigt ansvar för olika former av liv på jorden – och alla dessa livsformers framtid. Därför måste vi skydda vissa områden på olika sätt så att de inte förstörs – inte bara i Sverige, utan i hela världen. Biologisk mångfald har blivit ett nyckelbegrepp. Den svenska allemansrätten måste göras väl känd i skolan, särskilt då många elever har sina rötter i andra länder. I skolskogar kan särskilda regler gälla för vad man får göra där. Allemansrätten finns beskriven på Naturvårdsverkets hemsida.

Här är några regler för naturstudier • Vålla inte någon skada (bryt inte kvistar, skada ej staket, var aktsam om planteringar osv.). • Beträd ej annans tomtmark utan tillstånd. • Skräpa inte ner. • Plocka inte fridlysta eller sällsynta blommor. • Gå ej på nysådd eller nyplanterad mark. • Plocka inte fler växter och fånga inte fler smådjur än vad som behövs för artbestämning. Släpp tillbaka djuren där de fångades. • Stör djurlivet så lite som möjligt. Var varsam i naturen. • Följ anvisningsskyltar (t.ex. om fågelskyddsområde).

Att diskutera • Varför måste vi människor vara rädda om naturen? • Vilka utrotningshotade arter känner du till? • Vad menas med biologisk mångfald? • Vad innebär allemansrätten? • Varför behövs allemansrätten?

Att göra U

Nyfiken på … s. 34

30

PULS_BioNaturen_LHL.indd 30

2012-11-08 22.58


Naturen sätter gränser Vi måste använda naturen för att försörja oss och ha det bra. Om inte människan hade odlat upp jorden skulle maten inte räcka till så många. Men vi måste också vara rädda om naturen, så att den kan fortsätta att ge oss mat, ren luft och rent vatten. Vi måste klara av att försörja allt fler människor på jorden utan att skada eller förstöra ekosystemen. Eftersom människan och alla andra djur och växter är beroende av naturen måste vi vara försiktiga med vad vi gör med den. Det finns alltid en gräns för hur mycket vi människor kan ta ut ur naturen. Det gäller fisk, skog, vatten och allt annat. Om vi tar ut mer än naturen kan återskapa så tar det vi behöver slut. Dessutom kan ekosystemen förstöras, i värsta fall för alltid.

Få använder mycket

Människan – en del av naturen

Att vi människor påverkar naturen mer i dag än någonsin tidigare beror inte bara på att vi är fler. Vi slösar också med det vi har. Vi som bor i rika länder, som till exempel Sverige och USA, är mycket färre än de som bor i fattiga länder. Ändå använder vi mycket mer mat, vatten, skog och annat som naturen ger oss, än de som bor i fattiga länder. En människa i ett rikt land använder tre gånger så mycket kött och nio gånger så mycket papper som en människa i ett fattigt land.

Människan förändrar naturen på olika sätt, som här när skogsarbetaren fäller träd för att vi ska få brädor och papper.

Människan är en del av naturen, precis som alla andra arter. Vi är beroende av att ekosystemen fungerar. Allt vi äter kommer från naturen. Åkern där potatisen växer och hagen där korna betar är delar av levande ekosystem. De måste fungera för att ge oss det vi behöver.

Människan förändrar naturen

Utrotningshotad fisk

Nästan all natur i Sverige är i dag förändrad av människan. Vi hugger ner träd i skogarna för att få virke till papper och bräder. Vi tar upp fisk ur sjöar och hav. Vi har byggt dammar och kraftverk i många älvar. Människan förändrar naturen mer än någon annan levande varelse. Vi använder omkring en fjärdedel av allt land på jorden för att odla mat. I Europa har vi gjort åkrar av de stora slättområdena där det växte lövskogar för tusen år sedan.

I flera hundra år fanns världens bästa torskfiske i norra Atlanten, utanför Kanadas kust. Så småningom blev båtarna så stora och redskapen så effektiva att man kunde fiska allt mer. År 1992 stoppades torskfisket. Då var torsken nästan helt utrotad. Den har fortfarande inte kommit tillbaka där.

20

Människan – en del av naturen Vi människor är beroende av naturen för nästan allt vi gör. Så har det alltid varit sedan vi började finnas på jorden. De första människorna var jägare och fiskare men när jordbruket, och framför allt industrier, utvecklades sköt befolkningstillväxten fart. Inflyttningen till tätorter från landsbygden har ökat alltmer. Därmed ökar problem med bland annat försörjning och miljö. Människan har förändrat landskapet på de flesta håll i världen med sina odlingar, städer, industrier och vägar. Den biologiska mångfalden står inför stora utmaningar och vi människor måste ta till oss att vi är en del av naturen. Därför är kunskaper om näringskedjor, näringsvävar och ekosystem en viktig del för en hållbar utveckling som gynnar allt och alla. Torsk är en av arterna i familjen torskfiskar och har varit den betydelsefullaste matfisken i Östersjön och Nordsjön tillsammans med strömming och sill. Efter tjugo års minskning ökar torsk, sill och strömming åter. Forskare menar dock att fisket av torsk måste vara återhållsamt så att inte bestånden av torsk går ner igen. Ål, blåfenad tonfisk och jätteräka anses tillhöra de arter som är hotade av olika anledningar.

21

Att diskutera • Hur har människan förändrat naturen i Sverige? Ge exempel. • Hur har människan förändrat naturen i världen? Ge exempel. • Hur kan vi människor i hela världen hjälpa till att bevara hotade arter?

Att göra U

Hotade djur s. 34

31

PULS_BioNaturen_LHL.indd 31

2012-11-08 22.58


FAKTA OM

• • • • • •

Insekter

Blomfluga Geting

Insekter är den största djurgruppen på jorden. I dag känner man till ungefär en miljon arter. Men det finns forskare som tror att det kan finnas upp till 50 miljoner arter.

Skydd

Insekter har stor förmåga att anpassa sig. De kan leva överallt – från de varmaste till de kallaste platser.

Insekterna skyddar sig mot sina fiender på olika sätt. Det finns till exempel blomflugor som liknar getingar.

Över hälften av alla insektsarter lever i regnskogen. Till insekterna hör bland annat skalbaggar, fjärilar, myror, bin och gräshoppor. I Sverige finns minst 4 500 arter av skalbaggar och minst 2 800 olika fjärilar. Insekter tillhör leddjuren. Leddjur delas upp i: insekter (med sex ben), spindeldjur (med åtta ben), tusenfotingar och kräftdjur.

Insekter som bildar samhällen

Flugor under luppen

Bin, getingar, humlor och myror lever i samhällen. I bisamhället finns hanar, honor och arbetare. Hanarna befruktar en eller flera honor. Honan kallas drottning eller vise. Drottningen lägger ägg. Arbetsbina samlar förråd av mat, matar drottningen och larverna och sköter pupporna.

Naturen är full av okända djur. Det gäller inte bara regnskogar i Brasilien eller de mörkaste havsdjupen. I en helt vanlig svensk skog finns det djurarter som ingen har sett och som inte har några namn.

Sven-Olof Ulefors har varit intresserad av puckelflugor i hela sitt liv. Han är en av några få experter i världen på puckelflugor. De senaste åren har han upptäckt flera hundra arter som ingen kände till tidigare. Alla lever i Sverige. – Det finns massor av puckelflugor överallt, säger Sven-Olof Ulefors. Om man går ut i skogen och trycker ner en tuva vitmossa med händerna, så kommer de upp. Fast de flyger sällan, utan springer. Men de är snabba ändå. Och små. De flesta är mindre än två millimeter och ser mest ut som svarta små sandkorn. Man behöver en lupp för att kunna se att det är flugor. – Man vet inte mycket om hur puckelflugor lever, och ännu mindre om var olika arter finns, berättar Sven-Olof. Jag har hittat arter på sandstränder i Skåne som bara ska finnas i höga bergsområden nere i Europa, enligt vad som står i böckerna.

Fasettögon Dödskallefjärilen flyger i skymningen. Sitt namn har den fått av ”dödskallen” på mellankroppen.

VÄRLDENS TYNGSTA Goliatbaggen lever i Afrika. Hanen är världens tyngsta insekt. Den kan väga ett hekto.

Tordyveln är en skalbagge. Under de hårda täckvingarna finns flygvingar.

Insekternas stora ögon kallas fasettögon. De består av massor av små ögon som sitter tätt ihop. Varje litet öga ser en egen bild av omgivningen. Troligen ser inte insekterna så skarpt, men de upptäcker varje rörelse hos en fiende eller ett byte och de kan se färger.

Två sätt för insekterna att utvecklas

Insektens delar Kroppen har tre delar: huvud, mellankropp och bakkropp.

Vingar De flesta insekter har vingar. Det är vanligast med fyra vingar, men flugorna har bara två.

Fasettöga

Bakkropp

Antenn Antennerna används till att lukta och känna med.

Ben Alla insekter har sex ben som sitter på mellankroppen.

Huvud Mellankropp

Fjäril Gräshoppa

I puppan omvandlas larven till fjäril.

Larven förvandlas till en puppa.

Fullständig förvandling Insekten förvandlas flera gånger innan den är färdig.

Fjärilen lägger ägg.

Nymfen växer och blir större.

Ur ägget kläcks en larv.

Ofullständig förvandling Insekten liknar redan från början den färdiga insekten.

Fler och fler upptäcks

Gräshoppan lägger ägg

När Sven-Olof Ulefors började arbeta med puckelflugorna trodde man att det fanns lite mer än 300 arter i Sverige. Sedan dess har han hittat mer än 600 arter som tidigare var okända.

Ägget kläcks och ut kommer en nymf.

22

Noggranna undersökningar Att upptäcka och beskriva en ny art är ett stort jobb. Sven-Olof tittar på flugan genom ett starkt mikroskop. Han måste vrida och vända på den och rita av olika detaljer på kroppen. Men inte nog med det. För att vara säker på att det är en ny art måste han också skära upp flugans kropp och titta på några detaljer inne i flugkroppen. – Det tar sex eller sju timmar för varje fluga, säger han. Fast han tycker inte att det är särskilt svårt att hålla reda på 1 000 olika arter av sandkornsstora flugor. Han tror inte att det finns någon risk att han glömmer bort en art, eller beskriver samma art två gånger.

Flugorna skickas till Sven-Olof av forskare i ett stort forskningsprojekt. Projektet går ut på att ta reda på mer om vilka arter av växter, djur och svampar som finns i Sverige. Forskarna har hittat massor av nya arter, inte bara flugor, utan också myggor, svampar, lavar och många andra. Under tre somrar hade artprojektet insektsfällor ute i naturen på 75 olika platser över hela Sverige. Forskarna gissar att de tillsammans fångade omkring 40 miljoner småkryp. Allting sorteras och skickas till olika experter. Sven-Olof Ulefors är en av dem. Alla puckelflugor hamnar hos honom, och hans jobb är alltså att sätta namn på varje fluga. Då och då händer det alltså att en fluga som hamnar under Sven-Olofs mikroskop inte har något namn. Det finns inga bilder av den i böckerna, och inga beskrivningar. En ny art är upptäckt!

Sven-Olof letar efter puckelflugor. Han suger upp dem genom ett rör så att de hamnar i en burk.

– Man kan inte ta fel, säger han bara. Hittills har Sven-Olof Ulefors gått igenom omkring 100 000 puckelflugor. Han har tio gånger fler kvar att undersöka. Och vad ska han göra när det är klart? – Då kan man ju börja undersöka hur de lever. Det är det allra roligaste.

24

23

Insekter

Flugor under luppen

När eleverna ska ta till sig innehållet i uppslaget om insekter kan de förslagsvis börja med att läsa igenom faktapunkterna om vad som kännetecknar hela gruppen insekter och sedan låta intresset styra hur de läser av sidorna. Om de önskar fördjupa sig i något kan de få göra det om det är lämpligt och möjligt. Viktigt är att de lär sig om insektens delar och deras två sätt att utvecklas. Begreppen nymf och puppa är bra att känna till. De flesta insekter har vingar som de kan flyga med. Även den lite klumpiga tordyveln kan flyga genom att lyfta på täckvingarna och släppa fram flygvingarna. Men insekter kan inte bara förflytta sig genom att flyga, en del kan använda benen för att hoppa, springa, gräva eller simma. Fråga eleverna om de kan namnge några insekter och beskriva hur dessa förflyttar sig. Några större svenska fjärilar som sorgmantel, apollofjäril och amiral kan flytta långa vägar. Monarkfjärilen är den fjäril som flyttar längst i världen, men den finns inte i Europa. På hösten flyger de nordamerikanska monarkfjärilarna ända ner till södra USA och Mexiko. Det kan bli en flyttning på ända upp till 300 mil.

I artikeln om Sven-Olof Ulefors möter eleverna hans funderingar om sin forskning och dess fortsättning. En frågeställning ger ofta upphov till nya.

25

Att diskutera • Hur arbetar en naturvetenskaplig forskare? • Hur fångar Sven-Olof puckelflugor? • Är puckelflugorna bättre på att springa än att flyga? • Var kan man hitta puckelflugor? Ge exempel.

Att göra U K A

När jag forskade om puckelflugor s. 34 7 Ta reda på mer om ett djur Arbetsboken s. 6 (uppgift 1)

Att diskutera • Hur kan det finnas så många olika insekter? • Vad har blomflugan för nytta av att likna en geting? • Kan skalbaggen tordyvel flyga? • Vad är det för skillnader på hur en fjäril och en gräshoppa utvecklas från ägg till vuxen?

Att göra U A

Uppgifter i ett bisamhälle s. 34 Arbetsboken s. 6 (uppgift 2 och 3)

32

PULS_BioNaturen_LHL.indd 32

2012-11-08 22.58


Uppgifter – Den levande planeten Ta reda på mera om korsnäbbar Hur kan korsnäbben klara av att föda upp sina ungar mitt i smällkalla vintern? Vad finns det för olika korsnäbbar i vårt land? Vart tar de vägen på sommaren? Eleverna kan t.ex. redovisa genom att göra ett faktablad. Gör en jordglob med naturtyper Be eleverna fundera ut ett sätt att göra en jordglob som är vit och som går att måla på. När man tittar på världskartor av den typ som finns på s. 12 i grundboken är det inte så lätt att förstå proportionerna. Här är samverkan med geografiämnet självklar. Tanken är att alla ska inse att havet täcker ungefär 70 procent av jordklotets yta och att övriga naturtyper får samsas på återstående 30 procent. Dessutom förstår alla förhoppningsvis vilken stor skillnad det är mellan norra och södra halvklotet. Låt eleverna få tid på sig att rita in världsdelarna på sina jordglober. Eleverna ritar in och målar var de olika naturtyperna finns, allt eftersom de behandlas under lektionerna. Använd gärna samma färger som i arbetsboken. Det går naturligtvis inte att vara alltför noggrann – huvudsyftet är att få en tydligare bild av var naturtyperna verkligen finns. Med lite fantasi går det också att undan för undan klistra in några favoritdjur och favoritväxter i respektive naturtyp. Hur det kan göras beror naturligtvis på hur stor jordgloben är. Klarar sig växterna utan solljus? Fråga eleverna hur de skulle vilja göra ett enkelt försök, som visar om växter klarar sig utan solljus. Hur länge tycker de att undersökningen ska pågå? Vad tror de blir resultatet? När börjar det märkas att ljuset har betydelse? Vad händer sedan? När eleverna sett vad som skett med växten, ska de försöka ge en skriftlig förklaring till vad som har hänt genom teckningar, tabell eller diagram. Eleverna kan enskilt eller i grupp t.ex. så en böna i en liten plastkruka med jord. För att de ska gro snabbare är det bra om bönorna läggs i vatten till minst nästa dag. Placera krukorna på olika ställen med olika mycket ljus. En gemensam plan över var de ska placeras kan göra att placeringarna sprids ut. Se till att inga vattenskador uppstår vid vattningen.

Växtätare och rovdjur på skolgården Ange tid och plats för undersökningen, eftersom du som lärare har ansvar för att inget händer eleverna och för att eleverna då vet vilka förhållningsregler som gäller. Låt eleverna gå ut på skolgården med papper och penna. Be dem rita av djuren och skriva vad det är om de kan (t.ex. fjärilslarv eller skalbagge). Försök att se vad djuren äter. Är det en växtätare eller ett rovdjur? Går det att göra näringskedjor utifrån vad eleverna hittat? Kanske behöver eleverna hjälpas åt. Spår efter nedbrytare

Löv från förra året ligger kvar under buskar och träd. Låt eleverna leta efter tre löv som är olika mycket nedbrutna. Ett löv är kanske nästan oförstört. Av ett annat finns inte mycket kvar. Det är bra om det är samma sorts löv, men är inte nödvändigt. Be eleverna tejpa fast löven på papper. Hur kan de se att nedbrytare varit i farten? Vad finns kvar längst på bladen? (Bladnerver med kärl för att transportera vatten, näringsämnen och näring. Bladköttet bryts ner först.) Vilka är nedbrytarna? (Bakterier, svampar, daggmaskar.) Vad händer med lövhögen?

Be eleverna tänka sig en hög med gräs och löv. Efter en tid sjunker högen ihop, för att till slut försvinna. Låt eleverna förklara hur den kan försvinna och vad som blir av den. Skräp i ett snöre

Låt eleverna binda fast olika saker i ett snöre, ca en meter långt. Det kan t.ex. vara en bit av ett bananskal, ett äppleskrutt, en plastbit, burkar av järn och aluminium och en bit tjockare papper. Eleverna ska rita av snöret med sakerna och sedan gräva ner det på ett skyddat ställe. Det kan också läggas in en lövhög eller en kompost. Bestäm hur länge snöret ska ligga i marken (t.ex. en månad). Be eleverna skriva upp hur de tror att sakerna kommer att se ut efter denna tid. Sedan får de rita hur sakerna ser ut när de grävts fram. Vad har förändrats mest och minst? Hur stämde hypoteserna?

33

PULS_BioNaturen_LHL.indd 33

2012-11-08 22.58


Komposter Kanske det finns en kompost på skolan eller i någon trädgård i närheten. Beskriv hur den ser ut. Vilka regler gäller för komposter i er kommun? Sök information på kommunens hemsida. Nyfiken på … Be eleverna ta reda på mera om vattenhyacint, flodhäst, kohäger, fingerborgsblomma och bergsgorilla. Med hjälp av uppslagsverk, internet och faktaböcker går det att få information. De får sammanfatta vad de har kommit fram till i punktform. Vattenhyacint och bergsgorilla hotar och är hotade – hur? Hotade djur Låt eleverna söka på internet för att få fram färska uppgifter om hur hotade djur lever. Be dem försöka att ta reda på varför dessa djur är hotade av människan och redovisa skriftligt. Uppgifter i ett bisamhälle Hur organiserar bina det samhälle som de lever i? Vad lever de av? Hur signalerar bina till varandra om var det finns ”mat” att hämta? Vad händer när bina svärmar och varför svärmar de? Vilka fiender har bina? Vad skulle kunna hända om bina dör ut i ett område? Be eleverna söka svar på frågorna i uppslagsböcker, faktaböcker och på internet. Lite hjälp får de på s. 23 i grundboken. När jag forskade om puckelflugor

Eleverna läser först artikeln om ”Flugor under luppen” på s. 24–25 och får sedan skriva en egen kortare artikel om när de forskade om puckelflugor. Lite fantasi måste till. Ett sätt att skriva kan innebära att eleven tänker sig vara assistent åt Sven-Olof och beskriver vad han gör.

Mer fakta Korsnäbb För korsnäbbarna handlar det om att få tag på näringsrika frön ur kottar från barrträd året om. De kan dra ut på långa vandringsfärder för att få tag på sina kottefrön. Det är inte gott om kottar varje år. Men korsnäbbarna kan också stoppa i sig frön från andra växter och äta en och annan insekt – men det gör de mest om sommaren och i brist på kottefrön. I Sverige är vintern den viktigaste tiden för korsnäbbarna (februari–april). Då lägger de ägg och föder upp sina ungar. Det kan verka konstigt, men det är just då som både gran och tall har kottar som är fulla av näringsrika frön. Och korsnäbbarna har bra verktyg (näbbarna) för att bända upp kottarna. De har också en kraftig tunga som plockar fram fröna. Honan lämnar boet väldigt sällan, eftersom ägg och ungar annars kan frysa ihjäl. Under ruvningstiden kan temperaturen ibland gå ner till 20–30 minusgrader. Även sedan ungarna har lämnat boet matas de en tid. Innan de är fullvuxna har de till en början en rak och kraftig näbb som hos en fink. Sedan korsas övernäbben – en del åt höger, andra åt vänster. Varför det blir så, vet man inte säkert. Men om man ser en gammal gran i skogen som har tappat barken, upptäcker man att en del är vriden åt vänster och en annan åt höger. Om maskar Det finns ungefär 20 olika slags daggmaskar i Sverige. De tillhör en grupp av maskar som kallas ringmaskar. Till den gruppen hör också iglar. Den vanligaste daggmasken som finns ute i naturen är omkring 10 cm lång. Den typ av daggmaskar som brukar finnas i komposter är mindre och rödare till färgen. Daggmaskarna är segmenterade och har muskler som ligger både längs med kroppen och på tvären. De har mun, tarmkanal och analöppning. Blodkärlssystemet är slutet och en del blodkärl kan dras samman och fungera som ett enkelt hjärta. Nervsystemet är förhållandevis välutvecklat. Maskarna andas genom huden och måste därför alltid ha en fuktig hud. Vid kraftiga regn när marken fylls med vatten kryper daggmaskarna upp för att inte drunkna. De kan skilja på ljus och mörker.

34

PULS_BioNaturen_LHL.indd 34

2012-11-08 22.58


PULS_BioNaturen_LHL.indd 35

2012-11-08 22.58


Innehållsförteckning Kopieringsunderlag

Prov

1 Sök i olika källor

Vad är biologi?

2 Naturtyperna som spegelbilder

Den levande planeten

3 Gör en näringsväv

Staden

4 Gör ett kretslopp

Öppna marker

5 Ta reda på mer om en växt

Skogen

6 Näringskedja från savannen

Sötvatten

7 Ta reda på mer om ett djur

Havet

8 Anteckningar från en exkursion i naturen

Bergsområden

9 Mitt lövträd

Polarområden

10 Undersök barr

Öken

11 Ta reda på mer om kryddor!

Allting börjar med solen

12 Hur sött smakar sötvatten? 13 Undersökning av livet i och omkring sötvatten 14 Fenorna hos en fisk 15 Ta reda på mer om ett djur i eller vid havet! 16 Ett underligt stim med fiskar 17 Sortera växter, svampar och djur i rätt grupp 18 Ordfläta Öppna marker 19 Ordfläta Sötvatten

129

PULS_BioNaturen_Kop.indd 129

2012-11-08 22.42


Namn

3

Gör en näringsväv Titta på näringskedjan på sidan 15 i grundboken. Gör sedan en egen näringskedja.

1 Börja med att göra en näringskedja som går nerifrån och upp.

Klipp ut bilderna av åkersork, räv och gräs här intill och klistra in dem på rätt ställe i rutorna på mitten.

2 Gör om strecken mellan rutorna till pilar i näringskedjan. 3 Klistra in bilderna av pärluggla och huggorm i de två rutor som är kvar. Tänk på att det är räven som kan äta huggorm.

4 Gör om de sista tre strecken till pilar. Nu har du gjort en näringsväv!

• Vad visar en näringskedja?

• Vad visar en näringsväv?

Kopieringsunderlag © 2012 Berth Belfrage, Roger Olsson och Natur & Kultur PULS Biologi 4–6 Naturen, Lärarbok ISBN 978-91-27-42133-2

PULS_BioNaturen_Kop.indd 133

133

2012-11-08 22.42


Namn

12

Hur sött smakar sötvatten? Saltvatten smakar salt, men hur sött smakar sötvatten? Nu ska du få testa hur sött vanligt kranvatten kan smaka.

1 Börja med att göra en hypotes. Ringa in det du tror mest på. Kranvatten är:

Mycket sött

Lite sött

Inte sött alls

2 Smaka på lite kranvatten ur ett rent glas eller engångsmugg. a) Ringa in din upplevelse. Kranvatten är:

Mycket sött

Lite sött

Inte sött alls

b) Hur stämde din hypotes med din upplevelse?

3 Nu ska du undersöka om kranvattnet ändrar söt smak med hjälp av några enkla hjälpmedel.

Hur tror du smaken ändras?

Hur blev smaken?

Slicka på citron + en klunk vatten Lite salt på citronen + en klunk vatten Lite äpple utan skal + en klunk vatten Pressa lite citron på äpplet + lite salt + en klunk vatten Lite socker + vatten

a) Ändrades smaken som du trodde?

b) Hur sött smakar kranvatten?

142

Kopieringsunderlag © 2012 Berth Belfrage, Roger Olsson och Natur & Kultur PULS Biologi 4–6 Naturen, Lärarbok ISBN 978-91-27-42133-2

PULS_Biologi_4-6_Naturen_Lararbok_s129-160.indd 142

2012-11-08 23.23


Namn

19

Ordfläta

SÖTVATTEN

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

1 Svart fågel

8 Långsmal fisk

2 Mer än växter och djur i ett område

9 Växer i sjökanten

3 Har fyra vingar

10 Växer grenar på

4 Växt med vita blommor

11 Näringsrik sjö

5 Litet djur som simmar i vattnet

12 Äts av gäddor

6 Vanlig matfisk

13 Trivs i strömmande vatten

7 Skalbagge i vatten Lösenord: Rastplats för tranor

Kopieringsunderlag © 2012 Berth Belfrage, Roger Olsson och Natur & Kultur PULS Biologi 4–6 Naturen, Lärarbok ISBN 978-91-27-42133-2

PULS_BioNaturen_Kop.indd 149

149

2012-11-08 22.42


PROV

Namn

Staden 1 Hur kan det finnas så många djur och växter i städerna? 2 Varför trivs gråsparven bra i städer? 3 a)  Vad är en murruta? b)  Hur lever den?

4 Var finns det mesta av städernas växt- och djurliv? 5 Varför är många av städernas djur nattaktiva? 6 Vilka fördelar har djur av att leva i människans närhet? 7 Varför ser man ibland korpar flyga längs de stora vägarna? 8 Nämn några djur som lever inne i våra hus. 9 Hur har kackerlackan kommit till Sverige? 10 Vad behövs för att försörja en stor stad med mat? 11 Beskriv och förklara a)  Varför trivs tamduvan så bra i städer? b)  Vad vet du om den bruna råttan? c)   På vilket sätt bryter staden naturens kretslopp? d)  Hur kan naturens kretslopp i städerna slutas igen?

152

PULS_BioNaturen_Kop.indd 152

Kopieringsunderlag © 2012 Berth Belfrage, Roger Olsson och Natur & Kultur PULS Biologi 4–6 Naturen, Lärarbok ISBN 978-91-27-42133-2

2012-11-08 22.42


PULS_BioNaturen_Kop.indd 153

2012-11-08 22.42


Lgr 11

I lärarboken till PULS Biologi Naturen finns fakta, tips och kommentarer till grundbokens texter. Lärarboken består av flera olika delar. Den inleds med en beskrivning av hur de olika komponeterna i PULS Biologi 4–6 Naturen är upplagda.

I lärarboken får du: Konkret handledning till grundbokens uppslag. Tips på gemensamma diskussioner och aktivieter. Kopieringsunderlag med blandade aktivieter och uppgifter. Bedömningsunderlag och tabeller kopplade till kunskapskraven i Lgr 11. Stöd i arbetet med ord och begrepp för elever med svenska som andraspråk. Aktuell forskning om läsförståelse och faktatexter.

• • • • • •

PULS Biologi 4–6 Naturen består av följande komponenter: Lgr 11

I arbetsboken till PULS Biologi Naturen finns roliga och omväxlande uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand. Uppgifterna är

GRUNDBOK

Biologi

Arbetsboken PULS Biologi 4–6 Naturen innehåller:

NATUREN

NATUREN

NATUREN

ARBETSBOK

LÄRARBOK

PULS samhällskunskap handlar om hur vi lever tillsammans i skolan och staden – i våra familjer, eller byn där vi bor. Här finns texter om mobbning, skolan, familj och vänner, lagar och regler, arbete och pengar, Här finns också förklarat nyheter och reklam. hur demokratin fungerar Sverige. Boken avslutas i klassen, kommunen och med ett kapitel om vår omvärld, med Norden, Europa texter om och barn i andra delar av världen. I PULS 4–6 ingår

PULS Biologi – Naturen

Vad är biologi? Den levande planeten Staden Öppna marker Skogen Sötvatten Havet Bergsområden Polarområden Öken Allting börjar med solen

Biologi

Biologi

direkt kopplade till grundbokens olika kapitel och hjälper eleverna att träna de förmågor som finns beskrivna i kursplanen.

Biologi

GRUNDBOK

NATUREN

följande grundböcker:

PULS Biologi – Natur, Människan PULS Fysik och kemi PULS Teknik PULS Geografi – Sverige, Norden, Europa PULS Historia

I serien PULS Biologi 4–6 ingår även boken:

PULS Religion PULS Samhällskunskap

PULS Biologi Människan

PULS Historia 4–6

består av följande

komponenter:

Samhälls Samhällskunskap

Geografi SamhällsSamhälls GRUNDBOK

kunskap SVERIGE

LÄRARBOK

Geografi SamhällsSamhälls GRUNDBOK

kunskap SVERIGE

Anna-Lena

Stålnacke

Anna-Lena Stålnacke

Anna-Lena Stålnacke

Grundbok Grundbok med faktatexter, berättelser och fördjupningstexter. Finns även som digitalbok med inläst text.

För mer information

PULS 4-6 Bio Na_cover.indd GRUNDBOK

Biologi

Lärarbok Lärarbok i A4-format som innehåller kopieringsoch bedömningsunderlag.

om PULS se www.nok.se/puls

ISBN 978-91-27-42131-8

9 789127 42 1318 1

Roger Olssson • Berth

NATUREN

Belfrage

2012-04-24 14.54

Belfrage • Roger Olssson Berth

ISBN 978-91-27-42132-5

Roger Olssson • Berth Belfrage

Berth Belfrage • Roger Olsson

För mer information om PULS se www.nok.se/puls

Roger Olssson • Berth Belfrage

9 789127 421325

Grundbok

Arbetsbok

Lärarbok

Grundbok med faktatexter och artiklar. Finns även som digitalbok med inläst text.

Arbetsboken innehåller uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand.

Lärarbok i A4-format som innehåller kopierings- och bedömningsunderlag.

ISBN 978-91-27-42133-2

För mer information om PULS se www.nok.se/puls 9 789127 421332

Biologi Naturen lärarbok omslag.indd 2

2012-11-01 09.29


9789127421332