9789147089857

Natur, kultur och miljĂś

Natur, kultur och miljĂś

VarfÜr blir vissa orter populära resmül? Hur kan turism utvecklas inom ett omrüde?

Vad kan man gĂśra fĂśr att organisera och styra turismen dit man vill?

Den här boken redogÜr fÜr naturens och kulturens betydelse fÜr turism och fÜr turismens püverkan pü miljÜn. Den ger ocksü en Üverblick Üver vad Sverige erbjuder naturturisten och kulturturisten: Del 1: Villkor fÜr turism s &ÚRUTSËTTNINGAR FÚR TURISM s .ATUR SOM TURISTRESURS s +ULTUR SOM TURISTRESURS s -ILJÚ OCH H�LLBAR TURISM s 'EOGRAFISK INFORMATION Del 2: Sverige som resmül s 'ÚTALAND s 3VEALAND s .ORRLAND Turism Natur, kultur och miljÜ ingür i serien Turism 2000 och är anpassad till gymnasiekursen med samma namn. &ÚRFATTARNA TILL BOKEN JOBBAR P� OLIKA SËTT MED TURISMUNDERVISNING och har tidigare tillsammans skrivit Turism och resor.

Monica Tengling har medverkat även i andra läromedel, bl a Turism Bas som är det fÜrsta läromedelspaketet i denna serie fÜr gymnasieskolans turismkurser.

Faktabok 3 uppl

Thomas Blom och Mats Nilsson ARBETAR B�DA P� +ARLSTADS 5NIVERSITET OCH HAR skrivit flera bÜcker och artiklar inom turism. Thomas forskar inom turism och är DOCENT OCH PROREKTOR VID LËROSËTET -ATS ËR UNIVERSITETSADJUNKT I KULTURGEOGRAFI och har ansvar fÜr universitetets lärarutbildning inom turism.

Fredrik Ernfridsson arbetar i ett fristüende utbildningsfÜretag och har där varit med att skapa lokala turismprogram fÜr gymnasieskolan.

Natur, kultur och miljĂś

Faktabok 3 uppl

Thomas Blom, Fredrik Ernfridsson, Mats Nilsson, Monica Tengling

Best.nr 47-08985-7

Tryck.nr 47-08985-7-00

9

Turism NKM_omslag.indd 1

789147 089857

09-01-27 10.27.17

Natur, kultur och miljö Turism 2000, faktabok ISBN 978-91-47-08985-7 © 2002 Författarna och Liber AB Layout: Carina Falk | Catalpa Bildredaktör: Ingrid Booz Morejohn Omslag: Christina Eldon Förlagsredaktör: Karin Hagelin Feldt

Upplaga 3:1 år 2009 Tryckt på miljövänligt papper Tryck: Sahara Printing, Egypten 2009

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber 205 10 Malmö Tel 040-25 86 00 Fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice: Tel 08-690 93 30 Fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Turism NKM Fakta_001-024.indd 2

09-01-27 13.22.59

Turism har goda möjligheter att utvecklas i en region om de grundläggande förutsättningarna för ett attraktivt resmål är uppfyllda. På orten bör finnas attraktioner, serviceutbud, kommunikationer och informationsmöjligheter.

De attraktioner som är mest attraktiva för turister är de som har anknytning till natur eller kultur på något sätt. Äventyrs- och ekoturism lockar allt fler i alla åldrar.

I was born in the Italian Alps I started skiing when I was very young. When I was 16 years old I became a member of the Italian ski team and some years later, a professional mountain guide. I went to the Himalayas to climb the second roof of the world called ”K2” on 8 172m. I have also climbed some of the most difficult mountains in the Alps.

We are living in a world made of competition, pollution, ­noises, politicians, economists, terrorists, wars, fears, hunger … Mountains are free from all these things.

• Every Alpinist knows the value of silence. This particular moment when we can face ourselves.

• Every mountaineer knows the value of good ­friends, linked together in the same adventure by only a thin rope.

Ivan Trivellato

• Every mountain guide knows the price of a victory and can read it in the shining eyes of his clients, when the top is reached.

• Everyone who tried once to climb a mountain, knows the beauty of that moment when we see the sun rising and bringing light to the hostile immensity.

These are the main reasons for me to love the mountains. If no stone, no ice tower, no crevice is waiting for me somewhere in the world to stop my way, then a day will come, when I can, old and tired, look back at my life with a smile and be able to find peace by the foot of the mountains.

Turism NKM Fakta_001-024.indd 3

09-01-27 13.22.59

För att kunna leda och informera om natur och kultur i en region krävs utbildning i den aktuella regionens flora, fauna och övriga naturtillgångar samt i region­ens kulturhistoria och kulturmönster. Utbildningen ska också skapa intresse och entusiasm för denna typ av turism, som inte bara utnyttjar region­ ens attraktioner utan också skyddar från exploatering.

Med boken Natur, kultur och miljö i serien Turism 2000 vill vi skapa ett bra läromedel som kan användas som grund för gymnasiekursen Natur, kultur och miljö (100 poäng). Denna bok kan naturligtvis också användas i andra kurser än de rent gymnasiala, exempelvis i KY-utbildningar och som referens i universitets­ utbildningar. Läromedlet kan också användas för kompetensutveckling i företag som arbetar inom turistnäringen. Den här tredje upplagan har uppdaterats till förhållanden som gäller år 2008.

Faktabokens första del ger en beskrivning av förutsättningar för turism samt av natur och kultur som turistresurs. I detta sammanhang är miljöaspekter och möjligheter till skapande av en hållbar turism viktiga. Här finns också tips om hur och var information kan sökas om olika typer av turism och arbete inom turism. I bokens andra del beskrivs Sverige som resmål med betoning på naturoch kulturattraktioner i olika landskap i landets historiska regioner – Götaland, Svealand och Norrland.

Arbetsboken ger ett ytterligare perspektiv på det som tas upp i faktaboken.

Genom arbetsuppgifter och praktikfall ökas förståelsen för faktabokens innehåll. Olika problem som kan lösas såväl gemensamt som i grupp ska stimulera eleverna till informationssökning. Uppgifterna uppmuntrar också eleverna att ta kontakt med olika företrädare för turismnäringen.

Lärarhandledningen underlättar lärarens roll med olika tips och idéer kring undervisning och problemlösning inom turism.

Författarna i augusti 2002 och januari 2009

Turism NKM Fakta_001-024.indd 4

09-01-27 13.23.00

DEL 1 TURISMENS VILLKOR 1 Förutsättningar för turism .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

4 Miljö och hållbar turism .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57

De fyra hörnstenarna .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Vad menas med hållbar utveckling? .. . . . . . . . . . 57

Vad menas med en turistattraktion? . . . . . . . . . . 10

Hållbar turismutveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

Attraktionens betydelse vid lokalisering . . . . . 15

Samband turism, ekonomi och miljö .. . . . . . . . 60

Att skapa en turistprodukt .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Ekoturism – framtidens turism? .. . . . . . . . . . . . . . 61

Turistproduktens olika delar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Turismens effekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66

Sammanfattning .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

Sammanfattning .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72

2 Natur som turistresurs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

5 Geografisk information .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73

Vad menas med naturturism? .. . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Kunskaper om världens geografi . . . . . . . . . . . . . . 73

Naturvård och ansvar .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

Kartboken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74

Former för naturturism .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

Tabeller och diagram . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76

Sammanfattning .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

Internet .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 GIS och GPS .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79

3 Kultur som turistresurs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

Sammanfattning .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80

Vårt kulturarv .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Vårt historiska arv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Kulturmöten och kulturkrockar .. . . . . . . . . . . . . . 48 Kulturella skillnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Sammanfattning .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

Turism NKM Fakta_001-024.indd 5

09-01-27 13.23.00

DEL 2 Sverige som resmål 6 Götaland .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84

8 Norrland .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172

Skåne . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85

Lappland .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173

Blekinge .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91

Norrbotten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180

Gotland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95

Västerbotten .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184

Halland .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101

Jämtland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 187

Småland .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106

Ångermanland .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 195

Öland .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110

Härjedalen .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199

Östergötland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114

Medelpad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 202

Bohuslän .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118

Hälsingland .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 206

Västergötland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126

Gästrikland .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 210

Göteborg .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 Dalsland .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 7 Svealand . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 Stockholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 Dalarna .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144 Närke .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151 Södermanland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155 Uppland .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158

Lästips .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 214

Värmland .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162

Bildförteckning .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 215

Västmanland .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 168

Sakregister .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 217

1

Turism NKM Fakta_001-024.indd 6

09-01-27 13.23.02

TURISMENS VILLKOR

Del 1 1

Förutsättningar för turism

Turism NKM Fakta_001-024.indd 7

2

Natur

som

turistresurs

3

Kultur

som

turistresurs

4

Miljö

och

hållbar turism

5

Geografisk information

09-01-27 13.23.29

Turism NKM Fakta_001-024.indd 8

09-01-27 13.23.29

1

Förutsättningar för turism När du har arbetat med detta kapitel ska du känna till fyra grundläggande förutsättningar för utveckling av turism olika orsaker till lokalisering av turistattraktioner attraktioners betydelse för turismens utveckling symbolers värde i turismproduktion hur man kan jobba med modeller för produktutveckling inom turism

De fyra hörnstenarna

För att en ort eller region ska utvecklas till ett attrak­tivt resmål krävs: 1. Attraktioner – anledningar till att turister kommer till området, t ex shopping, möjlighet till friluftsaktiviteter eller attraktivt näringsliv (Göra) 2. Serviceutbud – restauranger, möjligheter till boende, affärer m m (Bo, Äta) 3. Kommunikationer – vägar, järnvägs-, flygeller båtförbindelser (Resa) 4. Informationsmöjligheter/bokningscentral­er, försäljningskontor, turistbyråer m m (Sälja) Dessa förutsättningar är ”hörnstenarna” i turist­ näringen. Det absolut viktigaste för turism och rekreation är att det finns något som lockar tur­ist­­ erna till området. För att ett större antal besök­are

I Sälenfjällen finns ett väl utbyggt system med skidliftar och fina nedfart­er som lockar till skidåkning. I området finns ett stort antal hotellrum och stugor för be­­ kvämt ­boende även för barnfamiljer. Vägarna har förbättrats i området och bussförbindelser till stora städer, t ex Stockholm, är tillfredsställande för skidturister.

ska lockas till området krävs att alla fyra förut­ sättningarna är uppfyllda.

Turism NKM Fakta_001-024.indd 9

09-01-27 13.23.34

vaD Menas MeD en turistattraktion?

Skapade attraktioner

Vita huset i Washington har fått en funktion även som turistattraktion.



Turism NKM Fakta_001-024.indd 10

Vissa turistattraktioner är planerade och skapade enbart för att locka till sig en stor mängd turister. Idrottsarenor, äventyrsland, sommarland och temaparker är exempel på denna typ av attraktioner. Genom medveten planering kan dessa attraktioner lokaliseras till platser, där infrastrukturen redan finns eller är relativt lätt att skapa. I planeringen ingår också att man tar hänsyn till omgivande miljö och befolkningsstruktur.

Det finns platser, som ursprungligen inte har haft någon koppling till turism, som med tiden

har omvandlats till turistattraktioner. Kalkbrottet i Siljansbygden som omvandlats till en amfiteater, Dalhalla (se s 150), är ett exempel på en attraktion som utvecklats genom kreativitet och marknadsföring. Andra exempel är försvarsanläggningar som Kinesiska muren och Visby ringmur. Vi har också religiösa byggnader, t ex Peterskyrkan i Rom och Notre Dame i Paris, krigsskådeplatser som Normandies kust i Frankrike, strandpromenader som Copacabana i Rio de Janeiro, Brasilien, byggnadsverk som Hooverdam, Golden Gate Bridge och Vita Huset i Washington, USA, Öresundsbron samt aktiviteter, t ex Vasaloppet och Stockholms maratonlopp.

Vissa attraktioner har inte möjlighet att ta emot så många turister samtidigt. Resterna av Berlinmuren är ett exempel på en sådan attraktion, där man i efterhand varit tvungen att skapa kommunikationer som gör det möjligt för ett stort antal turister att komma nära.

  

09-01-27 13.23.38

Symbolers betydelse som attraktion

Ständig produktutveckling behåller besökarna i turiststaden London. London Eye, ”the Millenium Observation Wheel”.

Attraktionen – ett ”perpetuum mobile”

När man hör namnet Gränna, så tänker man direkt på en polkagris. Polkagrisen har blivit en känd symbol för Gränna! En symbol kan också vara en turistattraktion.

Ordet symbol Vi förknippar ofta vissa symboler härstammar med bestämda platser, t ex ett land, en från grekiskans region, en stad eller en del av en stad. ”symbolon” Eiffeltornet i Paris, Operan i Sydney, som betyder Frihetsgudinnan i New York, Götaplatsen med Poseidon i Göteborg är kännetecken, exempel på symboler med viss attrak- sinnebild, tecken för tionskraft på turister.

Men det är inte bara byggnads- något. verk vi associerar till en viss plats.

Människor och djur kan också vara viktiga symboler. Elvis Presley förknippas t ex med Memphis, Nelson Mandela med Sydafrika, jazz med New Orleans, sumobrottare med Japan, koalabjörn och känguru med Australien, grizzlybjörn med Alaska och pingvin med Antarktis.

Dalahästen och älgen är exempel på symboler som förknippas med Sverige.

För att en attraktion ska fortsätta att vara intressant och locka till sig både nya och gamla turister är det viktigt att attraktionen ständigt utvecklas.

Den måste vara ett ”perpetuum mobile”, dvs ”ständigt i rörelse”. Det gäller att på olika sätt skapa intresse för något som är unikt och spännande annars försvinner gästerna och därmed också lönsamheten.

Skulle Liseberg vara lika intressant, om man behöll samma attraktioner, som man haft under de senaste tjugo åren, medan Gröna Lund samtidigt lockar med nya åkattraktioner inför varje säsong?

Symboler för turistmål. Ur Swanson’s Amerikakatalog.

  

Turism NKM Fakta_001-024.indd 11



09-01-27 13.23.46

M M

itt arbete som guide

Innan jag började arbeta som guide, arbetade jag som tandsköterska i 10 år. Bestämde mig sedan för att göra något helt annat. Visste inte helt vad jag ville göra, så jag gick på komvux några ter­ min­er och läste in de ämnen jag inte hade läst på gymnasiet. Av en händelse såg jag en annons i tidningen att Star Tour/Fritidsresor skulle ha ett informationsmöte i Göteborg. Jag gick dit och lyssnade, och nu visste jag vad jag ville arbeta med. Jag ville bli guide.

Efter utbildningen har jag arbetat som reseled­ are i Thailand och i Italien. Jag märkte snart att det jag bäst tyckte om, var utflykterna. Vilket också ledde till att jag började arbeta för TEMAresor.

Arbetet som guide är fantastiskt ­stimulerande.

Man lär sig ständigt nya saker. Man får ta del av nya länders natur och kultur, man utvecklas som person, får ta ansvar både för sina gäster och för ­själva resandet. Just den biten anser jag vara mycket viktig. Vi har ett ansvar som gäster i ett främmande land. Vi måste på rätt sätt ta del av det land vi besöker, förstå att det folk som lever där har helt andra värderingar som de grundar sig på. Det är när vi öppnar våra sinnen och är mottagliga som vi helt kan ta del av en annan kultur. Vi har mycket att lära men också en del att lära ut, på rätt sätt.

En annan viktig del av arbetet är att ­minimera turismens negativa inverkningar på miljön. Tur­ ismen är för många länder en viktig och nödvän-

Turism NKM Fakta_001-024.indd 12

dig inkomstkälla. Men den kan också medföra ett hot. Det är viktigt att vi reser på ett sätt, som så lite som möjligt medför inverkan på miljön. Att vi inte stödjer olagliga verksamheter, att vi aldrig köper varor framställda av fridlysta växter eller djur osv.

För visst vill vi att kulturen och naturen ska vara lika lockande för kommande generationer?

Pia Carlsson TEMA

09-01-27 13.23.58

Naturen som attraktion Vacker fjällnatur, sjöar, havsstränder eller bergs­ områden är många turisters resmål. Lapporten vid Abisko och raukarna på Gotland är några exempel på natursymboler. I sådana områden försöker man öka tillgängligheten för allmänhet­ en genom att bygga semester- och stugbyar, badplatser samt att förbättra buss-, tåg- och flygförbindelser.

Polcirkeln är en turistattraktion som är både ”naturlig” och skapad. Den har t o m ”flyttats” några kilometer längs en riksväg för att bättre kunna tillgodose turisternas önskemål om parkeringsplatser och souvenirbutiker.

Idag erbjuds olika turistprodukter med an­knyt­ ning till naturupplevelser, t ex ekoturism, kultur­ turism, kunskapsturism, naturturism, vild­marks­ turism och äventyrsturism. De olika prefixen visar vilka s k nischer och former för speci­alisering som just nu är aktuella inom turist­näringen.

Attraktionens dragningskraft För att ha något mått på värdet av en turist­ attraktion kan man dela in dem i tre klasser, primärattraktion, sekundärattraktion och tertiär­attraktion.

Primärattraktion Primärattraktionen är så betydelSekundärattraktion sefull, att tu­risten väljer resmål främst för att kunna ­besöka denna attraktion. Tertiärattraktion Temaparker, t ex Asterix Park och Euro Disney i närheten av Paris, Disney ­World i Florida och Kalifornien samt Liseberg i Göte­borg är exempel på primärattraktioner.

Sekundärattraktionen kan ha viss betydelse vid val av resmål. Operahuset i Sydney, Nou Camp fotbollsstadion i Barcelona, Big Ben i London, Stadshuset i Stock­holm, Älvsborgs Fäst­ning i Göteborg är exempel på sekundärattraktioner.

Tertiärattraktionen är ofta inte känd på förhand utan ”upptäcks” av turisten på resmålet.

Denna typ av attraktion kan därför inte inkluderas i någon resplan i förväg. Exempel på tertiärattraktioner kan vara vissa restauranger, gatu­ bilder, naturupplevelser och vackra vyer.

Niagarafallen i USA är en primärattraktion.

  

Turism NKM Fakta_001-024.indd 13



09-01-27 13.24.08

G G

radera turistattraktioner

1 Liseberg

Göteborg

3 139 000

2 Kulturhuset

Stockholm

2 680 148

3 Sälens skidanläggningar

Malung

1 910 000

4 Fyrishov

Uppsala

1 682 000

värd en resa

5 Globe Arena

Stockholm

1 407 026

6 Skansen

Stockholm

1 380 851

värd en omväg

7 Stockholmsmässan

Stockholm

1 255 373

värd ett besök

8 Eriksdalsbadet

Stockholm

1 160 132

9 Folkets Park

Malmö

Samma typ av gradering kan också användas för turistattraktioner:

Antal besökare

150 000

10 Gröna Lund

Stockholm

1 113 000

11 Vasamuséet

Stockholm

1 067 397

12 Åre/Duved

1 055 000

Attraktioner som är väl värda en resa från hela världen, t ex Vasamuseet i Stockholm och ishotellet i Jukkasjärvi.

13 Rosvalla

Nyköping

890 000

14 Söderåsen, naturområde

Svalöf

750 000

Attraktioner som är värda en omväg, t ex Höga Kusten och Öresundsbron.

15 Ales Stenar

Ystad

750 000

Attraktioner värda ett besök är alla turistattraktioner beroende på de besökandes intressen.

Turism NKM Fakta_001-024.indd 14

Topplistan – de 15 största besöksmålen och sevärdheterna

Vid bedömning av restauranger används en typ av gradering som finns beskriven i den franska restaurangguiden Le Guide Rouge (Guide Michelin). Beroende på hur bra restaurangen/attraktionen är, betygsätts den som

Källa: Nutek/Resurs AB

Att räkna antalet besökare är ett sätt att gradera en turistattraktion.

09-01-27 13.24.10

Attraktionens betydelse vid lokalisering

Vad är det som gör att en viss plats eller region verkligen utvecklas till ett turistmål? Vi talar om olika typer av turismens lokalisering: Marknadsorienterad lokalisering Resursorienterad lokalisering Nätverksorienterad lokalisering

Marknadsorienterad lokalisering innebär att man bygger ut turismen inom befolkningstäta om­råd­

en eller där det redan finns en koncentration av turister. Någon öppnar t ex en souvenirbutik eller en restaurang nära en känd symbol, byggnad, museum eller ett mässområde. Ett exempel på en marknadsorienterad lokalisering är Euro Disney, som byggts utanför Paris med ca 50 miljoner människor på max 20 mils avstånd.

Vid resursorienterad lokalisering är det attraktionen i sig som är avgörande för att turism ska utvecklas i området, t ex det lutande tornet i Pisa, Egyptens pyra­mid­er samt Golden Gate-bron i San Fransisco.

  

Turism NKM Fakta_001-024.indd 15

Turismen vid Golden Gate-bron är exempel på resurs­orien­terad lokalisering.



09-01-27 13.24.11

Vid nätverksorienterad lokalisering byggs flera attraktioner i anslutning till varandra. Var och en av attraktionerna drar turister till området och förstärker på så vis varandra. Exempel på nätverksorienterad lokalisering finns i Bryssel, i stadsdelen Heysel, med parkområdet Bruparck.

Detta område är främst känt som platsen för två världsutställningar, 1935 och 1958. Symbolen för 1958 års världsutställning L’Atomium är Atomium, en välkänd symbol för Bryssel – en ca 100 m hög modell av en järnatom förstorad 1 675 miljarder gånger. ”Järnatomen” består av nio klot som vardera är 18 m i diameter.

Bredvid Atomium finns en temapark, MiniEuropa, med kända symboler i miniatyr från respektive EU-land. I direkt anslutning till Atomium och Mini-Europa finns en nöjespark, Bruparck, där det bl a finns en stor bioanläggning, ”Kinepolis”, en idrottsanläggning samt ett planetarium. Till Heysel/ Bruparck finns bra kommunikationer med spårvagn och tunnelbana till Bryssels centrum.

Det finns också ett stort antal parkeringsplatser för bilturister.

Symbol för Bryssel, Atomium.



Turism NKM Fakta_001-024.indd 16

  

09-01-27 13.24.13

Att skapa en turistprodukt

När vi ser på turism som en produkt ser vi att produkten består av delarna resa, bo, äta och göra.

Varje del av produkten bidrar till den totala produktens kvalitet och säljbarhet. Delarna ut­vecklas i ett geografiskt område och är beroende av områdets grundförutsättningar, dvs dess natur, kultur och näringsliv.

Naturens betydelse för turistprodukten kan se olika ut: Orörd natur, vildmark och klimat.

Ren luft och längtan till oförstörd natur lockar många turister. Klimatet är också en viktig faktor för bl a vinteranläggningar, där tillgången till snö utgör basen för tur­ist­­ näringen. Andra turister längtar till värme, sol och badstränder.

Sevärdheter i naturen.

Unika naturfenomen, t ex Grand Canyon i USA, Geirangerfjorden i Norge, Lapporten i Sverige, Kilimanjaro i Tanzania och Yellow­ stone National Park i USA lockar många.

Natur tillrättalagd för rekreation, lek och idrott.

Områden som har anpassats för frilufts­ aktiviteter, t ex vandringsleder, skid­anlägg­ ningar samt platser för sport­fiske utefter vissa av landets fiskrika älvar.

Modell för turistproduktion, förenklad efter Georg Kamfjord.

Natur som grund för näringsverksamhet.

Näringar som är beroende av naturens resurser är t ex lantbruk, skogsbruk, fiske­ och dammanläggningar.

Kunskapsförmedling om naturen.

För att öka allmänhetens kunskaper om naturen och dess olika resurser skapas t ex botaniska trädgårdar, naturum, djurparker och akvarier.

  

Turism NKM Fakta_001-024.indd 17



09-01-27 13.24.14

Kultur värderas utifrån andra aspekter: Kulturlandskapets form, dvs den samlade bilden av landskapet med dess arkitektur och människors ­påverkan på det naturliga landskapet.

Permanenta kulturella attraktioner, t ex museer, kyrkor, parker, byggnader samt historiska seder som bevarats.

Arrangerade tillfälliga kulturella attraktioner, t ex utställningar, teater, festivaler, karne­ valer och idrottsevenemang. Hultsfreds­ festivalen, karnevalen i Rio och fotbolls­ matcher är exempel på denna typ av attraktioner.

Folktraditioner, t ex hur människor på en viss ort lever sitt vardagsliv med mat, hantverkstraditioner och musik. Hälsinge­ hambon, Skansens ­julmarknad och ­indianernas danser ­ är exempel på folk­ traditioner.

Hantverkstradition som turistprodukt.



Turism NKM Fakta_001-024.indd 18

Kunskapsförmedling om kulturella aktiviteter, t ex kurser av olika slag inom konst, teater, historia samt temaresor till regioner med ett stort antal kulturattraktioner.

Näringslivet spelar också en viktig roll för tur­ism­ ens utveckling i en region. Närings­livets re­surser kan delas in i följande ­områden: Produktion, olika typer av företag i regionen – t ex jordbruk, gruvdrift, fiske, glasbruk och indu­stri­ tillverkning.

Sevärdheter i form av produkter eller ­produktionssätt, t ex glastillverkning i ”Glasriket”, polka­ grisar i Gränna och vävning i ”Tygriket”.

Köpcentra eller shoppingområden av olika karaktär och storlek, t ex Torp utanför Uddevalla, Knalleland i Borås, Kållered utanför Göteborg, Gekås i Ullared och Barkarby Factory Outlet utanför Stockholm.

Forskning och utveckling, t ex Vetenskapsfestivalen i Göteborg, Universeum i Göteborg, Teknikcentrum i Växjö m fl orter, Ideon forskningsby i Lund.

Den samlade landskapsbilden med dess natur­liga förutsättningar, kulturell påverkan i form av t ex byggnader och kulturhistoria samt näringslivets struktur ger olika områden olika karaktär. Det är dessa speciella egenskaper som utgör grunden för den typ av turistverksamhet som kan bedriv­ as i området.

För att turism ska kunna utvecklas och bli hållbar i framtiden krävs även att man tar hänsyn till miljöaspekter inom alla delar av en turism­ produkt. Mer om detta i kapitel 4.

  

09-01-27 13.24.17

Turistproduktens olika delar

Resa

Bo

När man ska välja tran­sportsätt för en resa tar man hänsyn till bl a följande faktorer:

Boende omfattar allt från stora konfe­rens­an­ läggning­ar med alla tänkbara be­kväm­ligheter till en enkel campingplats. Viktiga faktorer när man väljer logi är:

Transportmedel: De färdsätt den resande kan använda för att transportera sig till resmålet och för att förflytta sig på res­målet, t ex tåg, bil, flyg, tunnelbana, cykel och/eller båt.

Tidtabeller: När och hur ofta det finns kommunikationer till resmålet. Ju mer regelbundet det går att ta sig till ett om­råde ju mer tillgängligt blir området för turister.

Resvägar: Resvägen är viktig liksom even­ tuella attraktioner utefter vägen till res­ målet. Kan man resa direkt eller måste man ta omvägar eller byta kommunikations­ medel?

Service kring transporten: Tillgång till ­information om tidtabeller, resvägar och priser samt möjlighet till olika betalningssätt är exempel på service som är viktig vid val av transportmedel.

Rum: Den privata platsen i boendet och dess standard, t ex påkostad inredning, tillgång till minibar, telefon och tv.

Aktivitetsutbud: Avser de möjligheter till förströelse som finns tillgängliga i omedelbar anslutning till boendet, t ex motions­ anläggningar, swimmingpool, bibliotek och nöjeslokaler.

Miljö: Avser hur miljövänlig verksamheten är och i vilken landskapsmiljö boendet är beläget, t ex i stadsmiljö nära centrum eller vid en vacker sjö på landsbygden.

Service: Avser den service man kan få som gäst i respektive boendealternativ. Här finns en stor spännvidd mellan självhushåll och ”all inclusive-arrangemang”.

  

Turism NKM Fakta_001-024.indd 19



09-01-27 13.24.18

Äta

Göra

En servering kan omfatta allt från en gourmetmiddag på lyxrestaurang till en grillad korv på en bensinmack. De viktigaste synpunkterna på serveringar är följande:

Attraktioner och upplevelser är som tidigare nämnts de kanske viktigaste delarna i en turistprodukt. För att lättare kunna analysera attraktioner delar vi in dem efter hur de kan upplevas:

Mat: Vilken typ av mat serveras? Finns det maträtter med lokal förankring? Har serveringen en bred meny eller har den endast några få rätter att erbjuda? Vilka råvaror används? Finns vegetariska rätter på menyn?

Dryck: Vilka drycker kan serveras? I Sverige är det ofta viktigt att ha rättigheter att servera vin och starköl till maten.

Miljö: Hur är serveringen inredd? I vilken yttre miljö ligger serveringen – centralt i stan eller naturskönt på landet? Kan man sitta utomhus under sommarsäsongen? Är verksamheten miljövänlig med sopsortering, miljövänliga material osv? Miljön är av stor betydelse för serveringar.

Service: Hur tas matgästerna emot? Hur långa är väntetiderna för bord, vid beställning, mellan rätter? Hur serveras mat och dryck? Servicen anses vara en mycket viktig faktor vid bedömning av en servering.



Turism NKM Fakta_001-024.indd 20

se vara göra lära

Se-upplevelsen innebär främst sightseeing, där man visuellt kan njuta av olika sevärdheter. En turistprodukt som innebär sightseeing är t ex bussrundturer i London förbi sevärdheter som Piccadilly Circus, Big Ben, Trafalgar Square och Towern, båtturer på Seine i Paris eller i Stockholms skärgård.

Vara-upplevelsen är en sammansatt upp­lev­ else av att befinna sig i en viss miljö vid en viss tidpunkt. Att sitta på en pub i Dublin, befinna sig i Rio under karnevalen eller i Visby under Medeltidsveckan är exempel på ”vara-upplevelser”. Några ­njuter av att vara i en segelbåt på havet med goda vindförhållanden, andra av att befinna sig på en badstrand på Teneriffa med mycket folk och

  

09-01-27 13.24.18

andra av att sitta på en klippa vid en sjö eller vid havet och njuta av stillheten.

Göra-upplevelsen är knuten till en aktivitet, t ex att shoppa, spela golf, fiska, vandra eller åka skidor.

Lära-upplevelsen tar till vara nyttoaspekten.

Att lära sig är centralt i aktiviteten. Att delta i en överlevnadskurs, gå på museum, Universeum, Teknikcentra eller att delta i guidade rundturer är exempel på ”lära-upplevelser”.

Paketering De olika delarna i en turistprodukt kan ”paketeras” för att underlätta marknadsföring och försäljning. Transport, boende, servering och aktiviteter kombineras till ett säljbart och attraktivt ”paket”. Detta paket 2008 får en prislapp och erbjuds till turister över hela världen. Stockholmspaketet, Göteborgspaketet, olika golfpaket och de flesta charterresor är exempel på denna typ av paket.

Paketering kan också ske av information, där gemensam information om ett område samordnas, t ex i gemensamma mässaktiviteter eller i turistrådens kataloger med beskrivningar av regionen.

Kolmårdenpaket

Här hittar du ett urval av olika paket till Kolmårde nett av Sveriges populäras te resmål för bar nfamil jer. Här finns förslag på både van drarhems- och hotellpake t.

Kontakta gär na respek tive hotell för fler paketfö rslag.

Var mt välkommen!

  

Turism NKM Fakta_001-024.indd 21



09-01-27 13.24.20

Exempel Disney World Disney World i Florida är ett komplett turism­ område med tillrättalagda attraktioner som skap­ats utifrån grundresurserna natur, kultur och näringsliv och olika upplevelser se, vara, göra och lära. Olika boendealternativ finns i form av hotell i olika prisklasser och möjlighet till camping. Ett effektivt internt transportsystem med bussar tar besökande från de enorma parkeringsplatserna fram till entrén. Det finns också tillgång till ett stort antal olika serveringar.

För alla Disneys anläggningar runt om i värld­ en är extremt god service det absolut viktigaste för gästerna. Vid alla personalingångar hänger skylten: ”Smile – you are on stage!”

För att locka turister med olika önskemål till Disney World i Florida finns fyra stora nöjesparker/temaparker: Magic Kingdom, Epcot, Disney's Hollywood Studios och Disney's Animal Kingdom Park.

Magic Kingdom öppnades 1971 som den första av nöjesparkerna i Disney World. Parken består av olika ”länder”, bland annat Adventureland, Fantasyland och Tomorrowland, med spännande åkattraktioner och äventyr i varje ”land”. Göraupplevelsen är det viktigaste i denna nöjespark.

Epcot (Experimental Prototype Community of Tomorrow) består av två områden och är tänkt som



Turism NKM Fakta_001-024.indd 22

de vuxnas speciella nöjespark. I Future World kan man få en inblick i kommunikationens historia, hur människokroppen fungerar, testköra nya bilar och besöka världens största vattentank som innehåller ett undervattensrev. Future World lägger stor vikt vid utbildning. Lärande-upplevelsen är viktig.

World Showcase är en världsutställning med olika nationers kultur som tema. Här kan man uppleva vad som kännetecknar kulturen i respektive land.

Vara-upplevelsen är viktig eftersom de besökande kan befinna sig i nationernas speciella miljöer.

Hollywood Studios. I detta parkområde har Disney förlagt en del av sin filmproduktion. Turisterna kan se ”kändisar” på nära håll, se-upplevelsen, och samtidigt lära sig hur en filminspelning går till.

Animal Kingdom är Disney Worlds djurpark. Den ger en bra mix av se-, vara- och lära-upplevelserna.

Kring dessa stora nöjesparker finns också två vattenparksanläggningar, ett stort kvällsnöjes­område och en hel rad andra aktiviteter som exempelvis golf, segling och vildmarksliv. Servicekvaliteten tillgodoses genom att området har stor personaltäthet, goda shoppingmöjligheter, många serveringar, bra transportmöjligheter och god tillgång till olika boendealternativ.

Disneyland Paris Skapandet av ”Disney World” i Paris bygger på samma idé om ett område med olika tema­parker.

Området är lokaliserat i ett befolkningstätt ­om­råde och lättillgängligt för besök­ande. Disney­ land Paris ligger mitt emellan två flygplatser och har förbindelse via motorväg och tunnelbana till Paris centrum. Disney visar prov på helhetstänkande vid planering av sina anläggningar!

  

09-01-27 13.24.20

  

Turism NKM Fakta_001-024.indd 23



09-01-27 13.24.22

Sammanfattning För att en ort eller region ska utvecklas till ett res­ mål krävs fyra grundläggande förutsättningar, fyra ”hörnstenar”:

Turismens lokalisering kan delas in i marknads­ orienterad, resursorienterad och nätverks­orien­ terad lokalisering.

• Attraktioner – anledningen till att turister kommer till området, t ex shopping, eller möjlighet till någon friluftsaktivitet

En turistattraktion kan delas in i tre klasser – primär, sekundär eller tertiär attraktion. Den kan vara värd en resa, värd en omväg eller värd ett besök precis som restaurangerna i Guide Rouge.

Symboler har också stor betydelse som attraktion, t ex Eiffeltornet, Triumfbågen, Gröna Lunds torn och Empire State Building. Som turist söker vi oss gärna till något som vi känner igen. Attrak­ tionernas styrka kan förändras över tiden.

• Serviceutbud – restauranger, möjligheter till boende, affärer m m • Kommunikationer – vägar, järnvägs-, flygeller båtförbindelser • Informationsmöjligheter – boknings­centraler, försäljningskontor, turistbyråer m m

En turistprodukt består av olika delar, ett paket.

De viktigaste delarna i paketet är resa, bo, äta och göra. Förutsättningarna för dessa delar är om­råd­ ets natur, kultur och näringsliv.

Viktiga begrepp Resursorienterad lokalisering Primärattraktioner Sekundärattraktioner Tertiärattraktioner Symbol Turistprodukt

Attraktion Marknadsorienterad lokalisering Nätverksorienterad lokalisering Paketering Produktutveckling

Engelska ord



Turism NKM Fakta_001-024.indd 24

attraktion, sevärdhet attraction

nätverk network

utveckling development

befolkning population

paket package

vildmark wilderness

forskning research

temapark theme park

äventyrsland adventure land

klimat climate

tillgänglig accessible

miljö environment

upplevelse, erfarenhet experience

  

09-01-27 13.24.24

Omslagsbilder: Björn Kärf/Edelpix (Läckö Slott) och Kai Honkanen/Photo Alto (övr) Landskapsvapen och landskapsblommor i Del 2 kommer från Liber Kartor.

3 9

Maria Trivellato, Paris Karta ur broschyren ”Sälen aldrig långt borta” Sälenstjärnan AB, Produktion: Tage Jonsson ­(kartor), Hägerfredlund/Blomquist & Co. 10 v PhotoLink/PhotoDisc 10 h www.whitehouse.org 11 v Mark Stewart/Camera Press/Scanpix ur Swanson’s Amerikaspecialistens Idéhandbok 11 h 2002 12 Monica Tengling 13 D. Falconer/Photodisc 14 ©Michelin 15 John Wang/PhotoDisc 16 v Pictor/IBL 18 PhotoLink/PhotoDisc 23 Gamma/IBL 26 Rune Johnsson/Sveriges TV 27 Naturvårdsverket 29 S. Alden/PhotoLink/PhotoDisc 31 Sami Sarkis/PhotoDisc 32 Karlstads Universitet 33 D. Falconer/PhotoLink/PhotoDisc 35 Katsumi Kasahara/Pressens Bild 37 Ingrid Booz Morejohn/PictureWorks 38 Blekinge Turism 39 Seamus Murphy/Pressens Bild 40 Ingrid Booz Morejohn/PictureWorks 41 Länsstyrelsen Dalarnas Län 42 www.visitsweden.com 43 ö Sveriges Rese- och Turistråd 43 n Pål Hermansen/Edelpix 44 Kai Honkanen/PhotoAlto 45 v Terje Mortensen/Edelpix 45 h Lars Nylén 46 Ingrid Booz Morejohn/PictureWorks 48 ö Paddy Booz/PictureWorks 48 n Ingrid Booz Morejohn/PictureWorks 49 ö Ingrid Booz Morejohn/PictureWorks 49 nh Ingrid Booz Morejohn/PictureWorks 49 nv PhotoLink/PhotoDisc 50 Martin Parr/Magnum/IBL

51 ö 51 n 52 54 55 57 58 59 60 61 ö 61 n 62 n 64-65 66 67 68 69 70 74 75 77 79 83 86 h 87 88 90 92 93 94 95 96 97 98 99 100 103 105 107 108 109 ö 112 113 115 117 119

Ingrid Booz Morejohn/PictureWorks Helena Bergengren/Tiofoto (båda) Ingrid Booz Morejohn/PictureWorks Jack Hollingsworth/PhotoDisc Ingrid Booz Morejohn/PictureWorks www.hallbarasverige.gov.se PhotoLink/PhotoDisc www.greenglobe.org Marie Birkl/Jämtland-Härjedalen Turism WWF Alan & Sandy Carey/PhotoDisc www.ekoturism.org Mats Nilsson Ecpat Bengt Dobrin/Pressens Bild Konsumentverket Per Eriksson/Trigger Photo Ingrid Booz Morejohn/PictureWorks Liber Kartor Glen Allison/Photodisc www.resfeber.se wayfinder.com Jocke Lagerkrantz Ingrid Booz Morejohn/PictureWorks Ingrid Booz Morejohn/PictureWorks www.skaneleden.org Ingrid Booz Morejohn/PictureWorks Joakim Johansson/Karlskrona Turistbyrå Blekinge Turism Blekinge Turism Ingrid Booz Morejohn/PictureWorks Ingrid Booz Morejohn/PictureWorks Ingrid Booz Morejohn/PictureWorks Ingrid Booz Morejohn/PictureWorks Ingrid Booz Morejohn/PictureWorks Ingrid Booz Morejohn/PictureWorks Börje Försäter/Myra Mats Nilsson Göran Assner/Smålands Turism AB Astrid Lindgrens Värld Smålands Turism AB Pål Hermansen/Edelpix Pål Hermansen/Edelpix Pål Hermansen/Edelpix Kolmården Havets Hus, Lysekil



Turism NKM Fakta_214-220.indd 215

09-01-27 11.31.34

Natur, kultur och miljĂś

Natur, kultur och miljĂś

VarfÜr blir vissa orter populära resmül? Hur kan turism utvecklas inom ett omrüde?

Vad kan man gĂśra fĂśr att organisera och styra turismen dit man vill?

Den här boken redogÜr fÜr naturens och kulturens betydelse fÜr turism och fÜr turismens püverkan pü miljÜn. Den ger ocksü en Üverblick Üver vad Sverige erbjuder naturturisten och kulturturisten: Del 1: Villkor fÜr turism s &ÚRUTSËTTNINGAR FÚR TURISM s .ATUR SOM TURISTRESURS s +ULTUR SOM TURISTRESURS s -ILJÚ OCH H�LLBAR TURISM s 'EOGRAFISK INFORMATION Del 2: Sverige som resmül s 'ÚTALAND s 3VEALAND s .ORRLAND Turism Natur, kultur och miljÜ ingür i serien Turism 2000 och är anpassad till gymnasiekursen med samma namn. &ÚRFATTARNA TILL BOKEN JOBBAR P� OLIKA SËTT MED TURISMUNDERVISNING och har tidigare tillsammans skrivit Turism och resor.

Monica Tengling har medverkat även i andra läromedel, bl a Turism Bas som är det fÜrsta läromedelspaketet i denna serie fÜr gymnasieskolans turismkurser.

Faktabok 3 uppl

Thomas Blom och Mats Nilsson ARBETAR B�DA P� +ARLSTADS 5NIVERSITET OCH HAR skrivit flera bÜcker och artiklar inom turism. Thomas forskar inom turism och är DOCENT OCH PROREKTOR VID LËROSËTET -ATS ËR UNIVERSITETSADJUNKT I KULTURGEOGRAFI och har ansvar fÜr universitetets lärarutbildning inom turism.

Fredrik Ernfridsson arbetar i ett fristüende utbildningsfÜretag och har där varit med att skapa lokala turismprogram fÜr gymnasieskolan.

Natur, kultur och miljĂś

Faktabok 3 uppl

Thomas Blom, Fredrik Ernfridsson, Mats Nilsson, Monica Tengling

Best.nr 47-08985-7

Tryck.nr 47-08985-7-00

9

Turism NKM_omslag.indd 1

789147 089857

09-01-27 10.27.17