9789151110592

ARKAD

Återberättade klassiker

Läsförståelse och litteraturhistoria

Magnus Johansson

förlorar sin bästa vän i ett krig. En pojke blir kriminell fast han inte vill. Två personer blir förälskade i varandra fast de inte får. En person vaknar – och har förvandlas till en insekt. En forskare skapar en människa av likdelar. En ung kvinna vägrar låta omgivningen bestämma hur hon ska leva. Någon vill hämnas sin mördade far. Någon drömmer om att bli hjälte.

Det där är några exempel på innehållet i det som kallas klassiker – det vill säga berättelser som funnits länge och som många tycker är bra. I den här boken får ni läsa 24 sådana klassiker, i versioner som skrivits just för er.

Varför ska ni göra det? Jo:

• Det är spännande, intressanta, roliga och ibland otäcka historier som ni kan lära er mycket av – till exempel att det alltid finns människor som tänker och känner som ni.

• Vuxna runt om i världen känner till de här berättelserna och personerna – och vi vill att ni också ska göra det.

• När ni läser texterna och arbetar med uppgifterna tränar ni läsförståelse och fyller på era ordförråd.

• Ni får kunskaper om litteraturens historia.

Antiken

Tiden mellan cirka år 800 f.Kr. och cirka 500 e.Kr. kallas i västerländsk historia för antiken. Ordet antik betyder ”gammal” och används i många sammanhang – antikviteter är till exempel gamla föremål.

Tiden

Det Europa vi känner idag föddes i Grekland under den här tiden. En viktig orsak till att det startade just där var handeln. Folk från andra länder kom till Grekland för att köpa och sälja saker och grekerna själva for iväg och skaffade sig kolonier, det vill säga gjorde andra områden runt Medelhavet till sina. Mötena med andra kulturer gav idéer och inspiration.

Grekland bestod av många självstyrande städer, så kallade stadsstater. Grekerna talade samma språk och såg sig därför själva som en gemensam grupp, men det var vanligt med krig mellan stadsstaterna. När grekerna hotades av fiender utifrån höll de dock oftast ihop. En slags demokrati infördes i Aten, men det var bara fria män som hade rösträtt.

Vetenskapen blomstrade och gav svar på frågor om hur världen fungerar. Men religionen var också viktig.

Bland det värsta människan kunde göra var att drabbas av hybris, det vill säga tro att man var lika bra som gudarna.

ligger i nuvarande Turkiet). Orsaken till kriget är att grekerna vill hämnas. Den trojanske prinsen Paris har nämligen rövat bort Helena, drottningen av Sparta. Striden står till slut mellan de bägge sidornas främsta krigare: greken Akilles och trojanen Hektor. Akilles vägrar först delta, men när hans kusin klär ut sig till Akilles och dödas av Hektor, då blir Akilles rasande …

är en fortsättning på Iliaden. En av grekerna seglar hem från kriget. Han heter Odysseus och är kung på ön Ithaka. Odysseus har varit kaxig och havsguden Poseidon har därför straffat honom genom att låta hans skepp komma vilse. Odysseus råkar ut för många obehagliga äventyr – han hamnar till exempel hos enögda jättar och hos en trollkvinna som förvandlar hans besättningsmän till grisar. Efter tio år kommer han till sist hem, men där väntar nya strider.

Berättandet

Mycket få människor var läskunniga under antiken. De mötte istället litteraturen som teaterpjäser och som upplästa dikter och historier från kringresande yrkesberättare.

Två sådana historier tillhör världens mest kända: Iliaden och Odysséen. Den som fått äran att stå som författare är Homeros. Vissa säger att han var blind, andra menar att han aldrig funnits. Men historierna finns. De är skrivna på vers, det vill säga de följer en viss bunden rytm. Det gjorde berättelserna lättare att minnas.

Homeros skrev alltså ner några av de historier som människor berättade för varandra. Men det innebar inte att han skrev böcker.

Vid den här tiden skrev man på långa rullar av papyrus (som gjordes av ett slags gräs) eller pergament (djurskinn) och allt skrevs förstås för hand.

Antikens greker delade in litteraturen i tre genrer, tre grupper: epik, dramatik och lyrik. Epik var en längre berättande dikt som ofta skildrade en hjältehistoria – till exempel Iliaden och Odysséen Lyrik var dikter som beskrev känslor och stämningar. Dramatik var teaterpjäser.

En berömd grekisk lyriker från den här tiden är Sapfo, som levde ungefär 600 år f.Kr. Man tror att hon skrev cirka 500 dikter, men bara delar av dem finns bevarade. Flera av dem innehöll kärleksförklaringar till kvinnor. Sapfo levde på ön Lesbos och därifrån kommer uttrycket ”lesbisk kärlek”.

Dramatiken var lika viktig för människor under antiken som film och tv är för oss idag. En känd dramaförfattare var Sofokles, och en av hans teaterpjäser heter Kung Oidipus. Det är en typisk tragedi, eftersom den bygger på gamla myter och slutar olyckligt. Aristofanes pjäs Lysistrate är däremot en komedi. Sofokles och Aristofanes är två av flera exempel på dramatiker från antiken som skulle komma att påverka författandet i tusentals år framöver.

Kung Oidipus

När Oidipus är nyfödd får hans föräldrar, kungen och drottningen i staden Thebe, höra en fruktansvärd spådom: Oidipus kommer att döda sin far och gifta sig med sin mor. Därför låter de en herde lämna sonen i vildmarken så att han ska dö. Men herden lämnar i hemlighet den lille pojken till ett annat par, som tar hand om honom som sin egen son. Slutet gott, allting gott? Absolut inte. Oidipus kommer inte undan sitt öde. Han växer upp och så småningom går spådomen i uppfyllelse. Bered dig på ett riktigt tragiskt slut!

Lysistrate

en tragedi

En allvarlig teaterpjäs som slutar olyckligt. en komedi En rolig teaterpjäs som slutar lyckligt.

Några kvinnor i Aten och Sparta är trötta på sina män. Orsakerna är två: männen bara krigar och kvinnorna har inget att säga till om. Kvinnorna bestämmer sig för att kärleksstrejka, det vill säga vägra ha sex med sina män så länge kriget pågår. Männen gnäller och skäller och försöker lura kvinnorna tillbaka. Men kvinnorna är smartare. De lyckas till och med ta kontroll över Atens ekonomi. Hur tror du att det går? Vi sa ovan att det var en komedi, och det ger dig en ledtråd.

att fnysa

Att andas ut luft genom näsan så att det hörs, för att visa att man tycker att något är dåligt.

Iliaden, Homeros

Nu ska ni läsa en kort version av Iliaden, skriven av Homeros. Han berättar egentligen bara om det som händer under krigets sista veckor, men de som lyssnade på Iliaden under antiken visste också precis vad som hade hänt innan och hur det sedan slutade. Det vet förstås inte ni, och därför berättar vi här hela historien om det som kallas Det trojanska kriget.

Två gudar skulle gifta sig. Alla de andra gudarna hade bjudits in till bröllopet – utom Eris, osämjans gudinna. Osämja betyder ungefär ”att vara ovänner”, så du förstår nog varför man ville undvika att ha just henne med på ett bröllop. Eris blev rasande och hämnades genom att rulla in ett guldäpple i festlokalen. På äpplet fanns en inskription som sa att äpplet skulle ges till den allra vackraste gudinnan.

Tre gudinnor började genast bråka om vem av dem som var snyggast. Det bestämdes att en vanlig människa skulle bli domare. Uppdraget gavs till den unge Paris. Han var prins av Troja, en stad som låg på andra sidan havet, i nuvarande Turkiet.

– Välj mig, ropade Hera till Paris, så gör jag dig till kung över hela världen!

– Äh, vadå kung, fnyste Athena. Om du väljer mig, då ska jag göra dig till världens starkaste krigare. Ingen kommer någonsin att kunna besegra dig!

– Men om du väljer mig, viskade Afrodite, då ska jag se till att du blir älskad av den vackraste kvinnan på jorden.

ödesdiger

Med stora risker och faror, kan leda till att något hemskt händer.

Ett svårt val, kan man tycka. Men det tyckte inte Paris. Utan att tveka gav han äpplet till Afrodite. Det skulle visa sig vara ett ödesdigert beslut.

Den vackraste kvinnan på jorden hette Helena. Afrodite höll sitt löfte: hon såg till att Helena blev förälskad i Paris och rymde med honom till Troja. Det här blev riktigt lyckat, tänkte Paris – men oj så fel han hade. Helena var nämligen redan gift med Menelaos, kung av Sparta. Och Menelaos blev ursinnig. En ung man som

Sparta var en stadsstat som tävlade med Aten om att vara mäktigast i det grekiska området under antiken. Sparta var också känd för att utbilda särskilt tuffa krigare som kunde stå ut med smärta och svåra förhållanden. Därifrån har vi fått ordet spartansk. Ett hem som är spartanskt är väldigt enkelt och innehåller bara det som är absolut nödvändigt.

stjäl hans drottning – och sedan tror att han ska komma undan med det? Inte en chans. Han samlade raskt ihop en väldig armé och seglade till Troja för att hämnas.

Menelaos gnuggade händerna av förtjusning när han beskådade sin krigshär. Den var nämligen mycket imponerande. Där fanns till exempel Agamemnon, som var den mäktigaste kungen i dåtidens Grekland och som nu fick det högsta befälet över de grekiska styrkorna. Efter en hel del övertalning hade också ”den mångförslagne Odysseus” gått med på att följa med. Förslagen betyder ungefär listig, och det var precis vad Odysseus var. Dessutom var han kung över ön Ithaka. Viktigast av alla var dock hjälten och krigaren ”den snabbfotade Akilles”, som under kriget som följde passade på att inta tjugotre andra städer. När han var liten hade hans mamma doppat honom i floden Styx, som rann genom dödsriket. Vattnet hade gjort honom osårbar, utom på ett ställe: hälen som hans mamma hade hållit honom i.

gnugga händerna

Ett idiom som betyder ungefär ”vara väldigt nöjd”.

Historien om hur Akilles doppades i floden Styx har gett oss uttrycket akilleshäl, som betyder ungefär ”svag punkt”. Om du är bra på allt i skolan utom slöjd, då kan man säga att slöjd är din akilleshäl.

Men att inta Troja visade sig vara svårare än grekerna tänkt sig. Staden var omgiven av höga murar som gjorde den lätt att försvara. I nio år försökte den grekiska armén ta sig in utan att lyckas. Och inte blev det bättre av att gudarna roade sig med att lägga sig i striderna. Guden Ares klev till exempel ibland ner och slogs på trojanernas sida.

Motgångarna gjorde de grekiska soldaterna mer och mer irriterade. Under krigets tionde år blev dessutom den högsta ledaren Agamemnon och den största hjälten Akilles osams. Och det är här som Iliaden egentligen börjar.

Bråket mellan Agamemnon och Akilles började med att Agamemnon och hans män plundrade en mindre stad i närheten. Som krigsbyte tog han två unga kvinnor. En av dem, Kryseis, behöll han själv och den andra, Briseis, skänkte han till Akilles. Kryseis far, som var präst och hade särskilt god kontakt med guden Apollon, gick till Agamemnon och bad om att få tillbaka sin dotter. Agamemnon vägrade och då straffade Apollon grekerna genom att skjuta in pestsmittade pilar i deras läger. Soldaterna blev sjuka och Agamemnon kände sig tvungen att återlämna Kryseis. Men samtidigt tog han tillbaka Briseis.

– Men du gav henne till mig, sa Akilles upprört. Det var en present.

– Jaja. Men jag blev av med mitt byte och något måste jag ju vinna, sa Agamemnon.

att inta Ta makten över något, en stad eller ett område. I andra sammanhang kan det ha andra betydelser, till exempel att äta eller dricka något.

krigsbyte

Ordet byte kan ha flera betydelser. Här betyder det ungefär ”något som man har stulit”. Ett krigsbyte är alltså något man stulit från fienden under ett krig. upprörd

Ha starka negativa känslor, vara arg över något man tycker är dåligt.

bitter

Vara arg och besviken för att något inte blev som man ville. Att ”ångra något bittert” innebär att man ångrar sig väldigt mycket och länge.

– Men jag tycker om henne.

– Det spelar ingen roll. Det är jag som bestämmer här.

– Jamen ta henne då, sa Akilles. Men då kan du glömma att jag tänker slåss.

Det här var förstås en katastrof för grekerna. Akilles var lika viktig för dem som vinden är för en seglare. Utan Akilles kunde grekerna lika gärna packa ihop sina vapen och åka hem igen.

Agamemnon ångrade sig bittert och började fjäska för Akilles. Han gav Akilles massor av presenter: tvåhundrasextio kilo guld, tolv hästar, tjugo blanka jättekastruller och sju vackra kvinnor.

Men Akilles bara satt där, med bortvänt huvud och vägrade lyssna.

Det fanns bara en enda person i världen som Akilles lyssnade på nu: Patroklos.

Patroklos var Akilles kusin och allra bästa vän. Akilles ego var enormt, men kärleken till Patroklos var större. Kanske var det därför som Akilles gick med på att låna ut sin rustning till Patroklos.

Rustningen var tillverkad av en trollkarl och påstods vara så stark att den kunde stå emot allt. Därför kände sig Patroklos trygg och modig när han gick ut i striden. Men då hade han inte räknat med att han skulle möta Hektor.

Hektor var storebror till prins Paris och trojanernas störste krigshjälte. Han var med andra ord deras motsvarighet till grekernas Akilles. Hektor beskrivs som lugn och trevlig, men när han nu såg sin huvudfiende på slagfältet blev han vansinnig av ilska och dödade – med lite hjälp av gudarna – Patroklos. Hektor stal också Akilles rustning och lämnade Patroklos naken.

När Akilles fick höra om detta blev han överväldigad av sorg. Han grät och skrek och slet sitt hår och det fick tårarna att flöda hos hela den grekiska armén. Ja, så mycket grät de att marken blev alldeles våt.

Akilles bestämde sig för att sluta strejka. Han gav sig ut på slagfältet och letade upp Hektor som nu bar Akilles rustning. Hektor jagades runt stadsmuren tre varv innan Akilles dödade den trojanske hjälten genom att utnyttja en svag punkt i rustningen, nämligen halsen. Som hämnd för mordet på Patroklos släpade han Hektors kropp efter sin häst. Hans plan var att sedan lämna den döda Hektor till hundarna, men när Hektors far bad på sina bara knän om att få begrava sin son, mjuknade Akilles och överlämnade kroppen.

Hektors död innebar inte slutet på kriget. Trojanerna fick hjälp av bland annat några amasoner, kvinnliga krigare från ett matriarkat –det vill säga ett samhälle som styrs av kvinnor. Med stor möda lyckades Akilles besegra dem, men till slut föll också han. Hektors lillebror, Paris, sköt en pil som träffade Akilles häl.

Ett matriarkat är alltså ett samhälle där kvinnorna styr. Motsatsordet är patriarkat I ett sådant samhälle är det männen som har mest makt. Vilket av orden tror ni ger flest träffar om man söker på dem på nätet?

Läget såg nu bistert ut för grekerna. Hur skulle de klara sig utan sin främste krigare? Var det kanske dags att ge upp?

Då fick den listige Odysseus en idé. Grekerna byggde en jättelik trähäst som Odysseus gömde sig inuti, tillsammans med några soldater. Resten av armén låtsades ge upp och segla hem, men i själva verket gömde de sig i en vik i närheten. Sedan spred Odysseus ut ett rykte om att hästen var magisk. Om trojanerna lyckades få in den i staden så skulle Troja aldrig kunna besegras.

Trojanerna gick på bluffen, släpade in hästen i staden genom att riva en del av muren och ordnade en segerfest. På natten smög

Odysseus ut ur hästen och öppnade portarna. Den grekiska armén stormade in och tog sina nu ganska onyktra fiender med överraskning. Det blev en mycket blodig slutstrid, som slutade med att hela Troja brändes ned.

Men den sköna Helena då? Hur gick det för henne?

Jo, när Menelaos såg henne igen, för första gången på tio år, då smälte hans hjärta. Han förlät henne, tog med henne ombord på sitt skepp och seglade hem till Sparta igen.

Is kan smälta och bli till vatten.

Till och med järn kan smälta om det blir tillräckligt varmt. Men ett hjärta? Jodå: det här är en metafor, och i sådana är det mesta möjligt.

Menelaos hjärta var hårt – han var alltså jättearg på Helena och kände ingen kärlek till henne. Men när han såg henne igen blev hjärtat mjukare, som is som smälter.

Den här händelsen har gett upphov till uttrycket ”trojansk häst” eller ”trojan”, som bland annat används om datavirus.

Vad handlar det om?

1. Kriget mellan Grekland och Troja började med ett bråk på ett bröllop. Vad gällde bråket?

2. Kung Menelaos satte igång kriget mellan grekerna och Troja. Varför gjorde han det?

3. Grekerna försökte ta sig in i Troja i nio år, utan att lyckas. Vad var det som gjorde det så svårt?

4. Inga svärd eller pilar kunde skada Akilles –om man inte träffade hans häl. Varför var just hälen hans svaga punkt?

5. Kung Agamemnon och krigaren Akilles blev osams under krigets tionde år. Varför?

6. Hektor dödade Patroklos, men han trodde nog att han dödade Akilles. Vad var det som gjorde att han tog fel?

7. Kriget avgjordes av Odysseus. Han kom på ett smart trick där grekerna lurade trojanerna. Hur gjorde de?

Tänk vidare och diskutera

1. Hybris innebär att man tror att man är bättre än man egentligen är. I antikens Grekland var det en dödssynd. Man menade att det var detsamma som att tycka att man var lika mäktig som en gud, och i berättelserna gick det ofta dåligt för de som drabbades av hybris. Kan ni hitta något exempel på det i Iliaden?

2. Paris fick tre erbjudanden från gudinnorna: han valde mellan att få makt över hela världen, att bli osårbar (det vill säga få evigt liv) eller att få kärlek från den person han helst ville ha. Vad skulle ni välja?

3. Här är åtta exempel på personer/gudar som spelar en viktig roll i Iliaden: Eris, Afrodite, Helena, Briseis, Menelaos, Akilles, Hektor och Odysseus.

a. På vilket sätt påverkar kvinnorna/ gudinnorna handlingen? Tänk på vad de gör och på vilka egenskaper de har.

b. På vilket sätt påverkar männen handlingen? Tänk på vad de gör och på vilka egenskaper de har.

c. Ni upptäckte nog att det fanns skillnader mellan mäns och kvinnors roller i Iliaden. Hur mycket av de skillnaderna känner ni igen från moderna filmer?

4. Försök hitta tre saker i Iliaden som pekar på att den berättelsen skapades i antikens Grekland. Ta hjälp av fakta i avsnittet Antiken.

Ord och uttryck

1. Det fanns nog en del ord i berättelsen som ni tyckte var svåra. Några av dem gav vi förklaringar till, antingen i texten eller i marginalen bredvid. Hur många minns ni? Försök förklara dem tillsammans. Titta i texten igen när ni behöver.

en osämja ett krigsbyte att fnysa att gnugga händerna

att inta förslagen ödesdiger bitter upprörd

2. När det inte finns någon förklaring kan man ändå lista ut ungefär vad ett okänt ord betyder genom att titta på sammanhanget eller på de delar som ordet består av. Arbeta enskilt – leta upp fem sådana i texten och se till att ni förstår ungefär vad de betyder. Använd ordbok om ni behöver. Läs sedan upp meningarna som orden står i för en kompis och kolla om hen förstår dem. Om din kompis inte gör det: förklara hur du räknade ut betydelsen.

Modernismen

Begreppet modern använder vi ofta som en synonym till ”populär” och ”trendig”. Men det betyder också ungefär ”nutida” eller ”ny” – och det är så namnet på den här epoken ska tolkas. Modernisterna i litteraturen och all annan slags konst ville alltså göra sådant som ingen hade gjort tidigare. Epoken börjar cirka 1910 och pågår fram till 1950-talet.

Tiden

I början av 1900­talet hade man uppfunnit bilen, radion, flygplanet, kameran, filmen och mycket annat. Tron på att tekniken skulle göra världen bättre var stark. Europa hade samtidigt koloniserat stora delar av övriga världen – och man tyckte att det var rätt att göra det, eftersom man menade att den europeiska kulturen var överlägsen andra kulturer.

Tjugo år senare, efter första världskriget, hade de nya vapen som den tekniska utvecklingen skapat tagit livet av åtta miljoner människor. Det hade hänt här, i Europa. De som trodde sig vara bäst på att styra världen kunde alltså göra så mycket skada. För att förstå modernismen måste man förstå vilken chock det här var för människorna. Ingenting av det gamla gick längre att lita eller tro på. Allt gammalt måste förändras.

Synen på människan förändrades också genom österrikaren

Sigmund Freud. Freud var den förste som började tala om vårt ”undermedvetna”, det vill säga tankar och känslor som vi har utan att veta om det, men som trots det påverkar oss hela tiden.

Förvandlingen

”När Gregor Samsa vaknade en morgon ur sina oroliga drömmar fann han sig liggande i sängen förvandlad till en stor skalbagge.” Så börjar den här novellen, och det är inget skämt. Gregor har verkligen blivit en skalbagge. Hans föräldrar är upprörda, men mest över att Gregor nu inte kan gå till jobbet. Ingen av dem verkar egentligen tycka att Gregors förvandling är otrolig och det gör förstås Gregor ännu mer förvirrad.

Berättandet

Berättelserna utvecklades på många olika sätt under modernismen. Olika stilar fick olika namn: dadaism, surrealism, impressionism och så vidare. Det de hade gemensamt var att de ville hitta nya sätt att beskriva världen på.

Lyriken hade fram till nu alltid skrivits ”på vers”. Det betyder att diktaren följer ”regler”, till exempel för hur långa raderna ska vara och hur de ska rimma med varandra. Men nu slutade många diktare att följa sådana regler. Ett exempel är Vladimir Majakovskijs dikt Ett moln i byxor (1915) – se nästa sida.

Ibland pratar man om ”Kafkastämning” och det betyder ungefär ”som i en mardröm”. Precis så är det för huvudpersonerna i det mesta som den tjeckiske författaren Franz Kafka skrev. Romanen Processen (1925) handlar om en man som blivit åtalad och så småningom hamnar i fängelse, men hur han än försöker kan han inte få någon förklaring till varför. Novellen Förvandlingen (1915) innehåller samma obehagliga stämning.

Huvudpersonen i tysken Hermann Hesses roman Stäppvargen (1927) upplever att han är delad i två personer, en människa och en varg. Vargens behov är nertryckta av människan och det får honom att må dåligt. Idén kommer från Freud – vargen finns alltså i huvudpersonens undermedvetna.

Freud sa också att människor var som isberg – det är bara tjugo procent som är synligt ovanför ytan, resten är gömt. Den tanken ser man tydliga spår av hos amerikanen Ernest Hemingway. Han skrev bara vad personer sa och gjorde. Läsarna fick själva räkna ut vad personerna kände, vad som fanns under ytan. De män som överlevde första världskriget och efteråt tyckte att världen var hopplös kallades ibland för ”den förlorade generationen”. Hemingway, som hade deltagit i kriget som ambulansförare, var en av dem. Den erfarenheten beskrev han till exempel i romanen Farväl till vapnen (1929).

Stäppvargen

Harry Haller tycker att livet är en plåga. När han är ensam vill han ha sällskap, men när han är med andra vill han bara vara ensam. En kväll får han tag på ett litet häfte, ”Traktat om Stäppvargen”, som beskriver en person som liksom är delad i två helt olika personligheter. Harry inser att detta handlar om honom själv. Sedan träffar han Hermine och det leder till att Harry lär sig något om hur han ska leva.

Farväl till vapnen

En ung amerikan, Frederick Henry, går med som frivillig i italienska armén under första världskriget. Han är ambulansförare. Kriget är hemskare än han hade trott. Frederick träffar en engelsk sjuksköterska, Cat, och de blir ihop. När han såras och hamnar på sjukhus i Milano blir hon förflyttad dit. Plötsligt blir allting ljusare. De är långt från kriget och börjar drömma om en framtid ihop. Men sedan skickas Frederick tillbaka till kriget igen …

Ordet absurd betyder ungefär ”så tokigt och galet att det inte kan vara sant”.

Teatern

Teatern letade också efter nya sätt att berätta. Tekniken utvecklades – man började till exempel använda elektriskt ljus för att skapa olika effekter. Scener som kunde ”vridas” gjorde det möjligt att snabbt växla mellan två olika miljöer.

Även pjäserna förändrades. Tysken Bertolt Brecht tänkte till exempel inte som Strindberg (se kapitlet Realismen). Brecht ville inte alls att publiken skulle luras till att tro att det de såg hände på riktigt. Istället skulle de fundera över det politiska innehåll som Brecht ville föra fram i exempelvis Tolvskillingsoperan (1928). Därför lät Brecht till exempel samma skådespelare byta roller och kläder helt öppet, utan att lämna scenen.

En annan ny inriktning var den ”absurda teatern”. I väntan på Godot (1953) av irländaren Samuel Beckett handlar om två luffare som väntar på en man som heter Godot – men som aldrig kommer. Man kan tolka pjäsen som att de två luffarna är alla människor och att Godot är en gud som försvunnit. Efter två världskrig var det svårt att tro att det fanns något helt gott och sant i världen.

ur Ett moln i byxor

Jag trodde du var en dundergud allsmäktig med evigt liv men du är bara en ynklig halvbildad gudsputtefnask.

Se jag böjer mig ner och drar fram en skomakarkniv ur mitt stövelskaft. Din bevingade skojare!

Kryp ihop i ditt paradis! Ligg där med dina skrämda fjädrar och flaxa!

ur I väntan på Godot

ESTRAGON

Kom så går vi.

VLADIMIR

Det kan vi inte

ESTRAGON Varför det?

VLADIMIR

Vi väntar på Godot.

ESTRAGON (Förtvivlat.) Ah, visst, ja! (Paus.) Är du säker på att det var här?

VLADIMIR Vadå?

ESTRAGON

Som vi skulle vänta.

Förvandlingen, Franz Kafka

Franz Kafka växte upp i Prag i nuvarande Tjeckien. Han levde 1883–1924 och blev alltså bara 41 år gammal. Kafka skrev Förvandlingen 1912. Tre år senare publicerades den i en tidskrift. Den här novellen är en av de få Kafkaberättelser som allmänheten kunde läsa medan författaren fortfarande levde – de flesta av hans verk gavs alltså ut efter hans död.

När Gregor Samsa vaknade en morgon ur sina oroliga drömmar fann han sig liggande i sängen förvandlad till en stor skalbagge.

”Vad har hänt med mig?” tänkte han och studerade sin kropp: en brun mage, ett hårt skal på ryggen och tre par smala håriga ben som sprattlade hjälplöst i luften. Han blundade igen och försökte somna ifrån de där dumheterna.

Gregor var trött. Han jobbade hårt. Han var handelsresande och for omkring från stad till stad och sålde tyger till affärer. Det var inget han trivdes med och han hoppades snart kunna gå till sin otrevliga chef och säga upp sig. När han sparat ihop tillräckligt mycket pengar och betalat föräldrarnas skuld till chefen skulle han göra det.

Han kastade ett öga på väckarklockan. Den visade nästan på sju. Han som skulle ha gått upp klockan fyra!

Skulle han kanske sjukanmäla sig? Nej, det skulle verka misstänkt – han hade inte varit sjuk en enda dag under de fem år han varit anställd på firman.

– Gregor, klockan är kvart i sju. Skulle du inte med tåget?

Det var hans mor som ropade.

– Jo, jo, jag är alldeles strax klar, svarade han och blev förskräckt när han hörde sin röst. Den lät plötsligt väldigt pipig.

Gregors mor hade också lagt märke till förändringen, för snart bultade hans far på dörren och undrade hur det var med honom. Strax därpå hörde han sin syster Grete viska: – Gregor? Mår du inte bra? Behöver du hjälp?

Men Gregor hade inga planer på att avslöja något. Först skulle han klä på sig och äta frukost och sedan skulle han ta itu med det här lilla problemet. ”Det händer ju ibland att man vaknar och mår dåligt”, tänkte han. ”Men sedan blir allt bättre när man väl kommit igång. Jag har nog bara fått för mig alltihop.”

Att ta sig ur sängen visade sig dock vara svårt. Han försökte långsamt vrida på sig, men det var lönlöst. Därefter prövade han att gunga sig upp i sittande, men även det misslyckades.

en firma Ett företag.

förskräckt

Rädd och förvånad.

lönlöst

Som omöjligt kan leda till att man lyckas.

Kvart över sju ringde det på dörren. Tjänsteflickan öppnade och Gregor hörde genast vem det var som kommit på besök: ekonomi-

att redovisa

Lämna rapport om något, till exempel om hur mycket pengar man tjänat.

Gregor tog i allt vad han orkade och föll ur sängen med en duns. – Det var något som föll därinne, hörde han ekonomi-

– Får vi komma in nu? sa fadern strängt. Ekonomichefen är här och undrar varför du inte kom till jobbet i tid

– Nej, sa Gregor tyst.

Utanför uppstod en pinsam tystnad. I rummet intill hörde han sin syster gråta.

– Herr Samsa! sa ekonomichefen. Vad menar ni med detta? Ni gömmer er i ert rum och oroar era föräldrar.

Jag har alltid betraktat er som en förståndig person, men nu verkar ni helt ha tappat greppet. Ni har inte gjort något särskilt bra jobb den sista tiden. Och nu detta. Ska vi vara tvungna att avskeda er?

Gregor fick panik. Han ropade en massa saker om förkylningar och affärer han gjort den sista tiden som han ännu inte hunnit redovisa. Han lovade att alldeles strax vara i arbete igen och bad ekonomichefen att hälsa till direktören.

– Förstod ni ett ord av det där? viskade ekonomichefen utanför dörren. Det lät ju som ett djur.

– Gode Gud! ropade Gregors mor. Grete, hämta doktorn!

stärkt

Har fått nya krafter.

att driva

Få något att röra sig åt ett bestämt håll.

Gregor kände sig lugnare. En läkare skulle förstås kunna hjälpa honom. Stärkt av detta lyckades han ta sig upp i stående ställning och med hjälp av en stol hasa sig fram till dörren. Med munnen vred han om nyckeln och med huvudet tryckte han ner handtaget. Dörren gled upp.

– Ååh! skrek ekonomichefen, satte handen för munnen och försvann baklänges ut ur lägenheten.

– Hjälp! pep modern och föll till golvet. Fadern både morrade och grät. Samtidigt tog han en käpp och började med slag driva sin son tillbaka genom dörrhålet. Det hjälpte inte att Gregor la huvudet på sned och försökte se snäll ut. För att komma undan slagen var han tvungen att backa och när han väl var inne i sitt rum slogs dörren igen med en smäll.

När Gregor vaknade hade han sovit hela dagen. På golvet vid dörren stod en skål med mjölk. Han var hungrig och kastade sig med glädje över måltiden. Han älskade mjölk. Men nu smakade den av någon anledning inte alls gott.

I vardagsrummet utanför dörren var det tyst. Vid midnatt hörde Gregor hur föräldrarna gick till sängs. Under natten låg han vaken och plågades av hunger, men på morgonen smög en rädd Grete in och såg att mjölken stod orörd. Hon återvände med ett fat med ruttna grönsaker och mögliga ostar. Gregor slukade allt och la sig sedan under soffan för att inte skrämma sin syster när hon kom tillbaka.

Varje dag fick nu Gregor sin mat på detta sätt, en gång på morgonen och en gång på kvällen. Mellan måltiderna tryckte han sig mot dörren för att höra vad de andra pratade om. Han hörde hur tjänsteflickan redan den första dagen gråtande bad Gregors mor om att få sluta. Han hörde sin far prata om familjens ekonomi – och det var den första positiva nyheten Gregor hört på länge. Ända sedan förvandlingen hade han varit mycket bekymrad. Han hade ju i fem år stått för hela familjens försörjning. Hur skulle de nu klara sig?

Jo, det visade sig att fadern inte alls hade varit så fattig som han sagt. Han hade faktiskt lagt undan en liten förmögenhet –det som blivit kvar efter att hans företag gått i konkurs. Dessutom hade han i hemlighet tagit hand om en stor del av de pengar som Gregor tjänat.

Detta innebar att familjen hade så det räckte i några år framöver.

Men vad skulle de göra sedan? Skulle hans far behöva börja arbeta igen? Han som blivit så fet under de här åren när Gregor satt mat på bordet? Eller hans mor, som hade problem med astma? Eller hans lillasyster?

Gregor blev het av skamkänslor. Han hade svikit sin familj.

Tiden gick. En dag skulle fru Samsa och Grete flytta ut Gregors möbler för att han på så sätt skulle få mer plats att krypa omkring på. På ett sätt var det bra, tyckte Gregor. Men samtidigt ville han inte bli av med allt som påminde honom om hur det var förr.

Skrivbordet försvann, och byrån. Därefter soffan. Gregor klättrade då upp på väggen och täckte med sin kropp en tavla som han tyckte särskilt mycket om. Hans mor kom in och såg för första gången på mycket länge sin son: en jättelik skalbagge som hängde på väggen och vred sitt huvud mot henne, så att hans kraftiga käftar syntes. Hon rusade ut. En duns hördes. Grete blängde ilsket på Gregor och sprang efter för att hjälpa henne –och det gjorde Gregor med.

Då kom hans far hem.

– Vad har hänt här? ropade han.

– Mor har svimmat, sa Grete, och Gregor har brutit sig ut.

att gå i konkurs

Ett företag som går i konkurs kan inte längre betala sina räkningar och de pengar som finns kvar måste delas ut till de som företaget har skulder till.

en astma

En sjukdom som innebär att man ibland får svårt att andas.

en skamkänsla

En känsla av skam, det vill säga att skämmas över att man misslyckats eller gjort något dåligt.

en käft

Överdelen eller underdelen av munnen (tänk till exempel på en krokodil).

en dyngbagge

En sorts skalbagge som lever av andra djurs dynga (det vill säga andra djurs bajs).

– Just vad jag väntade mig, sa fadern. Det har jag ju sagt hela tiden, men ni ville inte lyssna!

Därefter gick han till anfall. Han kastade äpplen på Gregor med sådan kraft att de trängde igenom skalet på ryggen. Gregor lyckades med nöd och näppe undgå att bli dödad – han tog skydd på sitt rum och sedan svimmade han.

Skadan plågade Gregor i en månad – ett äpple satt kvar i hans rygg eftersom ingen vågade ta bort det. När såret läkt hade han förlorat mycket av sin rörlighet och att ta sig tvärs över rummet tog nu flera minuter.

Också de andra i familjen hade förändrats. De hade nu lite mera tålamod med Gregor. På kvällarna ställde de hans dörr på glänt så att han kunde ligga i mörkret och titta på dem, utan att de såg honom. Det kändes nästan som förr, innan förvandlingen. De livliga samtalen hörde han visserligen inte mycket av, för nu hade alla tre börjat arbeta och var därför ganska trötta på kvällarna. Men han tyckte ändå mycket om de där stunderna.

Ett annat resultat av familjens arbetande var att man inte längre hade tid att sköta om honom. En anställd äldre städerska fick ta hand om sonen. Hon kallade honom ”din gamla dyngbagge”, ställde fram mat som skulle slängas och sopade någon gång ibland av golvet i hans rum.

Efter en tid slutade hon dock med sopandet. Familjen hade tömt några andra rum och hyrt ut dem till tre män, för att få in mer pengar. Det skräp som blev över ställde de hos Gregor och snart var det omöjligt att städa därinne.

en hyresgäst

En person som hyr en bostad.

en dammråtta

Så kallas ibland damm som sitter ihop i en klump.

Hyresgästerna började äta middag i familjens vardagsrum. Därför lät familjen inte längre Gregors dörr stå på glänt. En kväll, när Grete underhöll männen med sin fiol, hade någon dock glömt stänga den. Det var första gången på länge som Grete hade spelat och Gregor ville lyssna på nära håll. Därför smög han försiktigt ut. Han var ingen vacker syn. Allting i hans rum var numera täckt av smuts – och det var även Gregor. Han släpade omkring på långa dammråttor och skalet var fullt av hårstrån och matrester. Men han var som uppslukad av musiken och kröp närmre Grete.

– Herr Samsa! ropade en av hyresgästerna och pekade.

Gregor var upptäckt. Alla tre hyresgästerna blev mycket upprörda.

– Jag flyttar härifrån! sa den ene.

Hans två vänner nickade och instämde. Därefter gick de tillbaka till sina rum.

Nu hade Grete fått nog. Så här kunde det inte fortsätta, sa hon.

Gregor var borta. Det här odjuret hade ingenting med honom att göra. De hade gjort sitt bästa, men nu fick det räcka.

– Tänk om han kunde förstå vad vi sa! utbrast fadern. Då skulle vi kunna förklara att han var tvungen att ge sig av. – Ja! sa Grete hårt. Han måste bort!

Gregor försökte manövrera sin skadade kropp tillbaka till sitt rum. Men familjen verkade ha missförstått hans knyckiga rörelser. Fadern ställde sig framför dottern med armarna utsträckta, som för att skydda henne. Gregor fortsatte envist att arbeta sig framåt. När han till sist lyckats ta sig in i rummet låstes dörren utifrån.

– Äntligen! hörde han Grete ropa.

Gregors ben bar honom inte längre. Han föll ihop, oförmögen att röra sig. Han tänkte med kärlek på sin familj och på att hans syster hade rätt: han måste bort.

Så låg han kvar tills kyrkklockorna slog tre slag. Han tyckte sig ana hur det började ljusna utanför. Han drog ett sista andetag och lät huvudet sjunka mot golvet.

Morgonen därefter vaknade familjen av städerskans rop:

– Kom och titta! Den andas inte längre!

De hoppade ur sina sängar och sprang till Gregors rum.

– Är den död? sa fru Samsa.

– Som en sten, sa städerskan och petade på Gregor med sopkvasten.

– Ja, sa herr Samsa, och tack gode gud för det.

Grete grät en kort stund. Sedan kom hyresgästerna ut och frågade efter sin frukost. Herr Samsa körde då genast ut dem ur våningen. Fru Samsa och Grete var mycket nöjda med detta.

Familjen bestämde sig nu för att ta en dag ledigt. De behövde vila upp sig, ansåg de. De skrev brev till sina chefer medan städerskan plockade bort ”det där skräpet” från Gregors rum.

Senare tog de en promenad tillsammans. En spårvagn rasslade förbi och de hoppade skrattande upp på den. Bekvämt tillbakalutade satt de i solskenet och diskuterade framtiden. Den såg plötsligt väldigt ljus ut. De hade bra arbeten och nu kunde de äntligen lämna den lägenhet som Gregor en gång hade valt åt dem. De ville ha en bostad med ett bättre läge i staden.

Samtidigt som de pratade om detta såg herr och fru Samsa på Grete. Hon hade vuxit upp och blivit en vacker ung kvinna. I dag hade hon dessutom fått tillbaka färgen på kinderna.

Föräldrarna tittade på varandra och nickade. Det var snart dags att skaffa henne en lämplig man att gifta sig med.

att utbrista

Att plötsligt säga något, oftast med stark röst.

att manövrera

Att styra något.

oförmögen

Klarar inte av att göra något.

Vad handlar det om?

1. Vad är det som har hänt när Gregor vaknar den här morgonen?

2. Varför har Gregor jobbat så hårt?

3. Varför har Gregor så svårt att ta sig upp ur sängen?

4. Vem är det som kommer på besök och vill prata med Gregor?

5. Hur reagerar Gregors familj första gången de ser honom efter förvandlingen?

6. Gregor hör sin far prata om familjens ekonomi.

a. Först blir Gregor glad över det han hör. Varför?

b. Vad är det som gör att han sedan skäms?

7. Varför hänger Gregor på väggen när hans mor kommer in i rummet?

8. Varför slutade man städa i Gregors rum?

9. Hur reagerade familjen när de upptäckte att Gregor hade dött?

Tänk vidare och diskutera

1. Hur förändras systerns inställning till Gregor under berättelsen?

2. Det står att familjen nog missförstår Gregors rörelser när han försöker ta sig tillbaka till sitt rum efter att hyresgästerna upptäckt honom. Vad trodde de att han tänkte göra?

3. Glöm nu det här med skalbaggen och tänk att novellen egentligen bara handlar om att Gregor har förändrats, att han blivit annorlunda mot hur han var tidigare.

a. På vilket/vilka sätt har Gregor då förändrats?

b. Vad tror ni är orsaken till att Gregor förändrats?

c. Vad säger ni om familjens reaktioner på Gregors förändring – förstår ni dem?

d. Skulle familjen ha kunnat göra något annorlunda?

4. Varför valde Kafka att förvandla Gregor till just en skalbagge, tror ni?

5. Kan ni komma på något skäl till att föräldrarna börjar tänka på att gifta bort sin dotter direkt efter att Gregor har dött?

Ord och uttryck

1. I texten står det att Gregors far ”driver” in Gregor i hans rum med en käpp. Det betyder ungefär att han tvingar Gregor att röra sig genom att skrämmas. Men verbet driva kan också ha andra betydelser. Förklara vad ordet betyder i de här meningarna:

a. Ficklampan drivs av två batterier.

b. Odysseus fartyg driver omkring på Medelhavet.

c. Ramon fattade inte att vi bara drev med honom när vi sa att han borde bli sångare.

d. Jag klädde ut mig till en zombie och jagade mina småsyskon. När de började gråta förstod jag att jag hade drivit skämtet för långt.

2. Om ni skulle vakna en morgon och upptäcka att ni förvandlats till en skalbagge – vad tror ni att ni skulle känna då?

a. Försök beskriva det med fyra adjektiv.

b. Använd era adjektiv i fyra påhittade meningar.

c. Leta upp två synonymer till varje adjektiv.

d. Pröva att använda synonymerna istället för de adjektiv ni använde först. Passar någon av synonymerna bättre?

Svensk litteraturhistoria

I det här kapitlet går vi igenom hur den svenska litteraturen har utvecklats. Om ni jämför den berättelsen med kapitlen om de stora epokerna upptäcker ni både likheter och skillnader.

Det som är typiskt för epokerna dyker till exempel upp även i Sverige, men ofta lite senare än i övriga Europa.

De första svenska texterna

De äldsta svenska texterna hittar vi på runstenar, det vill säga stenar som man högg in skrivtecken i. Det tog förstås lång tid och därför är texterna väldigt korta. De berättar oftast om någon människa som har dött, men det finns också historier om till exempel resor. I Sverige finns ungefär 2 000 runstenar bevarade och de flesta är från 1000­ och 1100­talet.

På 1200­talet skrevs de första svenska texterna på ett slags papper. Då använde man de skrivtecken som vi använder nu. Texterna var oftast lagar och regler.

Det skrevs också historiska berättelser om verkliga händelser. Det mest kända exemplet är Erikskrönikan från 1300­talet. Den handlar om blodiga strider mellan några mäktiga män och kungar. Som källa är den ganska värdelös, för den är långt ifrån objektiv. Författaren (som är okänd) har alltså bara fina saker att säga om vissa personer, medan andra beskrivs som skurkar. Men Erikskrönikan är samtidigt den första längre berättelse som skrivits på svenska, och därför har den betydelse för litteraturhistorien.

Under medeltiden var också ballader populära. Det var berättande texter som sjöngs till musik – ungefär som moderna låttexter, fast längre. Ordet ballad betyder ”dansvisa” och de framfördes just på danser. En person sjöng berättelsen och de som dansade sjöng sedan med i refrängen. Många sånger levde kvar genom att de användes på det viset, och långt senare skrevs de ner – idag finns därför texterna till mer än 200 svenska ballader bevarade.

Birgitta – ett helgon som skrev så att folk förstod

Den viktigaste och märkligaste svenska författaren från medeltiden

är Birgitta Birgersdotter, eller Heliga Birgitta som hon oftast kallas. Hon levde på 1300­talet och var den första svensk som fick sina texter översatta till ett annat stort språk.

Birgitta föddes i en rik familj, giftes bort när hon var 13 år, födde

åtta barn, levde som adelsdam i Vadstena och arbetade med att hjälpa fattiga och prostituerade. När hon var 40 år dog hennes make. Birgitta reste då till Rom och blev kvar där i 25 år, fram till sin död. Några år senare blev hon helgonförklarad av påven.

De texter som Birgitta skrev berättar om hennes uppenbarelser, det vill säga ett slags drömmar som gav henne kontakt med Jesus och hans mor, jungfru Maria. Hon upplevde att hon fick ett uppdrag av dem: hon skulle föra deras ord vidare till människorna. Det handlade ofta om att anklaga mäktiga män för att ha glömt Jesus budskap – de levde i lyx, ägnade sig åt meningslösa krig och brydde sig inte om de fattiga.

Mer än 600 uppenbarelser skrevs ner, översattes till latin och spreds över Europa. Birgittas språk liknade inte andra religiösa författares språk. Hon skrev mer realistiskt och använde uttryck och bildspråk som vanligt folk kunde känna igen. Hon kunde till exempel kalla sina fiender för ”aphonor” och säga att en människas själ var ”lika söt och ljuv som en ost”.

Den första bibeln på svenska

Från 1200­talet till 1500­talet var många i Europa kritiska mot den katolska kyrkan. Den här perioden kallas reformationen och den ledde till att flera nya kristna kyrkor startades. De som ledde de nya kyrkorna menade bland annat att Bibeln borde kunna läsas av alla, och inte bara av de som förstod latin.

År 1523 blev Gustav Vasa kung i Sverige. Han gav stöd till reformationen och såg till att Bibeln översattes. Nu fanns det för första gången en viktig text på modern svenska och det hade stor betydelse för den svenska litteraturen. En berättelse på svenska fick nu lika hög status som berättelser som skrivits på latin.

Erikskrönikan 1320-talet

Heliga Birgitta 1303–1373

Bibeln på svenska 1541

Läsförståelse och litteraturhistoria i en och samma bok! I Arkad Återberättade klassiker, läsförståelse och litteraturhistoria hittar du just det. Här får eleverna möta några av den västerländska litteraturhistoriens mest kända berättelser och karaktärer, liksom de epoker verken har kommit till i.

Varje kapitel inleds med ett uppslag där epoken kort presenteras. Därefter följer oftast tre återberättade romaner. Till varje berättelse finns övningar under rubrikerna:

• Vad handlar det om?

• Tänk vidare och diskutera

• Ord och uttryck

Även svensk litteraturhistoria presenteras i ett lite längre avsnitt. Där görs också kopplingar till svenska språkets historia.