9789127414440

IMPULS

R ELIGION Lärarhandledning Lennart Göth och Katarina Lycken

NATUR & KULTUR Kundtjänst/order: Förlagsdistribution, Box 706, 176 27 Järfälla Tel 08-453 85 00, Fax 08-453 85 20 Redaktion: Box 27 323, 102 54 Stockholm Tel 08-453 86 00, Fax 08-453 87 90 info@nok.se www.nok.se Projektledare: Magnus Öljemark, Hanna Qwist, Christiaan Hollander Textredaktör: Solveig Samnegård Grafisk form: Caroline Bagge Layout: Måns Björkman/Typ & Design AB

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Abonnenten har rätt att skriva ut lärarhandledningen för eget bruk samt att mångfaldiga kopieringsunderlagen i pappersform för användning i den egna undervisningen. All annan kopiering liksom allt annat mångfaldigande är förbjudet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning och skadestånd till upphovsman/rättsinnehavare. © 2010 Lennart Göth, Katarina Lycken och Natur & Kultur Upplaga 1:2 ISBN 978-91-27-41444-0

Innehåll Varje kapitel ligger i en egen pdf-fil.

0. Inledning 1. Är du religiös?

2. Judendom 3. Kristendom 4. Islam 5. Att möta religionerna 6. Naturnära folks religioner 7. Hinduism 8. Buddhism 9. Att tolka livet 10. Sverige – i går, i dag, i morgon 11. Synvändor 12. Etik – att värdera och agera 13. Teman Impuls Religion

IMPULS

Religion för grundskolans senare del Lärarhand ledning

2

© 2010 Lennart Göth, Katarina Lycken och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41444-0

Vad är Impuls Religion?

Impuls Religion är ett läromedel för årkurs 7 till 9. Det består av • tre grundböcker • en stadiebok • en lärarhandledning i form av utskriftsvänliga pdf-filer.

Impuls Religion har ett sammanhållande fokus: samtalets betydelse. Eleverna möter i allt högre grad människor med olika tro och livsåskådning. Det handlar inte bara om att fler och fler reser runt i världen eller att fler kulturer samsas i Sverige. Det handlar också om att Internet blivit en del av elevernas vardag och om att medierna både rapporterar om och förmedlar olika slags livsinställningar. Därför blir en av religionsämnets huvuduppgifter att bidra till ett gott samtalsklimat. Eleverna måste tränas i respekt för både sin egen och andras trosuppfattning. De måste dessutom försöka se världen ur andras perspektiv, om de ska kunna samtala på ett vettigt sätt. Både globalt och lokalt är inriktningen på samtal i stället för konfrontation mellan människor av olika tro av central betydelse.

De tre grundböckerna är inte beroende av att man läser dem eller kapitlen i dem i en viss ordning.

Varje kapitel i grundböckerna inleds med ett introduktionsuppslag. En stor bild kombineras med texter av mycket olika karaktär, valda för att skapa möjliga ingångar och för att fånga uppmärksamheten och intresset. Introduktionsuppslaget lyfter fram väsentliga aspekter ur innehållet i kapitlet och ger möjligheter till inledande samtal för att väcka intresse och ge förförståelse.

Därefter följer ”faktatexten” med begrepp och sammanhang. Ett rikt bildmaterial ger möjlighet att fånga känslor och väcka frågor i samband med texten. Viktiga begrepp förklaras i särskilda ordförklaringar i marginalen. I de kapitel som beskriver de stora religionerna finns särskilda sidor med likartad uppläggning som behandlar heliga skrifter, heliga rum samt högtider.

Impuls och kursplanen Hur stämmer den nya kursplanen överens med innehållet i Impuls?

Det enkla svaret är BRA! Impuls är en bok som skrivits utifrån ny forskning och de förhållningssätt som lyfts fram som väsentliga inom religionsvetenskap och didaktik under de senaste åren. Och det märks! Innehållet i Impuls stämmer väl överens med de centrala målen i ämnet religionskunskap.

IMPULS

Religion för grundskolans senare del Lärarhand ledning

3

© 2010 Lennart Göth, Katarina Lycken och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41444-0

VAD ÄR IMPULS RELIGION?

Den nya kursplanen i religion är tydligt uppbyggd med en syftestext, en konkretion av detta syfte i ett centralt innehåll, och beskrivningar av kunskapskraven i förhållande till det centrala innehållet.

Det centrala innehållet är indelat i fyra områden: • • • •

Religioner och andra livsåskådningar, Religion och samhälle, Identitet och livsfrågor samt Etik.

I syftesbeskrivningen finns också ett ytterligare område beskrivet, Källor och källkritik, som inte är kopplat till något centralt innehåll.

Detta område har egna kunskapskrav beskrivna.

I tabellerna nedan finns det centrala innehållet angivet och hänvisningar till var i Impuls det behandlas.

Religion och andra livsåskådningar Ur syftesbeskrivningen: ”Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen.

Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt.”

Centralt innehåll

Var behandlas detta i Impuls?

Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.

Impuls 1: Kristendom

Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.

Impuls 1: Judendom Impuls 1: Islam Impuls 2: Hinduism Impuls 2: Buddhism

IMPULS

Religion för grundskolans senare del Lärarhand ledning

4

© 2010 Lennart Göth, Katarina Lycken och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41444-0

VAD ÄR IMPULS RELIGION?

Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.

Respektive religionskapitel (se ovan) samt till exempel Impuls 3: Sverige – igår, i dag, i morgon, avsnittet En gemensam utmaning Impuls 3: Synvändor, avsnittet Marxism (Marxism och religion), avsnittet Feminism (Feminism och religion) Impuls 3: Etik, avsnittet Om kärlek och sex (Tradition och religion)

Huvuddragen i världsreligionernas historia.

Respektive religionskapitel (se ovan)

Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck.

Impuls 3: Synvändor, avsnittet om nyandlighet Impuls 2: Naturnära folks religioner, avsnittet Schamaner i dag

Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism.

Impuls 3: Synvändor, avsnitten Marxism, Feminism, Ekosofi

Religion och samhälle Ur syftesbeskrivningen: ”Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både i fredssträvanden och konflikter, för att främja social sammanhållning och som orsak till segregation. Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar.”

Centralt innehåll

Var behandlas detta i Impuls?

Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.

Impuls 3: Sverige – i går, i dag, i morgon

Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.

Respektive religionskapitel (se tabell 1), samt till exempel Impuls 3: Sverige – i går, i dag, i morgon, avsnitten Väckelserörelserna och En gemensam utmaning

IMPULS

Religion för grundskolans senare del Lärarhand ledning

5

© 2010 Lennart Göth, Katarina Lycken och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41444-0

VAD ÄR IMPULS RELIGION?

Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.

Respektive religionskapitel (se tabell 1).

Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.

Impuls 3: Sverige – i går, i dag i morgon, avsnitten Ett mångreligiöst Sverige, En gemensam utmaning,

Se också Impuls lärarhandledning kapitel 13 Teman, avsnittet Religion och politik

samt till exempel Impuls 3: Synvändor, avsnittet Feminism Impuls 3: Etik, avsnittet Om kärlek och sex (Tradition och religion)

Identitet och livsfrågor Ur syftesbeskrivningen: ”Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att kunna tolka kulturella uttryck med anknytning till religiösa traditioner. Undervisningen ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt. På så sätt ska undervisningen skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en personlig livshållning och förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer.”

Centralt innehåll

Var behandlas detta i Impuls?

Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen.

Impuls 2: Temasidorna Religion och Konst, Religion och Musik, Religion och Teater visar på sambandet mellan religioner och estetiska uttrycksformer.

I Impuls Lärarhandledning kapitel 13 Teman visas hur man kan använda dessa sidor och vidareutveckla och koppla till populärkulturella uttryck.

IMPULS

Religion för grundskolans senare del Lärarhand ledning

6

© 2010 Lennart Göth, Katarina Lycken och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41444-0

VAD ÄR IMPULS RELIGION?

Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.

Impuls 3: Att tolka livet samt till exempel Impuls 1: Tema Religion syns, Judendom avsnittet Simon, svensk och judisk, Kristendom avsnittet Vi vill försöka leva som Jesus, Islam, avsnittet Islam är frihet, Buddhism, avsnittet En svensk buddhist Impuls 3: Etik – att värdera och agera, avsnittet Att bli den människa man vill vara

Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.

Impuls 1: Är du religiös? samt beskrivningar av olika riter i respektive religionskapitel (se tabell 1).

Se också det särskilda avsnittet om övergångsriter i Impuls lärarhandledning kapitel 13 Teman, avsnittet Övergångsriter

Etik Ur syftesbeskrivningen: ”Eleverna ska vidare ges förutsättningar att kunna analysera och ta ställning i etiska och moraliska frågor.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur människors värderingar hänger samman med religioner och andra livsåskådningar. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar beredskap att handla ansvarsfullt i förhållande till sig själva och sin omgivning.”

Centralt innehåll

Var behandlas detta i Impuls?

Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik.

Impuls 3: Etik – att värdera och agera

Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.

Impuls 3: Etik – att värdera och agera

Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.

I respektive religionskapitel (se tabell 1) samt Impuls 3: Synvändor

IMPULS

Religion för grundskolans senare del Lärarhand ledning

7

© 2010 Lennart Göth, Katarina Lycken och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41444-0

VAD ÄR IMPULS RELIGION?

Etiska begrepp som kan kopplas Impuls 1: Är du religiös?, avsnittet till frågor om hållbar utveckling, Ömsesidighetens princip mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och Impuls 2: Att möta religionerna, ansvar. avsnittet Med ansvar för allt levande Impuls 3: Etik – att värdera och agera, avsnittet Om att stå upp för sig själv (utan att sätta sig på andra)

Källor och källkritik Ur syftesbeskrivningen: Eleverna ska också ges möjligheter att utveckla kunskap om hur man kritiskt granskar källor och samhällsfrågor med koppling till religioner och andra livsåskådningar.

Centralt innehåll

Var behandlas detta i Impuls?

Det finns inget centralt mål som beskriver denna färdighet – däremot finns det betygskriterier.

Impuls 2: Och allt det där andra då, avsnittet Ett undersökande arbete

Grundböckerna Impuls 1 Impuls 1 inleds med ett kapitel som diskuterar vad tro och religiositet kan vara. Respekten är här ett centralt begrepp. Sedan diskuteras sådant som är gemensamt för alla människor och religioner genom begreppet ömsesidighetens princip. Till sist presenteras de stora religionsfamiljerna i världen. Därefter behandlas i var sitt kapitel de tre abrahamitiska religionerna, judendom, kristendom och islam.

Avslutningskapitlet Och allt det där andra, då? påminner om att det som behandlas i denna bok bara är en bråkdel av allt som finns att studera om religion i världen.

I Impuls 1 finns också tre temauppslag med rubrikerna Religion syns, Religion smakar och Religion hörs.

Impuls 2 Impuls 2 inleds med ett kapitel som diskuterar riter och andra uttryck för tro och religion. Här visas att dessa uttryck finns i alla kulturer och sammanhang, religiösa som icke-religiösa. Kapitlet diskuterar hur vi aktivt kan arbeta för att skapa goda samtal kring likheter och olikheter i religiösa frågor. Här diskuteras också sambandet mellan

IMPULS

Religion för grundskolans senare del Lärarhand ledning

8

© 2010 Lennart Göth, Katarina Lycken och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41444-0

VAD ÄR IMPULS RELIGION?

religion och miljöfrågor. Det gemensamma och det särskiljande studeras. Olika religioner har olika sätt att resonera kring natur och miljö, men de har också mycket gemensamt. Ansvaret för andra, både människor och annat levande, binder dem samman.

Därefter presenteras i var sitt kapitel naturnära folks religioner, hinduism och buddhism. I det avslutande kapitlet Och allt det där andra, då? ges ett förslag till hur man kan lägga upp ett undersökande arbete utifrån egna frågor och med källkritisk blick.

I Impuls 2 finns också tre temauppslag med rubrikerna Religion och teater, Religion och konst samt Religion och musik.

Impuls 3 Impuls 3 inleds med ett kapitel om livstolkning. Vi har alla föreställningar om livet som vi ärvt eller fått från vår omgivning. Det vi betraktar som självklart betraktar andra som underligt. Insikten om detta kan underlätta samtal. Här finns också ett resonemang kring begreppen monoteism, polyteism, panteism, panenteism, ateism, ­agnosticism samt mystik.

Kapitlet Sverige i går, i dag, i morgon tar upp Sveriges utveckling från en religiös enhetskultur till religiös mångfald.

I kapitlet Synvändor finns exempel på perspektiv och olika sätt att förklara verkligheten som inte nödvändigtvis är kopplade till religiös tro. Här presenteras marxism, feminism, ekosofi och nyandlighet.

Sist kommer ett kapitel om etik. Det gemensamma står i centrum.

Empati eller förmåga till medlidande är grundläggande. Olika etiska modeller beskrivs och därefter hur man kan samtala om etiska frågor.

Tre fält inom etiken har valts ut som diskussionsområden: mobbning, kärlek och sex samt gener och genmodifiering.

I Impuls 3 finns ett antal specialuppslag som anknyter till respektive kapitels innehåll.

Stadiebok Stadieboken består av de tre grundböckerna.

Lärarhandledning Lärarhandledningens kapitel är upplagda på samma sätt som i grundböckerna.

Kapitlets innehåll och syfte beskrivs inledningsvis. För att bokens rika bildmaterial ska kunna användas på så många olika sätt som möjligt kommer sedan ett avsnitt med förklaringar och fakta till de flesta av bilderna. Därefter följer tydliga lektionsförslag (med varierade arbetsformer) till de olika textavsnitten i kapitlet i grundbo-

IMPULS

Religion för grundskolans senare del Lärarhand ledning

9

© 2010 Lennart Göth, Katarina Lycken och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41444-0

VAD ÄR IMPULS RELIGION?

ken. Materialet kompletteras med kopieringsunderlag för eleverna.

I lärarhandledningen finns även förslag till diskussionsfrågor.

Sist i lärarhandledningen finns kapitlet Teman Impuls Religion.

IMPULS

Religion för grundskolans senare del Lärarhand ledning

10

© 2010 Lennart Göth, Katarina Lycken och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41444-0

1

Är du religiös?

Innehåll Detta inledande kapitel handlar om uppfattningen av fenomenet religion. Kapitlet har tre syften. För det första ska texten medverka till att eleven inte automatiskt delar upp människor i religiösa människor och icke-religiösa människor. Gränsen är inte lätt att dra, och sätten att uttrycka mänskliga erfarenheter är i mångt och mycket desamma.

För det andra ska kapitlet ta upp något om grundläggande etiska förhållningssätt som förenar människor med olika religiös övertygelse.

För det tredje ska texten förbereda för arbetet med de abrahamitiska religionerna, som boken behandlar.

Från konkret till abstrakt Kapitlet börjar i det konkreta, i människors (och även andra levande varelsers) behov av tillflykter – det må vara igelkotten som sveper in sig i löv inför vintersömnen eller tonåringen som har ett eget rum eller en egen hörna dit hon eller han kan dra sig undan, vara i fred och tänka över sitt liv.

På liknande sätt är också de heliga rummen inom olika religioner platser dit man kan dra sig undan för att ta tag i de viktiga, livsavgörande frågorna. De heliga rummen är alltså till för människor och för människors handlingar. Det finns speciella sätt att bete sig, särskilda handlingar, genom vilka man får perspektiv på sitt liv och det man uppfattar som det viktigaste i tillvaron. Traditionellt är riter exempel på religiösa handlingar. Men texten visar, för att anknyta till varje elevs vardag, att rituellt beteende också finns inom områden som inte kallas religiösa.

Avsnittet Vad är det att vara religiös? går alltså stegvis mot allt större abstraktion. Med början i rum, från rum till riter/kulthandlingar och därifrån till heliga berättelser och texter fångas det karakteristiskt religiösa in, utan att för den skull strikt avgränsa religion från icke-religion eller icke-religiösa människor från religiösa. Respekten för det som andra människor håller för heligt understryks.

Grundbok 1 sid. 8–13 Stadiebok sid. 8–13

Med betoning på det gemensamma I avsnitten Ömsesidighetens princip och Är religionerna släkt? (en genomgång av hur man oftast delar in religioner i olika grupperingar) fokuseras på att det finns mycket som är gemensamt. I slutet av kapitlet förs ett resonemang om vad likheter och skillnader för med sig – ett resonemang som fördjupas framför allt i kapitlet Att tolka livet i Grundbok 3.

IMPULS

Religion för grundskolans senare del Lärarhand ledning

1

Grundbok 1 sid. 14–21 Stadiebok sid. 14–21

Grundbok 3 sid. 6–23 Stadiebok sid. 236–253

© 2010 Lennart Göth, Katarina Lycken och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41444-0

Är du religiös?

LEKTIONSFÖRSLAG

Eftersom Grundbok 1 presenterar judendom, kristendom och islam, diskuteras framför allt dessa abrahamitiska religioner och jämförs med varandra och andra religionsgrupper.

Bilder – förklaringar och fakta Tält i vintrig tajgaskog, Finland.

Bilden är från en kyrka i östra Jerusalem. Den står på den plats som traditionen säger är Jesus gravplats. Präster och pilgrimer går i procession under Skärtorsdagen 2002.

Grundbok 1 sid. 6–7 Stadiebok sid. 6–7 Grundbok 1 sid. 8 Stadiebok sid. 8

Bilden är från VM i fotboll 2007, dagen före gruppspelsmatchen mot Nordkorea. Redan när Caroline Seger var 13 år spelade hon sin förs­ta landskamp i F16-landslaget. Hon har varit med om att föra upp fotbollsklubben Stattena IF från division 1 till allsvenskan. När Stattena föll tillbaka till division 1, bytte Caroline klubb. År 2005 gick hon över till Linköpings FC. Hon har regelbundet spelat i A-landslaget som mittfältare. Hon tilldelades utmärkelsen ”Årets genombrott” vid Fotbollsgalan 2005.

Grundbok 1 sid. 9 Stadiebok sid. 9

Kennedy Bakircioglü startade sin fotbollskarriär i Assyriska FF, men gick 1999 över till Hammarby IF. Redan dessförinnan var han uppmärksammad av storklubbar: 1998 fick han provspela för sitt favoritlag i Premier League: Manchester United. Efter några år i olika klubbar skrev han 2007 på för storklubben Ajax. Kennedy Bakir­ cioglü är ortodox kristen.

Grundbok 1 sid. 10 Stadiebok sid. 10

Bilden är från staden Mitrovica i Kosovo. Staden är delad: de kristna serberna lever i norra delen och de muslimska albanerna i den södra.

Bilden visar alltså albaner i sin moské.

Grundbok 1 sid. 12 Stadiebok sid. 12

Man skriver en bön eller ett orakelsvar, man läser det och fäster det i marken med en pil. Trädet är heligt och platsen här är tillägnad den kami som befrämjar och beskyddar kärleken och familjen. Kami kan både beteckna det gudomliga, kraften bakom allt, och enskilda andar, gudar eller krafter. Det finns myriader av kami, gudomligheter, med solgudinnan, Amaterasu, i spetsen. Även förfädernas andar dyrkas som kami.

Grundbok 1 sid. 13 Stadiebok sid. 13

De tre bilderna kommer från tre olika ”religionsfamiljer”, men visar liknande sätt att hylla det gudomliga: bilder/representationer som förs fram i processioner.

Grundbok 1 sid. 16–17 Stadiebok sid. 16–17

I samband med den hinduiska högtiden Ganesha Chaturthi gör man stora och små bilder av guden Ganesha och ställer upp dem på alla tänkbara platser. På högtidens tionde dag bär man tillsammans ned gudabilderna till ett vattendrag och sänker dem där.

Grundbok 1 sid. 16, överst Stadiebok sid. 16, överst

IMPULS

Religion för grundskolans senare del Lärarhand ledning

2

© 2010 Lennart Göth, Katarina Lycken och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41444-0

Är du religiös?

LEKTIONSFÖRSLAG

På bilden syns två bilder av jungfru Maria som bärs i procession under firandet av den katolska högtiden Corpus Christi, då man särskilt firar eukaristin, nattvarden, och tron att vin och bröd i gudstjänsten verkligen förenas med Kristus kropp och blod (transsubstantiationsläran).

Grundbok 1 sid. 16, nederst Stadiebok sid. 16, nederst

Den mask som en av männen bär är en så kallad Geledemask. Geledefesten firas på våren och upphöjer kvinnorna, framför allt i deras roll av mödrar. Yorubafolket menar att kvinnans förmåga att föda fram nytt liv gör henne till gudarnas like.

Grundbok 1 sid. 17 Stadiebok sid. 17

Jesusbilder där Jesus pekar på sitt eget hjärta är vanliga i katolskt fromhetsliv. De påminner om en kyrklig fest, Jesu Heliga Hjärtas fest, som firas efter pingst. Hjärtat ska symbolisera Guds allomfattande kärlek och visa på att Jesus förkroppsligar denna kärlek.

Grundbok 1 sid. 20 Stadiebok sid. 20

Lektionsförslag Vad är det att vara religiös?

1. Betrakta först bilden på inledningsuppslaget. Läs sedan texten individuellt.

Grundbok 1 sid. 6–13 Stadiebok sid. 6–13

2. Diskutera med klassen: Skulle tältet på bilden kunna kallas en helig plats? Vilka associationer får eleverna till ordet helig? Varför kan, eller varför kan inte, tältet på bilden kallas för en helig plats?

3. Gå igenom vanliga sätt att definiera ordet helig. Heligt är det som är annorlunda än allt vardagligt, viktigast av allt, det absoluta eller det gudomliga. En helig plats hjälper en att dra sig undan från det vardagliga och vanliga samt att fokusera på det viktigaste och mest väsentliga i livet. Alltså: en helig plats både stänger ute och öppnar. I årskurs 8 och 9 bör diskussionen fördjupas: religion handlar bland annat om att öppna för väsentliga och svåra frågor som man annars gärna vill hålla ifrån sig, frågor om ansvar och skuld, frågor om liv och död, frågor om mening och meningslöshet. Religion handlar alltså inte enbart om att dra sig undan och söka tröst.

4. Ge exempel på heliga platser genom att bläddra igenom grundboken. Referera också texten i avsnittet Heliga rum.

Grundbok 1 sid. 8–9 Stadiebok sid. 8–9

5. Låt eleverna tänka på de platser (myshörnor med mera) dit de gärna drar sig undan och besvara följande frågor. a. På vilket sätt hjälper platsen mig att dra mig undan från det vanliga och vardagliga? b. På vilket sätt hjälper mig platsen att fokusera på det viktigaste? c. Finns det handlingar jag alltid gör när jag ska dra mig undan?

IMPULS

Religion för grundskolans senare del Lärarhand ledning

3

© 2010 Lennart Göth, Katarina Lycken och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41444-0

Är du religiös?

LEKTIONSFÖRSLAG

6. Sammanfatta: Vill eleverna kalla sina platser för heliga? Varför?

Varför inte? Vad finns det för likheter mellan de rum de tänker på och använder och de rum de skulle vilja kalla för heliga? Om det finns handlingar de utför när de ska dra sig tillbaka (städa i ordning, tända ljus och så vidare) – skulle de vilja kalla dessa handlingar för riter? Referera texten i avsnittet Heliga handlingar. Använder eleverna något som kunde likna en helig text (viss musik eller vissa låtar som gör att man går in i sig själv, böcker man ständigt återkommer till)? Referera texten i avsnittet Heliga berättelser och heliga texter. Betyder det här att alla är religiösa? Använd texten i avsnittet Att vara religiös – och att inte vara det för diskussionen.

7. Berör kort texten i avsnittet Respekt för det heliga. Finns det en koppling mellan den respekt man kräver av andra för den plats man drar sig undan till och den respekt man ska visa för heliga rum inom olika religioner?

Grundbok 1 sid. 9 Stadiebok sid. 9 Grundbok 1 sid. 11 Stadiebok sid. 11 Grundbok 1 sid. 13 Stadiebok sid. 13 Grundbok 1 sid. 11–12 Stadiebok sid. 11–12

De abrahamitiska religionerna – ”bokens folk” Gå först igenom avsnittet Ömsesidighetens princip och början av avsnittet Är religionerna släkt? fram till rubriken De abrahamitiska religionerna. Poängtera att det finns stora likheter, men också stora skillnader. Likheterna är ännu större inom en och samma ”religionsfamilj”. Introducera de abrahamitiska religionerna, som Grundbok 1 handlar om Grundbokens text tar upp tre aspekter av likheter mellan judendom, kristendom och islam.

1. Den första handlar om Abraham/Ibrahim. Vad vet klassen om Abraham/Ibrahim och om de texter i Tanak/Gamla testamentet och Koranen som berättar om honom och hans närmaste familj?

Kanske kan Kopieringsunderlag 1:1 vara en hjälp att reda ut begreppen. Man kan också läsa texter i Tanak/Gamla testamentet och Koranen om Abraham/Ibrahim: de finns i Första Moseboken, kapitlen 11–25, och i surorna 2, 3, 9, 14, 22, 26, 29, 33, 37 och 43 i Koranen. Sura 14 kallas för Ibrahims sura.

I både judendomen och islam finns, förutom texterna i Tanak och Koranen, ett rikt legendmaterial om Abraham/Ibrahim. Stiftelsen ­Abrahams Barn har givit ut boken Samma rötter, Abrahams barn i tre religioner av Dorothea och Fanny Rosenblad (Fondi förlag 2004).

I den har berättelser ur Tanak, den kristna Bibeln och Koranen samt legendmaterial som lämpar sig väl att arbeta med i skolan samlats.

2. Den andra handlar om berättelsernas/texternas betydelse. ”Bokens folk” är ju ett namn som fokuserar på berättelsernas betydelse. Vad kan klassen om Tanak, den kristna Bibeln och Koranen? De heliga texterna i var och en av religionerna beskrivs mer ingående i egna avsnitt i grundboken.

Grundbok 1 sid. 14–18 Stadiebok sid. 14–18

Grundbok 1 sid. 18–21 Stadiebok sid. 18–21

Kopieringsunderlag 1:1

Grundbok 1 sid. 36, 67, 101 Stadiebok sid. 36, 67, 101

3. Den tredje handlar om likheter i teologin – om gudsbild och människosyn. I det fortsatta studiet av de enskilda religionerna kan det

IMPULS

Religion för grundskolans senare del Lärarhand ledning

4

© 2010 Lennart Göth, Katarina Lycken och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41444-0

Är du religiös?

LEKTIONSFÖRSLAG

vara befogat att då och då påminna sig om det som är gemensamt.

Det är mycket som kan förena bekännare från de olika religionerna, även om viktiga skillnader naturligtvis också finns.

Diskutera och reflektera!

Här följer kommentarer till läraren avseende uppgifterna på Kopieringsunderlag 1:2.

Kopieringsunderlag 1:2

Vad är det att vara religiös?

1. De flesta kan reflektera över vad som kan ses som betydelsefullt i livet. För att komma längre kan man diskutera inom vilka områden man lätt blir sårad och kan känna sig kränkt.

2. Mys- och/eller läshörnor i det egna rummet eller skrivbordet med fotografier av vänner kan var utgångspunkter.

3. Inom idrottsvärlden finns det mycket, och många elever kan säkert finna exempel. Från musik- och scensammanhang finns också exempel, till exempel skådespelarens inandning innan hon/han går in på scenen.

4. Diskussionen här handlar om att tillvaron är större än vad som kan rymmas i en människas förstånd. Religioner kan bland annat förstås som sätt att försöka uttrycka detta. I vissa klasser kan det poetiska språket och ett samarbete med svenskämnet vara fruktbart. Ett samtal kring att det finns något vi inte kan förstå, kan leda till förståelse för religioners sätt att tala om ”det yttersta”, ”det som bär upp allt” eller ”det som allt slutgiltigt faller tillbaka på”.

5. Det är svårt att föreställa sig en människa som aldrig tänker på om livet har en mening och om det finns något efter döden. Det är inte heller särskilt många som inte firar någon högtid som har en religiös bakgrund och orsak. Det blir alltså svårt att finna en människa som inte av någon kan kallas religiös på ett eller annat sätt. Syftet med diskussionsfrågan är att eleverna ska förstå dels att begreppet religiös i stort sett blir betydelselöst om det omfattar alla människor, dels att det finns olika sätt att använda ordet. Det är viktigt att inte alltför lätt falla in i att kalla somliga religiösa och andra icke-religiösa. Ömsesidighetens princip

1. Ett sätt att gå in i diskussionen (se punkt 2 nedan) är att diskutera medier och att medier fokuserar på det som ”sticker ut” och är ovanligt. Paradoxalt nog kan alltså det som är egenartat och sällsynt hos ett fenomen utgöra hela bilden av detta fenomen för den som bara har mediebilden. Då blir det naturligtvis viktigt att ta reda på vad vi har gemensamt, eftersom det som annars fångar vårt intresse är motsättningar och konflikter. Angående ”ömsesidighetens princip” finns det en del att hämta från forskningen om spegelneuroner som bakgrund till människans förmåga att känna

IMPULS

Religion för grundskolans senare del Lärarhand ledning

5

© 2010 Lennart Göth, Katarina Lycken och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41444-0

Är du religiös?

LEKTIONSFÖRSLAG

empati. Den empatiska förmågan behandlas i kapitlet Etik – att värdera och agera i Grundbok 3.

Grundbok 3 sid. 84–127 Stadiebok sid. 314–357

2. Krig och konflikter har nästan undantagslöst ett antal olika orsaker, som griper in i varandra och är komplicerade. Religion är inte sällan en av orsakerna, men det handlar nästan alltid om en tolkning av en religion som många som ansluter sig till religionen i fråga inte håller med om. Dessutom är det mycket svårt att skilja religion och kultur: om en person eller en grupp känner sin djupaste identitet kränkt, är det inte lätt att avgöra om det är den religiösa eller kulturella identiteten. Just känslan av att vara kränkt och hotad kan göra att en grupp sluter sig samman mot en annan.

Dessa känslor utnyttjas inte sällan, och religion och religiösa texter används som bränsle. Använd frågan till att föra en diskussion som gör att eleverna ser att konflikter nästan alltid har komplicerade historiska rötter och att det sällan är produktivt att utse en syndabock. Är religionerna släkt?

1. Frågan går att använda till en allmän inventering av vad eleverna känner till om olika religioner och dessa religioners inbördes förhållanden. Frågan kan också användas till att lyfta fram en diskussion om källkritik. Varifrån får vi bilden av andra religioner och därmed bilden av hur människor som inte tänker och tror som vi själva är och agerar?

2. Här går det att inventera kunskapen om de abrahamitiska religionerna. Den till stor del gemensamma bilden av Gud är viktig att framhålla samt människans ansvar. Av naturliga skäl kommer ofta islam upp här. Undvik att ge en bild av att det går att säga hur islam ”egentligen är”, positivt eller negativt. Det gäller ju alla religioner.

Vi kan säga hur olika religiösa människor resonerar och se att det inom varje religion finns en mångfald, men vi kan inte säga hurdan en speciell religion ”egentligen är”.

IMPULS

Religion för grundskolans senare del Lärarhand ledning

6

© 2010 Lennart Göth, Katarina Lycken och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41444-0

Är du religiös?

KOPIERINGSUNDERLAG 1 : 1

Abrahams/Ibrahims stamtavla

Illustration: Peter Varhelyi

IMPULS

Religion för grundskolans senare del Lärarhand ledning

7

© 2010 Lennart Göth, Katarina Lycken och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41444-0

Är du religiös?

KOPIERINGSUNDERLAG 1 : 2

Diskutera och reflektera!

Vad är det att vara religiös?

Ömsesidighetens princip

1. Har alla något som är heligt för dem?

Diskutera vad som kan anses heligt av olika personer. Är det någon skillnad i inställningen till det heliga hos dem som vi vanligen kallar för religiösa jämfört med dem som inte kallar sig religiösa?

1. Är det viktigt att diskutera vad människor har gemensamt? Varför i så fall? Stämmer det, som boken säger, att ”ömsesidighetens princip” är något som alla människor har i sig?

2. Vilka orsaker till krig och konflikter kan man tänka sig? Vilka konflikter pågår i världen i dag, och vilka orsaker till dem kan man tänka sig? Är religioner någon av orsakerna?

2. Har alla ett behov av ett heligt rum? Ge exempel på heliga rum från olika religioner och hur rummen utformats för att påminna om speciella ting. Fungerar vissa bestämda platser och rum på samma sätt för icke-religiösa? Ge exempel på vad som kan motsvara utformningen i de religiösa heliga rummen.

Är religionerna släkt?

1. Vilka religioner känner ni bäst till? Vad känner ni till om dessa religioner? Varifrån har ni fått uppgifterna – från skolan eller medier eller andra sammanhang?

3. Ge exempel på riter som inte är religiösa och förklara varför man utför var och en av dem.

2. Vilka av de abrahamitiska religionerna känner ni bäst till? Vilka väsentliga likheter finns det mellan dem och vilka viktiga skillnader? Vilka möter man oftast i medier? Vilken bild får man av dem? Vilken bild av dessa religioners likheter och skillnader får man?

4. Religiösa människor kan ibland säga att de är förvånade över att vissa ”inte har förmåga att förstå att det finns sådant som är större än de kan förstå”. Vad kan de mena med det?

5. På vilket sätt används för det mesta ordet religiös? Vilken sorts människa kallas religiös? Vad utmärker en religiös människa enligt ditt sätt att använda ordet?

IMPULS

Religion för grundskolans senare del Lärarhand ledning

8

© 2010 Lennart Göth, Katarina Lycken och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41444-0

10

Sverige – i går, i dag, i morgon Innehåll Kapitlet behandlar Sveriges utveckling från att ha varit en religiös enhetskultur till att bli ett mångreligiöst samhälle. Kapitlet har tre huvuddelar: i går, som beskriver det förindustriella bondelandet Sverige, i dag, som beskriver hur ett mångkulturellt samhälle växer fram i vår tid, och i morgon, den gemensamma utmaningen som ligger i att skapa ett samhälle där många kulturer och religioner kan leva tillsammans.

Inledning Kapitlets fyra första sidor tar fasta på att världens religioner finns här, att Sverige i dag är ett mångreligiöst samhälle.

Grundbok 3 sid. 24–27 Stadiebok sid. 254–257

Ett Sverige – en tro Avsnittet som beskriver det ”gamla” Sverige fokuserar på 1800-talets bondesamhälle. Kyrkan och folktron stod i början av 1800-talet för sammanhang och förklaringsmodeller. Men industrialiseringen och det ökade internationella utbytet av tankegods skapade nya förutsättningar. Väckelserörelserna röjde väg för en ännu större religiös frihet: rätten att helt välja bort religion ur sitt liv.

I samband med att man läser detta avsnitt är det naturligt att undersöka de kyrkor och samfund som har sitt ursprung i 1800-talets väckelserörelse. På uppslaget Tänk om! Rörelser för förändring ges en kort sammanfattning av några av de olika väckelserörelser som växte fram i Sverige under denna tid. Många elever väljer att göra fördjupande uppgifter kring väckelserörelserna och de kyrkor som de gav upphov till. De lokala församlingarna ställer ofta upp på intervjuer och kyrkobesök, och för eleverna är det värdefullt att komma ut från skolan och möta representanter för olika kyrkor i deras egna sammanhang.

Grundbok 3 sid. 28–35 Stadiebok sid. 258–265

Grundbok 3 sid. 34–35 Stadiebok sid. 264–265

Ett mångreligiöst Sverige I avsnittet om hur det mångreligiösa Sverige växer fram finns både en beskrivning av förutsättningarna för religionsfrihetslagen 1951 och beskrivningar av olika religiösa traditioners ankomst till Sverige.

Siffror på antal medlemmar är alltid mycket osäkra och ska förstås tas mera som mycket ungefärliga uppskattningar än som absoluta tal.

IMPULS

Religion för grundskolans senare del Lärarhand ledning

1

Grundbok 3 sid. 36–40 Stadiebok sid. 266–270

© 2010 Lennart Göth, Katarina Lycken och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41444-0

Sverige – i går, i dag, i morgon

LEKTIONSFÖRSLAG

En gemensam utmaning I avsnittet om framtiden framhålls att mycket faktiskt fungerar väl i samvaron mellan människor med olika religiös tillhörighet. Det är viktigt att minnas detta, när man också diskuterar de frågor där åsikter står emot varandra och kräver kompromisser. Slöja, niqab och i någon mån burka diskuteras med jämna mellanrum i det offentliga samtalet, och frågor kring religiös slakt och manlig omskärelse återkommer också med jämna mellanrum.

Utmaningen för framtiden handlar i mycket om att vi ska våga och kunna föra en öppen dialog, så att religiösa och icke-religiösa ska kunna leva tillsammans i ett mångreligiöst samhälle. I Grundbok 2, under rubriken Konsten att samtala, talas det om svårigheten och belöningen som finns i att verkligen lyssna och försöka förstå verkligheten genom andras ögon.

Grundbok 3 sid. 41–45 Stadiebok sid. 271–275

Grundbok 2 sid. 13–17 Stadiebok sid. 133–137

Bilder – förklaringar och fakta Yrkeskläder som anpassats för att kunna överensstämma med religiösa krav, till exempel på slöja, blir allt vanligare och återfinns inom serviceföretag (som buss och taxi) och vård (som vissa landsting).

Grundbok 3 sid. 26, vänster överst Stadiebok sid. 256, vänster överst

Mandalan är en slags meditationsbild som skapas av färgad sand under minutiöst arbete. När mandalan är klar sopas den ihop, eftersom det inte är tänkt att den ska vara ett bestående verk. Den ska också påminna om tidens gång och allts förgänglighet. I samband med att mandalan färdigställs och sedan sopas ihop hålls särskilda ceremonier. Se också bild på uppslaget Religion och konst i Grundbok 2.

Grundbok 3 sid. 26, höger nederst Stadiebok sid. 256, höger nederst

Också för pojkar innebar konfirmationen övergång till vuxenkläder, från kortbyxor till långbyxor, från keps till hatt. För många är det i dag kanske snarare studentdagen som är den rituella övergången till vuxenlivet?

Grundbok 3 sid. 29 Stadiebok sid. 259

Berättelsen Agneta och Sjökungen av Helena Nyblom publicerades 1910 i sagosamlingen Bland tomtar och troll. John Bauer illustrerade sagor i flera utgåvor av denna årligen utkommande samling.

Många av hans mest kända bilder är just sagoillustrationer. Tomtar, troll och andra folktrons väsen tappade nog en del av sin farlighet när de stöptes om i konstsagans form, men man kan kanske tänka på vildvittrorna i Astrid Lindgrens Ronja rövardotter för att förstå den känsla av oberäknelighet och fara som många av folktrons väsen ändå omgavs med.

Grundbok 3 sid. 31 Stadiebok sid. 261

Klimatmötet i Uppsala ledde fram till ett gemensamt manifest som undertecknades av en rad religiösa ledare från olika traditioner. Manifestet överlämnades till FN som ett led i arbetet för att förbereda förhandlingarna under klimatmötet i Köpenhamn 2009.

Grundbok 3 sid. 41 Stadiebok sid. 271

IMPULS

Religion för grundskolans senare del Lärarhand ledning

2

Grundbok 2 sid. 49 Stadiebok sid. 169

© 2010 Lennart Göth, Katarina Lycken och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41444-0

Sverige – i går, i dag, i morgon

LEKTIONSFÖRSLAG

Lektionsförslag Inledning Gör en inventering av vilka religiösa sammanhang som finns där ni bor. Vilka känner eleverna till? Kan du som lärare lägga till fler? Vilka företeelser har funnits länge – vilka är nya? Finns det rester av sammanhang som nu är borta (missionshus som inte längre används som missionshus och så vidare)?

Försök göra en jämförelse mellan olika tider: Hur såg det ut för 200 år sedan? För 100 år sedan? Hur ser det ut om 50 år? Jämför med andra platser i Sverige; jämför större städer med mindre samhällen och tvärtom. Likheter och skillnader i utvecklingen?

Läs avsnittet Från en kyrka till mångfald. Resonera om religionsfriheten. Vad inebär den? Kanske kan man tala om tre olika aspekter av religionsfrihet: friheten att utöva sin religion, friheten att slippa utöva religion och friheten att kunna välja vad man vill göra (vilket kräver kunskap om olika alternativ). Mycket i det här avsnittet handlar om hur dessa tre aspekter av religionsfrihet speglas i det svenska samhället och om vilka krav det ställer på oss. Hur går det för Kalle i seriestrippen Kalle & Hobbe?

Grundbok 3 sid. 27 Stadiebok sid. 257

Kyrkan och folktron 1. Börja med att läsa högt ur Astrid Lindgrens Än lever Emil i Lönneberga, avsnittet om frågorna på husförhöret. Många känner säkert till berättelsen. Hur beskrivs husförhöret? (Mer som ett kalas än som något obehagligt.) Vilken är ”grundstämningen”? (Kalas just!) Hur beskriver Lindgren prosten? (Visserligen en myndighetsperson, men ganska fryntlig och med vänlig inställning till sina församlingsbor.) Hur hanterar prosten det faktum att Lina inte kan det hon ”borde” kunna? (Han försöker hjälpa henne på traven så gott det går.)

Grundbok 3 sid. 28–31 Stadiebok sid. 258–261

2. Läs sedan ur Vilhelm Mobergs Utvandrarna, avsnittet De som styrde socknen och/eller Vården av invånarnas själar ur kapitlet Bygden som de lämnade.

3. Jämför beskrivningarna av prästernas betydelse för församlingsborna. Diskutera: Kan man säga vilken beskrivning som är mest sann? Kanske har båda inslag av sanning. Den sociala kontroll som utövades av kyrkan, vilket syfte hade den?

4. Läs avsnittet Livet med kyrkan. Diskutera: Förut hade alla en relation till Svenska kyrkan. Alla svenskar tillhörde den. Finns det något i dag som alla har samma relation till? Det skulle kanske kunna vara grundskolan då, som alla svenskar ska gå igenom . . .

IMPULS

Religion för grundskolans senare del Lärarhand ledning

3

Grundbok 3 sid. 28–29 Stadiebok sid. 258–259

© 2010 Lennart Göth, Katarina Lycken och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41444-0

Sverige – i går, i dag, i morgon

LEKTIONSFÖRSLAG

5. Berätta för eleverna: Bilden av Sverige som ett religiöst enhetligt samhälle är bara delvis sann. Folktron har under århundradena funnits som en levande och självklar del av tillvaron, trots att kyrkan försökt bekämpa den. Folktron överlevde både hårdhänta häxprocesser och nitiska prästers predikningar och kamp mot lokala ”kloka gubbar” och ”kloka gummor”. Men det är kanske inte så konstigt att folktron överlevde. Det kristna budskapet fanns formulerat i svårlästa skrifter, som vanliga människor inte hade så lätt att ta till sig. Det som beskrevs i Bibeln hade hänt långt borta i både tid och rum. Folktron däremot hade inga krångliga böcker man måste kunna läsa. Vad man skulle göra för att åstadkomma olika saker spreds från mun till mun, ofta tillsammans med spännande berättelser som utspelades i välkända miljöer. Folktron grep in i många delar av livet, men var kanske särskilt vanlig när det gällde att ordna kärlekslivet.

6. Låt eleverna berätta: Vad känner de till av väsen och riter med mera från folktrons värld? Kanske känner några av dem till skogsrået, den vackra kvinnan som lockade män i fördärvet? Näcken är ett annat känt väsen från folktron. Sammanfatta med att läsa avsnittet Folktro.

Grundbok 3 sid. 30 Stadiebok sid. 260

Väckelserörelserna 1. Börja med att läsa nedanstående stycke högt:

Grundbok 3 sid. 32–35 Stadiebok sid. 262–265

Det led mot eftersommaren år 1883. Där borta på Ladugårdsgärde utanför Stockholm hade dundret från de Kruppska kanonerna tystnat för dagen och beväringars och stamsoldaters steg bestämdes ej i längd och hastighet av korpralers och officerares ”takt tu”.

(Syftar på militärernas övningsfält vid Ladugårdsgärdet, ”­Gärdet”, i Stockholm.)

Men det var ännu liv därute. Frälsningsarmén fyrade av salvor, frälsningssoldater fällde bajonett och frälsningsrekryter voro i elden för första gången. Bland åskådarna till detta allvarliga krig befann sig en kristen man från Uppsala. Han blev så förtjust i arméns bajonettanfall på syndarna och så välsignad vid dundret från frälsningskanonerna, att han beslöt uppkasta en förskansning i Uppsala och inbjuda armén att där plantera sitt blodröda banér.

Ur Frälsningsarméns tidning Stridsropet nr 22 1892 2. Elevernas reaktioner? Vad handlar texten egentligen om? Vad gjorde frälsningssoldaterna ute på Ladugårdsgärdet? Kanske måste man läsa texten en gång till för att förstå att det handlar om ett väckelsemöte, där soldaterna går till attack på ett mer ”andligt plan”. Fundera: Varför vill man beskriva ett väckelsemöte på detta sätt? (Frälsningsarmén skapades ju av William och Catherine Booth för att ”strida för det goda”. Det finns en tanke om disciplin och ordning, men också om att det verkligen är en kamp mellan gott och ont som ska utkämpas. Sättet att utrycka sig handlar om

IMPULS

Religion för grundskolans senare del Lärarhand ledning

4

© 2010 Lennart Göth, Katarina Lycken och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41444-0

Sverige – i går, i dag, i morgon

LEKTIONSFÖRSLAG

att väcka reaktioner och få människor att agera.) Vad känner ele­ verna till om Frälsningsarmén i dag? Kanske något om soppkök och arbete för utslagna människor? Kanske har man sett frälsningssoldater i uniform? Kanske hört dem spela på gatan och gå omkring med insamlingsbössor, vid jultid med devisen ”Håll grytan kokande”.

3. Berätta: Sång och musik har varit en viktig del av väckelserörelsen.

Melodierna lånades gärna från den världsliga musiken, och om någon klagade blev svaret: ”Varför ska djävulen ha den bästa musiken?”

4. Spela en väckelsesång (kanske från Frälsningsarméns cd-skiva En Salig Samling). Be eleverna skriva ned ord om sången medan de lyssnar. Vad karaktäriseras musiken av? Vad karaktäriseras texten av?

5. Samla elevernas intryck på tavlan. Många kommer att uttrycka att det är töntigt eller dåligt eller fult – skriv upp det också! Väckelsesångerna är tydligt präglade av en annan tid och kan vara svåra att ta till sig. Men ofta kan man åtminstone hitta trådar att börja nysta i: • Enkla melodier, som är lätta att lära sig och som man kan nynna med i.

• Enkla ackompanjemang, lite gitarr, piano; husbehovsspelare klarar sig fint.

• Texter som handlar om – ja, här beror det förstås på vilken sång man valt. Det finns många som handlar om himlen, om hoppet.

Jesus är nästan alltid nämnd. Det finns ofta känslor beskrivna av salighet, förkrosselse och trosvisshet.

6. Läs tillsammans avsnittet Väckelserörelsen. Sammanfatta sedan på tavlan de gemensamma dragen för väckelserörelserna: en längtan efter ett innerligare/enklare/mer engagerat kristet liv och en längtan efter större möjligheter för lekmannen att ta ansvar i och för församlingen.

Grundbok 3 sid. 32–33 Stadiebok sid. 262–263

7. Låt eleverna i grupper själva ta reda på mer om några kyrkor som har sitt ursprung i väckelserörelsen: Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS) Svenska Baptistsamfundet Frälsningsarmén Svenska Missionskyrkan (tidigare Svenska Missionsförbundet) Evangeliska Frikyrkan (sammanslagning av tidigare Helgelseförbundet, Fribaptistsamfundet och Örebromissionen) Pingströrelsen Som en enkel uppgift (till nästa lektionstillfälle) kan eleverna försöka få fram när kyrkan bildades, varför kyrkan bildades (kanske

IMPULS

Religion för grundskolans senare del Lärarhand ledning

5

© 2010 Lennart Göth, Katarina Lycken och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41444-0

Sverige – i går, i dag, i morgon

LEKTIONSFÖRSLAG

på grund av någon viktig fråga som man ville driva), om det finns någon lokal församling i hemorten och i så fall var. För en mer omfattande undersökning kan kapitlet Och allt det där andra, då? i Grundbok 2 användas.

Grundbok 2 sid. 109–113 Stadiebok sid. 229–233

Världens religioner finns här Det mångreligiösa Sverige är mer eller mindre tydligt. I en klass kan påståendet ”Världens religioner finns här” vara alldeles självklart, eftersom eleverna bekänner sig till olika religioner. I en annan klass måste det mångreligiösa göras synligt, eftersom det inte finns i elevernas omedelbara vardag. Hur man arbetar med det mångreligiösa Sverige måste alltså med nödvändighet skilja sig åt från klass till klass!

Beskrivningen av olika religiösa traditioners historia i Sverige ger en grund att stå på när det gäller Sveriges religiösa karta. Utifrån klassens erfarenheter kan man sedan gå vidare på olika sätt. Man kan till exempel göra en kartläggning av det religiösa livet i hemorten, ta reda på vilka religioner som finns representerade och så vidare. Särskilt för de elever som inte har en naturlig anknytning till andra religioner än den kristna kan det vara intressant att upptäcka hur det religiösa livet i hemorten verkligen ser ut. Ett annat sätt att arbeta är att göra en festkalender, där de stora religionernas högtider under det aktuella året (kalenderår eller läsår) läggs in och beskrivs.

Reflektioner kring vad man kan behöva diskutera i en klass inför ett eget undersökande arbete finns i kapitlet Och allt det där andra, då? i Grundbok 2.

Grundbok 3 sid. 36–40 Stadiebok sid. 266–270

Grundbok 2 sid. 109–113 Stadiebok sid. 229–233

En gemensam utmaning Avsnittet Att mötas i samtal har en motsvarighet i avsnittet Att möta religionerna i Grundbok 2. I lärarhandledningen till det kapitlet ges förslag på hur man kan genomföra en lektion kring samtalskonst. Det kan naturligtvis användas också här.

Ett område som diskuterats mer eller mindre kontinuerligt de senaste åren är den islamiska slöjan. En sökning i tidningsdebatten under de senaste månaderna brukar alltid ge stoff till diskussion.

Ett annat område där olika krav står emot varandra är den judiska och islamiska omskärelsen av pojkar. En lag från oktober 2001 kräver att någon medicinskt utbildad person (läkare eller sjuksköterska) ska ge smärtlindring till pojkar som ska omskäras. I lagens förarbeten förs en diskussion kring att samhället på sikt bör sträva efter att omskärelse förbjuds. Såväl judiska som muslimska grupper protesterade kraftigt mot den nya lagen och mot intentionen att på sikt förbjuda all omskärelse. På Kopieringsunderlag 10:1 finns fyra (fiktiva) uttalanden om manlig omskärelse. Hur ställer sig eleverna till dessa uttalanden? Vad kan de hålla med om? Vad håller de inte med om? Finns det gemensamma nämnare mellan de olika åsikterna?

För att inte hamna i ett dike där något av citaten ensidigt fördöms, kan det vara klokt att be eleverna att i varje citat välja något som de anser är försvarbart och något som de anser inte kan försvaras. Förhoppningsvis kan de upptäcka att det finns sådant som de flesta kan

IMPULS

Religion för grundskolans senare del Lärarhand ledning

6

Grundbok 3 sid. 41–45 Stadiebok sid. 271–275

Kopieringsunderlag 10:1

© 2010 Lennart Göth, Katarina Lycken och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41444-0

Sverige – i går, i dag, i morgon

LEKTIONSFÖRSLAG

hålla med om i alla uttalanden, även om det sammantagna resultatet är att man inte är överens i sakfrågan.

För den som vill fördjupa sig mer i frågan om omskärelse finns det gott om material på Internet, såväl från riksdagen (i samband med den nya lagen) som från olika organisationer (till exempel Judiska Församlingen i Stockholm och Humanisterna).

Diskutera och reflektera!

Här följer kommentarer till läraren avseende uppgifterna på Kopieringsunderlag 10:2.

Kopieringsunderlag 10:2

Från en kyrka till mångfald

Det viktiga är förstås inte att komma fram till något ”svar”, utan att reflektera över var man själv sätter gränsen för det som är acceptabelt. Hur mycket rör andras existentiella funderingar mig? Finns det gränser som är nödvändiga att dra? Vem ska i så fall ha rätt att dra dem?

Ett Sverige – en tro

1. Några kanske fortfarande betraktar konfirmationen som övergång till vuxet liv? Andra kanske nämner bar/bat mitzva eller någon annan religiös tradition. För många svenska ungdomar är kanske studentfirandet en övergångsrit? Där finns både innehållet (från mer eller mindre obligatorisk skolgång ut i ”friheten”), händelserna (framför allt festandet) och kläderna (mössan som symbol, men också vita klänningar med mera).

2. Inom New Age finns ju tro på energier med mera, som kan tyckas ganska nära folktrons väsen eller magiska krafter.

Väckelserörelsen

Båda affischerna talar om den lilla människans rätt (Frälsningsarmén om att inte räkna ut någon även om vederbörande är ”på botten”, arbetarrörelsen om rättvisa åt ”arbetarne och småfolket”). Formspråket är mycket likartat: höjda händer och starka färger. Frälsningsarmén präglas dock av kvinnor, medan det är en ensam man på arbetarrörelseaffischen.

En gemensam utmaning

Kanske kan man lyfta fram sådant som kontaktytor (att inte olika grupper lever isolerade från varandra), kunskap (att man försöker ta reda på så mycket som möjligt om varandra för att själv bättre förstå) och lösningsinriktning (att vara mer inställd på att hitta lösningar än att identifiera skillnader).

IMPULS

Religion för grundskolans senare del Lärarhand ledning

7

© 2010 Lennart Göth, Katarina Lycken och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41444-0

Sverige – i går, i dag, i morgon

KOPIERINGSUNDERLAG 1 0 : 1 ( 1 )

När åsikter står emot varandra: omskärelse 1 Läs de fyra citaten på Kopieringsunderlag 10:1(2). Fundera för vart och ett av citaten över följande frågor.

1. Vad kan du hålla med om?

2. Vad håller du inte med om?

3. Finns det några gemensamma nämnare mellan de olika åsikterna? Vilka i så fall?

IMPULS

Religion för grundskolans senare del Lärarhand ledning

8

© 2010 Lennart Göth, Katarina Lycken och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41444-0

Sverige – i går, i dag, i morgon

KOPIERINGSUNDERLAG 1 0 : 1 ( 2 )

När åsikter står emot varandra: omskärelse 2 a.

Omskärelsen är den äldsta seden som finns inom judendomen – vi har omskurit pojkar i tusentals år. Det finns mycket stränga regler kring själva utförandet av omskärelsen: man måste ta hänsyn till barnets hälsa på alla sätt. Man omskär bara barn i de säkraste av förhållanden och omständigheter, och det har fungerat bra i alla generationer! För att få utföra själva omskärelsen krävs att man fått utbildning och är godkänd judisk omskärare. Det är väl klart att vi inte vill våra barn något illa – barnen är vår framtid och vår stolthet! Men vi vill fortsätta att få följa de bud som Gud givit oss, och som vi följt sedan Abrahams dagar. b.

Jag förstår inte varför detta med omskärelsen ses som så märkligt i Sverige. Varje år omskärs miljontals pojkar världen över. Det finns både religiösa och hygieniska skäl för omskärelsen. De flesta amerikanska män är omskurna, och det har inget med religion att göra. Det är en tradition som bland annat handlar just om hygien, att hålla sig ren. Ingreppet går fort och läker fort. Så vad är det för problem? c.

Kvinnlig omskärelse är förbjuden i Sverige, men inte manlig. Det är konstigt. Visserligen är det ingrepp som görs på en pojke mycket mindre än det som görs på en flicka, men det är fortfarande ett ingrepp. Och ett litet barn kan inte välja själv! Det är klart att vi ska ha religionsfrihet i Sverige, att alla ska få tro som de vill. Men omskärelse innebär ju att man skär bort friska delar av könsorganet på små barn som inte kan säga ja eller nej själva. Och bara för att man tillhör en religiös grupp kan man väl inte få bestämma över andra människor: barnen? Den pojke som omskärs binds för livet till en religiös tro. Då är han ju inte fri att välja hur han vill tro. Jag tycker att man ska förbjuda manlig omskärelse också. d.

Det är förnedrande mot mig och min religion att kräva att vi ska göra på vissa sätt, och framför allt att man säger att man vill arbeta för att förbjuda omskärelsen. Vilka är de som tror att de kan ändra på Guds ord och lag? Ett förbud mot omskärelse skulle inte hindra muslimer och judar från att omskära sina barn, vi har ju gjort det i tusentals år. Jag skulle i alla fall bryta mot en sådan lag!

IMPULS

Religion för grundskolans senare del Lärarhand ledning

9

© 2010 Lennart Göth, Katarina Lycken och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41444-0

Sverige – i går, i dag, i morgon

KOPIERINGSUNDERLAG 1 0 : 2

Diskutera och reflektera!

Från en kyrka till mångfald

Väckelserörelsen

I Sverige är religiös tro varje människas ensak.

Man har rätt att söka sig till vilken religion som helst, så länge man inte bryter mot några lagar. Men ska det till exempel vara tillåtet att dyrka Satan? Motivera.

Titta på de två affischerna.

(Se Grundbok 3 sid. 32–33, Stadiebok sid.

262–263.)

Vilka likheter ser du? Vilka skillnader? Vad säger de om den tid när de gjordes?

Ett Sverige – en tro

Ett mångreligiöst Sverige

1. Förr var konfirmationen en viktig övergång från barn till vuxen. Konfirmationshögtiden markerade detta och kan därför kallas för en övergångsrit. Hur ser det ut i dag: Finns det någon tydlig övergång från barn till vuxen i vårt samhälle? Finns det i så fall också några ”riter” förknippade med detta?

Världens religioner finns här är en av rubrikerna i texten. Stämmer det med din bild av Sverige (till exempel i din hemort)? Förklara hur du resonerar.

En gemensam utmaning

Hur tror du att man skapar de bästa förutsättningarna för ett samhälle där människor med många olika religiösa uppfattningar kan leva tillsammans utan konflikter?

2. Finns det någon ”folktro” i dag? Finns det något som motsvarar forna tiders traditioner?

IMPULS

Religion för grundskolans senare del Lärarhand ledning

10

© 2010 Lennart Göth, Katarina Lycken och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41444-0