En stad ochenbostadsmarknadför alla
–bearbetadekrönikoroch
artiklar
Hans Lind©2024 Hans Lind
Förlag: BoD– BooksonDemand, Stockholm, Sverige
Tryck: BoD– BooksonDemand, Norderstedt,Tyskland
ISBN: 978-91-8057-775-5
Innehållsförteckning
1Inledning ................................................................................. 1 2Enstadsbyggnadsvision.......................................................... 4 3Bostadsbyggandet .................................................................. 8 4Hyresregleringoch social housing: Hurunderlättar vi för hushåll medlågainkomster?................................................... 39 5Ombilism, stadsplanering ochhållbarhet........................... 53 6Omunderhåll ochrenovering .............................................. 70 7Bostadspriser ochprisbubbla............................................... 82 8Kritikavkritikavmarknaden............................................... 91 9Omkunskap ochforskning................................................... 97 10 Om kompromisser ochexperter...................................... 106 11 Vadbör göras?.................................................................. 115 Bilaga:Källortilldeolika avsnitten ....................................... 155 Referenser .............................................................................. 159
1Inledning
Undermånga år harjag skrivitkrönikorombostads-och fastighetsfrågor.Det börjademed tidningenFastighetsnyttoch senare även iSamhällsbyggarbloggen(ochtidningen Samhällsbyggaren), ochunder senare år inte minsti debatt-forumet Bostadspolitik.se. Dessutom hardet genomårenblivit ettantal debattartiklari till exempelDagensNyheter ochEkonomisk Debatt.Alla dessaartiklarhar inte handlatomstadsbyggande, bostadsmarknad ochbostadspolitik.Vissa handlade om andra fastighetsfrågor,till exempelfastighetsvärdering.I dennaskrift är dock fokusenbartpåstadsbyggande,bostadsmarknadoch bostadspolitik.
Från början vartankenatt sättaihopkrönikornai en logisk ordning ochenbartgöramindreändringar.Inteminst på grund av de dramatiska händelsernaunder 2022 medkrigsom ledde till stigande räntor,ökade byggkostnaderoch ettkraftigtfalli bostadsbyggandet ändrades dessa planer.Det blev oklart hur relevantaolikatextervar ochdet varuppenbart attenlitestörre bearbetningbehövde göras. Detfanns ocksåupprepningari krönikorna sombehövda hanteras.Det primärablevnuatt få fram en läsbar produktmed sakfrågornai fokus.
En fördel medatt utgå från krönikor ochkortare artiklar är dock attman idessa måstevarakortfattadoch ha en tydlig tes, ochdetta harjag försöktbevara.
Titeln En stad ochenbostadsmarknadför alla harvalts föratt denspeglar någrabakomliggande utgångspunkter.I en stad finns rika ochfattiga.Visom varaktivai vänstern under1970och1980-talenhademålet attklyftorna isamhället skulle minska
1
medtiden.Men så blev detinte, ochden bästagissningenäratt detkommeratt finnasstora inkomstklyftor isamhälletunder överskådlig tid. En brastadärdåenstaddär både rika ochfattiga kanlevaett braliv,och däralla kanhitta en bostad medrimlig kvalitet till rimlig kostnad.
Menmänniskor skiljer sigockså åt närdet gällerhur de vill bo ochhur de vill leva.Vissa gillarnattliv ochenlägenheti en tätbebyggd delavstadenmed ettstort utbudavrestauranger, kulturliv ochklubbar.Andra gillaratt ha ettegethus meden täppaatt påta i. Förvissa är bostaden en övernattningsplats vars kvalitet de inte bryr signämnvärtom. Förandra är hemmet det storaprojektet somman vill inreda på sätt somspeglar ens personlighet.Enbra stad skagöraalltdetta möjligt.
Närman skriverombostäderoch stadsbyggandehar man säkert påverkatsavhur mansjälv bott.Här är en kort versionav minbostadshistoria.1959flyttademinaföräldrar från Nyköping till en hyreslägenheti Stockholmsförorten Farsta.Dåvar jag9 år. Därbodde jagtill 1975 ochsedan bodde jagi Järvaområdet fram till 1992,främsti hyreslägenheti Rinkeby. Minfru ochjag träffadesi vänsterpartiföreningen där, ochvåratvå barn föddes ochgickpådagis iRinkeby.1992flyttadevitill en lägenhetmed kooperativ hyresrätti Farsta,och 1996 köptevidet radhusi Farsta därvifortfarande bor.
Uppläggningenavboken är följande.I nästakapitel utvecklas visionen om en stad förallalitemer idetalj. Sedankommerett kapitelombostadsbyggande ochbyggkostnader sombland annattar upporsakerna till attdet underlångtid byggdesför lite. Härdiskuterasbyggkostnaderna,bådeurett merhistoriskt perspektiv ochutifrån händelseutvecklingenunder 2022 och 2023.
Kapitel4 handlar om olikastrategierför attgöradet möjligt förhushåll medlägre inkomsteratt hittaenbostad, ochdet tar upp tankar bakomhyresregleringoch "socialhousing".
2
Stadsplanering,hållbarhetoch bilismärteman ikapitel 5, ochi kapitel6 diskuteras underhålloch renovering,tillexempel varför hyrornastigersåmycketvid renovering.
Bostadspriseroch prisbubblor kommenterasi kapitel7.I den politiska debatten finns en kritik från vänsteromatt marknaden brettutsig förmycket. Ikapitel 8kritiserasargumentsom läggs fram idessa analyser.Sedan kommer tvåkapitel somäravlite merövergripandekaraktär. Kapitel9 handlaromkunskap och forskningoch kapitel10ombehovet av kompromisseroch om expertrollen.
Idessa kapitelfinns främst analyser av orsakeroch granskning av olikaargumenti debatten.Avsnitt somi högregradinnehåller förslagpååtgärderfinns idet avslutande kapitlet.Det gäller åtgärder inom alla de områdensom diskuteratsi de tidigare kapitlen.
Även om texterna bearbetats så är deti regelsåatt varje avsnittknyterantill en viss krönikaellerartikel.I bilaganfinns informationomvilken/vilkakrönikorsom respektive avsnitt bygger på.I referenslistanfinns förutomarbeten somdirekt refererastill ocksårapporter ochböckerdär tankarna imina texter utvecklaslitemer.Ensista uppdateringavhelatexten gjordesi april2024.
Iboken kritiseras en radpåståendenoch argument rörande stadsplanering ochbostadsmarknad. Jagnämnerdockinga namn –min erfarenhet är attpersoneroftaärklokare ochmer vidsynta än vaddeger uttryckför isinatexteroch då tycker jag detärbättreatt utelämna namnen.
Sist meninteminst vill jagtacka MargaretaWidegrenför synpunkterpåentidigareversion.Synpunktersom både ledde till en förbättrad struktur ochtill merbegripligatexter. Tack till Mikael Widegren förhjälp medomslaget.
3
2Enstadsbyggnadsvision
2.1Stadensom mångfald
Förmig kännetecknas en stad av mångfald.I staden finnsalla sortersmänniskor.Här finnssubkulturer,här finnsrikaoch fattiga, härfinns de somvill bo ientät stadsdel med restauranger runt hörnet ochhär finnsdesom vill koppla av isin trädgård ellersnickra på sitt hus. Åker manrunti staden serman en mångfald av olikastadsdelar– från de rikasvillakvartertill nedgångnaindustriområden.
TarviStockholm somexempel är villakvartereni Enskedeeller SödraÄngby likamycketstadsom flerfamiljshusen på Södermalm. Vällingbyoch Farsta medsin blandningavhögaoch låga hus ochsin blandningmellanradhusoch flerfamiljshus är likamycketstadomHammarbySjöstad ochNorra Djurgårdsstaden.Högdalens industriområde är likamycketstad sombank- ochfinanskvarteren mellanSergels Torg och Stureplan.
Ur dettaperspektivbör stadsplaneringensoch politikens mål vara att skapa möjligheter fördemänniskor somfinns istaden ochdesom av olikaskälvill flytta dit. Hurska vi planerasåatt alla dessa olikagrupper –med olikainkomster ocholika uppfattningar om hurdevill bo –ska kännaatt planerareoch politiker bryr sigomdem?Svaretäri grundenenkelt. Allt möjligt skabyggas– enkelt ochlyxigt, högt ochlågt, detsom många tycker är vackertoch detsom mångatyckerärfult.
Undersenareårhar ”bygga stad”och ”bygga stadsmässigt” tolkatssom attviska byggatättoch byggaflerfamiljshus – och helstmed butikeroch andraverksamheteri husensgatuplan. Menärdet någonsom sett en stad somser ut på detsättet? Är
4