9789176789018 by Smakprov Media AB

Per Norberg är jur. dr. och universitetslektor vid Juridiska

fakulteten vid Lunds universitet. Han forskar och undervisar bland annat i socialförsäkringsrätt.

01 02 FnL1 EkZpcm1hIEpvaG4gUGVyc3NvbgRKb2hu AFMz9tg= 02 0040

ISBN 978-91-7678-901-8

Inkomstskyddet vid övergång från sjukskrivning till arbete eller arbetslöshet

att förmå människor att ta tillvara den arbetsförmåga de har kvar. Den tanken har funnits sedan 1990-talet. Reformens innehåll präglas av en koppling till en tankekedja där sjukdom förknippats med ett starkt skyddsvärde, högre statligt ersättningstak, obligatoriskt deltagande i försäkringen och ett betydande skydd mot påtvingad omskolning till enklare arbetsuppgifter. Arbetslöshet förknippas istället med ett svagare skyddsvärde som syns i det lägre ersättningstaket, att den försäkrade tillåts avstå från en central del av skyddet och i att omskolning är själva kärnan i arbetslöshetsförsäkringen. I boken presenteras den rättsliga utvecklingen av sjukförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen och arbetsgivarnas ansvar för sjuka arbetstagare, från försäkringarna skapades fram till idag. Övergången från sjukskrivning till arbete eller arbetslöshet medför flera förlustrisker för den sjuke. Lagstiftarens lösning är en komplicerad reglering av arbetsförmågebedömningar. Den präglas av en tro att läkare och myndigheter genom övervakning kan skilja mellan de som är så sjuka att de ska ha sjukförsäkringens inkomstskydd och de som inte ska ha det. Kanske vore det en bättre idé att lämna den mycket gamla tankekedja där sjukdom anses vara mera skyddsvärd än arbetslöshet. En sjuk människa som omskolar sig till ett annat yrke eller utför en viss mängd samhällsnyttigt inom ramen för en arbetsmarknadspolitisk åtgärd blir inte mindre skyddsvärd för det.

Per Norberg

Det centrala i 2008-års sjukreform var

Per Norberg Inkomstskyddet vid övergång från sjukskrivning till arbete eller arbetslöshet Om hur och varför den sjuke alltid haft ett bättre skydd än den arbetslöse och det problem som det medför

14-06 Iustus Sjukförsäk, 26 mars.indd 2

2014-03-26 10:47

Inkomstskyddet vid övergång från sjukskrivning till arbete eller arbetslöshet – Om hur och varför den sjuke alltid haft ett bättre skydd än den arbetslöse och det problem som det medför

Per Norberg

14-06 Iustus Sjukförsäk, 26 mars.indd 3

2014-03-26 10:47

Innehåll

Förord 9 Förkortningar 11 1 Inledning 13 1.1 Syfte och frågeställning 18 1.2 Teoretiska utgångspunkter 19 1.2.1 Rättvis fördelning 20 1.2.2 Det marknadsfunktionella mönstret 21 1.2.3 Skydd för etablerad position 22 1.3 Metod och Material 23 1.4 Disposition 24 2 Tiden före första världskriget 27 2.1 Arbetsrätten 27 2.2 Sjukförsäkringen 30 2.2.1 Kommunal fattigvård år 1900 30 2.2.2 Den första statligt understödda sjukförsäkringen 31 2.2.3 1901-års lag om olycksfall i arbete 33 2.2.4 1913-års lag om folkpension 34 2.3 Arbetslöshetsförsäkringen 36 2.4 Analys 38 3 Perioden 1914–1945 46 3.1 Arbetsrätten 46 3.2 Sjukförsäkringen 51 3.2.1 Inkomstbortfallsprincipen införs för arbetsskador 51 5

14-06 Iustus Sjukförsäk, 26 mars.indd 5

2014-03-26 10:47

3.2.2 Diskuterade och genomförda förändringar av sjukförsäkringen 52 3.2.3 Yrkessjukdomar i arbetsskadeförsäkringen 56 3.2.4 Pensionsfrågan 59 3.3 Arbetslöshetsförsäkringen 60 3.4 Analys 70

4 Perioden 1945–1974 76 4.1 Arbetsrätten 76 4.2 Sjukförsäkringen 78 4.2.1 Gustav Möllers förslag om lika stor sjukpenning för alla 78 4.2.2 1955-års sjukförsäkring – obligatorisk inkomstbortfallsprincip 82 4.2.3 Skillnaden mellan långtidssjukskrivningar och korttidssjukskrivningar 84 4.2.4 Pensionsreformerna 86 4.2.5 Sjukförsäkringslösningen i 1962 års lag om allmän försäkring 88 4.3 Arbetslöshetsförsäkringen 95 4.4 Samhällets insatser för att skapa arbeten för personer med nedsatt arbetsförmåga 103 4.5 Analys 109 5 Perioden 1974–1990 116 5.1 Arbetsrätten 116 5.2 Socialpolitiska samordningsutredningen 120 5.3 Sjukförsäkringen 122 5.4 Arbetslöshetsförsäkringen 124 5.5 Analys 131 6 Perioden 1990–2006 136 6.1 Arbetsrätten 136 6.2 Sjukförsäkringen 144 6.2.1 Sjukpenning vid sidan av heltidsarbete 144 6.2.2 Steg-för-steg-reformen 145 6

14-06 Iustus Sjukförsäk, 26 mars.indd 6

2014-03-26 10:47

6.2.3 Förtidspension ersätts av sjukersättning 151 6.2.4 Utvecklingen av rättspraxisen i samband med reformerna 154 6.2.5 Sjukförsäkringsdebatten 155 6.2.6 Sjukpenningtaket höjs till 10 basbelopp 157 6.3 Arbetslöshetsförsäkringen 158 6.3.1 Arbomutredningen och de grundläggande kraven 158 6.3.2 Arbomutredningen och ersättningsnivåerna 161 6.3.3 Reformens innehåll 163 6.4 Analys 168

7 2006 och framåt – Alliansens reformer 176 7.1 Arbetsrätten 176 7.2 Sjukförsäkringen 180 7.2.1 Sjukförsäkringen tidsbegränsas – Ds 2008 nr 4 182 7.2.2 Bedömning av arbetsförmåga och det nya sjukdomsbegreppet 184 7.2.3 Sjuk- och aktivitetsersättning 188 7.2.4 Återkvalificering 189 7.2.5 Det storskaliga arbetstestets utfall 190 7.2.6 Luckan täpps till 196 7.2.7 Steglös avräkning och vilandeförklaring i sjukersättningen 197 7.2.8 Bedömningen av arbetsförmåga i rättspraxis 199 7.2.9 Arbetsförmågebedömningarnas grundläggande problem 202 7.3 Kollektivavtal 206 7.4 Arbetslöshetsförsäkringen 208 7.5 Analys 213

14-06 Iustus Sjukförsäk, 26 mars.indd 7

2014-03-26 10:47

8 Avslutande analys 218 8.1 En kort repetition av den historiska utvecklingen och de slutsatser som kan dras 218 8.2 Varför avskaffades möjligheterna att fylla ut lön med sjukpenning eller sjukersättning? 230 8.3 Vad är syftet med arbetsprövningen dag 915 och vad får det för betydelse för de ekonomiska incitamenten 233 8.4 Arbetslöshetsförsäkringens frivillighet 236 8.5 Sammankopplingsproblemet 238 8.6 Varför infördes regler om speciella allvarliga sjukdomar 240 8.7 Några tankar om dagens problem 241 8.8 Arbetsrättens roll 246 8.9 Avslutande synpunkter 251 Litteratur 255 Förarbeten 258 Rapporter m.m. 264 Sakordsregister 265

14-06 Iustus Sjukförsäk, 26 mars.indd 8

2014-03-26 10:47

1 Inledning

Den nya sjukförsäkringen har utformats för att skapa ett flöde från sjukförsäkring till arbetslöshetsförsäkring och vidare till ett nytt arbete.1 När detta projekt2 påbörjades fanns det två separata problem. Det första var synkroniseringsproblemet, bestående i att många människor riskerade att bli utan såväl sjukförsäkring som arbetslöshetsförsäkring eftersom de var för friska för sjukförsäkringen men samtidigt för sjuka för att kunna söka arbete. Det andra problemet var incitamentsproblemet. För människor i gränslandet mellan sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen var det ofta betydligt förmånligare att befinna sig i sjukförsäkringen. När de nya reglerna först presenterades 2008 var det en riktigt stor grupp som riskerade att falla mellan stolarna. Alla som fortfarande var sjuka efter 915 dagar, men som inte var varaktigt sjuka, riskerade att bli utan ersättning. Det fanns bara två undantag, de som var arbetsskadade och de som hade vad som klassificerades som en allvarlig sjukdom. Men så är det inte längre. Lagstiftaren lappade och lagade. År 2010 infördes tre nya undantag och 2012 infördes en allmän möjlig het för Försäkringskassan att bevilja sjukpenning varje gång det skulle leda till ett oskäligt reslutat att inte göra så.3 Från 2012 kan man inte längre peka på en situation där reglerna fungerar som det är 1

Prop. 2007/08:136, s. 49. Den här rapporten är baserad på forskningsprojektet, Ny sjukförsäkring – vad betyder det för arbetsrätten och arbetslöshetsförsäkringen som finansierats av Försäkringskassan. Författaren vill rikta ett varmt tack för detta stöd. 3 SFS 2011:1513, prop. 2011/12:1, Utg. Omr. 10, s. 62. Jfr Ds 2011:18 s. 123– 127. 2

14-06 Iustus Sjukförsäk, 26 mars.indd 13

2014-03-26 10:47

1 inledning

tänkt och en skötsam person ändå faller mellan stolarna och förlorar all ersättning. När så sker beror det på en oönskad brist och inte på en avsiktligt skapad lucka. Problemet med de luckor som regeringen avsiktligt skapade 2008 (synkroniseringsproblemet) löstes alltså av regeringen under projektets gång. Men incitatmentsproblemet fick inte sin lösning under projektets gång. Det var tydligt att många personer skulle göra stora ekonomiska förluster genom att tvingas söka arbete istället för att leva på sjukpenning/sjukersättning och att det var en bidragande orsak till att vissa människor kämpade för att övertyga Försäkringskassan och domstolarna om att de var så sjuka ett de inte kunde arbeta och inte heller kunde delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I en granskning av de överlämningsmöten som erbjuds till personer som ska föras från sjukförsäkringen till arbetslöshetsförsäkringen uppgav samtliga intervjuade arbetsförmedlare att vid sidan av grundläggande information så är det frågor om den försäkrades ”ekonomi som överskuggar allt annat”.4 Samtidigt är det väl känt att mer än hälften av alla ersättningsdagar som utbetalas i sjukförsäkringen handlar om så kallade symtomdiagnoser.5 Det är diagnoser där den försäkrades beskrivning av smärta, sömnsvårigheter, trötthet, koncentrationssvårigheter med mera är central för frågan om sjukskrivning. Antingen tror läkaren och myndigheterna på patienten och då blir denne sjukskriven eller så ifrågasätter man patienten. Kombinationen av att patienten besitter den avgörande informationen och att denne kan förlora stora belopp om det kommer fram information som visar att denne kan arbeta är riskfylld. Antingen måste samhället hitta ett avancerat kontrollsystem eller så måste incitamentsproblemet lösas. Hittills har fokus legat på att skapa ett avancerat kontrollsystem. Det finns mängder av riktlinjer för hur länge en person normalt sett 4 5

Jfr IFS, Rapport 2011:6, s. 44 f. SOU 2009:89, s. 149 och s. 175.

14-06 Iustus Sjukförsäk, 26 mars.indd 14

2014-03-26 10:47

1 inledning

ska vara sjuk vid olika diagnoser, hur läkare ska motivera om sjukskrivningen är längre, hur läkare ska beskriva den arbetsförmåga som återstår trots sjukdomen. Mannelqvist har i sin bok Arbetsförmåga i sjukförsäkringen, visat att bedömningarna av arbetsförmåga i det domstolsmaterial hon undersökt från 2004–2008 och 2010 är bristfälligt trots alla detaljregler i lagtext, förarbetsuttalanden och olika vägledningar från myndigheterna. Hon skriver: ”Genom tydligare beslutsmotivering, baserad på de faktiska omständigheterna i det enskilda fallet – med tydlig beskrivning av funktionsnedsättning, de arbetskrav som funktionsnedsättningen relateras till samt andra faktorer som kan påverka bedömningen av arbetsförmågan som exempelvis bisysslor – torde också påverkan av olika föreställningar om människor eller försäkringssystem bli lättare att upptäcka”6

Det är alltså svårt att i domskälen läsa ut varför en viss människa anses vara så sjuk att denne inte ska behöva arbeta utan istället få sjukpenning medan en annan människa ska tvingas arbeta trots sin sjukdom. Föreställningar om människor eller försäkringssystem göms bakom dessa otydligheter. Taket i sjukförsäkringen ligger idag på 7,5 prisbasbelopp och det ger en högsta ersättning på cirka 22.000 kronor i månaden. Den som tjänat 28.000 kronor per månad eller mer når upp till detta tak.7 Om man har två personer och den ene gör det som krävs men inte mer och därför fortsätter att vara sjuk så gäller sjukförsäkringen. Om den andre gör en jätteinsats för att bli frisk och blir tillräckligt frisk för att sköta ett arbete med lönen 20.000 kronor per månad, 6

Mannelqvist, Arbetsoförmåga i sjukförsäkringen, s. 283. Även ISF har konstaterat att bara drygt 13 % av de medicinska underlagen uppfyller de krav Försäkringskassan ställer upp. ISF, Rapport 2011:8, s. 7. 7 Taket är 7,5 prisbasbelopp enligt 25 kap. 5 § SFB. Ett basbelopp är 44.500 kronor (2013) och ersättningen under det första året är 77,6 % enligt 28 kap. 7 § 1 p. Det ger en högsta ersättning på 21.583 kronor och för att nå den ersättningen måste personen ha tjänat 27.813 kronor.

14-06 Iustus Sjukförsäk, 26 mars.indd 15

2014-03-26 10:47

1 inledning

varför ska personen då förlora 2.000 per månad. Att bli tillräckligt frisk handlar numera om att bli så frisk att man kan sköta en anställning där både arbetsuppgifter och arbetsmiljö är optimalt anpassade till personens sjukdom. Det behöver inte finnas några lediga sådana arbeten på orten och därför är risken för flerårig arbetslöshet hög och då sjunker ersättningen till 15.000 kronor per månad om personen valt att vara med i arbetslöshetsförsäkringens frivilliga del och 7.000 per månad om personen valt att inte vara med.8 Det är knappast rimligt den ambitiöse som kämpar för att bli frisk ska drabbas av hårda ekonomiska förluster i förhållande till vad som skulle ha gällt om personen fortsatt att vara sjuk. Varför har det blivit så att den som kämpar för att bli frisk kan förlora stora belopp på det? I grunden beror det på att den som är sjuk följer en stark inkomstbortfallsprincip medan den som är frisk men arbetslös följer en betydligt svagare inkomstbortfallsprincip. Man kan helt enkelt inte som arbetslös få en lika hög inkomst ersatt. På ytan verkar det vara ganska lätt att lösa incitamentsproblemet. Allt man behöver göra är att låta ersättningsnivå och takbelopp vara lika stora. Även om incitamentsproblemen är uppenbara så diskuteras de nästan inte alls i lagförarbetena. Det verkar finnas något av en beröringsskräck.9 En sådan beröringsskräck uppstår typiskt sett om 8 Taket i arbetslöshetsförsäkringen är 680 kronor per dag (4 § FALF) och arbetslöshetsförsäkringen bygger på femdagarsvecka. Räknar man 22 arbetsdagar på en månad blir den maximala ersättningen 14.960 kronor per månad. För den som bara får grundbeloppet är ersättningen 320 kronor per dag (3 § FALF) och det ger 7.040 kronor per månad. 9 Flera utredningar har mer eller mindre tydligt lyft fram att det är ett problem att människor förlorar på att övergå från sjukförsäkringen till arbetslöshetsförsäkringen, Socialpolitiska samordningsutredningen (SOU 1979:94), Arbomutredningen (SOU 1993:52) och Anna Hedbloms utredning (SOU 2006:86) kan nämnas som exempel. Men någon regering har hittills såvitt jag kan se inte tagit upp dessa problem en enda gång i någon proposition. I det första delbetänkandet av den parlamentariska socialförsäkringsutredningen diskuteras takens konstruktion men inte

14-06 Iustus Sjukförsäk, 26 mars.indd 16

2014-03-26 10:47

1 inledning

många personer delar en stark värdering som säger att den som är sjuk ska ha en hög ersättning om denne har haft en hög lön. Samtidigt som samma majoritet tycker att en svagare inkomstbortfallsprincip ska gälla för arbetslösa. Man kanske tycker att de inte bör få ut mer i arbetslöshetsersättning än vad andra har i lön. Den ekonomiska förlusten uppstår när en person flyttas från sjukförsäkringen till arbetslöshetsförsäkringen. Då ska personen också byta från att få ersättningar enligt sjukförsäkringsprinciper till att få ersättningar enligt arbetslöshetsförsäkringsprinciper och ju starkare den allmänna övertygelsen är om att arbetslöshetsförsäkringen inte ska följa inkomstbortfallsprincipen på samma sätt som sjukförsäkringen, desto svårare blir det att lösa incitamentsproblemet. Det faktum att någon arbetat ambitiöst för att bli frisk blir sammankopplat med att denne inte längre har rätt till den fina sjukförsäkringen utan till den sämre arbetslöshetsförsäkringen. Sjukfrånvaro har ett samband med utanförskap men arbetslöshet har ett starkare samband med utanförskap.10 Eva-Maria Svensson menar att arbetsgivarens rehabiliteringsansvar och sjukförsäkringens högre ersättningstak kan vara en orsak till det.11 Sjukdom är ett centralt begrepp i många juridiska sammanhang. Den person som får sjukförsäkring har ett kvitto på att denne ska slippa arbeta. Det är inget misslyckande att vara sjuk och därför kan den sjuke få ersättning för sin förlorade inkomst även på nivåer högre än de som gäller i lågavlönade yrken.

nivåskillnaderna mellan arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen, men utredningen räknar med att återkomma med en sådan diskussion i sitt slutbetänkande, (SOU 2012:47, kap. 9). Olika regeringar har alltså gett flera utredningar direktiv som innebär att de ska fundera över dessa frågor men hittills så har regeringarna själva i sina propositioner aldrig vågat beröra frågan. Det är bakgrunden till att jag använder ordet beröringsskräck. 10 SOU, 2000:1, s. 228. 11 Svensson, Arbete och delaktighet, s. 162.

14-06 Iustus Sjukförsäk, 26 mars.indd 17

2014-03-26 10:47

1 inledning

Arbetslöshet kan däremot ur individens synvinkel upplevas som ett misslyckande. Det är den arbetslöses ansvar att finna ett arbete. Denne ska vara beredd att ta vilken typ av arbete som helst och då blir en inkomstbortfallsprincip som leder till högre inkomster än de som gäller i lågavlönade arbeten problematisk. Den som på grund av sjukdom har svårt att hitta ett arbete gör inte bara en ekonomisk förlust utan känner sig också ofta som mera misslyckad i arbetslöshetsförsäkringen än i sjukförsäkringen.12 När övergången mellan sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring åtföljs av en stor sänkning av ersättningsnivån kan det bidra till att själva övergången upplevs som inledningen på ett misslyckande och inte som att personen lyckats bli friskare och numera klarar av att arbeta åtminstone något. Vahlne Westerhäll skriver följande i läroboken Rehabiliteringsvetenskap: ”Att en faktor som den enskildes ekonomiska situation är betydelsefull för individens motivation och inställning till rehabiliteringsåtgärderna ansågs som framgått naturlig redan på 1950-talet.”13

1.1 Syfte och frågeställning De ekonomiska förluster som görs när en person går från sjukförsäkring till arbetslöshetsförsäkring har olika regeringar under lång tid nästan inte diskuterat alls. Den som läser detta fram till slut ska få en förståelse för hur olika tänkesätten i arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen är och att det därmed är mycket svårare att lösa incitamentsproblemet än vad som framstår vid en ytlig betraktelse. De specifika frågorna är alltså:

Jmf Melén, Sjukskrivningssystemet, s. 184. Den intervjuade Kalle beskriver hur han inte orkar med ytterligare ett misslyckande och den risken löper han i arbetslöshetsförsäkringen men inte i sjukförsäkringen. 13 Vahlne Westerhäll et al, Rehabiliteringsvetenskap, s. 51.

14-06 Iustus Sjukförsäk, 26 mars.indd 18

2014-03-26 10:47

1 inledning

• Vilka normer och föreställningar gäller i dagens sjukförsäkring och hur har de vuxit fram historiskt? • Vilka normer och föreställningar gäller i dagens arbetslöshetsförsäkring och hur har de vuxit fram historiskt? När man svara på sådana frågor så måste man tydliggöra vilket ansvar arbetstagaren själv ska bära och varför det ansetts lämpligt. På samma sätt måste man fråga vilket ansvar arbetsgivaren ska ta och varför det ansetts lämpligt. Det är på det sättet arbetsrätten samspelar med de två socialförsäkringarna. Slutligen frågar man sig vilket ansvar som lagstiftningen lägger på staten och varför staten bör ta just detta ansvar.

1.2 Teoretiska utgångspunkter Jag använder mig av teorin om det normativa fältet, som utvecklades av Anna Christensen i samspel med Ann Numhauser-Hennings klarlägganden om sambanden mellan rättssystemet och underliggande samhällsstrukturer.14 Rättsliga förändringar är ofta rättssyste mets sätt att anpassa sig till nya normativa krav som nödvändiggjorts av nya produktionsformer eller nya livsmönster. Teorin har hittills främst använts av forskare som studerat välfärdsstatens problem med tonvikt på den pågående förändringen av välfärdsstatens funktionssätt (samhällets sociala dimension). Teorins kärna är att rätten skapas i ett normativt fält där de konkreta konflikterna utspelar sig. I varje hörn finns ett normativt mönster som fungerar som en magnetisk pol och försöker dra de rättsliga 14

Fältteorins grunder se: Christensen, Skydd för etablerad position, Christensen, Protection of Established Position, Christensen, Normative Patterns and the Normative Field och Christensen, Polycentricity and Normative Patterns. Se också Normative Development within the Social Dimension, (Norma 1996:1). Sambandet mellan rättssystemet och underliggande samhällsstrukturer började utvecklas i Henning, Tidsbegränsad anställning och i Numhauser-Henning, Rätten till fäderneslandet.

14-06 Iustus Sjukförsäk, 26 mars.indd 19

2014-03-26 10:47

1 inledning

lösningarna till sig. Dessa mönster är – vart för sig – ett uttryck för en samlad och koherent syn på hur mänskliga relationer bör struktureras och hur mänskliga samhällen bör byggas upp. Begreppet normativt ”mönster” är dubbeltydigt. Ett normativt mönster kan uppstå och studeras empiriskt utan hänsyn till moral eller ideologier. Man kan studera hur en sedvänja uppstått och slutligen kodifierats utan att ta ställning till dess moraliska förtjänster. Samtidigt kan begreppet ”mönster” också innebära rättesnöre och vara ett uttryck för ett värderande val avseende hur mänskliga relationer bör organiseras. Lagstiftaren kan göra medvetna försök att motarbeta vissa mönster och främja andra i en given situation. Dessa båda sidor av lagstiftning är ofta sammanvävda och svåra att skilja.15 1.2.1 Rättvis fördelning Ett viktigt normativt mönster är rättvis fördelning. I teorin om rätten som normativa mönster i ett normativt fält så står rättvis fördelning för någon form av materiell rättvisa, t.ex. barnbidraget som utgår lika för alla eller sjukvård där det är behovet av vård som styr. En arbetslöshetsförsäkring eller en sjukförsäkring som styrs av detta mönster skulle alltså ge ett belopp som skulle vara lika för alla eller variera med behov, t.ex. stiga om det finns barn i familjen som behöver försörjas. Det bärande elementet är solidaritet. Den som är stark hjälper den som är svag. För arbetsrättens del skulle en lagstiftning som gör det svårt att säga upp sjuka arbetstagare helt, men som också gör det lätt att omplacera en sjuk arbetstagare till ett mindre krävande jobb, med en lägre lön, kunna sägas bygga på rättvis fördelning. 15 Se Christensen, Normative Patterns and the Normative Field, s. 89. Medvetenhet om denna dubbeltydighet gör det enligt min mening lättare att hantera samspelet mellan vad lagen är och vad den bör vara, och därmed också att ge moralen den plats den bör ha i juridiskt tänkande.

14-06 Iustus Sjukförsäk, 26 mars.indd 20

2014-03-26 10:47

Per Norberg är jur. dr. och universitetslektor vid Juridiska

fakulteten vid Lunds universitet. Han forskar och undervisar bland annat i socialförsäkringsrätt.

01 02 FnL1 EkZpcm1hIEpvaG4gUGVyc3NvbgRKb2hu AFMz9tg= 02 0040

ISBN 978-91-7678-901-8

Inkomstskyddet vid övergång från sjukskrivning till arbete eller arbetslöshet

Per Norberg

Det centrala i 2008-års sjukreform var