9789147098781

TORSTEN THUR ÉN

ETIK & POLITIK Moralfilosofi i praktiken

TorsTen Thur ĂŠn

ETIK & POLITIK Moralfilosofi i praktiken

Innehåll Förord..................................................................................................................................................................................................6

Kapitel 1. Sakfrågor och värdefrågor........................................................................................7 Sakfrågor – möjligt och sannolikt ...................................................................................................................8 Värdefrågor – instrumentellt värde och egenvärde.....................................................................8 Målkonflikter..............................................................................................................................................................................9 Prioriteringar ......................................................................................................................................................................... 10 Värderingar och verklighet .................................................................................................................................. 10 Kapitel 2. Konsekvensetik......................................................................................................................... 12 Utilitarism ................................................................................................................................................................................. 12 Realpolitik ................................................................................................................................................................................. 15 Konsekvensetikens risker ....................................................................................................................................... 16 Kapitel 3. Plikter och rättigheter................................................................................................... 18 Plikt ................................................................................................................................................................................................... 18 Vad får man göra? Mänsklig värdighet................................................................................................... 20 Lögn .................................................................................................................................................................................................. 21 Att döda eller skada ....................................................................................................................................................... 23 Kapitel 4. Konsekvensetik, pliktetik och rättighetsetik......................... 25 Kapitel 5. Teoretiskt och praktiskt förnuft .................................................................. 28 Kapitel 6. Mänskliga rättigheter ................................................................................................... 31 Individualism, frihet och jämlikhet ........................................................................................................... 32 Grunden för mänskliga rättigheter ............................................................................................................ 32 Ifrågasättande av människovärde ................................................................................................................. 33 Argument mot mänskliga rättigheter ..................................................................................................... 34 Brott mot mänskliga rättigheter ..................................................................................................................... 38 Universella rättigheter trots allt ...................................................................................................................... 46 Kapitel 7. Individ och kollektiv – det civila samhället .............................. 47 Gemenskap .............................................................................................................................................................................. 48 3

i n n e h å l l

Kapitel 8. Kulturell mångfald................................................................................................................ 56 Identitet genom omgivningen och genom historien ............................................................ 56 Kontakt mellan kulturer .......................................................................................................................................... 58 Kulturers försvinnande ............................................................................................................................................. 58 Kapitel 9. Global solidaritet ................................................................................................................. 61 Solidaritet och logik........................................................................................................................................................ 61 Solidaritet och empati.................................................................................................................................................. 63 Kapitel 10. Gemenskap – nationalstaten ...................................................................... 65 Konstruerad gemenskap........................................................................................................................................... 66 Stark gemenskap................................................................................................................................................................. 67 Påtvingad gemenskap................................................................................................................................................... 68 Önskvärd gemenskap?................................................................................................................................................. 70 Kapitel 11. Jämlikhet.......................................................................................................................................... 71 Moraliska skäl mot jämlikhet ............................................................................................................................ 71 Praktiska skäl mot jämlikhet .............................................................................................................................. 73 Modifierad ojämlikhet – John Rawls differensprincip ....................................................... 73 Jämlikhet och välfärd.................................................................................................................................................... 75 Kapitel 12. Kunskapens värde .......................................................................................................... 78 Instrumentellt värde....................................................................................................................................................... 78 Egenvärde .................................................................................................................................................................................. 79 Kapitel 13. Falskt medvetande ....................................................................................................... 84 Att acceptera sin situation ..................................................................................................................................... 88 Kränkning ................................................................................................................................................................................. 89 Kapitel 14. Paternalism ................................................................................................................................. 91 Prostitution .............................................................................................................................................................................. 91 Organhandel............................................................................................................................................................................ 92 Att riskera sin hälsa......................................................................................................................................................... 93 Att ta risker .............................................................................................................................................................................. 94 Att ta ansvar för sitt eget liv................................................................................................................................... 95

4

i n n e h å l l

Kapitel 15. Hotet mot miljön................................................................................................................ 97 Problemet ................................................................................................................................................................................... 97 Värderingar .............................................................................................................................................................................. 98 Vad beror miljöproblemen på? .....................................................................................................................101 Vad kan/bör man göra? .........................................................................................................................................103 Slutsatser ..................................................................................................................................................................................111 Kapitel 16. Prioriteringar i vården............................................................................................113 Kapitel 17. Realpolitik I – Kubakrisen ...............................................................................118 Aktörerna ................................................................................................................................................................................119 Händelseförloppet ........................................................................................................................................................119 Rationell realpolitik?...................................................................................................................................................124 Kapitel 18. Realpolitik II – Nelson Mandela och demokratiseringen av Sydafrika ................................................................................................127 Slutsatser ..................................................................................................................................................................................135 Kapitel 19. Sammanfattning .............................................................................................................136 Referenser ........................................................................................................................................................................142 Register...................................................................................................................................................................................146

5

Förord Den här boken handlar om etiska1 problem som aktualiseras i samband med olika samhällsfrågor. Syftet är att stimulera till reflektion över etiska frågor – att ge verktyg till att ta ställning på ett genomtänkt sätt och ge hjälp att strukturera argumenten så att ställningstagandet blir medvetet: Varför tycker jag som jag tycker? Vilka är argumenten för och emot min ståndpunkt? Hur resonerar den politiker, det parti eller den organisation jag är intresserad av?

Vad är parterna i en konflikt ense om och vad är de oense om?

Boken bygger på konkreta exempel. De etiska principerna tillämpas på specifika frågor inom en rad olika ämnesområden, exempelvis: Vilken betydelse har de mänskliga rättigheterna? Är de universella eller skiljer de sig mellan olika kulturer? När är våld berättigat? Vilket ansvar har man för att lindra nöden i världen? Vilket ansvar har man för kommande generationer?

Hur ska man prioritera livsviktiga behov när resurserna är begränsade? Hur viktig är jämlikhet? Frihet?

Det är resonemangen som står i centrum, inte vem som har formulerat dem. Därför ges ingen heltäckande beskrivning av tankarna hos de teoretiker som har diskuterat moralfilosofiska frågor. Moralfilosofer som Kant, Bentham, Mill, Rawls och Nozick nämns visserligen, men det sker enbart i samband med de olika frågeställningarna.

Boken förutsätter inga förkunskaper och bör kunna läsas med behållning av alla som intresserar sig för samhällsfrågor. Den vänder sig dock i första hand till studenter i samhällsvetenskapliga ämnen där den kan fungera som ett komplement till mera teoretiskt litteratur.

De första fem kapitlen behandlar de teoretiska utgångspunkterna. Sedan följer tretton kapitel där teorierna tillämpas på ett antal olika ämnen. Boken avslutas med ett sammanfattande kapitel.

Stockholm i oktober 2014 Torsten Thurén

1 Det finns flera olika definitioner på ”etik” och ”moral”. Här används orden som synonyma.

6

K a pit e l

1.

Sakfrågor och värdefrågor

N

är man ska ta ställning i en politisk fråga är det viktigt att skilja mellan å ena sidan sakfrågor, empiriska frågor, och å andra sidan värdefrågor – värderingar och normer.

Påståenden om att bruttonationalprodukten är si och så stor, att medellivslängden i Sverige är si och så hög, att si och så många människor är fattiga och si och så många rika är sakfrågor. De handlar om den konkreta verkligheten, och det går att avgöra om de är sanna eller falska, åtminstone i princip. Men om jag påstår att demokrati är det bästa statsskicket har jag inte sagt något om hur verkligheten ser ut. Jag har uttalat mig om vad jag anser om verkligheten. Jag har formulerat en värdering. Värderingar är vad som är bra eller dåligt, rätt eller fel, vackert eller fult. Sakfrågor kan formuleras som: ”Hur vet du det?”, ”Varför tror du det?” Ett förnekande av ett sakpåstående kan formuleras som: ”Det tror jag inte.” Värderingar kan formuleras som: ”Detta är rätt/fel, eller gott/ont.” Ett förnekande kan formuleras som: ”Det tycker jag inte.”

Om jag anser att demokrati är det bästa statsskicket anser jag förmodligen också att alla stater bör vara demokratier. Då har jag uttalat en norm. Normer handlar alltså om hur något bör – eller inte bör – vara. En norm är en regel som bygger på en värdering: ”Tala alltid sanning”, ”Respektera andra människors rättigheter”, ”Stöd det demokratiska statsskicket”. Värderingar och normer hör samman, men de är inte samma sak. Jag kan exempelvis anse att demokrati är ett utmärkt statsskick men att det finns stater där demokrati inte fungerar. Jag värderar fortfarande demokratin, men jag medger undantag från normen att demokrati bör införas överallt.

7

Kapitel 1. Sakfrågor och värdefrågor

Sakfrågor – möjligt och sannolikt Den som ska fatta ett beslut kan aldrig vara helt säker på utfallet. Därför handlar sakfrågor ofta inte bara om konkreta fakta utan även om vad som är möjligt att genomföra eller vad som sannolikt kommer att inträffa, om man gör på ett visst sätt. Är det möjligt att genomföra ett jämlikt samhälle, ett totalt alkoholförbud eller att hejda den globala uppvärmningen? Vilka blir de sannolika konsekvenserna av att jag höjer skatten, ändrar villkoren i sjukförsäkringen, genomför en revolution eller startar ett krig?

Att jordens klimat håller på att förändras och att det beror på människans åtgärder är ett sakpåstående som kan vara sant eller falskt. Hur sannolikt det är att dessa förändringar kommer att leda till en ekologisk katastrof är också ett sakpåstående. Vi kan inte veta säkert i dag hur det blir, men en gång kommer det att bli uppenbart. Om det är möjligt att avvärja denna katastrof och i så fall hur det ska gå till är även det ett sakpåstående. Det är denna osäkerhet som gör miljöfrågorna så svåra.

Värdefrågor – instrumentellt värde och egenvärde Man måste skilja mellan instrumentellt värde och egenvärde. Att något har instrumentellt värde innebär att det har värde som ett medel till att genomföra något. Pengar har exempelvis instrumentellt värde. De har bara värde som medel till något annat. Att något har egenvärde innebär däremot att det är värdefullt i sig självt. Bakom ett instrumentellt värde kan det finnas ett annat instrumentellt värde och kanske ett till, men analyserar man ett värdepåstående kommer man förr eller senare fram till ett egenvärde.

Någon säger: ”Låga skatter är bra.” Varför är låga skatter bra? Jo: ”Låga skatter är det bästa sättet att öka den ekonomiska tillväxten.” Skattesänkningen är alltså ett medel till att främja tillväxten. Påståendet kan vara sant eller falskt. Både de politiska partierna och ekonomerna brukar vara oeniga om effekterna av förändringar av skattetrycket. Men varför är ekonomisk tillväxt bra? ”Därför att den ger högre levnadsstandard.” Också detta påstående kan vara sant eller falskt. Det är inte alltid som ekonomisk tillväxt gör att den 8

Kapitel 1. Sakfrågor och värdefrågor

allmänna levnadsstandarden ökar. Men varför är det bra att levnadsstandarden ökar? ”Därför att det ger människorna större välbefinnande”. Även detta är något som kan vara antingen sant eller falskt. Det är inte säkert att välbefinnandet ökar med levnadsstandarden. Men varför är det bra att människornas välbefinnande ökar? ”Därför att det är viktigt.” Nu går det inte längre att fortsätta att fråga, och det går inte att komma med sakargument för eller emot. Jag anser att människornas välmående har ett egenvärde. Skattesänkningen, tillväxten och levnadsstandardens ökning är bara medel för att nå målet.

Synen på skola och utbildning är ett annat exempel på hur viktigt det är att skilja mellan instrumentellt värde och egenvärde. När den svenska skolan diskuteras är utgångspunkten ofta att eleverna blir kompetenta att utföra de jobb som är viktiga för den ekonomiska tillväxten. Kunskapen anses alltså ha ett instrumentellt värde. Men man kan också betrakta kunskap som ett egenvärde. Kunskaper ger människor möjlighet att utveckla sin intellektuella potential och göra deras liv rikare. (Se vidare kapitel 12.)

Målkonflikter Ett annat viktigt begrepp är målkonflikt, konflikt mellan motstridiga värderingar. Alla värderingar är inte förenliga. Det går inte att både äta kakan och ha den kvar. Därför är det viktigt att undersöka om det i en kontroversiell fråga råder en målkonflikt eller om de olika värderingarna kan förenas. En äkta målkonflikt är olöslig. Man tvingas välja mellan två värden eller eventuellt kompromissa mellan dem. Men det finns också vad man kan kalla falska målkonflikter – konflikter som med litet god vilja går att lösa.

Den klassiska målkonflikten är den mellan frihet och jämlikhet. Leder en jämlikhetspolitik oundvikligen till att den personliga friheten minskar, eller leder den kanske tvärtom till att den ökar? Det är en synnerligen omtvistad fråga. Svaret beror på vilket slags frihet man avser.

Ju större inkomst en människa har, desto större personlig frihet har hon.

Den som är rik kan kosta på sig sådant som den fattige inte kan – att resa, att ägna sig åt dyra fritidsintressen, att välja sin bostad etc. Detta innebär att om

9

Kapitel 1. Sakfrågor och värdefrågor

inkomsterna i samhället är lika fördelade är också friheten lika stor – eller liten – för alla. Frihet och jämlikhet går hand i hand.

Men om jag vill utnyttja min ekonomiska frihet till att starta ett lönsamt företag förhåller det sig annorlunda. Om jag får framgång kommer jag att bli rik, och ju rikare jag och andra framgångsrika företagare blir, desto större blir inkomstskillnaderna i samhället. Det är en oundviklig konsekvens av den ekonomiska friheten. Fri företagsamhet går ju ut på att tjäna pengar. I sådana fall råder det en verklig, äkta målkonflikt mellan frihet och jämlikhet.

Målkonflikter har ofta samband med de övergripande moralfilosofiska principerna som diskuteras i följande kapitel.

Prioriteringar En variant av målkonflikt är prioriteringar. När man inte kan tillfredsställa alla sina önskemål måste man välja vilka man anser vara viktigast. Satsningar beträffande sjukvården är ett exempel. Hälsa är ett värde som det skulle gå att satsa hur stora resurser som helst på. Men eftersom resurserna är begränsade måste vissa områden prioriteras framför andra. (Se vidare kapitel 16.)

Värderingar och verklighet I den politiska debatten blandas sakfrågor och värdefrågor lätt samman. Men skillnaden är viktig eftersom sakfrågor kan avgöras, åtminstone i princip, genom analys av sakförhållandena, medan grundläggande värderingar är immuna mot sakargument.

Enligt den så kallade Humes lag (efter den skotske filosofen David Hume, (1711–1776) får man inte dra några slutsatser om hur något bör vara utifrån hur något är, alltså till värderingar från sakförhållanden. Det finns mycket som talar för Humes lag, men saken är inte enkel.

Frågan om det finns psykologiska skillnader mellan män och kvinnor – exempelvis att män är aggressivare än kvinnor – är empirisk. Den är möjlig att besvara med sakargument. Den som tror att det förhåller sig så kan dra slutsatsen att världen blir fredligare om kvinnorna får större inflytande i samhället. Jämställdheten har alltså ett instrumentellt värde. Men detta är

10

Kapitel 1. Sakfrågor och värdefrågor

ett svagt argument för jämställdhet, eftersom det är beroende av empiriska fakta. Argumentet kan kullkastas av nya vetenskapliga rön som tyder på att kvinnor är lika aggressiva som män.

En helt annan status har det principiella argumentet att kvinnor och män är lika mycket värda och att de därför ska ha behandlas lika i alla avseenden.

Utifrån denna princip har jämställdheten ett egenvärde, och argumentet är immunt mot nya fakta om psykologiska likheter eller olikheter mellan könen. På samma sätt förhåller det sig med alla frågor som gäller människors värde och rättigheter.

När man ska ta ställning i en kontroversiell fråga bör man alltså sortera ut • vad som är värderingar och vad som är sakpåståenden • vad som är möjligt att genomföra • vilka de sannolika konsekvenserna blir av hur man handlar • vilka värderingar som är grundläggande och vilka som är instrumentella • huruvida det råder målkonflikt mellan olika värderingar.

11

K a pit e l

2.

Konsekvensetik

O

m jag vill påverka samhällets utveckling utgår jag från mina värderingar och försöker realisera dem i praktiken. Det som intresserar mig är naturligtvis resultatet, konsekvenserna, av mina handlingar.

Men får jag använda vilka medel som helst för att nå mina mål?

Enligt konsekvensetiken får jag det. Det är resultatet som räknas, ingenting annat. Om en handling får goda konsekvenser är den moraliskt riktig. En konsekvensetiker kan, om det behövs, bryta mot gängse moralnormer med gott samvete. Det är en krigarens, revolutionärens och terroristens etik.

De mål man vill uppnå kan vara av olika slag. Nationalisten vill att det egna landet ska vara starkt. Forskaren vill främja den vetenskapliga utvecklingen. Den troende vill sprida den rätta läran. Esteten anser att vackra byggnader, skön konst, högklassig litteratur och musik har ett egenvärde. Men den vanligaste politiska värderingen är människornas välfärd, deras lycka.

Utilitarism ”Största möjliga lycka åt största möjliga antal människor är etikens och lagstiftningens grundval.” Den principen, formulerad av den brittiske filosofen Jeremy Bentham (1748–1832), sammanfattar utilitarismen, en moralfilo­ sofisk riktning som Bentham kan göra anspråk på att ha grundat.

Utilitarismen är konsekvensetisk: • Etikens mål är att människor ska bli lyckliga.

Den är även universalistisk och jämlik: • Alla människors lycka är lika viktig.

12

Kapitel 2. Konsekvensetik

Det kan tyckas självklart att politikens syfte ska vara människornas lycka. Det ansåg i varje fall författarna till den amerikanska oavhängighetsförklaringen från år 1776. De skrev: Vi håller dessa sanningar för självklara, att alla människor är skapade lika, att de av sin Skapare utrustats med vissa oförytterliga rättigheter, att bland dessa finns liv, frihet och sökande efter lycka.

Lyckan är ett lika självklart mål för en modern svensk filosof, Torbjörn Tännsjö: Svaret på den ”eviga” filosofiska frågan om livets mening har ett bestämt svar: det som gör ett liv värt att leva är hur det upplevs från insidan, av den som lever det. Är hon tillfreds med det är det värt att leva. Ju lyckligare hon på det hela taget är, ju mer tillfredsställande hennes liv upplevs av henne, desto bättre. Inget annat har värde i sig. (Tännsjö 2000, s. 174)

Det är först när man reflekterar närmare som det blir problematiskt att betrakta lyckan som det väsentliga målet i tillvaron.

Lycka som biprodukt ”Människan strävar inte efter lyckan. Endast engelsmannen gör detta.” Så skrev den tyske filosofen Friedrich Nietzsche med adress till Bentham och dennes brittiska efterföljare. Och människor strävar faktiskt efter en mängd olika saker som inte direkt har med lycka att göra. De strävar efter kärlek, rikedom, makt eller ära och får förhoppningsvis lycka på köpet. Ibland underkastar de sig obehag eller utsätter sig frivilligt för livsfara. Ibland gör de saker som inte direkt gynnar dem själva, som att uppoffra sig för att ge sina barn en god start i livet, att ägna sig åt biståndsverksamhet eller att hämnas på sina fiender. Att bunta ihop allt detta och kalla det att sträva efter lycka verkar alldeles för enkelt.

13

Kapitel 2. Konsekvensetik

Preferenser En lösning på problemet är att säga att människorna själva vet bäst vad som gör dem lyckliga. Varje människa bör få själv välja vad hon vill ha ut av livet.

Det väsentliga är vilka preferenser hon har. Detta kallas preferensutilitarism.

Men inte heller detta är problemfritt. Det är inte säkert att en människa vet vad hon egentligen vill. Man talar om falskt medvetande. Det kan vara frågan om förtryck: fattiga människor som är så indoktrinerade att de accepterar sin fattigdom som naturlig. Eller kvinnor som är uppfostrade till att tro att deras uppgift i livet enbart är att sköta om man, barn och hem. Men man kan också lura sig själv. Man kan göra enkla och bekväma val i livet, val som man sedan kommer att ångra. Det är en tragedi när en människa på sin dödsbädd inser att hon har levt fel liv. (Se vidare kapitel 13.)

Att minska lidande Världen är full av våld, förtryck och svält, och även i ett rikt land som Sverige finns det många människor som är olyckliga. Den olyckliga människan kan uppleva utilitarismen som ett hån: ”Inte nog med att jag är olycklig, mitt liv är dessutom meningslöst, och till råga på allt minskar jag mänsklighetens samlade lycka. Bäst att ta livet av sig.” Därför är det kanske bättre att släppa ambitionen att öka lyckan och i stället koncentrera sig på att minska olyckan.

Det finns tillräckligt med missförhållanden i världen för att hålla en utilitarist sysselsatt utan att hon behöver bekymra sig om lyckan.

Men även den principen är problematisk. Vi kan tänka oss ett land som har drabbats av svält. Många människor, inte minst barn, dör. Utilitaristen säger inte uttryckligen, men han eller hon tänker och handlar kanske så här: De barn som överlever kommer att leva i misär, de kommer i sin tur att sätta barn till världen som också de kommer att leva eländiga liv. Det är bättre för dem att dö i späd ålder. Då slipper de mycket lidande. Den samlade olyckan i världen kommer att minska om svälten får ha sin gång. Om utilitaristen är politiker kommer hon att låta bli att agera. Om utilitaristen är en vanlig människa kommer hon att avstå från att skänka pengar till de biståndsorganisationer som arbetar för att lindra nöden. Utilitarismen kan alltså bli en utmärkt förevändning för cynism och passivitet inför världens missförhållanden.

14

Kapitel 2. Konsekvensetik

Realpolitik I politiska sammanhang brukar ordet ”realpolitik” användas som synonym till konsekvensetik. Enligt realpolitiken kräver statsnyttan att man ibland bryter mot gängse moraliska regler. Realpolitikern är därför beredd att använda lögn, löftesbrott och våld för att främja statens eller folkets intresse.

I politiken blir idealisten som tror alla om gott överspelad av hänsynslösa maktspelare, och principryttaren som inte vill kompromissa med sin övertygelse ställer till ett elände genom sin halsstarrighet. Realpolitikern är därför beredd att använda lögn, löftesbrott och våld för att främja statens eller folkets intresse. Den tyske sociologen Max Weber (1864–1920) försvarar realpolitiken så här: Ingen etik i världen kan undkomma det faktum, att för att man ska kunna nå de ”goda” målen, måste man i många fall räkna med att acceptera moraliskt sett betänkliga eller i varje fall farliga medel, och man måste räkna med möjligheten av – till och med sannolikheten för – att det uppstår onda sidokonsekvenser. Och ingen etik i världen kan avgöra när och i vilken utsträckning som det etiskt goda ändamålet ”helgar” de etiskt farliga medlen och sidokonsekvenserna.

(Weber 1977, s. 87)

Hemlighetsmakeri, kanske även lögner, kan vara nödvändiga, exempelvis under känsliga fredsförhandlingar eller vid försök att få gisslan eller fängslade personer fria. I sådana fall skulle resultatet saboteras om det läckte ut vad som sägs. I ett land som är genomsyrat av korruption kan det vara omöjligt att bedriva handel utan att betala mutor. Realpolitikern betalar mutorna i övertygelsen att handeln på lång sikt får goda konsekvenser. För att störta en tyrann eller hejda en aggressiv granne kan det vara nödvändigt att ta till våld.

Det handlar i sådana fall om att bedöma sannolikheter. Anta att jag är poli­ tiker och har engagerat mig för att bekämpa brottslighet, motverka terrorism, störta en diktator, minska fattigdomen i världen eller något annat vällovligt projekt. Men för att lyckas måste jag ljuga, jag måste fängsla och kanske låta tortera oskyldiga, jag måste utsätta människor för lidande och död. Jag kan inte veta säkert att mitt projekt kommer att bli lyckosamt, det kan man aldrig. Jag kanske misslyckas totalt. Men jag har kalkylerat och noga vägt

15

Kapitel 2. Konsekvensetik

argumenten för och emot och kommit fram till att jag har en god chans att lyckas. Bör jag då inte försöka?

Konsekvensetikens risker Men nu riskerar jag att hamna på ett sluttande plan. Konsekvensetiken kan användas som förevändning för snart sagt vilka övergrepp och brott som helst. Diktatorer och terrorister brukar försvara sina handlingar med att de får goda konsekvenser, om inte annat så i det långa loppet. Men oftast blir det inte så. Makt tenderar att korrumpera. Den som besegrar en förtryckare riskerar att bli likadan som den han bekämpar. Historien visar mängder av exempel på hur frihetskämpar på kort tid har förvandlats till tyranner.

Följande exempel illustrerar risken med konsekvensetik.

Georg Klein är en framstående cancerläkare som i sin ungdom med nöd och näppe undkom att deporteras till nazisternas dödsläger i andra världskrigets Budapest. I en essäsamling berättar Klein (1989) om en av neuropatologins (läran om sjukliga förändringar i nervsystemet) förgrundsgestalter, den tyske forskaren Hallervorden som en gång sa till en SS-läkare: ”Eftersom ni ändå dödar alla dessa människor, kan ni lika gärna skicka mig deras hjärnor.” Fram till krigsslutet fick han sammanlagt 697 hjärnor från dödade psykiatriska patienter. Han visste exakt vad han ville ha och varför. […] Hans vetenskapliga insatser var betydelsefulla och hans resultat står orubbligt fast inom neuropatologins fundamentala byggnad.

Hallervorden behöll sin professur efter kriget. Talrika vetenskapliga arbeten, inklusive disputationer på doktors- eller docentnivå, har grundats på hans material. När han dog 1965 skrevs vackra nekrologer till hans ära. Han beskrevs som en stor vetenskapsman och en djupt moralisk människa (Klein 1989, s. 162–163).

Konsekvensetiskt var Hallervordens agerande oproblematiskt. Hjärnorna kom ju till nytta. Men de dödade människorna kränktes, och därför är det lätt att fördöma detta och andra liknande fall.

Klein fortsätter sitt resonemang och tar upp ett mindre uppenbart exempel – ett experiment som utfördes i USA under åren efter andra världskriget 16

Etik & politik – moralfilosofi i praktiken ISBN 978-91-47-09878-1 © 2015 Thorsten Thurén och Liber AB Förläggare: Peter Söderholm Redaktör och projektledare: Cecilia Björk Tengå Omslag: Fredrik Elvander Omslagsbild: Kasiastock/Shutterstock Layout: Catharina Grahn/ProduGrafia Produktion: Jürgen Borchert Första upplagan 1 Tryck: People Printing, Kina 2015

kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-­ avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspress­ kopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

ETIK&POLITIK handlar om hur moralfilosofi kan tillämpas i praktiken. Boken vill stimulera till reflektion över etiska frågor och ge verktyg till att ta ställning på ett genomtänkt sätt. Den bygger på konkreta exempel från en rad olika ämnesområden. Frågor som behandlas är bland annat: • Vilken betydelse har de mänskliga rättigheterna? Är de universella eller skiljer de sig mellan olika kulturer?

• När är våld berättigat?

• Vilket ansvar har vi för att lindra nöden i världen?

• Vilket ansvar har vi för kommande generationer?

• Hur ska man prioritera livsviktiga behov när resurserna är begränsade?

Boken förutsätter inga förkunskaper. Den vänder sig till alla som intresserar sig för samhällsfrågor men i första hand till studenter inom samhällsvetenskapliga ämnen där den kan fungera som ett komplement till mer teoretisk litteratur.

Torsten Thurén är fil. lic. i historia samt fil. doktor och docent i journalistik. Han har tidigare gett ut bland annat Vetenskapsteori för nybörjare och Källkritik.

Best.nr 47-09878-1

Tryck.nr 47-09878-1-00