Varje dag, varje timme och varje minut är skolan och fritidshemmet en del av elevernas resa mot att bli goda läsare. Hur kan vi då på bästa sätt ta vara på den tiden? För det är bara att konstatera – att utveckla sin läsförmåga tar tid.
På fritidshemmet finns stora och unika möjligheter att främja elevers läsning i verkliga och meningsfulla situationer, där elevernas intresse och erfarenheter är med och bygger läsengagemang. Det finns utrymme för läsning som är självvald, anpassad efter elevens tycke och smak, där val av både böcker och miljö kan ha större möjligheter än i skolan. När eleverna får forma sin egen läsning, men också möta läsning i ett fokus på intresse, lust och engagemang, skapas meningsfull läsning som ger eleverna möjlighet att upptäcka känslan av att läsa av egen drivkraft. Fritidshemmet kan ge läsandet variation genom olika typer av läsning, texter och läsmiljöer –både enskilt och tillsammans i en läsande gemenskap.
Läskris
Resultaten är tydliga, barn och unga läser inte i den utsträckning som krävs och läsförmågan sjunker. Det talas om en pågående läskris där gapet mellan de elever som är starka läsare jämfört med de elever som är svaga läsare växer. Gapet är stort mellan de elever som talar svenska i hemmet och de som inte gör det. Resultat visar alltså att läskrisens stora förlorare är elever med utländsk bakgrund. I PIRLS 2021, som rör läsförståelse i fjärde klass, kan vi se mönster med låga resultat hos elever som inte alltid talar svenska i hemmet (Nilsson & Pettersson, 2025).
På fritidshemmet får läsningen möjlighet att ta plats utifrån elevernas olika språk och intressen. Det kan bli starten på läshjulet som rullar vidare i nya upptäckter och ger eleverna kännedom om sig själva som läsare.
En fråga för hela samhället
Läsning förknippas ofta med skolan, vilket kan ge intrycket av att den främst hör hemma i undervisningssammanhang. Skolans timplan räcker dock inte till för att skapa en tillräckligt god läsförmåga för våra elever.
I själva verket är läsning en del av många olika sammanhang i livet –både inom och utanför skolan. Det gör läsningen till en fråga för hela
samhället, vi blir alla viktiga, på olika sätt utifrån våra roller. Vi kan med andra ord tillsammans göra skillnad för kommande läsande generationer, då det finns ett tydligt samband mellan läsförmåga, hur vi mår och känslan av att kunna påverka – att vara en del av samhällslivet.
Läsning – en naturlig del av dagen
Som lärare och fritidspedagog är jag nyfiken på hur läsning kan bli en naturlig och meningsfull del av hela elevens dag – både i skolan och på fritidshemmet. Även om vi arbetar utifrån olika styrdokument i de två verksamheterna, finns möjligheter att stärka läsutvecklingen på flera sätt – om än med olika ingångar och fokus. Fritidshemmet kan som nämnts komplettera skolan med läsning som utgår från elevernas behov och önskemål, utifrån en speciell situation eller ett ”här och nu”. En läsning som skapar engagemang och meningsfullhet, både utifrån elevernas redan befintliga intressen och som utgångspunkt för att väcka nya intressen och upptäckter.
Ett tillsammansarbete
Arbetet med läsning kräver en medvetenhet och ett tillsammansarbete. Precis som Hadar Nordin skriver i sin bok Framgångsrik undervisning i fritidshem (2025), organiseras ofta undervisningen på fritidshemmet på så sätt att flera pedagoger undervisar tillsammans, vilket skiljer sig från skolans upplägg där det ofta är en enskild lärare som har huvudansvar. Därför behövs en gemensam kunskapsbas och en gemensam förståelse för läsning. Diskutera tillsammans – vad kännetecknar läsning på fritidshemmet och vad kännetecknar skolans läsning? Samt vad finns det för likheter och gemensamma nämnare?
I kopieringsunderlag 1 finns ett Venndiagram. Det består av två cirklar som möts på mitten. I den första cirkeln skriver ni det som ni anser kännetecknar läsning på fritidshemmet. I den andra cirkeln det som kännetecknar läsning i skolan och i utrymmet som skapas mellan de gemensamma cirklarna, där skriver ni de gemensamma aspekterna av båda verksamheternas läsning. Diskutera för att få en samsyn om vad läsning är och kan vara på fritidshemmet och varför läsning bör vara en del av er verksamhet.
I boken hänvisar vi till kopieringsunderlag (KU).
Dessa ligger som extramaterial på vår hemsida nok.se.
KU 1
Venndiagram
KU 2a
LÄSVÄG modell
KU 2b
Exempel
LÄSVÄG modell
Bokens upplägg
Den här boken, Vägar till läsengagemang – inspiration och möjligheter, är uppdelad i två delar. Den första delen ger en bakgrund och kunskap om läsning, och den andra delen ger tips och konkreta upplägg för hur läsning kan ta en naturlig och viktig plats på fritidshemmet. En läsning som inte blir tillfällig, utan som byggs in i fritidshemmets rutiner med hjälp av ett medvetet förhållningssätt. Boken vill kort sagt ge underlag till ett läs och språkengagemang som ger eleverna förutsättningar att läsa hela livet, med olika syften.
LÄSVÄG – en modell
För att åstadkomma ett språkutvecklande arbete med läsning i fokus på fritidshemmet, krävs både kännedom om läroplanens innehåll och förståelse för fritidshemmets unika pedagogiska uppdrag. Fritidshemmets styrka ligger i att skapa levande, vardagsnära lärmiljöer där språk och läsning vävs in i aktiviteter, relationer och gemenskap – utan att förlora i pedagogisk kvalitet.
Som stöd i ert arbete med att stärka elevernas läsning på fritidshemmet har jag arbetat fram modellen LÄSVÄG . Modellen är framtagen för att ge stöd i planering, genomförande och uppföljning av arbetet med språk och läsning på ett medvetet och långsiktigt sätt. Den är en hjälp för att kartlägga nuläget, formulera mål, välja metoder och reflektera över ansvar, vardagsrutiner och resultat. Arbetet blir tydligt och systematiskt – men samtidigt flexibelt nog att anpassas efter olika grupper och förutsättningar.
Med små myrsteg framåt
Det finns mycket att göra för elevers läsning. Därför behöver arbete med läsning på fritidshemmet ske över längre tid. Sätt övergripande mål för ett läsår, dela upp målen över läsåret och sätt sedan nya mål för kommande läsår. Det får inte bli för stort så att det inte går att genomföra, utan hitta rimliga mål. Små steg är också en väg till läsengagemang på fritidshemmet.
En viktig utgångspunkt i modellen är att alla elever ska tänkas in – oavsett språkbakgrund, läsförmåga eller behov av stöd. Elever med svenska som andraspråk behöver få möjlighet att utveckla både vardagsspråk och skolspråk i meningsfulla sammanhang. Alla språk som eleverna bär med sig är en tillgång i det språkutvecklande arbetet och ska ges utrymme i verksamheten.
Elever med läs och skrivsvårigheter kan behöva tillgång till alternativa vägar in i läsningen – genom högläsning, bilder, samtal, drama eller digitala verktyg. De kan också behöva tid och meningsfulla sammanhang för att hitta uthållighet och motivation.
Genom att regelbundet involvera eleverna – och låta deras intressen, erfarenheter och språk påverka innehållet – skapas både engagemang och delaktighet. Samtidigt får personalen viktig information som kan användas för att utveckla undervisningen vidare.
Modellen är tänkt att användas som ett stöd i början av varje läsår (eller termin), då arbetslaget tillsammans planerar det språkutvecklande läsarbetet. Det är dock viktigt att målen är rimligt satta utifrån era förutsättningar, det är med andra ord bättre att sätta upp färre mål än flera för att kunna genomföra dem. Målen kan sedan byggas på för varje läsår.
Ett läsår är lång tid och ni kan med fördel stanna upp längs er läsväg för att utvärdera. Se det som en hållplats på er fortsatta väg till läsning på fritidshemmet. I slutet av läsåret, använd era dokument från modellen LÄSVÄG och sammanställ hur det har gått och hur ni ska arbeta vidare.
Del 1
Fritidshemmet som läsande arena
1. Läsning hela dagen
Läsning är ingen isolerad skolaktivitet, den är en nyckel till hela livet. För att utvecklas som läsare behöver eleverna möta varierade texter, ofta och i olika sammanhang och med olika syften. Som vi kan läsa i inledningen så räcker inte alltid den läsning som sker inom skolans timplan för att det ska leda till en tillräckligt god läsförmåga. Därför behöver vi bredda vårt perspektiv och se hur vi alla – utifrån våra olika roller i samhället – kan bidra till att varje elev, utifrån sina unika förutsättningar, får möjlighet att både lära sig läsa, läsa för att lära och utveckla en lust och ett engagemang för läsning.
Barn och unga behöver tidigt komma i kontakt med läsning och berättande för att kunna utveckla sin läsförmåga och läsförståelse och där har vi tillsammans ett viktigt uppdrag – skola, hem och fritidshem. Ska läskrisen brytas och läsning bli en del av barn och ungas hela dag, behövs det många olika insatser. Att växa upp till en läsare kräver helt enkelt att läsning får ta plats i både skolan, fritidshemmet och på fritiden. När vi låter läsning bli en naturlig del av fritidshemmets innehåll ger vi fler barn chansen att bli trygga och aktiva läsare – inte bara i klassrummet, utan i livet.
Olika ingångar
Vi vet att våra elever har olika förutsättningar och villkor för att möta de krav som skolan ställer. De har också olika ingångar och vägar till att lära sig läsa, och olika möjligheter att utveckla läsförmågan som en grund för att känna sig delaktiga i samhället. En delaktighet där de kan känna att de har inflytande över såväl sitt eget som andras liv. Därför går också välmående hand i hand med läsförmåga. Läsning kan ha många olika syften och ingångar, just därför finns det fördelar med att titta på språk och läsning utifrån elevernas hela dag.
SKOLA
FRITIDSHEM
FRITID
Skola
Att läsa och skriva kan ses ur olika perspektiv. I skolan dominerar ofta ett färdighetsperspektiv, det vill säga att lära sig läsa och skriva, läsa för att lära och där de tekniska aspekterna av läsning är i fokus (Damber, 2024). I skolan finns kunskapskrav och betyg att förhålla sig till vilket påverkar verksamhetens utformning. Färdighetsperspektivet och de tekniska aspekterna är en viktig del av läsning, men det är långt ifrån allt. Läsning består av många olika syften och aspekter och våra elever har olika förutsättningar och ingångar med sig när de börjar skolan. Det handlar om mer än att kunna läsa, att avkoda en text, det handlar också om att kunna kommunicera på olika sätt, att tolka men också förstå texter och språk i olika sammanhang. Dessa delar ger möjligheter för elever som av olika anledningar inte har knäckt den alfabetiska koden. Genom bilder, samtal, högläsning och varierade texter ges viktig kunskap för att förstå läsning, lära känna språk med olika syften och strategier för att ta till sig kunskap och ord.
Fritidshem
Enligt läroplanen för fritidshemmet ska eleverna ges ”förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera med språkliga uttryckssätt i olika sammanhang för skilda syften” (Skolverket, 2022). På fritidshemmet erbjuds eleverna fler tillfällen och också olika sätt att möta och utforska läsning. Läsningen kan kopplas till fritidshemmets övriga centrala innehåll, som skapande, natur och samhälle, fysiska aktiviteter och utevistelse. Likaså har leken en betydande roll i utforskande av läsning. Hand i hand med dessa förmågor går läsning att få till som en naturlig del av verksamheten.
14. Läsmiljöer
Att läsa är att öppna en dörr till nya världar – och den dörren behöver stå öppen även på fritidshemmet. En genomtänkt läsmiljö är mer än bara en plats med böcker, det finns även olika texter med olika syften i det som pågår i verksamheten. På fritidshemmet finns unika möjligheter att väcka läslust och läsengagemang genom lekfulla, trygga och tillgängliga miljöer där barn får utforska texter på sina egna villkor. Här kan läsningen få ta plats i vardagen, som en naturlig del av barnens valda aktiviteter och som en viktig del av fritidshemmets kompletterande uppdrag.
Elevinflytandet är en av grunderna i verksamheten med fritids. Varje vecka träffar jag barn på fritids som hjälper mig att utforma miljön i biblioteket.
Vi har målat väggar och arbetat med en stor koja som förskoleklassbarnen önskade sig. Vi skissade och fick fram över femtio skisser. Dessa bearbetades till en skiss, som sedan gjordes klar av slöjdläraren. Han byggde skelettet till kojan, som är i två våningar med ett rum under trappan – precis som barnen ville ha det. Nu har fritids målat den och klätt den med stenar, som också har målats och patinerats. Detta läsår ska vi göra färdigt kojan med regnbågskuddar och stjärnhimlar.
Elisabet Niskakari, bibliotekarie Möllevångsskolan
Läsplatser
På Pippi Långstrumps tid var barnen sakletare, de hittade saker som de utforskade och samlade på. I dag upplever jag att flera i stället är riktigt skickliga platsletare i många sammanhang. De söker grupprum, kojor, hörnor, soffor eller mer avskilda platser. Många gånger har jag varit med och skapat mysiga läsplatser för eleverna, exempelvis med soffor, en sänghimmel och kanske några kuddar. Det som då har slagit mig är att eleverna ofta väljer att göra annat i den miljön, som från min sida är tänkt som en mysig och lugn plats för läsning. Så vid närmare eftertanke kom jag fram till att jag behövde tänka bredare. Elever är olika och behöver få möjlighet till olika miljöer där de kan ta del av text. Jag tog några flyttkartonger som jag och eleverna pyntade. I varje flyttkartong fanns en filt att sitta på, ett par hörselkåpor och en ljusslinga. Med stöd av skolbiblioteket placerade jag böcker i de olika lådorna. Vissa lådor var temalådor, det kunde handla om faktaböcker, roliga historier, serier eller sagor. Lådorna placerades ut på fritidshemmet, i korridorer, samlingsrum och utomhus. Jag kunde snabbt se att flera elever tog lådorna och flyttade ihop dem. De ville sitta tillsammans – det blev ett gemensamt läsande där eleverna hade varandra. Någon elev flyttade läslådan från en tyst hörna i hallen in till det stora gemensamma rummet där det pågick mycket lek och rörelse, men hen satt ändå själv och läste. Där fanns ett behov av att vara nära det andra som pågick i verksamheten. Det var även tydligt att i början när lådorna var nya blev det lite kojor och lek, men det landade ändå till slut i att eleverna satte sig i lådorna för att läsa.
Böckerna som ingång till läsandet
En viktig sak som jag uppmärksammade, som fick mig att tänka bredare kring just läsplatser, var att flera elever inte tycktes vara beroende av just en plats – det var böckerna i sig som blev ingången till läsandet. De kunde ta en bok från en läslåda som var upptagen av en annan elev, sätta sig bredvid lådan och läsa.
När en elev flyttade läslådan från korridoren till ett intilliggande rum föll två böcker till golvet, mitt i korridoren, och glömdes bort. När halva fritidsgruppen kom in från idrotten stannade en elev vid en av böckerna. Hon satte sig på golvet mitt i korridoren och började bläddra. Runt om henne sprang glada och ljudliga elever som skulle in och leka. Hon verkade inte märka att de var där, boken blev hennes fokus.
Del 2
Läsaktiviteter
1. Masked Reader
Vem är det som läser? Kanske har du sett Masked Singer på tv? Ett program där publiken ska lista ut vem som sjunger under en maskotdräkt. Masked Reader är en spännande aktivitet där eleverna i stället får lyssna på en läsare utan att veta vem det är. Det kan vara en inspelad röst, men det kan också vara en utklädd person som läser och sedan får eleverna gissa vem det är som läser. Valet av bok kan vara en ledtråd till vem det är. Exempelvis kan en pedagog som tycker om att laga mat ha valt en kokbok. Det kan också vara en bok av en författare som har samma förnamn som den som läser. Det kan vara både vuxna och barn som är den hemliga läsaren. Detta kan bli en återkommande tradition att längta efter före exempelvis jul eller sommarlov.
En annan variant kan vara en utklädd vuxen som läser på skolgården på morgonen innan skolan börjar, och eleverna får sedan gissa vem det är när de har kommit till klassrummet. Den hemliga läsaren går därefter runt i klassrummen och visar sig samt berättar om val av bok för att inspirera. Här skapar vi läsande förebilder och böckerna kan även vara boktips som finns tillgängliga att låna.
Det går förstås också att bygga ut aktiviteten. Förutom att eleverna ska gissa vem det är som läser, får de även se tre bilder på tre olika böcker. Genom att lyssna och titta på omslagen får de sedan gissa vilken av böckerna den hemliga läsaren läser ur.
Tips – Masked Reader
f Ytterligare en variant av Masked Reader är att sätta upp QR-koder på fritidshemmet, där man även får bilder på olika ledtrådar kopplade till läsaren. Ledtrådarna kan bestå av saker som förknippas med läsaren, exempelvis en golfboll om läsaren spelar golf, ett foto på läsarens sko eller kanske en pensel om läsaren tycker om att måla. f Låt eleverna först skanna koden och lyssna. Därefter får de titta på ledtrådarna och lämna in en lapp med sin gissning. Svaret presenteras senare i veckan.
2. Läs en låttext
Att arbeta med låttexter i undervisningen, både i skola och fritidshem, är ett lättsamt och samtidigt engagerande sätt att utveckla språk, förståelse och kreativitet. Låttexter är ofta korta, men rika på känslor, bildspråk och identitet och därför utmärkta för att arbeta med språk i olika former, estetiska uttryck som bild och drama och samtal om livsfrågor.
Detta är en läsaktivitet som brukar fånga de äldre eleverna som är på mellanstadiets fritidshem, årskurs 3–6. Hos oss delade de gärna med sig av sina låttips och vi samtalade ofta om varför de hade fastnat för vissa låtar. Var det melodin eller texten? Flera elever kunde förklara att de gillade texter som de kunde relatera till, där de gjorde kopplingar till känslor och upplevelser i livet. Två elever valde låten Living Legend av Lana Del Rey, en låt där sångerskan sjunger om någon som är hennes
25. Hela världens läskarneval
Läsning kan förknippas med många känslor. För en del elever kan läsning vara utmanande och kräva mycket. Genom att sätta läsningen i ett sammanhang där eleverna får läsa utifrån sina olika förmågor, men också gemensamt delta i glädjen i och runt läsning, så kan vi få fler elever med oss. Karneval är en färgsprakande fest så varför inte ställa till med en läskarneval? En upplevelse som hyllar läsning och sprider en härlig festkänsla. Vi sänder en signal att läsning är något roligt, meningsfullt och sker i en gemenskap. Här finns också möjlighet att titta på läsning utifrån ett världsperspektiv, sagor från olika delar av världen, med olika språk och innehåll.
Anordna en läskarneval och erbjud olika läsaktiviteter under en bestämd tid, exempelvis en till två veckor. Bjud in eleverna att önska och planera aktiviteter som kan passa. Det kan finnas lässtationer som erbjuder aktiviteter som att binda egna böcker, högläsning och en station med läsning på olika språk (bjud in modersmålslärare eller elevernas viktiga vuxna med fler språk än svenska). De elever som vill kan skriva korta berättelser som ni sedan sätter ihop och skapar en gemensam bok av. Det kan också arrangeras läsplatser med serier, eller finnas en kreativ skaparverkstad där eleverna kan skapa utifrån böcker. Det kan exempelvis vara kollage från Alfonsböckerna eller att sy egna spöket Laban.
Vad gäller just att skapa brukar eleverna uppskatta en maskverkstad där de får skapa masker inspirerade av barnboksfigurer, dessa kan de sedan ha i karnevalståget.
Att baka brukar vara omtyckt. Baka förslagsvis kakor och bakverk från böcker och från olika delar av världen. Skriv gärna ner recepten och varifrån de kommer och sätt upp att läsa bredvid de olika bakverken.
Läs låttexter och lyssna på musiken. Använd AI för att skapa en personlig läskarnevalslåt om ert fritidshem.
Avsluta med ett karnevalståg där eleverna får klä ut sig till bokkaraktärer. Erbjud ansiktsmålning och låt eleverna bära sin favoritbok när ni går i tåget. Bjud in elevernas viktiga vuxna att se ert lässprakande karnevalståg.
Tips – Hela världens
läskarneval
f Anordna bokbord med böcker på olika språk.
f Gör en ”Lässhow” där eleverna kan dramatisera och visa olika delar från böcker.
f Gör vimplar med elevernas favoritböcker eller favoritkaraktärer.
f Låt samtliga vuxna bära med sig en bok som eleverna kan ställa nyfikna frågor om: ”Vad handlar den om?”, ”Varför valde du den?”, ”Vad tycker du är bäst med den?”, ”Kan du läsa ett stycke för mig?”
f Gör ”Fråga boken”, där eleverna kan ställa frågor till varandra om böckerna som de har med sig till fritidshemmet.
f Låt läskarnevalen vara ett tema för fritidshemmens dag.
f Sätt upp en världskarta och markera de länder som ni har läst berättelser ifrån.
Vägar till läsengagemang
Inspiration och möjligheter
Hur kan vi göra läsning till något som känns levande, roligt och viktigt för eleverna på fritidshemmet?
Vägar till läsengagemang – inspiration och möjligheter är en bok för dig som arbetar på fritidshemmet och vill göra läsning till en naturlig del av verksamheten. På fritidshemmet finns stora och unika möjligheter att främja elevers läsning i verkliga situationer, där elevernas erfarenheter är med och bygger läsengagemang.
Boken hjälper dig att skapa breda ingångar till läsning utifrån fritidshemmets uppdrag. Med hjälp av enkla och lekfulla sätt att arbeta kan du ta vara på de rutiner som redan finns under dagen och göra plats för berättelser.
Med hjälp av modellen LÄSVÄG får du stöd i att hitta olika sätt att väcka nyfikenhet, planera, utvärdera och möjliggöra läsglädje. Dina elever får vara med och skapa, lyssna och delta i textsamtal tillsammans.
Vägar till läsengagemang är uppdelad i två delar. Den första delen ger en bakgrund och kunskap om läsning, och den andra delen ger tips och konkreta upplägg för hur läsning kan ta en större plats på fritidshemmet. I den första delen avslutas varje kapitel med Fritidsfunderarna, vilket gör boken till ett praktiskt redskap både för egen utveckling och i kollegiala samtal.
Kim Sjöberg är utbildad lärare med legitimation för grundskolans tidigare år, förskoleklass och med examen som fritidspedagog. I dag arbetar Kim som utvecklingssekreterare på Grundskoleförvaltningen i Malmö Stad med fokus på språk, läsning och skrivande. Kim är även författare till Lärare Gör – Tala, lyssna och samtala samt Lärare Gör – Studieteknik, tillsammans med Caysa Jonassen. Inom fritidshemsutgivningen har Kim författat Drakarna – En lekfull väg till språket och Drakarna – Året runt.
