9789177410744

Krysmyntha Sjödin och Marie Gladh har under många år arbetat med hemmasittande elever.

Krysmyntha Sjödin är leg. psykoterapeut och beteendevetare med egen mottagning. Hon har tidigare arbetat som skolkurator.

Marie Gladh är leg. lärare och fil.mag. i specialpedagogik och professionell samverkan. Hon arbetar som kvalificerad handläggare inom offentlig utbildningsförvaltning.

ISBN 978-91-7741-074-4

9

789177 410744

KRYSMYNTHA SJÖDIN & MARIE GLADH

Hur gör man som lärare när man saknar en elev i skolan?

Boken vägleder skolan i utmaningen att få tillbaka hemmasittande elever. Den guidar skolan framåt utifrån Nyckelmetoden, en utprövad, tvärprofessionell arbetsmetod med eleven i fokus och föräldrarna som samarbetspartners.

En stor del av boken utgörs av fyra elevärenden som beskrivs utifrån lärarens men även terapeutens ögon. Varje fall ger konkret handledning till hur man som skola kan arbeta med hemmasittande elever utifrån Nyckelmetoden. Metoden baseras på ett tvärprofessionellt samarbete där både lärare och familj får plats. Boken tar upp hur man kan lägga upp arbetsgången med eleven, hur man kan ge stöd och kommunicera med hemmet, hur man skapar en stabil arbetsgång i samverkan med andra och hur man som lärare kan lägga upp sitt arbete.

Saknad i skolan vänder sig främst till lärare som möter hemmasittande elever i sitt arbete på grund- eller gymnasieskola.

Den är också intressant för personer som kommer i kontakt med denna problematik på annat sätt, till exempel inom socialtjänst eller i en behandlingsverksamhet.

SAKNAD I SKOLAN

SAKNAD I SKOLAN

KRYSMYNTHA SJÖDIN & MARIE GLADH

SAKNAD I SKOLAN EN VÄGLEDNING FÖR LÄRARE ATT ARBETA TVÄRPROFESSIONELLT MED HEMMASITTARE

Innehåll

Förord 7 Inledning 9 Kort om oss 11

Definitioner och orsaker 12 Ändring i skollagen 13 Orsaker till hemmasittande 14

Arbetssätt och metoder 16 Nyckelmetoden 16 Ledstjärnor 17 Arbetsgång 17

Fyra hemmasittande elever 37 Kevin, åk 8 – från fotboll till fältslag 38 Leya, åk 7 – flickan som drömmer 47 Alva, åk 5 – under radarn 53 Vidar, åk 8 – somatiken spökar 59 En förälders tankar: Jiang berättar 67

Fördjupning 70 Psykisk ohälsa bland unga 70 Skärmtid 76 Hemmasittande som beroende 84 Undervisa hemmasittare 91 Blankett: Önskemål inför skolstart 98

Tips 103 Referenser 105

Förord

Elevers frånvaro från skolan har äntligen fått uppmärksamhet i samhället. Då är det extra viktigt att det finns kunskap för skola, andra samhällsaktörer och föräldrar så att de har verktyg att hands­ kas med problemet på ett bra sätt. Därför är det glädjande att nu få ta del av Marie Gladhs och Krysmyntha Sjödins nya bok i ämnet.

Författarna har den uthållighet som arbetet med närvaro kräver. De var bland de första i Sverige att arbeta fram en metod för att möta frånvarande elever, Nyckelmetoden, som de beskriver i boken Tillbaka till skolan. Nu kommer de med en ny bok som ger fördjupad kunskap i ämnet. Författarna har fötterna i verkligheten med erfarenhet av arbete med pedagogiskt stöd, psykoterapeutisk behandling och specifikt av familjearbete. Det är en stor resurs i närvaro­ arbete.

När min utredning Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera presenterades var det väldigt roligt att se att betänkandet togs upp och förvaltades på många olika sätt, inte minst vad gäller titeln.

Elever ska vara saknade av skolan och elever ska kunna sakna skolan. Som ett resultat av utredningen trädde en ny lagstiftning i kraft sommaren 2018, en lagstiftning som ger skolor och kommuner fler verktyg att agera tidigt. Vi är många som behöver hjälpas åt för att lyckas vända frånvaro till närvaro. Jag ingår i ett internationellt nätverk av forskare, psykologer, sociologer och psykoterapeuter som arbetar med att utveckla och sprida kunskap om skolfrånvaro.

Forskning och beprövad erfarenhet visar att föräldrar har en viktig roll i närvaroarbetet och därför är samarbetet mellan skola och hem en nyckelfaktor. Gladh och Sjödin tar fasta på just det faktum att relationsskapande är en nyckel för att nå fram till en elev som är 7

hemma och långt borta från skolan. För att skapa relationer måste vi bland annat försöka förstå skälen till att eleven inte kommer till skolan. Det är lätt och tyvärr vanligt att vi vuxna missförstår. Vi gissar oss till skäl till varför elever inte kommer till skolan. Skolpersonal och andra som möter barn och ungdomar som har slutat gå till skolan behöver anstränga sig för att lyssna, för att förstå. Författarna visar i några olika fall hur frånvaro kan hänga ihop på ett sätt som skola och föräldrar kanske inte föreställt sig. Att skapa relationer där det finns förtroende och respekt är en nyckel i arbetet med närvaro, och för att lyckas med det krävs just lyssnande.

För att lyckas hjälpa en elev till närvaro behövs flera nyckelpersoner och författarna tar upp skolpersonal, barn- och ungdomspsykiatri, huvudmän och föräldrar. Boken ger verktyg till de olika spelarna och uttrycker stöd till föräldrar i en situation som många gånger känns alldeles hopplös.

Frånvaroproblematiken har inte varit i strålkastarljuset under så lång tid. Fältet söker fortfarande sin form och sitt språk. Flera olika begrepp används i litteraturen. Gladh och Sjödin har valt sin väg och använder uttrycket ”hemmasittare” till skillnad från det internationellt rekommenderade begreppet ”problematisk skolfrånvaro”.

Vi som möter eleverna, barnen och ungdomarna ska vara lika uthålliga som Marie Gladh och Krysmyntha Sjödin. Vi ska stå tillsammans med elever, föräldrar och skola till dess att frånvaro inte längre hotar barns och ungdomars framtid.

Malin Gren Landell Regeringens utredare av skolfrånvaro Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, med. dr.

8

SAKNAD I SKOLAN

Inledning

Samhället har på en systemisk nivå misslyckats med att förstå allvaret i unga människors isolering från omvärlden. Vi ser subkulturer växa fram bland äldre ungdomar, som vi vet har suttit hemma under flera år, och vi ser att föräldrar oftare ser skolan som en skadlig plats för sina barn. Detta är en olycklig utveckling som skolan har ett stort ansvar för att vända.

På samma gång ser vi ett hårdnat klimat överlag i utbildnings­ Sverige. Bland de professionella finns ibland en tvärsäkerhet på den egna metoden och förhållningssättet. Följden blir ofta att metod och förhållningssätt får prioritet framför att känna in den unika person man ska hjälpa. Vi känner av en fortsatt stark vind som för oss mot det rent biomedicinska och självfallet har varje människa en medfödd biologisk konstitution, men vi har också en alldeles egen, unik historia och personlighet.

Skolan är viktig; den representerar det samhälle i miniversion vi ska fostras in i för att senare klara av det riktigt stora sammanhanget där ute. Det är ett stort ansvar, och skolans självförtroende behöver stärkas för att tron på dess egen roll och betydelse i barns liv ska bli en självklarhet. Förändringar i styrdokument och författningar under de senaste åren (exempelvis en ny skollag 2010) har försvårat för vissa elevgrupper, exempelvis barn med autismspektrumstörningar, som inte längre har rätt att gå i grundsärskolan, om de inte också har en utvecklingsstörning. Men på samma gång menar vi att den nya skollagen med den nya samlade elevhälsans hälsofrämjande arbete som sitt främsta uppdrag, borde möjliggöra en skola där alla får vara, må bra och lära.

Vi hoppas med denna bok nå ut till såväl lärare som elevhälsans 9

personal, men också till skolans huvudmän. Budskapet till huvudmän är att skolan kan göra skillnad, på riktigt, för de mest utsatta eleverna. Utanförskap och psykisk ohälsa förebyggs bäst genom ett långsiktigt tänkande med ett livsperspektiv på eleven, där dagens kostnader vägs mot framtidens.

Samarbetet med föräldrar behöver både prioriteras och värdesättas i större utsträckning. Vi ser hur skuldfrågan bollas hit och dit, utan att något annat händer än en upptrappning av irritation och konflikt. Vissa kommuner använder sig av vite mot föräldrarna, men eftersom hemmasittande är en beteendeproblematik och inte ett frivilligt val från föräldrarnas sida, så är det enligt oss helt fel väg att gå. Det finns även internationell forskning som stödjer oss på denna punkt (Sheppard 2011).

Så, låt oss istället sitta ner med indragna taggar och se hur vi kan lösa situationen, i nuläget och på sikt! Vad ser vi, vad vet vi och vad kan vi göra? Föräldrarna behöver även de vara självrannsakande och öppna för att ta emot andras perspektiv, även om det handlar om det egna barnet. Våga vara en ledare därhemma, som kan agera för barnets bästa, i ett livsperspektiv. Det är en viktig del av föräldraskapet som idag ibland glöms bort. Vi träffar i våra respektive yrkesroller ofta på föräldrar som önskar stöd i detta, men som inte vet vart de ska vända sig eller tvingas stå i kö för att få hjälp. Detta är en stor samhällelig brist.

Vi ser resursbrister i skolan, men vi ser också outnyttjade möjligheter. Vi är övertygade om att vårt gemensamma fokus måste vara att hjälpa barnet till självständighet och på sikt till ett fungerande vuxenliv. Vi behöver enas om att så sker bäst genom att komma hemifrån och få sin utbildning tillsammans med andra. Utbildning är inte bara ”matteuppgifter som ska göras”, utan själva livet som ska göras, och det görs inte i avskildhet och isolering.

Denna bok består av tre delar. Den första delen beskriver problematisk frånvaro i form av så kallat hemmasittande och fokuserar på hur du som lärare eller personal inom elevhälsan kan arbeta för att bryta elevers isolering och säkra deras rätt till utbildning. Till din hjälp beskriver vi den metod vi utarbetat tillsammans, Nyckelmetoden. I del två illustreras arbetssättet med hjälp av fyra fall. Boken 10

SAKNAD I SKOLAN

avslutas med en tredje fördjupande del om problematiken och om de svårigheter som kan finnas på hemmaplan.

Kort om oss Vi träffades för tio år sedan då vi arbetade på ett gymnasium för elever i behov av särskilt stöd. Krysmyntha hade som skolkurator fått uppdraget att utforma en enhet för de elever som skolan inte lyckades med, de som aldrig kom dit. Ganska snart efterfrågades Maries kompetens som övergripande specialpedagog på skolan.

Våra olika yrkesroller flätades samman genom både konflikter och stor respekt för den andras kunnande, framförallt det senare! Resultatet av att arbeta tvärprofessionellt med denna elevgrupp blev uppenbart. Tio av tolv elever följde sin planering och av 37 möjliga betyg kunde 33 sättas på pränt.

Marie är lärare, specialpedagog och magister i specialpedagogik och professionell samverkan. Krysmyntha är legitimerad psykoterapeut och beteendevetare. Tillsammans arbetar vi vidare för att utbilda skolor och stödja föräldrar från både skolans och hemmets håll.

I nl e dning 11

Definitioner och orsaker

En hemmasittare är en elev som har varit frånvarande under minst fyra veckor utan uppenbar orsak. Familjen känner till frånvaron, men har svårt att förändra situationen. Eleven deltar inte i skolan eller i annan aktivitet utanför hemmet, och det tar ofta lång tid att bryta isoleringen.

Begreppet hemmasittare är relativt nytt och vi har bidragit till dess mer utbredda användning. Det är ett begrepp som beskriver vad en person gör, snarare än vad orsaken är. Begreppet problematisk skolfrånvaro används i vissa sammanhang för att beskriva en elev som sitter hemma istället för att vara i skolan. Det beskriver förvisso att frånvaron är problematisk, men inte varför. Det finns flera möjliga anledningar till att en elev inte är i skolan under en längre tid, så begreppet kan bli lite otydligt i praktiken. Vi vill gärna undanröja alla hinder för eventuella missförstånd och då blir det tydligare att tala om den hemmasittande eleven. Involverade parter förstår då snabbt vilken typ av frånvaro det gäller. Själva symtomen eller beteendet i sig är dock ingen nyhet, utan har funnits så länge vi har haft allmän skolgång i Sverige. Med symtom menar vi en elev som är hemma under dagtid utan uppenbar orsak. Vad som däremot har skilt sig åt är hur vi har valt att tala om detta, vilka begrepp vi har använt. Från att det har handlat om en klassfråga, till att det har förklarats ur ett mer psykoanalytiskt perspektiv (modersneuros), via det mer systemteoretiska med familjen i fokus och sedan till det neuropsykiatriska perspektivet vi har idag. Oavsett vilka ord vi har använt för att beskriva denna problematik, så har elevens beteende i princip sett likadant ut. Vad vi däremot märker, är att denna grupp elever har ökat de senaste åren. Ökningen ser ut att ha skett stadigt, 12

SAKNAD I SKOLAN

åtminstone sedan 2000-talets början, men några säkra siffror går inte att finna.

En studie påvisar en väldigt god prognos för de elever som hjälps tillbaka till någon form av sysselsättning. Studien följde upp ett gäng 15-åringar med lång frånvaro 20 år senare och kunde konstatera att de ungdomar som kommit tillbaka till en sysselsättning mådde lika bra som sina jämnåriga vuxna. Den grupp elever som inte bröt sin isolering var det dock sämre med. De bodde i större utsträckning fortfarande hemma, var inskrivna inom psykiatrin, oftare arbetslösa, saknade partner och födde färre barn än sina jämnåriga vuxna (Flakierska-Praguin m.fl. 1997).

Hemmasittande som symtom ser mycket lika ut för hela denna grupp elever. De är helt enkelt hemma under dagtid utan uppenbar orsak. Ser man närmare på gruppen utifrån individnivå blir det genast mer heterogent. Både anledningen till att de är hemma, deras ålder, vad de sysselsätter sig med och hur deras familj fungerar kan skilja sig åt. Generellt så har föräldrar till hemmasittande barn en sämre psykisk hälsa än andra föräldrar och de är oftare hemma under dagtid. Detta gäller även internationellt (mer om föräldrarnas situation längre fram).

Ändring i skollagen Den 1 juli 2018 infördes ändringar i skollagen utifrån propositionen Samling för skolan (Prop. 2017/18:182). Ändringarna som berör problematiken med omfattande skolfrånvaro är till stor del hämtade från regeringens särskilda utredare Malin Gren Landells utredning Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94). Ändringarna införs i syfte att minska elevers upprepade eller längre frånvaro från utbildningen. Den viktigaste ändringen är att rektor, vid upprepad eller längre frånvaro, oavsett om den är giltig eller ogiltig, ska se till att frånvaron skyndsamt utreds. Utredningen ska ske i samråd med eleven, vårdnadshavarna och elevhälsan.

När en utredning inletts ska rektor se till att frånvaron snarast anmäls till huvudmannen. Detta gäller alla skolor, vare sig det är friD e fini t ion e r o c h o r sak e r 13

stående eller kommunala huvudmän. Hemkommunen åläggs även att samordna insatser med berörda samhällsorgan och organisationer. Utredning om frånvaro ska ske utöver den utredning om särskilt stöd som ju ska utföras om förutsättningarna för en sådan är uppfyllda.

Orsaker till hemmasittande En hemmasittarproblematik består alltid av en väv av orsaker. Det är lätt att stirra sig blind på en anledning till att eleven sitter hemma och att lösa just denna knut, men vår erfarenhet har gång på gång visat hur komplex långvarig skolfrånvaro är, och att man som professionell behöver ha med så mycket av ”väven” som möjligt i sitt arbete med eleven.

Sammanställningen bygger på egna erfarenheter och nutida forskning.

SKOLAN

INDIVIDEN

SOCIALT/FAMILJ

Lärarrelationen

Temperament

Nära relationer

Skolpersonal

Introvert/extrovert

Konflikt mellan föräldrar

Struktur

Intressen

Rutiner

Psykiatrisk diagnos

Föräldrars inställning till skolan

Mobbning

Neuropsykiatrisk diagnos

Kompisar

Orolig

Brister i särskilt stöd

Fysisk sjukdom/skada

14

SAKNAD I SKOLAN

Missbruk/psykisk ohälsa inom familjen Oro och ångest i familjen Sociala nätverk

Skillnader mellan hemmasittare och skolkare (fritt översatt från Fremont, 2003, s. 1555–1560) HEMMASITTARE

SKOLKARE

Starka känsloreaktioner kopplat till

Ingen utpräglad ångest eller rädsla för att

skolnärvaro som kan innebära ångest,

närvara i skolan.

vredesutbrott, depression eller soma­ tiska symtom.

Föräldrarna känner till frånvaron och

Barnet försöker ofta dölja frånvaron för

barnet försöker ofta övertala dem till

föräldrarna.

att få vara hemma.

Avsaknad av ett tydligt antisocialt be­

Upprepat antisocialt beteende som in­

teende såsom ungdomsbrottslighet.

kluderar ungdomsbrottslighet, lögner och stölder. Ofta i sällskap av likasinnade vänner.

Under skoltid stannar barnet oftast

Under skoltid är barnet oftast inte hem­

hemma då hemmet anses vara en

ma.

trygg och säker plats.

Barnet är villigt att utföra skolarbete

Saknar intresse för skolarbete och är

på hemmaplan.

ovillig att leva upp till förväntade skol­ prestationer.

D e fini t ion e r o c h o r sak e r 15

Arbetssätt och metoder

Här presenterar vi Nyckelmetoden och dess definition. Vi beskriver vilka ledstjärnor vi utgår ifrån och hur arbetsgången ser ut från preliminär bedömning och framåt. Alla arbetsplatser har olika förutsättningar och professionella har sina olika ”stilar”, men vår erfarenhet säger oss att det är bra att utgå ifrån något redan beprövat för att sedan arbeta sig framåt. Tanken är alltså inte att man som professionell ska följa vår metod till punkt och pricka, utan att den ska kunna bidra till utveckling av just er unika verksamhet.

Nyckelmetoden Våra goda erfarenheter av ett tätt tvärprofessionellt samarbete ledde fram till utarbetandet av det arbetssätt vi har valt att kalla Nyckelmetoden. I denna del beskriver vi metoden och hur den kan användas. Syftet med metoden är att underlätta för professionella att tillgodose elevens rätt till utbildning.

DEFINITION AV NYCKELMETODEN Nyckelmetoden vilar på kunskap från det pedagogiska och det psykosociala fältet.

Den teoretiska grunden är kognitiv, psykodynamisk och sociokulturell.

Metoden är ett förhållningssätt och ett arbetssätt som innebär ett tvär­ professionellt arbete med täta, regelbundna möten där eleven befinner sig och med ett intressestyrt lärande som grund.

Metoden innebär ett nära samarbete med föräldrarna och användning av digital kommunikation vid behov.

16

SAKNAD I SKOLAN

Ledstjärnor För att inte tappa riktningen i vårt arbete har vi tagit fram ledstjärnor. De utgör viktiga aspekter som kopplar ihop vår inre värdegrund med de yttre ramar vi har att förhålla oss till i vårt möte med andra och i våra val av insatser och upplägg. ✱✱

Alla barn och ungdomar har rätt, oavsett färdighetsnivå, att till­ skansa sig kunskap. Det är vi vuxna som måste hitta lämpliga vä­ gar för att den ska kunna nå fram.

✱✱

Isolering från omvärlden är inte främjande för den personliga ut­ vecklingen och den psykosociala hälsan; att motverka isolering är att verka för en ljusare framtid.

✱✱

Genom att ge respekt och ansvar till en annan person ger man denna människa möjlighet att växa i sig själv.

✱✱

Fungerar inte det vi tillsammans planerat ska vi i första hand rann­ saka oss själva och be den unga om råd. Delaktighet är nyckeln.

✱✱

All hjälp är bra hjälp, men bara om den kommer vid rätt tidpunkt.

Det är den ungas behov som ska styra vår tajmning i arbetsgång­ en, inte våra egna ambitioner och önskemål.

Att som professionell bestämma sig för vad man tror på och ta aktiv ställning för detta, förtydligar en själv som person och vad man har att erbjuda i den aktuella situationen. Vi rekommenderar ett visst förarbete inom den verksamhet man arbetar inom. Sätt er ner tillsammans och fundera över vad ni faktiskt är överens om och vad ni tror på, och försök sedan formulera det i skrift!

Arbetsgång Att få en hemmasittande elev tillbaka till skolan är ett intensivt arbete som kräver både uthållighet och flexibilitet. Det är en elevgrupp för vilken det inte finns någon ”quick fix”, men där det underlättar att utgå från vissa förutbestämda ramar. Varje verksamhet måste förstås utgå från de befintliga resurserna. När man vet vilka som är ”vi som arbetar med eleverna med omfattande frånvaro” (i A r b e t ss ät t o c h m e t od e r 17

Fördjupning

Här följer ett kapitel med fördjupning kring problematiken. Vi tar upp olika typer av svårigheter som kan finnas på hemmaplan och inom individen. Vi bygger även på kunskapen kring vad man kan behöva samtala om i samarbete med föräldrarna och vad som är viktigt för en lärare att tänka på i sitt arbete med eleven.

Psykisk ohälsa bland unga Det finns forskning som visar att den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat kraftigt i Sverige de senaste åren, och i denna grupp hittar vi även våra hemmasittande elever. Sverige står ut i statistiken på detta plan jämfört med resterande Europa. Vi förskriver även mer medicin till barn och unga samt diagnosticerar dem i större utsträckning än i övriga länder. Medicinering för adhd har åren 2010–2016 ökat med 830 procent i gruppen unga tjejer 10–17 år, och för killar är siffran 460 procent (Socialstyrelsen 2017).

Beror detta på att vår kunskap om diagnoser och medicin har ökat? Om så är fallet, varför mår då våra unga allt sämre nu när vi har denna nya kunskap? En enkel slutsats blir då att vi ger fel behandling. Vår offentliga vårdsektor har blivit ett forum för ”quick fixes” och saknar i stor utsträckning behandlingsmöjligheter och individanpassat stöd. Det är inte så konstigt att medicinering och diagnosticering ökar, när det idag i stort sett är det enda som erbjuds.

I bästa fall får föräldrarna gå i någon grupp för utbildning om diagnosen och skolan får en överlämning av resultaten från BUP, men därefter vilar det fortsatta ansvaret i skolans och föräldrarnas händer. De vuxna som från början sökte en förändring för barnet 70

SAKNAD I SKOLAN

FAMILJ OCH/ELLER SKOLA SIGNALERAR ORO

c

Barn med

psykisk ohälsa

Utredning BUP

Behandling klar Nej

Diagnos Utprovning av medicin

Ja Medicin skrivs ut

står nu ensamma och förväntas med diagnosens och medicinernas hjälp skapa denna förändring själva. Det är inte lätt. Barnet i fråga har ju oftast inte självt genomgått någon större förändring genom denna process, annan än att tiden har gått.

Skolan behöver givetvis arbeta på att förstå och anpassa skolmiljön för att eleverna inte ska hamna utanför, men lider en elev av psykisk ohälsa, så hjälper det inte alltid med diagnoser och mediciner, även om skolan gjort sitt. I många fall så behöver också barnet en behandling utförd av en professionell, helst en legitimerad psykoterapeut. Det är i mötet med andra som en inre förändring kan komma till stånd och all medicin i världen hjälper inte en hemmasittande elev som inte också får hjälp att bryta sin isolering. Vi menar att det är nödvändigt att få professionell hjälp med denna förändring, även om man betraktar diagnosen som en beskrivning av ett konstitutionellt tillstånd. Hos alla människor, även hos de med en diagnos inom F ö r d j u p ning 71

Krysmyntha Sjödin och Marie Gladh har under många år arbetat med hemmasittande elever.

Krysmyntha Sjödin är leg. psykoterapeut och beteendevetare med egen mottagning. Hon har tidigare arbetat som skolkurator.

Marie Gladh är leg. lärare och fil.mag. i specialpedagogik och professionell samverkan. Hon arbetar som kvalificerad handläggare inom offentlig utbildningsförvaltning.

ISBN 978-91-7741-074-4

9

789177 410744

KRYSMYNTHA SJÖDIN & MARIE GLADH

Hur gör man som lärare när man saknar en elev i skolan?

Boken vägleder skolan i utmaningen att få tillbaka hemmasittande elever. Den guidar skolan framåt utifrån Nyckelmetoden, en utprövad, tvärprofessionell arbetsmetod med eleven i fokus och föräldrarna som samarbetspartners.

En stor del av boken utgörs av fyra elevärenden som beskrivs utifrån lärarens men även terapeutens ögon. Varje fall ger konkret handledning till hur man som skola kan arbeta med hemmasittande elever utifrån Nyckelmetoden. Metoden baseras på ett tvärprofessionellt samarbete där både lärare och familj får plats. Boken tar upp hur man kan lägga upp arbetsgången med eleven, hur man kan ge stöd och kommunicera med hemmet, hur man skapar en stabil arbetsgång i samverkan med andra och hur man som lärare kan lägga upp sitt arbete.

Saknad i skolan vänder sig främst till lärare som möter hemmasittande elever i sitt arbete på grund- eller gymnasieskola.

Den är också intressant för personer som kommer i kontakt med denna problematik på annat sätt, till exempel inom socialtjänst eller i en behandlingsverksamhet.

SAKNAD I SKOLAN

SAKNAD I SKOLAN

KRYSMYNTHA SJÖDIN & MARIE GLADH

SAKNAD I SKOLAN EN VÄGLEDNING FÖR LÄRARE ATT ARBETA TVÄRPROFESSIONELLT MED HEMMASITTARE