BENGT-ARNE BENGTSSON
Z-FUTURA Samhällskunskap är utformad för den gymnasiala utbildningen med utgångspunkt från kursplaner 2000
Z-FUTURA A+B
Z-FUTURA Samhällskunskap finns i två olika förpackningar: Kurs A, för kärnämneskursen Kurserna A+B, för i första hand den samhällsvetenskapliga inriktningen på SP
Z-FUTURA Samhällskunskap är ett av flera läromedel i Z-familjen, som dessutom består av:
ZIGMA Z-CLASSIC Z-KONKRET PROJEKTBOKEN Till Z-familjen hör också Z-material Lärarservice på CD. Den innehåller bl a extra texter, arbetsuppgifter, instuderingsfrågor och stordiaunderlag. Instuderingsfrågor finns dessutom på www.liber.se/Zfamiljen.
Best.nr 47-09256-7 Tryck.nr 47-09256-7
Futura A+B omslag.indd 1
Tredje upplagan
BENGT-ARNE BENGTSSON
Z Z
-FUTURA Samhällskunskap Kurserna
A+B
Tredje upplagan
08-05-29 13.36.46
ISBN 978-91-47-09256-7 © 2001 Bengt-Arne Bengtsson, Liber AB REDAKTÖRER Lena Borgström Marie Olsson BILDREDAKTÖR Marie Olsson FRIHANDSTECKNINGAR Thomas Fehrm FORMGIVNING, KARTOR OCH DATORBILDER Bånges Grafiska Form AB
Tredje upplagan 1 REPRO Repro 8 AB, Nacka TRYCK Korotan, Ljubljana, Slovenien 2008
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01, e-post: kundservice.liber@liber.se
i-viii.indd 2
08-05-29 13.53.23
FÖRORD Detta läromedel i samhällskunskap är avsett för gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen. I Z-futura, liksom i övriga Z-böcker, strävar vi efter att vara så klara och välstrukturerade som möjligt. Det är nämligen vår övertygelse att en tydlig helhet är något mer än summan av delarna. Z-futura finns i två olika förpackningar: en lärobok som består av enbart kurs A-stoff en lärobok för kurserna A+B – främst avsedd för den samhällsvetenskapliga inriktningen på SP. Innehållet i Z-futura är sorterat i sex olika block, som finns både i kurs A- och i kurs B-delen. Vart och ett av blocken har sin struktur och sin speciella färg. Vår tanke är att varje block ska utgöra ett sammanhängande studieområde (dvs en delkurs) i respektive kurs. Men i enlighet med kursplanen innebär förstås ett block i kurs B en kunskapsmässig fördjupning eller breddning (eller både-och) i förhållande till motsvarande block i kurs A. (Se mer om kopplingen mellan kurserna i innehållsförteckningen!) I slutet av boken har vi placerat ett speciellt kapitel, ett fristående tillägg. Detta kapitel har nämligen anknytning till flera av blocken, eftersom det handlar om hur Sverige på olika sätt är en del av EU, den Europeiska Unionen. Observera också Z-material Lärarservice! På CD (i stället för pärm) finns det kompletterande undervisningsmaterial: extra texter, arbetsuppgifter, forskningsprojekt m m – allt organiserat efter Z-böckernas blockstruktur! Sist men inte minst vill vi nämna att det finns instuderingsfrågor till samtliga kapitel i Z-futura. Gå in på webbadressen www.liber.se/Zfamiljen. Klicka på Z-futura respektive instuderingsfrågor och ta utskrifter på önskade sidor.
Mycket nöje med läsningen och studierna! Författare och förlag
i-viii.indd 3
08-05-29 13.53.23
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BLOCK
Metod Huvudsyftet med det här blocket är att lyfta fram några arbetsredskap (metoder), vilka brukar vara användbara i ämnet samhällskunskap. Ett annat syfte är att presentera vissa grundläggande begrepp, som har med kunskaper och lärande att göra.
Kurs A
Kurs B
1
Kunskaper om samhället 2
1
Forskningsprocessen – steg för steg 240
2
Analyser av samhällsfrågor 8
2
Källkritik – om ”sanningen” ska fram 250
BLOCK
Kommunikation Blocket handlar på olika sätt om överföring av budskap – från sändare, via vissa medier, till mottagare. Det mest grundläggande har placerats i kurs A, medan det internationella och det lite mer ifrågasättande finns i kurs B.
Kurs A
Kurs B
3
Kommunikation – att överföra budskap 12
3
Massmedier – internationell utblick 258
4
Påverkan – direkt och indirekt 15
4
Massmedierna måste diskuteras 265
5
Massmedier – svensk press, radio och TV samt Internet 22
6
Massmediernas ramar – svenska grundlagar och andra spelregler 35
i-viii.indd 4
08-05-29 13.53.23
BLOCK
Politik I svenskt språkbruk täcker ordet politik in två olika betydelseområden: dels de processer genom vilka ett samhälle styrs, dels de idéer som ligger till grund för processerna. Blocket är strukturerat så att både kurs A och kurs B inleds med idéerna. Men i kurs A dominerar annars det svenska perspektivet och i kurs B det internationella. Kurs B
Kurs A 7
Demokrati – vad är det? 42
5
Politiska ideologier – historisk översikt 270
8
Politiska begrepp och symboler 48
6
Politiska partier – internationell utblick 280
9
Politiska partier i Sverige 52
7
10
Statens maktorgan i den västerländska demokratin 61
Statsskick i den västerländska demokratin: statsorgan för statsorgan 285
8
11
Statsskicket i Sverige 63
Statsskicken i tre västerländska demokratier: USA, Japan och Schweiz 296
12
Kommunerna i Sverige 86
BLOCK
Sociala frågor Detta block inleds med en genomgång av några vanliga sociologiska begrepp. Därefter tar vi upp fyra sociala frågeområden (samhällsfrågor), som alla är omdiskuterade i det svenska samhället. Ett av dessa områden har placerats i kurs A, de övriga i kurs B.
Kurs A 13 Människan är en social varelse 96 14 Det svenska rättssamhället 100
i-viii.indd 5
Kurs B 9
Det svenska välfärdssamhället 320
10
Den svenska invandrings- och flyktingpolitiken 329
11
Den svenska antidrogpolitiken 338
08-05-29 13.53.23
BLOCK
Ekonomi Med utgångspunkt från vissa grundläggande begrepp får vart och ett av de viktigaste ekonomiska sakområdena sitt eget kapitel. Texten i blocket växlar ofta mellan det lilla och det stora, mellan det privata och det samhälleliga. De mest komplexa områdena och sammanhangen återfinns förstås i kurs B.
Kurs A
Kurs B
15
Ekonomi – de grundläggande begreppen 120
12
Konjunkturer 350
16
Bruttonationalprodukten 127
13
Ekonomisk politik 365
17
Den ekonomiska tillväxten 132
14
Beskattning 378
18
Privatekonomiska väsentligheter 148
19
Samhällsekonomiska översiktsbilder 157
20
Konkurrens 161
21
Prisbildning 168
22
Arbete och arbetsmarknad 178
i-viii.indd 6
08-05-29 13.53.23
BLOCK
Internationella relationer Vid vetenskapliga studier av internationella relationer använder man ofta modeller eller andra slags förenklingar av den komplicerade verkligheten. Det vanligaste därvidlag är att man sätter spelet mellan aktörerna på den internationella arenan i centrum för sina studier. Därför är även detta block disponerat och skrivet med utgångspunkt från en sådan modell.
Kurs A
Kurs B
23
Internationell politik och ekonomi – några begrepp i en modell 194
15
Nationella och internationella konflikter – så kan de studeras 388
24
Staterna – de viktigaste aktörerna 201
16
25
FN – aktör för en bättre värld 207
Öst – väst: det kalla kriget och perioden därefter 396
26
EU – aktör för samarbete i Europa 213
17
27
Nord – syd: de rika och de fattiga 235
Mellan öst och väst: svensk neutralitetspolitik 411
18
Nord – nord: världshandeln 420
19
Nord – syd: imperialism och kolonialism 437
20
Nord – syd: helt olika befolkningspyramider 443
21
Inom syd: några olika utvecklingsvägar 449
22
Nord – syd: det svenska biståndet 454
Appendix Kurs B Sverige i Europa och Europa i Sverige 457
i-viii.indd 7
08-05-29 13.53.23
2
KAPITEL KAPITEL
A
Analyser av samhällsfrågor
E
n analys är en noggrann undersökning av en företeelses olika beståndsdelar. I det här kapitlet visas hur man kan gå tillväga när man gör samhällsvetenskapliga analyser.
En analysmodell Tankeschema
Självklart har varje samhällsfråga sina speciella beståndsdelar. Men det blir mycket lättare att genomföra analysen om man utgår från ett tydligt tankeschema – en modell – och arbetar sig framåt, steg för steg. Faktum är att de allra flesta samhällsfenomen kan analyseras med hjälp av denna modell: arbetslösheten, inflationen, en nationell eller en internationell konflikt, en omdiskuterad social fråga etc. Modellen kan också användas vid analyser av massmedierapporter av de mest skilda slag. Här är fyra tänkta tidningsrubriker, som var och en för sig skulle kunna vara utgångspunkt för studier i samhällskunskap: ”Kommunens ekonomi allt sämre”, ”Fotbollshuliganer i bråk efter derbyt”, ”Nio svenskar av tio kräver hårdare straff för våldsbrott”, ”Ny svältkatastrof i Afrikas horn”.
ORSAKER
SITUATION (FENOMEN) (PROBLEM)
Steg 3 Hos • samhället • grupper av människor • enskilda individer
Steg 1
ÅTGÄRDER
KONSEKVENSER (SYMPTOM)
Steg 2 För • samhället • grupper av människor • enskilda individer
(HANDLING)
Steg 4
8
A 001-010.indd 8
Från • samhället • grupper av människor • enskilda individer
08-05-29 14.00.48
Steg för steg i analysen Steg 1
Hur förhöll/förhåller det sig? Vilka fakta är kända? Vad vet man säkert? Det vanliga är att en analys inleds med att man så att säga ringar in den SITUATION, det FENOMEN eller det PROBLEM som är föremål för den noggranna undersökningen. Ibland kan det vara enkelt att gräva fram tämligen säkra fakta (t ex arbetslöshetssiffror). I andra fall får man kanske förlita sig på mer osäkra vittnesuppgifter (t ex om huliganernas bråk).
Steg 2
Vilka var/är/blir följderna? Vad kan resultatet bli för enskilda individer, för olika grupper, för hela Sverige – eller rentav för flera länder? Ett logiskt andra steg i analysen är att försöka uppskatta KONSEKVENSERNA av det fenomen eller den situation man studerar. Visserligen kan det vara svårt att skilja fakta från åsikter redan vid beskrivningen av en företeelse. Men från och med detta steg i analysen måste man räkna med att värderingarna – egna och andras – spelar in.
Steg 3
Varför var/är/blir det så? Vilka förklaringar kan tänkas? Ett tredje steg kan alltså handla om att undersöka ORSAKER av olika slag. Sådana bedömningar skiftar dock alltid från person till person. När man kommit så här långt i analysen är det därför både ofrånkomligt och naturligt att åsikt möter åsikt.
Steg 4
Vad bör göras? Hur kan man som enskild individ agera? Hur ska samhället handla? Om den studerade situationen uppfattas som ett PROBLEM är det naturligt att man vill föreslå ÅTGÄRDER och kanske t o m göra något själv. Åtminstone i teorin kan åtgärder vidtas både för att påverka orsakerna till problemet och för att minska dess negativa konsekvenser (symptomen). Det behöver väl knappast sägas att olika uppfattningar om orsakerna också leder till delade meningar om lämpliga åtgärder.
Till sist: växelverkan När man ägnar sig åt att analysera och diskutera samhällsfrågor är det naturligtvis aldrig förbjudet att ta ett steg bakåt. Ibland kan det faktiskt vara nödvändigt med sådan växelverkan för att komma vidare. Det viktiga är att man alltid vet var man befinner sig, vilket steg man ägnar sig åt.
9
A 001-010.indd 9
08-05-29 14.00.48
7T
KAPITEL KAPITEL
A
Demokrati – vad är det? ill de eviga politiska tvisteämnena hör dessa: Hur utöva makt och hur fatta beslut i ett samhälle? Och svaren varierar verkligen. Olika människor har olika åsikter. Olika idériktningar innehåller olika mål och medel. I olika tider och i olika länder ser man på olika sätt på dessa frågor. De flesta i vår del av världen är väl numera överens om att makten ska utgå från folket, att majoriteten ska bestämma. Det är också det synsättet som ligger bakom demokratin.
Demokrati – folkviljan avgör! Demokrati = folkstyre
Liksom ordet politik kommer demokrati från grekiskan. Det är sammansatt av ”demos” (folk) och ”kratein” (styrelse, makt) och kan alltså översättas med folkstyre. Innebörden är att folket ska orsaka besluten; folkviljan är med andra ord den avgörande maktfaktorn.
Diktatur = envälde
Motsatsen, diktatur, betyder ungefär envälde. Makten utövas av en eller några få, som ofta nått sina positioner med våld. Ledaren/ledarna kan bestämma och driva igenom sin vilja utan att ta reda på vad folket tycker. Man brukar hävda att demokratin föddes för omkring 2 400 år sedan i det grekiska Aten. Eftersom Aten inte var någon stor stad, mätt med nutida mått, var det möjligt att samla alla fria män på en plats. Där kunde de föra fram och diskutera gemensamma angelägenheter. Om de inte var överens i en viss fråga, så anordnades omröstning. Det förslag som fick flest röster segrade. Atens demokrati var dock långt ifrån fullständig. Kvinnorna fick inte delta. Dessutom var alla slavar uteslutna. I själva verket var slaveriet en förutsättning för att eliten – de fria männen – skulle kunna ägna sin tid åt att diskutera, vara med i omröstningar och regera. Av Atens befolkning var det alltså bara en minoritet som hade rätt att medverka i beslutsfattandet. Och den moderna demokratins grundidé är ju att alla (vuxna) människor ska vara fria och lika i röstvärde – det är folkflertalets, majoritetens, vilja som ska gälla.
42
A 041-094.indd 42
Efter det begränsade grekiska folkstyret skulle det dröja flera tusen år innan demokratikrav på nytt fördes fram. Den franska revolutionen, vid 1700-talets slut, blev nästa stora steg framåt för demokratin. Då krävde nya och växande samhällsklasser att få del av makten.
08-05-29 14.38.17
Klassisk bebyggelse i modern belysning! Som framgår av texten på föregående sida kan man säkert, i ljuset av vår tids värderingar, diskutera hur ”demokratiskt” det antika Aten egentligen var. Men den gamla stadskärnan Akropolis har onekligen ett starkt symbolvärde för alla demokratiskt sinnade människor. Och byggnadernas skönhet är det svårt att bortse ifrån.
Demokrati – ideal, etikett eller honnörsord? I vårt samhälle är demokrati ett ord som man ofta träffar på. Det förekommer numera i många sammanhang och med skiftande innebörd.
Demokrati kan användas för att beskriva ett ideal att sträva efter – en perfekt beslutsform, som egentligen bara är möjlig i teorin. Det innebär att alla berörda människor alltid deltar i direkta beslutande omröstningar (direkt demokrati) i alla frågor. I praktiken går det ju inte till på det viset (om man undantar s k stormöten och folkomröstningar). Vi förlitar oss i stället på valda representanter (indirekt demokrati) som beslutar åt oss i riksdagen, kommunfullmäktige, föreningsstyrelser osv.
Ibland används demokrati för att beteckna ett politiskt system med speciella egenskaper. Man sätter med andra ord demokrati som en etikett på styrelsesättet och beslutsformerna, på statsskicket, i vissa likartade länder.
Eftersom demokrati uppfattas som något positivt bland de flesta av oss, används det som ett honnörsord. Makthavarna i de flesta av världens länder vill idag kalla sig ”demokratiska”, oavsett det verkliga statsskicket.
Direkt demokrati
Indirekt (representativ) demokrati
Politiskt system = styrelsesätt = statsskick
43
A 041-094.indd 43
08-05-29 14.38.18
FAKTA RUTA
Västerländskt demokratiska länder Då och då talas och skrivs det, lite slarvigt, om vissa stater som ”de demokratiska länderna”. En person som uttrycker sig så menar, underförstått, att det går att sätta klara stämplar – ”demokratisk” eller”icke-demokratisk” – på jordens alla länder. Men så enkel är inte verkligheten. Vad som ska (och inte ska) känneteckna ett demokratiskt land råder det delade meningar om. Det finns inga exakta definitioner, som alla accepterar. Demokrati är med andra ord ett relativt begrepp. Om man ändå ska göra någon slags sortering av länder efter deras statsskick, så finns det bättre metoder. En sådan är att den som gör sorteringen bestämmer att endast det land som uppfyller vissa givna krav ges stämpeln ”demokratiskt”. I fortsättningen kommer vi att använda beteckningen ”västerländskt demokratiska” på länder som klarar alla krav i nedanstående lista: Tros-, åsikts-, yttrande-, mötes- och pressfrihet Allmän och lika rösträtt i fria, hemliga och regelbundna val till en folkrepresentation (riksdag) Flerpartisystem med frihet att bilda nya partier Majoritetsprincip i någon form, vid val och riksdagsomröstningar Rättssäkerhet. Det betyder inte att alla stater som inte uppfyller dessa krav skulle vara diktaturer. Och det betyder inte att alla västerländska demokratier skulle vara likadana. Man kan inte heller dra slutsatsen att de västerländska demokratierna skulle vara helt igenom ”goda” och utan brister. Fotnot: Majoritet betyder ”övervägande antal”. Motsatsen är förstås minoritet. Vid röstning kan olika majoritetsslag förekomma, eller krävas som regler för beslut: Absolut majoritet – ett förslag får mer än hälften av rösterna. Relativ majoritet – ett förslag får de flesta rösterna, men mindre än hälften. Kvalificerad majoritet är en på något sätt förstärkt majoritet, t-ex två tredjedelar eller tre fjärdedelar av rösterna.
Den västerländska demokratin – inte enbart en beslutsmetod? Som framgår av Faktarutan har de västerländska demokratierna – till vilka Sverige hör – en rad kännetecken:
Det ska vara tillåtet för varje individ att tro, tycka, säga och skriva vad hon vill, inte bara i politiska frågor. Den västerländska demokratin är med andra ord tolerant och debatten allsidig. Att olika åsikter får spridas i tidningar, böcker, radio och TV – liksom på allmänna möten – är faktiskt en förutsättning för att människor ska inse vilka politiska alternativ det finns att välja mellan.
44
A 041-094.indd 44
08-05-29 14.38.19
27
KAPITELK A P I T E L
A
Nord – syd: de rika och de fattiga
E
n tredjedel av jordens befolkning förbrukar 80 % av resurserna, medan två tredjedelar får nöja sig med återstående 20 %. I Sverige (på det norra halvklotet) är BNP per invånare många gånger större än vad den är i exempelvis Uganda (på det södra halvklotet).
Människorna på vårt klot lever alltså under mycket olika villkor. Det är den röda tråden i detta korta kapitel, som hämtat sin rubrik från det faktum att människorna i norr har en mycket högre materiell standard än vad de har i söder.
Klassificeringar och sorteringar av länder ... I-länder och u-länder
I tidigare kapitel har vi kommit i kontakt med sorteringar av jordens stater i nord–syd samt första, andra och tredje världen. Här ska vi i korthet ta upp ytterligare en indelning: den i u-länder och i-länder. Ett i-land är förstås ett industrialiserat land. Men vad betyder egentligen bokstaven ”u” i u-land? Förr brukade man tala om underutvecklade (efterblivna) länder. Men i det ordet ligger, menar många, en negativ värdering. Numera används därför oftast begreppet utvecklingsländer – dvs länder som påbörjat en viss ekonomisk utveckling men som inte nått i-landsstandard. En tredje möjlighet är att betrakta u-länderna som utsugna länder. Om man ser de internationella relationerna genom sådana glasögon beror u-ländernas fattigdom på att de är ekonomiskt utsugna av i-länderna.
... innebär alltid förenklingar Sverige är ett i-land och Uganda är ett u-land. Därom råder ingen tvekan. Men hur är det med exempelvis Brasilien eller Albanien? Vilka etiketter ska man klistra på dem? 235
A 193-238.indd 235
08-05-29 15.31.34
Begreppen är relativa
Svaret är inte givet. Gränsdragningen mellan u-land och i-land är inte absolut. Begreppen är med andra ord relativa. I de flesta fall brukar man låta siffror om BNP per capita vara det avgörande. Enligt FN:s statistik är sammantaget långt mer än hundra stater, dvs en klar majoritet, att betrakta som u-länder. Och av jordens befolkning lever omkring två tredjedelar i u-länder. Det innebär inte att alla u-landsinvånare är fattiga eller att alla i-landsinvånare har en god levnadsstandard. Det innebär inte heller att u-länderna är likadana. Rubriken för det här kapitlet är alltså en grovt förenklad bild av verkligheten.
NIC-länder
LDC-länder
För det första är skillnaderna mellan olika u-länder mycket stora. Somliga NIC-länder (Newly Industrialized Countries) har en snabb ekonomisk tillväxt. Hit hör bl a Thailand och Singapore. Samtidigt är 40 av de allra fattigaste staterna minst lika fattiga som de var för tio år sedan. Flertalet av dessa LDC-länder (Least Developed Countries) ligger i Afrika, men några asiatiska länder och Haiti räknas också till den här kategorin.
Det “typiska” u-landet exporterar ofta jordbruksvaror. Men under de senaste årtiondena har flertalet jordbruksvaror haft en mycket sämre prisutveckling på världsmarknaden än vad industrivaror haft. Ett u-land som tidigare behövde exportera 5 ton av en viss jordbruksvara – t ex bananer – för att kunna importera en viss maskin måste därför idag exportera kanske 15 ton för att kunna köpa en liknande maskin. Med andra ord har de fattiga ländernas terms of trade försämrats gentemot de rika länderna.
236
A 193-238.indd 236
08-05-29 15.31.35
12
KAPITEL K A P I T E L
B
Konjunkturer
G
enom ekonomisk tillväxt skapas förutsättningar för förbättrad välfärd – i Sverige liksom i andra länder. Men ingenstans i världen ökar bruttonationalprodukten i jämn och behaglig fart. De goda tiderna avlöses av nedgångar och mer eller mindre besvärliga kriser. BNP rör på sig – över tiden – som om den åkte berg- och dalbana. I det här kapitlet ska vi därför ägna oss åt samhällsekonomins vågrörelser. Först ska vi se vad som egentligen kännetecknar de goda respektive de dåliga tiderna. Sedan ska vi försöka förklara varför det alltid svänger om tillväxten. Men denna helhet har för översiktens skull grupperats i tre delar: LÄGESBESKRIVNINGAR PENNINGVÄRDET FÖRÄNDRINGARNA
LÄGESBESKRIVNINGAR Goda och dåliga tider Sverige är alltså ett land med stark ekonomi, även om tillväxten inte längre är lika bra som tidigare. Utvecklingen av BNP har dock skett i ett växlande tempo. Alla länder genomgår perioder med snabbare och med långsammare tillväxt, ibland med tillbakagång. Som framgår av figuren nedan är ryckigheten mindre i vår tid än i början på seklet. Hög- och lågkonjunkturer
Konjunkturcykel
När den ekonomiska utvecklingen är god talar man om högkonjunktur, i det motsatta fallet om lågkonjunktur. Förändringarna i ett lands produktion (BNP) brukar, som nämnts, ske på ett sätt som påminner om en berg- och dalbana. Tidsperioden mellan två lågkonjunkturer (eller två högkonjunkturer) kallas för konjunkturcykel (cyklisk = regelbundet återkommande). En sådan kan vara olika lång tid. Historiskt sett har det ofta handlat om mellan tre och sju år.
350
B 349-386.indd 350
08-05-29 16.15.59
Årsvisa förändringar av Sveriges BNP (i fasta priser) Förändring, procent 15
10
5
0
1910
1920
1930
1940
1950
1960
1970
1980
1990
2000
År
–5
–10
–15
Konjunkturutveckling (i förenklad bild) BNP
Högkonjunktur
tiga ngsik Den lå ngen li k utvec
Konjunkturuppgång Konjunkturnedgång
Lågkonjunktur Tid Konjunkturcykel
Depression
Recession
Den hittills värsta lågkonjunkturen under de senaste 100 åren (den började i USA 1929) spred sig över praktiskt taget hela världen och varade i flera år. När konjunkturen sjunker så djupt som då talar man om ekonomisk depression. De nedgångar i konjunkturen som numera förekommer är av lindrigare slag och kallas recessioner. Men 1990-talets svenska lågkonjunktur innebär ändå ett trist rekord. För första gången under hela århundradet tvingades vi notera sjunkande BNP tre år i rad: 1991, 1992 och 1993. 351
B 349-386.indd 351
08-05-29 16.15.59
Den hittills värsta internationella lågkonjunkturen i “modern” historia utlöstes och förstärktes av att den amerikanska aktiebörsen kraschade hösten 1929. Fotot från Wall Street i New York är taget den 24 oktober 1929, dvs “den svarta torsdagen”, då “alla” småsparare började sälja i panik. Industriaktiernas värdeindex halverades på två månader. Även i vår tids globaliserade verklighet tvingas aktieägare leva med stora värdesvängningar. Men till skillnad från 1929 får börsrasen numera betydligt mindre effekter på samhällsekonomierna. Som exempel kan nämnas den amerikanska Nasdaq-börsen år 2000. Det året – dvs mot senare delen av en högkonjunktur – sjönk aktiernas värdeindex med över 50 % (om man jämför årshögsta med årslägsta), utan att raset följdes av någon depression. Däremot förebådade det den lågkonjunktur som drabbade världsekonomin 2001 och som varade i flera år.
352
B 349-386.indd 352
08-05-29 16.15.59
I i-landet Japan är myndigheternas problem det omvända. En japansk kvinna föder i medeltal färre än 1,5 barn. Och för att befolkningen inte ska minska krävs 2,1 barn i genomsnitt per kvinna, enligt en demografisk tumregel. Med nuvarande utveckling skulle antalet japaner minska från 125 till 85 miljoner på hundra år.
I Japan försöker man stimulera nativiteten
Om den inte motverkas av invandring skulle en sådan utveckling kunna bli ekonomiskt förödande bl a genom brist på arbetskraft och ökade utgifter för att ta hand om alla gamla. Under det senaste årtiondet har japanska regeringar därför infört höjda barnbidrag, ökat statligt stöd till daghem, ett års betald ledighet för nyblivna mammor och en rad andra åtgärder för att stimulera nativiteten.
Den demografiska modellen – fyra faser Kina och Japan brottas alltså med helt skilda befolkningsproblem. Eller som en expert i ämnet kanske skulle uttrycka saken: De två länderna har nått olika faser i den demografiska modellen. Vid statistiska studier har forskarna nämligen kommit fram till att befolkningsutvecklingen i ett land ofta följer ett visst mönster, sett över en längre tidsperiod. Det gör det möjligt att teckna en allmän och översiktlig bild – en modell – av hur olika länders befolkningssammansättning förändras i takt med samhällsutvecklingen, från outvecklat jordbruksland till modern industristat. De demografiska utvecklingsfaserna Nativitet och moralitet
Hög nativitet
Fortsatt hög nativitet
Liten tillväxt
Ökande tillväxt
ar kt
kt
nk
de
iv
t
an
na
sju
de an
ar
nk
St
s ju
Hög mortalitet
St
mo
rt a
Minskande tillväxt
li t e t
Fortsatt sjunkande mortalitet
it e
t
Låg nativitet Liten tillväxt
Låg mortalitet
År 1750
Fas I
1850
Fas II
1950
Fas III
Fas IV
Diagrammet visar – kraftigt förenklat – utvecklingen i ett västerländskt i-land av Sveriges typ. Mindre svängningar har rensats bort. Dessutom bör noteras att tiden från fas till fas varierar mellan olika länder.
445
B 387-456.indd 445
08-05-30 07.40.05
Fas I: ingen eller liten befolkningstillväxt Fas II: ökande befolkningstillväxt
I utgångsläget, det outvecklade jordbrukssamhället, är nativiteten hög. Många barn betyder ju arbetskraft i jordbruket. Men bristande hygien och dåliga medicinska kunskaper gör att även mortaliteten är omfattande. I den andra fasen är nativiteten fortfarande hög. Dock sjunker mortaliteten kraftigt. För Sveriges del inträffade dessa förändringar efter de första årtiondena av 1800-talet. Framför allt lyckades man få ner spädbarnsdödligheten, bl a genom nya kunskaper om hur sjukdomar skulle bekämpas och genom förbättrade kost- och hygienförhållanden.
Fas III: minskande befolkningstillväxt
I den tredje fasen fortsätter mortaliteten att sjunka. Men här är även nativiteten i avtagande. Övergången i vårt land skedde under 1800-talets senare del och var en följd av den industriella revolutionen och urbaniseringen. I städer och tätorter hade den växande arbetarklassen inte någon ekonomisk ”nytta” av stora barnkullar. Tillsammans med trångboddheten var detta förhållande ett starkt motiv för många att skaffa färre barn.
Fas IV: ingen eller liten befolkningstillväxt
I den fjärde fasen, det högt utvecklade industrisamhället, ligger både nativitet och mortalitet på en låg nivå. Så har det varit hos oss sedan 1900-talets mitt.
Befolkningspyramider – tre varianter
Fas V: befolkningsminskning
Det intressanta med den demografiska modellen är alltså att den visar sambandet mellan ekonomisk utveckling å ena sidan och nativitet och mortalitet å den andra. Vad som är orsak och vad som är verkan är dock inte självklart: Utan tvekan är befolkningsförändringar till betydande del en följd av utvecklingsnivån i ekonomin – men det omvända förhållandet gäller också. 씰 De fattigaste länderna i Afrika, där man verkligen kan tala om en befolkingsexplosion, befinner sig i modellens andra fas. Hur spridningen av immunbristsjukdomen aids kommer att påverka den framtida mortaliteten kan ingen exakt bedöma idag. Man vet däremot säkert att andelen hiv-smittade är mycket större i Afrika (söder om Sahara) än någon annanstans på jorden. 씰 Folkrika stater som Indien, Thailand, Sri Lanka, Brasilien, Mexico och Turkiet måste nog placeras på olika ställen i den tredje fasen. Flertalet av NIC-länderna är redan i den fjärde. Detsamma gäller snart också Kina, som enligt färska FN-siffror kommit så långt ner i födelsetal som till 1,8 barn i genomsnitt per kvinna. 씰 Flera av de rika postindustriella staterna riskerar att genom kraftigt sjunkande nativitet gå mot en betydande minskning av sin folkmängd. Italien redovisar de allra lägsta nativitetssiffrorna: 1,2 barn i genomsnitt per kvinna. Så den demografiska modellen måste kompletteras med en femte fas.
446
B 387-456.indd 446
08-05-30 07.40.05
I Afrika, söder om Sahara, är aids ett gigantiskt folkhälsoproblem. Tyvärr är det också vanligt att de politiska makthavarna försöker sopa problemet under mattan. Men den ugandiska kvinnan på bilden vägrar tiga om sin sjukdom. I byarna spelar hon “buskis” om aids och lockar fram många igenkännande skrattsalvor.
447
B 387-456.indd 447
08-05-30 07.40.06
APPENDIX
Sverige i Europa och Europa i Sverige
D
et här kapitlet är ett fristående tillägg, ett s k appendix. Vi har placerat det i slutet av boken, eftersom det bygger på innehållet i flera av blocken i Z-futura: såväl block Politik som block Internationella relationer och block Sociala frågor. Syftet med detta speciella kapitel är att beskriva hur Sverige, som medlem av den Europeiska Unionen, påverkas av beslut som fattas av helt andra institutioner än vårt lands gamla ”hemvävda” statliga och kommunala maktorgan.
Sverige: från tre politiska nivåer till fyra I bokens inledande kapitel, block Metod, visar vi hur begreppet samhälle kan användas för att beteckna skilda storheter: närsamhället, kommunen, staten och världssamhället. Några grundläggande kapitel i block Politik handlar om: politikens maktorgan i den västerländska demokratin den svenska statens maktorgan – främst riksdagen och regeringen (med sin ”förlängda arm”) de svenska kommunernas och landstingens maktorgan. Från ”hemvävd” …
Av block Politik framgår också att Sverige, vad gäller den politiska demokratin, sedan länge styrs och administreras på tre nivåer: den lokala nivån – nästan 300 kommuner den regionala nivån – som har både en kommunal del (landstingen) och en statlig del (med länsstyrelserna och en svåröverskådlig ”regional röra”) den centrala (landsomfattande) nivån.
457
B 457-473.indd 457
08-05-30 07.51.50
… till ”invävd”
Figuren nedan ska ses som en schematisk översikt över det svenska statsskicket, så som det beskrivs i block Politik. Men vi har, som synes, byggt på med en nivå och en kolumn. Detta kapitel ska nämligen handla om interaktionen (samspelet) mellan Sverige och den Europeiska Unionen, EU. Det vi vill visa är hur svensk politik blivit allt mer europeiserad, dvs invävd i ett omfattande europeiskt nätverk.
Det svenska statsskicket i princip Nivå
Kommunerna
Landstingen
Svenska staten
Europeiska Unionen
Europeisk Nivå
EU:s ministerråd EUtoppmöte
STYR
”FÖRLÄNGD
AR
UTSER STYR
Riksdag
Regional Nivå
”
EU-parla mentet
Länsstyrelser mm
”FÖRLÄNGD ARM”
UTSER
Landstingsfullmäktige
M
EG-domstolen
”FÖRLÄNGD ARM”
(Landsomfattande) Central Nivå
Regering
Landstingsstyrelse
EUkommissionen
UTSER
Kommunfullmäktige
VÄLJER F O L K E T
”FÖRLÄNGD ARM”
Lokal Nivå
Kommunstyrelse
VÄLJER F O L K E T
VÄLJER F O L K E T
VÄLJER F O L K E T
Styrning och verksamhet
458
B 457-473.indd 458
08-05-30 07.51.50
BILDLEVERANTÖRER 3 6 13 16 20 28 33 37 43 46 49 50 59 66 68 70 73 87 89 93 97 99 103 109 111 115 123 128 133 136 139 144 146 149 152 162 169 174 179 180 184 191 196 200 204 211 217 222 223 227
Lars Epstein/Scanpix Max Nash/AP/Scanpix Bengt Dobrin/Scanpix Fredrik Funck/Scanpix ICA Hasse Fridén/Scanpix Lars Pehrson/Scanpix Ragnar Andersson Martin Parr/IBL Gunnar Ask/Scanpix Scanpix Stephen Shaver/AFP/Scanpix Nils Petter Nilsson/Scanpix Henrik Montgomery/Scanpix Dan Hansson/Scanpix FredrikSandberg/Scanpix Janerik Henriksson/Scanpix IBL Susanne Sandström/Scanpix Fredrik Funck/Scanpix Lars Epstein/Scanpix Måns Hultgren Fredrik Funck/Scanpix Per-Olof Sännås/Scanpx Michael Ljungström/Scanpix Eduardo Valenzuela/Scanpix Greg Baker/AP/Scanpix Mario Tama/EPA/Scanpix IBL Marie Ullnert/Scanpix Peter Yates/SABA/Scanpix Lennart Nygren/Scanpix Jens Astrup/EPA/Scanpix Magnus Bergström/Scanpix Tommy Svensson/Scanpix Stefan Jerrevång/Scanpix Mikael Ljungström/Scanpix Ingvar Karmhed/Scanpix Ingvar Andersson/Scanpix Bertil Ericson/Scanpix Mark Earthy/Scanpix Micke Fransson/Scanpix Carmen Taylor/AP/Scanpix Karl Sandels/IBL Örjan Björkdahl/Scanpix Stan Honda/AFP/Scanpix Jeppe Wikström/Scanpix Sebastien Dufour/Gamma/IBL Bertil Ericson/Scanpix Gerard Cerles/AFP/Scanpix
236 243 246 251 259 263 271 276 283 286 291 293 297 299 302 305 309 310 315 316 322 323 331 336 339 352 361 370 372 383 390 392 397 400 404 407 415 417 418 422 425 427 431 441 447 451 455 460 470
Erich Stering/Scanpix Anette Nantell/Scanpix Stefan Hyttfors/Scanpix Anette Nantell/Scanpix Rhee Dong-Min/Reuters/Scanpix Rosie Hallam/Scanpix Hulton Archive/Getty Images Scanpix Jose Manuel Ribeiro/Scanpix Rex/IBL Eric Vandeville/Gamma/IBL Anna Littorin/Scanpix NASA Ron Sachs/Corbis/Scanpix Jonathan Elder/IBL Charles Krupa/AP/Scanpix Sankei Shimbun/AP/Scanpix Jack Mikrut/Scanpix Peter Adams Alain Morvan/IBL Griffiths/Magnum/IBL Scanpix Björn Lundberg/Scanpix Jonas Lindkvist/Scanpix Anders Wiklund/Scanpix MPI/Hulton Archive/Getty Images Pelle Ericsson/Scanpix Björn Larsson Ask/Scanpix Nils Petter Nilsson/Scanpix Lennart Rehnman/Scanpix J. Scott Applewhite/AP/Scanpix Manuel de Almeida/Scanpix Picture Post/Hulton Archive/Getty Images Patrick Piel/IBL Halstead/Liaison/IBL Karin Cooper/IBL Peter Hoelstad/Scanpix ©Hallabaloo SAAB Aircraft/Scanpix Sven-Erik Sjöberg/Scanpix Peterson/Liaison/IBL Maria Stegler/Scanpix Thierry Falise/Gamma/IBL Springer/Liaison/IBL Sven-Erik Sjöberg/Scanpix Dario Lopez-Mills/AP/Scanpix Kerstin Carlsson/Scanpix Philippe Huguen/AFP/Scanpix Lars Pehrson/SvD/Scanpix
488
B Block 474-488 Register.indd B488
08-05-30 07.59.40
BENGT-ARNE BENGTSSON
Z-FUTURA Samhällskunskap är utformad för den gymnasiala utbildningen med utgångspunkt från kursplaner 2000
Z-FUTURA A+B
Z-FUTURA Samhällskunskap finns i två olika förpackningar: Kurs A, för kärnämneskursen Kurserna A+B, för i första hand den samhällsvetenskapliga inriktningen på SP
Z-FUTURA Samhällskunskap är ett av flera läromedel i Z-familjen, som dessutom består av:
ZIGMA Z-CLASSIC Z-KONKRET PROJEKTBOKEN Till Z-familjen hör också Z-material Lärarservice på CD. Den innehåller bl a extra texter, arbetsuppgifter, instuderingsfrågor och stordiaunderlag. Instuderingsfrågor finns dessutom på www.liber.se/Zfamiljen.
Best.nr 47-09256-7 Tryck.nr 47-09256-7
Futura A+B omslag.indd 1
Tredje upplagan
BENGT-ARNE BENGTSSON
Z Z
-FUTURA Samhällskunskap Kurserna
A+B
Tredje upplagan
08-05-29 13.36.46