9789147107704 by Smakprov Media AB

Vård- och omsorgsarbete 2

Vård- och omsorgsarbete 2 Att känna till teorier och modeller som ligger till grund för vård och omsorg, att ha kunskaper om behandling och omvårdnad vid vanliga sjukdomar samt vid livets slutskede, att veta hur sjukvården och socialtjänsten är organiserad, vilka lagar och regler som styr verksamheten och vilka insatser socialtjänsten gör för medborgarna – det är viktiga kunskapsmål för detta läromedel.

Gudrun Arvidsson

gudrun a rv idsson

Vård- och omsorgsarbete 2 innehåller uppgifter och fallbeskrivningar som anknyter till verkligheten och som ger möjlighet att reﬂektera över situationer kopplade till yrket. Dessutom behandlas den fysiska och psykiska arbetsmiljöns betydelse för personalens hälsa och säkerhet.

Vård- och omsorgsarbete 2

Vård- och omsorgsarbete 2 är skriven för gymnasiekursen med samma namn, men boken passar även för andra utbildningar, till exempel vuxenutbildningen. Gudrun Arvidsson har lång erfarenhet av att arbeta med människor, till en början som mentalskötare, sedan som sjuksköterska inom olika specialiteter. Hon har även arbetat som skol- och distriktssköterska och är numera vårdlärare.

Best.nr 47-10770-4 Tryck.nr 47-10770-4

4710770_Omslag_Vård och omsorg2.indd 1

2012-10-16 15.04

V책rd- och omsorgsarbete 2 GUDRUN ARVIDSSON

LIBER

4710770_Inlaga_V책rd och omsorg2 .indd 3

2012-10-16 15.29

ISBN 978-91-47-10770-4 © 2012 Gudrun Arvidsson och Liber AB Redaktion Jeanette Finne, Ulla Lindqvist Segelman Formgivning Eva Jerkeman och Nette Lövgren Bildredaktion Susanna Mälarstedt/Sanna Bilder Omslagsbild Maja Modén Illustrationer Jeanette Engqvist Produktion Thomas Sjösten Första upplagan 1 Repro Repro 8 AB, Stockholm Tryckt i Kina, 2013

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30 fax 08-690 93 01 e-post:kundservice.liber@liber.se

4710770_Inlaga_Vård och omsorg2 .indd 4

2012-10-16 15.29

Bildförteckning 10 20 25 26 30 38 43 52 56 61 70 72 76 80 91 94 111 131 143 150 160 164 170 178 182 192 200 208 213 216 218 220 224 232 240 246 254 255

Jakob Fridholm/Johnér Bildbyrå Bengt Nilsson/Scanpix Tomas Oneborg/Scanpix Tomas Oneborg/Scanpix Stig Hammarstedt/Scanpix Claudio Bresciani/Scanpix Maskot/Scanpix Maskot/Scanpix Patrick Seeger/Scanpix Scanpix Håkan Jansson/Maskot/Scanpix Yvonne Åsell/Scanpix Fredrik Sandberg/Scanpix Mark Thomas/Science Photo Library/IBL Bildbyrå Life in View/Science Photo Library/IBL Bildbyrå David W. Hamilton/Alamy Emil Henriksson/Maskot/Scanpix Susanne Kronholm/Johnér Bildbyrå Mikael Risedal/Scanpix/Scanpix Ron Nickel/Design Pics/Getty Images Bertil Ericson/Scanpix Camilla Cherry/Scanpix Camilla Cherry/Scanpix Ann-Sofi Rosenkvist/Scanpix Roos Koole /ANP/Scanpix Adam Haglund/Maskot/Scanpix PhotoAlto/Johnér Bildbyrå Jerry Lövberg/Scanpix Beatrice Lundborg/Scanpix Jan-Åke Eriksson/Scanpix Jessica Gow/Scanpix Fredrik Funck/Scanpix Jan-Åke Eriksson/Scanpix Fredrik Schlyter/Johnér Bildbyrå André Maslennikov/Scanpix Ulf Palm/Scanpix Alexander Farnsworth/Scanpix Jeppe Gustafsson/Scanpix

4710770_Inlaga_Vård och omsorg2 .indd 262

2012-10-16 15.31

Förord Vård- och omsorgspersonal arbetar inom hälso- och sjukvård, äldreomsorg, psykiatri och med funktionshindrade. Det är flera olika yrkesområden som kräver flera olika kunskaper. Arbete inom vård och omsorg ställer ofta höga krav på personalen. Vårdoch omsorgspersonal behöver därför en gedigen kunskap, som ska tillämpas i mötet mellan personal och vårdtagare. Vård- och omsorgsarbete 2 bygger på kursen vård- och omsorgsarbete 1 och ger fördjupade kunskaper inom området. Boken beskriver teorier och modeller som ligger till grund för vård och omsorg. Den redogör också för hur sjukvården och socialtjänsten är organiserad och för de lagar som styr verksamheten, framför allt inom områden där det är betydelsefullt att vård och omsorgspersonal har tillfredsställande kunskaper. Det gäller till exempel regler kring delegering av medicinska uppgifter och hur Lex Sarah tillämpas inom omsorgen. I boken beskrivs medicinska arbetsuppgifter, hur dokumentation och rapportering går till samt vård och omsorg vid vanliga sjukdomar och vid livets slutskede. I kapitlet som beskriver vård och omsorg vid vanliga sjukdomar har jag valt att fokusera på sjukdomar där omvårdnadsinsatserna ofta är omfattande. Vidare behandlas socialtjänstens område och de insatser som görs för barn och ungdomar, familjer och äldre. Boken tar även upp den fysiska och psykiska arbetsmiljöns betydelse för personalens hälsa och säkerhet. Vård- och omsorgsarbete 2 innehåller uppgifter där man får söka information från exempelvis olika myndigheter. Detta för att eleverna ska få träna sin förmåga att själva ta reda på väsentlig information. I boken finns även uppgifter och fallbeskrivningar som anknyter till verkligheten. Därmed får eleverna möjlighet att fundera och reflektera över olika situationer som kan uppstå. Min förhoppning är att Vård- och omsorgsarbete 2 ska ge fördjupade kunskaper och medverka till att eleverna utvecklar sin förmåga att reflektera över olika situationer, vilket i sin tur ger ökad förståelse av verksamheten och yrkesrollen. Oskarshamn 2012 Gudrun Arvidsson

4710770_Inlaga_Vård och omsorg2 .indd 5

2012-10-16 15.29

Innehåll DEL I TEORIER INOM VÅRD OCH OMSORG 9

Offentlighets- och sekretesslagen 47 Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga 48 Lagen om vård av missbrukare i vissa fall 49 Lagen om psykiatrisk tvångsvård 50

KAPITEL 1

Modeller och teorier 11 Omvårdnadsprocessen 11 Omsorgsprocessen 14 Omvårdnadsteorier 15

DEL III VÅRD OCH OMSORG 51

KAPITEL 4

DEL II ORGANISATION OCH LAGSTIFTNING 19 KAPITEL 2

Hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens organisation 21 Staten 21 Landstinget 22 Kommunen 22 Hälso- och sjukvården 23 Primärvården 24 Länssjukvården 25 Regionsjukvården 26 Socialtjänsten 27 Socialstyrelsen 28 KAPITEL 3

Lagar och ansvar inom vård och omsorg 31 Hälso- och sjukvårdslagen 31 Patientsäkerhetslagen 34 Anmälningar och Lex Maria 35 Delegering 36 Patientdatalagen 38 Smittskyddslagen 40 Socialtjänstlagen 41 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 43 Lex Sarah 44

4710770_Inlaga_Vård och omsorg2 .indd 6

Medicinska arbetsuppgifter 53 Läkemedelshantering 54 Läkemedel och äldre 55 Läkemedelsformer 57 Läkemedelsordinationer 66 Att ta blodprov 68 Injektioner 74 Näringstillförsel på konstgjord väg 78 Att sätta kateter 84 Sugning av övre luftvägar 89 Behandling med syrgas 91 KAPITEL 5

Vård och omsorg vid vanliga sjukdomar 95 Stroke 95 Omvårdnad vid stroke 101 Diabetes 107 Omvårdnad vid diabetes 109 Hjärt- och kärlsjukdomar 119 Kärlkramp 120 Hjärtinfarkt 124 Hjärtsvikt 127 Omvårdnad vid hjärtsvikt 130 Bensår 134 Omvårdnad vid bensår 136 Cancer 141 Omvårdnad vid cancersjukdom 144

2012-10-16 15.29

KAPITEL 6

KAPITEL 10

Vård och omsorg vid livets slut 151

Människor med missbruksproblem 201

Vad är palliativ vård? 151 Vårdplan 154 Omvårdnad vid livets slut 155 KAPITEL 7

Dokumentation och rapportering vid vård och omsorg 165 Lagar och regler 165 Rapportering 167 Social dokumentation 167 Genomförandeplan 168 Löpande anteckningar 169 Hälso- och sjukvårdsdokumentation gällande omsorger om äldre och personer med funktionsnedsättning 169 Dokumentation i hälso- och sjukvård 173 Samordning mellan verksamheter 174

Vad är beroende och missbruk? 201 Alkohol och andra droger 202 Socialtjänstens arbete med människor med missbruksproblem 205 Vård och behandling 206 KAPITEL 11

Människor med funktionsnedsättning 209 Olika typer av funktionsnedsättningar 210 Socialtjänstens insatser för människor med funktionsnedsättning 213 KAPITEL 12

Äldreomsorg och omsorg om anhöriga 217 Värdighet, välbefinnande och inflytande 218 Socialtjänstens insatser för äldre människor 219 Anhöriga 223

DEL IV SOCIALTJÄNSTENS

KAPITEL 13

INSATSER 177

Biståndsbedömning 225

KAPITEL 8

Barn och familjer 179 Barn i Sverige 179 Misshandel 182 Sexuella övergrepp 186 Försummade barn 187 Socialtjänstens arbete med barn och unga 189

Bistånd enligt SoL 225 Bistånd enligt LSS 227 Ekonomiskt bistånd 229

DEL V REHABILITERING OCH HABILITERING 231

KAPITEL 9

KAPITEL 14

Brottsoffer 193

Vad är rehabilitering och habilitering? 233

Våld mot kvinnor 194 Barn som blir vittne till våld 197 Socialtjänstens arbete med brottsoffer 198

4710770_Inlaga_Vård och omsorg2 .indd 7

Rehabiliteringsprocessen 234 Rehabiliterande och habiliterande förhållningssätt 236 Vardagsrehabilitering 237 Habilitering 237

2012-10-16 15.29

DEL VI ARBETSMILJÖ INOM VÅRD OCH OMSORG 239 KAPITEL 15

Arbetsmiljö 241 Lagar och regler 241 SAM – Systematiskt arbetsmiljöarbete 243 KAPITEL 16

Risker i arbetsmiljön inom vård och omsorg 247 Hot och våld 247 Stress 249 Kränkande särbehandling och diskriminering 251 Tunga lyft 253 Risk för smitta 254 Stick- och skärskador 255

Litteratur 257 Register 259

4710770_Inlaga_Vård och omsorg2 .indd 8

2012-10-16 15.29

DEL I

Teorier inom v책rd och omsorg

4710770_Inlaga_V책rd och omsorg2 .indd 9

2012-10-16 15.29

4710770_Inlaga_V책rd och omsorg2 .indd 10

2012-10-16 15.29

MODELLER OCH TEORIER

KAPITEL 1

Modeller och teorier

individuell personlig, anpassad för en viss person

Omvårdnads- och omsorgsprocessen består av teoretiska modeller som används för att beskriva den process som sker kring en vårdtagare i vård och omsorg. Genom att se på arbetet som ett förlopp eller en process blir arbetet tydligt, både för personal, vårdtagare och anhöriga. Det blir också lättare att göra vården och omsorgen individuellt anpassad. Omvårdnads- och omsorgsprocessen beskriver arbetet i olika steg. Först gör man en bedömning av vilka behov en person har, sedan planerar man och genomför sina insatser. Efter en bestämd tid görs en utvärdering av arbetet.

Omvårdnadsprocessen målinriktat mot ett särskilt mål eller syfte

systematiskt metodiskt, på ett ordnat sätt

Omvårdnadsprocessen beskriver förloppet när en vårdtagare är i behov av omvårdnad. Syftet med omvårdnadsprocessen är att personalen ska kunna arbeta målinriktat, systematiskt och metodiskt. Omvårdnadsprocessen följer vissa bestämda steg: Bedömning Planering Genomförande Utvärdering

• • • •

Bedömning. I det första steget samlar man in fakta kring

vårdtagarens situation. Det kan man till exempel göra vid ett samtal med vårdtagaren, när han eller hon kommit till en avdelning på sjukhuset. Viktiga fakta är bland annat vårdtagarens sociala situation, hälsohistoria och vilka problem som är aktuella för tillfället. När man fått reda på det man behöver, gör man en bedömning av vilket behov av omvårdnad som vårdtagaren har.

4710770_Inlaga_Vård och omsorg2 .indd 11

2012-10-16 15.29

MODELLER OCH TEORIER

Omvårdnadsbehov kan handla om att främja hälsa, minska symtom eller hjälpa någon med egenvård. Behoven bestämmer vilka mål man vill nå upp till. Målen bör vara tidsbestämda och möjliga att utvärdera. Planering. Nästa steg blir att planera omvårdnaden och komma fram till vilket stöd som behövs och vem som ska ansvara för stödet. Man skriver en omvårdnadsplan med de omvårdnadsåtgärder som man kommit fram till. Planen används sedan som ett arbetsredskap för sjuksköterskor och vård- och omsorgspersonal. Omvårdnadsplanen utgår från de behov som vårdtagaren har. Den anger också vilka resurser vårdtagaren har och vad han eller hon kan göra själv. I planen skrivs även in vilka läkarordinationer som gäller för patienten. Planen kan ändras efter hand, till exempel därför att patientens situation förändras, eller därför att man inte når det resultat man hoppats på. Genomförande. I nästa steg utför man de åtgärder som plane-

rats. Utvärdering. Efter en viss bestämd tid görs en utvärdering.

Då bedöms om man fått det resultat och nått de mål som var tänkta. Dokumentation av omvårdnad görs ofta enligt en struktur som kallas VIPS-modellen. VIPS står för: välbefinnande, integritet, prevention och säkerhet. Modellen är baserad på olika sökord eller rubriker som används i journalen för att föra anteckningar om patientens omvårdnad. Syftet är att journalanteckningarna ska bli tydliga och enhetliga, och att man ska få en bra överblick av innehållet i journalen.

4710770_Inlaga_Vård och omsorg2 .indd 12

struktur uppbyggnad, mönster

integritet okränkbarhet

prevention förebyggande

2012-10-16 15.29

MODELLER OCH TEORIER

OSCAR ■ Oscar är en kille på 15 år som gillar att idrotta. Under den senaste veckan har han varit väldigt trött och inte orkat träna som vanligt. Han känner sig också mycket törstig och får springa och kissa mer än vanligt. Oscars mamma märker att något är fel och därför tar hon honom till vårdcentralen. Läkaren där konstaterar att Oscar har ett mycket högt blodsocker och skriver därför en remiss till barnkliniken. Oscar blir inlagd på en avdelning samma dag. Efter ytterligare provtagning och kontroller konstateras att Oscar har fått diabetes. Sjuksköterskan på barnkliniken har ett samtal med Oscar och hans mamma. ■ Bedömning. Sjuksköterskan ställer frågor om Oscars familjesituation, skolgång och fritidssysselsättningar. Hon antecknar hans tidigare sjukdomar och hälsosituation. Hon frågar också om hur han mår nu och vilka besvär och symtom han har haft de senaste dagarna. Efter att ha samlat in nödvändiga uppgifter gör sköterskan en bedömning av vilka åtgärder som kan komma att behövas i Oscars fall. Oscar måste lära sig mer om sin sjukdom. Han behöver bland annat veta vad som är lämpligt att äta och hur han kan fortsätta att träna. Han behöver också lära sig att ge sig själv sprutor med insulin. ■ Planering. Sjuksköterskan gör en planering av Oscars omvårdnad. Flera omvårdnadsmål bestäms. De handlar bland annat om att Oscar ska få kunskap kring kost, träning och behandling. Ett annat mål som ingår i omvårdnadsplanen är att Oscar ska kunna sköta sin insulinbehandling själv. Redan under första veckan ska han lära sig att ta sitt insulin. Han ska få hjälp och undervisning av personalen på avdelningen. ■ Genomförande. Oscar tränar varje dag med hjälp av sjuksköterskorna och vård- och omsorgspersonalen. ■ Utvärdering. Efter en vecka görs en utvärdering av omvårdnadsmålet att Oscar ska kunna ge insulinet till sig själv. Sjuksköterskan kommer fram till att han behöver ytterligare en vecka av träning för att bli riktigt säker på hur han ska använda insulinpennan.

4710770_Inlaga_Vård och omsorg2 .indd 13

2012-10-16 15.29

MODELLER OCH TEORIER

Omsorgsprocessen Omsorgsprocessen används när en vårdtagare är i behov av omsorgsinsatser. Denna process är i princip uppbyggd på samma sätt som omvårdnadsprocessen. Behov av stöd och omsorg kan uppstå av olika anledningar. Normalt tillgodoser en människa sina behov själv, men vid de tillfällen då det behövs träder samhället in med olika insatser. Det första steget i omsorgsprocessen är att samla in uppgifter kring vårdtagaren. Uppgifterna ska ligga till grund för en bedömning av vilket bistånd personen behöver för att kunna få sina behov tillgodosedda. Det kan röra sig om att sköta den personliga hygienen, att handla eller att äta. Det kan även gälla större behov av hjälp som innebär att personen i fråga inte längre klarar att bo kvar i sitt hem. När bedömningen är färdig, är det viktigt att göra en noggrann planering för att det ska bli rätt insatser. I många kommuner kallar man den plan som upprättas för genomförandeplan eller arbetsplan. (Läs mer om hur man skriver en genomförandeplan i kapitel 7.) De planerade insatserna genomförs. Uppföljningen är en viktig del i omsorgsprocessen. Insatserna ska alltid utvärderas, så att man ser om de haft avsedd effekt. Om insatserna inte varit tillräckliga eller inte fungerat på något sätt måste man göra en ny bedömning. Nya behov kan också uppstå och då krävs andra eller förändrade insatser. Uppföljningen är också ett sätt att kontrollera insatsernas kvalitet.

princip efter samma metod, riktlinje

tillgodose tillfredsställa, uppfylla

•

• •

INGRID ■ Ingrid är 87 år. Sedan några månader bor hon ensam i sin lägenhet. Hon är relativt frisk, klarar sig själv och behöver ingen hjälp av hemtjänsten. Tidigare bodde hon tillsammans med sin man, men han har nu fått flytta till ett särskilt boende i närheten. Maken blev alltmer dement och hjälpbehövande, och Ingrid orkade inte längre ta hand om honom på egen hand. Hon besöker honom varje dag och ser till att han har det bra. För en vecka sedan, när hon skulle byta en glödlampa i köket, ramlade Ingrid från en stol och skadade ryggen. Enligt läkaren kommer hon att bli bra igen, men hon kommer att ha ont och svårt att röra sig i flera veckor framöver. Ingrid har varit mycket bestämd med

4710770_Inlaga_Vård och omsorg2 .indd 14

2012-10-16 15.29

MODELLER OCH TEORIER

att hon inte vill ha någon hjälp när hon kommer hem från sjukhuset igen. Hon kan inte tänka sig att ha främmande människor i sitt hem och hon har alltid klarat sig själv, så det ska säkert gå bra. Men efter att ha varit hemma i bara en och en halv dag inser hon att det inte kommer att fungera. Hon kan endast med mycket möda förflytta sig från sängen till köket och toaletten, sedan är hon helt slut. I morse hann hon inte till toaletten i tid, och det fick henne att inse att hon inte kommer att klara sina vanliga sysslor. Hon funderar över hur hon ska kunna handla och laga mat. Mest bekymrad är Ingrid över att inte kunna besöka sin man.

UPPGIFT Gör en bedömning av Ingrids behov och en planering av de insatser som kan behövas. Utgå från omsorgsprocessen.

Omvårdnadsteorier

abstrakt som känns långt från verkligheten

konkret tydlig, verklig

4710770_Inlaga_Vård och omsorg2 .indd 15

Omvårdnad är sjuksköterskans område och det ämne som är grunden i sjuksköterskeutbildningen. Omvårdnad är också det som både sjuksköterskor och vård- och omsorgspersonal arbetar med varje dag. Vård- och omsorgspersonalen och sjuksköterskorna arbetar ofta nära varandra. Därför är det viktigt att de har samma syn på omvårdnad. Omvårdnadsteorier eller omvårdnadsmodeller är teoretisk kunskap som har utvecklats inom ämnet och vetenskapen omvårdnad. Omvårdnadsteorier beskriver och förklarar vad omvårdnad är, hur arbetet utförs och vilka målen och syftet med omvårdnaden är. Omvårdnadsteorierna är olika. Några är abstrakta och teoretiska, andra är mer konkreta. Florence Nightingales bok från 1859, Notes on Nursing, kallas ofta för den första omvårdnadsteorin. Florence Nightingale beskrev på ett tydligt och klart sätt vad sjukvård är och att sjuksköterskan behöver vara välutbildad för sitt arbete. Trots Nightingales teorier var omvårdnad fram till 1950talet till stor del en hantverkstradition. Lärlingar lärde sig yrket genom att studera hur erfaren personal gjorde i konkreta och praktiska situationer. På 1950-talet behövde man förbättra sjuksköterskeutbild-

2012-10-16 15.29

MODELLER OCH TEORIER

ningen. Man ville att sjuksköterskornas arbetsuppgifter skulle avgränsas och göras tydligare. Man önskade även att omvårdnaden skulle skiljas från läkarnas arbete på ett klarare sätt. Det var anledningen till att olika omvårdnadsteorier började växa fram. De handlar framför allt om hur man ser på begreppen människa, hälsa, miljö och omvårdnad.

Virginia Henderson En av de första som formulerade en omvårdnadsteori var Virginia Henderson. Hon menade att en människa består av en kropp och en själ och har både fysiska och psykosociala behov. I normala fall är en person oberoende och behöver ingen hjälp för att kunna tillgodose sina egna behov. I omvårdnadsarbete är det, enligt Hendersons teori, avgörande att personalen kan känna igen en människas olika fysiska och psykiska behov. Arbetet ska sedan styras av vårdtagarens behov. Vårdpersonalen ska också veta att behoven kan tillfredsställas på olika sätt hos olika vårdtagare. När en person drabbats av sjukdom är det vårdpersonalens uppgift att genom olika åtgärder se till att personen så snart som möjligt får tillbaka sitt oberoende. Omvårdnaden ska leda till hälsa eller till att personen blir frisk. Omvårdnad kan också leda till att en människa får en lugn och fridfull död. Enligt Virginia Henderson är hälsa något mer än bara frånvaron av sjukdom. För många innebär också meningsfull sysselsättning och sociala kontakter hälsa. Virginia Hendersons definition av omvårdnad lyder så här: Sjuksköterskans speciella arbetsuppgift består i att hjälpa en individ, sjuk eller frisk, att utföra sådana åtgärder som befordrar hälsa eller tillfrisknande (eller en fridfull död); åtgärder individen själv skulle utföra om han hade erforderlig kraft, vilja eller kunskap. Denna arbetsuppgift skall utföras på ett sätt som hjälper individen att så snart som möjligt återvinna sitt oberoende.

psykosociala behov behov av närhet, gemenskap, respekt

tillfredsställa uppfylla, göra nöjd

definition förklaring, bestämning

befordra underlätta

erforderlig nödvändig, det som behövs

Henderson beskrev omvårdnadens viktigaste uppgifter i 14 grundprinciper. Sjuksköterskan ska hjälpa patienten med följande funktioner:

4710770_Inlaga_Vård och omsorg2 .indd 16

2012-10-16 15.29

MODELLER OCH TEORIER

elimination kroppens utsöndring av urin och avföring

förströelse tidsfördriv, att sysselsätta sig med något

1. andning 2. närings- och vätsketillförsel 3. elimination 4. kroppsställningar 5. vila och sömn 6. klädsel, hjälp med av och påklädning 7. kroppstemperatur 8. kroppshygien 9. undvika faror i omgivningen 10. kontakt med andra, uttrycka behov och känslor 11. utöva religion och handla så som man tycker är rätt 12. meningsfull sysselsättning 13. förströelse och fritidsaktiviteter 14. främja god hälsa och normal utveckling. Virginia Hendersons omvårdnadsteori används i många länder, och den har haft ett stort inflytande på hur omvårdnad utförs.

Katie Eriksson

integrera förena, inordna

instinkt intuition, känsla

4710770_Inlaga_Vård och omsorg2 .indd 17

En annan och mer nutida omvårdnadsteori är formulerad av Katie Eriksson. Katie Eriksson presenterade sin omvårdnadsteori 1987 i boken Vårdandets idé. Erikssons teori handlar om tre stora begrepp: människa, hälsa och vård. Enligt Katie Eriksson består en människa av kropp, medvetande och ande. När man ser på en människa krävs att man har en helhetssyn och tar hänsyn till människans alla delar. Hälsa beskriver Katie Eriksson som: ”ett integrerat tillstånd av sundhet, friskhet och en känsla av välbefinnande men inte nödvändigtvis frånvaro av sjukdom.” Att vårda är en naturlig instinkt som finns hos alla människor. Vårdande består av tre delar: att ansa, att leka och att lära. Att ansa betyder enligt Katie Eriksson att den som vårdar ger kroppslig omvårdnad och hjälper en person med till exempel mat och hygien. Ansa kännetecknas av värme, närhet och beröring. Leken bidrar enligt Eriksson till en människas psykiska hälsa. Att leka innebär att vårdandet ska vara lustfyllt och locka fram positiva saker hos patienten. Att lära

2012-10-16 15.29

MODELLER OCH TEORIER

är att öppna nya vägar för en människa. Den som vårdar ska hjälpa och lära vårdtagaren att utvecklas och få tillbaka sitt oberoende.

FUNDERA ÖVER Vilken nytta kan man ha av att känna till olika omvårdnadsteorier? Diskutera med varandra.

4710770_Inlaga_Vård och omsorg2 .indd 18

2012-10-16 15.29

DEL II

Organisation och lagstiftning

4710770_Inlaga_V책rd och omsorg2 .indd 19

2012-10-16 15.29

MODELLER OCH TEORIER

4710770_Inlaga_V책rd och omsorg2 .indd 20

2012-10-16 15.29

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OCH SOCIALTJÄNSTENS ORGANISATION

KAPITEL 2

Hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens organisation

I Sverige är ansvaret för hälso- och sjukvården delat mellan staten, landstingen och kommunerna. Ansvaret för socialtjänsten delas mellan staten och landets kommuner. Staten, landstingen och kommunerna har ansvar på olika nivåer och för olika områden.

Staten offentlig allmän, berör alla i ett samhälle

departement avdelning inom regeringen

4710770_Inlaga_Vård och omsorg2 .indd 21

I grundlagen står att all offentlig makt i Sverige utgår från folket, och folkets främsta företrädare är riksdagen. Riksdagen beslutar till exempel om våra lagar och om statens inkomster och utgifter. Riksdagen kontrollerar också olika myndigheters arbete. Regeringen verkställer riksdagens beslut och styr myndigheterna. Regeringen lägger förslag (propositioner) till riksdagen om nya lagar. Den beslutar också om regler (förordningar) som alla människor i Sverige måste följa. I regeringen finns tolv departement, som har ansvar för olika områden. De frågor som rör folkhälsa, hälso- och sjukvård, socialtjänst och äldreomsorg ligger under socialdepartementet.

2012-10-16 15.29

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OCH SOCIALTJÄNSTENS ORGANISATION

Landstinget I Sverige finns det 20 landsting. Varje landsting omfattar ett län. Skåne, Halland, Gotland och Västra Götaland är landsting, men de har ett större ansvar för regional utveckling och kallas därför regioner. Landstingens viktigaste uppgift är att sköta hälso- och sjukvården. Landstingen har även ansvar för tandvård för invånare upp till 20 års ålder. Landstingen kan också ha ansvar för andra områden, som till exempel kollektivtrafik, turism, kultur och utbildning. Landstingen och regionerna styrs av politiker som har valts av de människor som bor i länet. Politikerna i landsting och regioner kallas även förtroendevalda. Det högsta beslutande organet i landstingen är landstingsfullmäktige, som kan liknas vid landstingens riksdag. Landstingsfullmäktige bestämmer hur mycket skatt invånarna i landstinget eller regionen ska betala och hur mycket vården ska kosta för patienten. Landstingens verksamheter finansieras till största delen av landstingsskatten. Men landsting och regioner får också bidrag från staten. Vissa statsbidrag är allmänna och ges till alla landsting. Andra används inom särskilda områden som staten pekar ut. Ett exempel på detta är den så kallade kömiljarden. Det är ett bidrag som staten delar ut till de landsting som förkortar sina vårdköer. År 2011 fanns cirka 247 000 personer anställda i landsting och regioner. Av dessa var ungefär 80 procent kvinnor.

kollektivtrafik passagerartrafik som är tillgänglig för allmänheten, till exempel tåg och bussar

Kommunen I Sverige finns det 290 kommuner. Kommunerna ansvarar för det mesta av den samhällsservice som finns där vi bor. Bland de viktigaste områdena är förskola, skola, socialtjänst och äldreomsorg. Vissa verksamheter är kommunerna enligt lagen skyldiga att ha. Andra verksamheter är frivilliga och beslutas av den enskilda kommunen. Exempel på verksamheter som kommunen är skyldig att ha är: skola och barnomsorg, kommunal vuxenutbildning, utbildning i svenska för invandrare,

4710770_Inlaga_Vård och omsorg2 .indd 22

2012-10-16 15.29

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OCH SOCIALTJÄNSTENS ORGANISATION

socialtjänst, omsorg om äldre och funktionshindrade samt hälso- och sjukvård i särskilt boende. Verksamheter som är frivilliga för kommunen att erbjuda kan vara öppen förskola, fritidsverksamhet och hälso- och sjukvård i hemmet. Kommunerna styrs av politiker som valts direkt av befolkningen. Det högsta beslutande organet är kommunstyrelsen. I kommunen finns även olika nämnder som ansvarar för olika verksamheter, till exempel socialnämnden som ansvarar för socialtjänstens insatser. Kommunens verksamheter finansieras till största delen av kommunalskatten. Det är staten som bestämmer vad kommunerna får ta ut skatt på. Sedan bestämmer varje kommun hur stor kommunalskatten ska vara och hur pengarna ska fördelas mellan olika verksamheter. Även kommunerna får bidrag från staten, statsbidrag. Kommunen tar också betalt för vissa tjänster, till exempel äldreomsorg. Cirka 688 000 personer var år 2011 anställda i kommunerna. Av dessa arbetade 31 procent inom vård och omsorg. Även i kommunerna är cirka 80 procent av de anställda kvinnor.

Hälso- och sjukvården

nationell gäller hela landet

lyhörd mottaglig, känslig för

4710770_Inlaga_Vård och omsorg2 .indd 23

Ansvaret för hälso- och sjukvården är alltså delat mellan staten, landstingen och kommunerna. I hälso- och sjukvårdslagen regleras vad som är landstingens respektive kommunernas ansvar. Lagen är utformad så att den ger landstingen och kommunerna stor frihet när det gäller hur hälso- och sjukvården ska organiseras. Den svenska hälso- och sjukvården är uppdelad i tre nivåer: primärvård, länssjukvård och regionsjukvård. Vården ska vara baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Att man bygger vården på bästa tillgängliga vetenskapliga resultat, kallar man för att vården är evidensbaserad. Enligt nationella riktlinjer ska sjukvården vara: säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och ges i rimlig tid. Att sjukvården ska vara säker innebär att man arbetar för att förhindra vårdskador. En patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ska ges med respekt och lyhördhet

2012-10-16 15.29

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OCH SOCIALTJÄNSTENS ORGANISATION

för människors behov och förväntningar. Sjukvården ska vara effektiv. Med detta menas att man ska utnyttja resurser på bästa sätt. Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården ska ges och fördelas på lika villkor för alla. Hälso- och sjukvård i rimlig tid betyder att ingen patient ska behöva vänta obefogat länge på den vård som han eller hon har behov av.

obefogat omotiverat, orätt

Primärvården I hela landet finns över tusen vårdcentraler, distriktssköterskemottagningar och husläkar- och familjeläkarmottagningar. Tillsammans utgör de primärvården, som man kan kalla basen för hälso- och sjukvården. Till primärvården räknas också barnavårdscentraler (BVC) och mödravårdcentraler (MVC). På vårdcentralerna arbetar flera olika yrkeskategorier, till exempel läkare, sjuksköterskor, vård- och omsorgspersonal, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och psykologer. Läkarna som arbetar på vårdcentralen är utbildade i allmänmedicin. Många av sjuksköterskorna har distriktssköterskeutbildning eller utbildning i sjukvårdsupplysning. Primärvården tar hand om den medicinska vård och behandling som inte kräver sjukhusens tekniska och medicinska resurser. Primärvården arbetar också mycket med förebyggande arbete. Exempel på sådant arbete är kontroller och läkarbesök för alla blivande mammor, liksom att alla barn erbjuds vaccinationer och hälsokontroller. Personer med kroniska sjukdomar, till exempel hjärtsvikt eller diabetes, går på regelbundna kontroller på vårdcentralen. När en patient inte kan få den vård eller behandling som krävs på vårdcentralen, skriver husläkaren en remiss till en lämplig specialistmottagning. Primärvården ska vara organiserad så att invånarna inom ett landsting själva kan välja vilken vårdcentral de vill tillhöra. Den vård som bedrivs av primärvården kallas för öppenvård. Öppenvård innebär att det inte finns några sängplatser där patienten kan ligga kvar över natten.

4710770_Inlaga_Vård och omsorg2 .indd 24

kategori grupp, typ, sort

2012-10-16 15.29

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OCH SOCIALTJÄNSTENS ORGANISATION

Primärvården är basen för hälso-och sjukvården. Till husläkarmottagningen kan man exempelvis vända sig om man har ont i öronen.

Länssjukvården Sveriges sjukhus är indelade i olika nivåer med olika ansvarsområden. Det finns cirka tjugo länssjukhus och fyrtio länsdelssjukhus. Länssjukhusen har kompetens och utrustning som täcker i stort sett alla sjukdomsområden. Länsdelssjukhusen är mindre och har inte alla typer av specialistmottagningar. Mycket av sjukhusens verksamhet är slutenvård, vilket innebär att patienterna läggs in på en avdelning i ett eller flera dygn. Det finns även öppenvård på sjukhusen. Då kommer patienten för vård eller behandling och kan gå hem samma dag, efter till exempel en operation.

4710770_Inlaga_Vård och omsorg2 .indd 25

2012-10-16 15.29

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OCH SOCIALTJÄNSTENS ORGANISATION

Regionsjukhusen bedriver högt specialiserad vård. Det kan till exempel handla om avancerade operationer, som hjärtoperationer, transplantationer av organ och liknande ingrepp.

Regionsjukvården Regionsjukhus kallas de sjukhus som har högt specialiserad vård och som ansvarar för särskilt komplicerade eller sällsynta sjukdomar och skador. Det finns nio regionsjukhus i Sverige. Regionsjukhusen kallas också universitetssjukhus, eftersom de samarbetar med de medicinska universiteten och högskolorna. De landsting som inte har något regionsjukhus har i stället avtal med ett annat landsting. Avtalen reglerar att alla invånare kan få vård på ett regionsjukhus om det behövs. Ett regionsjukhus kan ta emot patienter från hela landet som har en viss diagnos. Exempelvis tar Uppsala Akademiska Sjukhus emot patienter med mycket allvarliga brännskador, och Universitetssjukhuset i Lund har barnhjärtkirurgi som specialitet. Inom regionsjukvården kan läkarna och sjuksköterskorna

4710770_Inlaga_Vård och omsorg2 .indd 26

diagnos bestämning av vilken sjukdom en person har

2012-10-16 15.29

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OCH SOCIALTJÄNSTENS ORGANISATION

behålla sin skicklighet och kompetens, genom att de behandlar komplicerade eller ovanliga sjukdomar och skador på ett tillräckligt stort antal patienter.

Socialtjänsten

separation skilsmässa

4710770_Inlaga_Vård och omsorg2 .indd 27

Socialtjänstlagen är en ramlag. En ramlag innehåller grundläggande värderingar och riktlinjer och ställer upp målen för en verksamhet, men den reglerar inga detaljer om vad som ska göras. Tanken med det är att verksamheter ska ha frihet att kunna anpassa sig efter olika omständigheter. Kommunerna har stor frihet att själva utforma sin socialtjänst efter vilka behov och resurser som finns. Behovet av socialt stöd och hjälp kan variera, till exempel beroende på hur många som bor i kommunen, hur stor andel som är äldre och om arbetslösheten i kommunen är stor. Hur kommunerna har organiserat sin socialtjänst skiljer sig alltså från kommun till kommun. Men det vanligaste är att man har delat in socialtjänsten i olika enheter. Exempel på enheter kan vara individ- och familjeomsorg, äldreomsorg och handikappomsorg. Enheterna kan i sin tur vara uppdelade i olika sektorer som har olika uppgifter. Individ- och familjeomsorgen är till exempel ofta delad i en myndighetsdel och en annan del som arbetar med råd och stöd. Myndighetsdelen sysslar med ansökningar, utredningar och beslut om olika sociala tjänster. Man tar även emot anmälningar om exempelvis missbruk eller barn som far illa. Råd och stödenheterna arbetar främst med olika former av stöd och behandling till vuxna, barn och familjer. Råd och stödenheten kan erbjuda enskild rådgivning, familjesamtal och verksamhet i olika grupper. Här kan också finnas familjerätt, som bland annat arbetar med föräldrar som inte kommer överens om barnen vid en separation. En stor del av arbetet i råd och stödenheterna är förebyggande insatser mot till exempel missbruk och kriminalitet. Ett exempel på förebyggande insats är kommunernas fältverksamhet. Fältverksamhet innebär att det finns personal som rör sig i de miljöer där ungdomar i kommunen ofta befinner sig.

2012-10-16 15.29

Vård- och omsorgsarbete 2

Gudrun Arvidsson

gudrun a rv idsson

Vård- och omsorgsarbete 2

Best.nr 47-10770-4 Tryck.nr 47-10770-4

4710770_Omslag_Vård och omsorg2.indd 1

2012-10-16 15.04