9789144078632 by Smakprov Media AB

Grundläggande laboratorieteknik Spektrofotometri, kromatografi och elektrofores är några grund läggande laboratorievetenskapliga tekniker som beskrivs i boken. Syftet är att förmedla en principiell förståelse för grundläggande metodik inom det biovetenskapliga området och den utrustning som behövs och hur man använder den. Avsikten är att tillgodose behovet av en aktuell och samlad beskrivning på svenska av grundläggande tekniker. Beskrivning av hur man dokumenterar sina resultat och skriver en rapport ingår också. Förhoppningen är att boken ska kunna vara ett värdefullt komplement till andra läroböcker och en praktisk handbok för studenter vid läkar programmet och utbildningarna för biomedicinare och biomedicinska analytiker samt andra utbildningsprogram inom det biovetenskapliga området.

Art.nr 36015

Gunilla A. Lundberg | Grundläggande laboratorieteknik

Gunilla A. Lundberg är filosofie doktor i biokemi och verksam som universitetslektor i molekylärbiologi vid Örebro universitet. Förutom en mångårig och bred erfarenhet från forskningsinriktad laboratorieverksamhet inom det biovetenskapliga området har författaren dessutom en mångårig erfarenhet av undervisning och kursutveckling på grundnivå och avancerad nivå inom biomedicin och biomedicinsk laboratorievetenskap inriktning laboratoriemedicin.

Grundläggande laboratorieteknik

G u n i ll a A . Lu n db e rg

www.studentlitteratur.se

978-91-44-07863-2_01_cover5.indd 1

2013-08-30 14.05

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 36015 ISBN 978-91-44-07863-2 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Printed by Elanders Poland, Poland 2013

978-91-44-07863-2_book.indd 2

2013-08-30 06.48

Till minne av Gudrun och Arvid Lundberg

978-91-44-07863-2_book.indd 3

2013-08-30 06.48

978-91-44-07863-2_book.indd 4

2013-08-30 06.48

Innehåll

Förord 9 K apitel 1

Preparation av lösningar 11

Introduktion 11 Lösningars koncentration 12 Syror, baser och buffertlösningar 25 Räkneexempel 31 K apitel 2

Mikroskopi 35

Introduktion 35 Mikroskopi och avbildning (bioimaging) 37 Optiska mikroskop 38 Hantering av prover för mikroskopering 42 Cellräkning i Bürkers räknekammare i ljus- och faskontrastmikroskop 47 Elektronmikroskopi 48 Räkneexempel 49 K apitel 3

Dokumentation och redovisning av resultat 51

Introduktion 51 Laborationsjournal i pappersform (loggbok) 51 Från papperssystem till elektroniska labböcker 52 Presentation, struktur och organisation av data i en rapport 52 Sammanfattning av IMRoD-systemet 62

978-91-44-07863-2_book.indd 5

2013-08-30 06.48

Innehåll K apitel 4

Spektrometriska metoder 63

Introduktion 63 Spektrometri 65 Spektrofotometri 66 Fluorescens och fluorescensspektroskopi 70 Kemiluminiscens 72 Tillämpad spektrofotometri 74 Räkneexempel 81 K apitel 5

Extraktion och isolering av biologiskt material 83

Introduktion 83 Metoder för sönderdelning av biologiskt material 83 Kemisk och enzymatisk lysering av celler 86 Fraktionering och centrifugering av biologiskt material 87 Extraktion och isolering av makromolekyler som protein och nukleinsyra 94 K apitel 6

Kromatografiska metoder 99

Introduktion 99 Olika typer av kromatografi 100 Detektion vid separation med kromatografi 110 Kromatografisk tillämpning vid rening och isolering av nukleinsyra 111 K apitel 7

Elektrofores av proteiner och nukleinsyror 117

Introduktion 117 Principer för gelelektrofores 118 Separation av proteiner med gelelektrofores 118 Separation av nukleinsyror med gelelektrofores 131 Blotting för detektion 136 Kapillärelektrofores 137 Räkneexempel 139

978-91-44-07863-2_book.indd 6

2013-08-30 06.48

Innehåll K apitel 8

Cellodling 141

Introduktion 141 Odling av bakteriekulturer och isolering av specifika bakteriestammar 141 Odling av svamp (fungi) 143 Odling av djur- och växtceller 143

Sakregister 147

978-91-44-07863-2_book.indd 7

2013-08-30 06.48

978-91-44-07863-2_book.indd 8

2013-08-30 06.48

Förord

Tanken med den här boken är att visa på de många olika momenten i det praktiska arbetet som förekommer i biovetenskapliga laboratorier. Min utgångspunkt för framställningen är att inte bara veta när och hur man gör utan också varför. Många olika biokemiska metoder existerar med vilka man kan undersöka vävnader och cellens funktioner på molekylär nivå. Utgångspunkten är alltid finfördelning av cellerna och vävnaderna och därefter isolering av de olika komponenterna. Vävnaderna finfördelas till enskilda celltyper varpå man med olika homogeniserings-, fraktionerings- och centrifugeringsmetoder kan isolera enskilda cellorganeller och makromolekyler. Med kromatografiska metoder skiljer man molekyler åt på grund av deras molekylvikt, grad av hydrofobi, laddning eller affinitet. Med hjälp av elektro fores är det möjligt att i ett elektriskt fält skilja molekyler åt efter storlek och/ eller laddning. Spektrofotometriska metoder utnyttjar man för identifiering av molekyler och för att bestämma halten av dem i olika prov. Med de metoder som benämns molekylärbiologiska undersöker man främst DNA och RNA samt proteinsyntesen. Den moderna gentekniken har sin bas i några grundläggande metoder som innebär att kunna klippa itu och klistra ihop kemiskt DNA-molekyler (rekombination), föra in gener i olika livsformer och kopiera och analysera DNA. Min förhoppning är att den här metodikboken ska bli till hjälp både för dem som mer perifert stöter på biovetenskapliga tekniker på laboratoriet som de som kommer i sin profession dagligen stöta på olika metoder. Jag vill här också passa på att uttrycka min tacksamhet till alla, ingen nämnd och ingen glömd, som under mina yrkesverksamma år inom olika © F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-07863-2_book.indd 9

2013-08-30 06.48

Förord

typer av laborerande verksamheter bidragit till den kunskap jag har idag inom området biovetenskaplig laboratorieteknik. Örebro 26 november 2012 Gunilla A. Lundberg

978-91-44-07863-2_book.indd 10

2013-08-30 06.48

Kapitel 3

Dokumentation och redovisning av resultat

Introduktion För all utbildning inom det biovetenskapliga området är språket ett viktigt arbetsredskap. Aktiviteter som att läsa och skriva förekommer hela tiden och skrivkunnighet handlar om att kunna läsa och skriva i olika situationer och för bestämda syften. Det är i stor utsträckning genom att tala och skriva vi beskriver för vår omgivning det vi gjort på laboratoriet. Oberoende av var vi än verkar ute i arbetslivet efter en avslutad utbildning är en god förmåga att kommunicera i tal och skrift en tillgång. I början av din utbildning inom laborativa delar av biovetenskap, d.v.s. redan som student, krävs det att du dokumenterar det du genomför i laboratoriet i en så kallad laborationsjournal (loggbok). Detta gäller även senare, oavsett om du är forskarstuderande eller forskande vetenskapsman inom biovetenskap. Laborationsjournalen är en detaljerad redovisning av vad du gjort och vilka resultat du fått. Loggboken skall innehålla tillräckligt med information för att försök skall kunna återskapas praktiskt och beskrivas teoretiskt i exempelvis en rapport. Ett krav är alltid att en komplett vetenskaplig spårbarhet skall vara möjlig genom dessa noteringar.

Laborationsjournal i pappersform (loggbok) Laborationsjournalen är ett bevis för att visa på hur aktiviteter skedde; hur de gick till och när de genomfördes. Allt från planering av den laborativa aktiviteten, de förberedelser och beräkningar du gjort och experimentets genomförande och resultat skall vara noterat. Vilka iakttagelser gjordes under försöket; vad blev fel. © F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-07863-2_book.indd 51

2013-08-30 06.48

3 Dokumentation och redovisning av resultat

I loggboken skall du skriva läsligt med kulspetspenna i kronologisk ordning. Du skall därför alltid datera dina aktiviteter i boken och du skall inte renskriva dina noteringar. Anteckningarna kan vara korta, fullständiga meningar är inte nödvändiga, men noteringarna måste kunna förstås i efterhand. Det viktiga är att det du informerar om går att läsa. Loggboken skall vara sidnumrerad och inbunden. Märk anteckningsboken med namn och exempelvis e-postadress samt numrera sidorna om det inte redan är förtryckt. Inga sidor får rivas ur loggboken. Klistra in alla lösa papper som exempelvis utskrifter av rådata från spektrofotometriska absorbansmätningar eller återgivningar av digital dokumentation av elektro foresgeler. Dokumentera i loggboken var originaldatafiler som innehåller rådata finns.

Från papperssystem till elektroniska labböcker I dagens forskarvärld har det blivit allt viktigare att dokumentera metoder och resultat på ett överskådligt och säkert sätt, inte minst när det gäller kvalitetssäkring och vid patentfrågor. Elektroniska labböcker har bland annat därför blivit allt vanligare. Det finns idag tillgång till kommersiella interna webbsystem men även så kallade molnbaserade tjänster, vilket betyder att mjukvara distribueras över nätet och att man kan koppla upp sig från vilken dator som helst och använda labboken. Att slippa skriva förhand, klippa och klistra in figurer sparar inte enbart tid utan främjar också kontakten för forskare med kollegor som ingår i nationella och internationella samarbeten. Rådata skannas in eller läggs in som bifogade filer i boken. Det går att exportera data och göra pdf-filer av sidorna.

Presentation, struktur och organisation av data i en rapport Inom olika områden förekommer skriv- och textkonventioner och inom de akademiska områden som den här boken berör är den vanligaste strukturen för texter IMRoD från engelskans IMRAD (Introduction, Matherial/ Method, Result and Discussion). Strukturen började utvecklas under 1920talet och är tänkt att beskriva tillvägagångssättet i ett experiment som utförs 52

978-91-44-07863-2_book.indd 52

2013-08-30 06.48

3 Dokumentation och redovisning av resultat

i laboratorier eller ute i naturen. Den fasta strukturen innebär att du som läsare snabbt ska kunna komma fram till det ställe i texten som är mest intressant för dig. Det här kapitlet syftar i första hand till att ge råd och anvisningar om det vetenskapliga skrivandet, men de resonemang som förs är ofta av ett sådant slag att de kan överföras också på andra former av skrivuppgifter. Rapportstruk tur enligt rubrikmetoden

Följande text är en beskrivning av rapportskrivning utifrån den så kallade rubrikmetoden IMRoD. Värt att poängtera i sammanhanget är att du själv måste förstå vad du skriver. Om du inte själv förstår, utan bara upprepar ord som du har läst någonstans, så är det inte troligt att du lyckas förklara så att någon annan förstår även om rubrikmetoden utförts korrekt. Rapporter där författaren uppenbarligen inte själv vet vad han/hon menar, utan satt samman ord och textstycken förekommer tyvärr inte sällan enligt författarens erfarenhet av utbildningar inom det biovetenskapliga området. Tänk därför på att om någon frågar om något i din rapport så ska du kunna förklara det. En förstasida med en adekvat titel, som täcker innehållet väl är vidare oerhört väsentligt för varje uppsats/rapport/artikel. Tänk på att en titel med ord som har stor relevans för arbetet är en god hjälp för andra att hitta arbetet och ta del av dina resultat. Det är viktigt att uttrycka resultaten i en rapport på ett så lättfattligt och strukturerat sätt som möjligt. Man ska alltså inte använda ett onödigt krångligt språk, men inte heller för enkelt så det inte känns seriöst. Man ska definitivt undvika talspråk. En bra idé är att ta reda på vad som är att föredra för den typ av rapport man arbetar med innan man börjar skriva. Under rubriken Introduk tion

I det här avsnittet i din rapport skall du presentera bakgrund till problemet och frågeställningen och sätta in det i ett sammanhang som låg bakom de experimentella undersökningarna. Baserades ditt arbete på tidigare genomförda arbeten och om tidigare publicerad forskning har påverkat planering och metodval för ditt arbete måste du kortfattat redogöra för det, © F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-07863-2_book.indd 53

2013-08-30 06.48

3 Dokumentation och redovisning av resultat

med referenser (se referenshantering senare i kapitlet). Man kan motivera det egna valet av metoder och arbetssätt genom att referera till tidigare liknande genomförda arbeten och hänvisa till deras slutsatser. Du kan genom att beskriva vissa principer motivera ett viss experimentellt tillvägagångssätt och val av mätmetoder. Det kan även handla om vilka analysmetoder du använt för att behandla statistiska data. Du visar härmed att du är väl insatt och kunnig och att ditt projekt är vetenskapligt förankrat. Det kan ibland vara bra att separera olika delar i introduktionen med en underrubrik t.ex. att du använder underrubriken Syfte för att göra det extra tydligt i din rapport. En välskriven beskrivning av bakomliggande teori i introduktionsdelen gör att läsaren förstår resonemanget som förs och du kan senare hänvisa tillbaka till teorin när så behövs i rapporten. Om du inledningsvis kortfattat presenterat tidigare forskning som varit viktigt för arbetet, så kan du här redogöra för dina resultat mer utförligt och detaljerat. Material/Metod

M:et inkluderar avsnitten Material och Metod. Ibland skrivs dessa avsnitt individuellt men ibland sammanfogas dessa under en rubrik då det är lämpligt. När det gäller vad som ska tas upp under rubriken Material så kan det variera lite mellan olika typer av biovetenskapliga undersökningar. Det kan variera från kemikalier som är specifika för just själva experimentet i arbetet, typ av isolerat biologiskt material som exempelvis isolerat DNA från helblod till kön och ålder på de individer som deltagit i din undersökning. Ett tips är att titta på andra rapporter inom ditt speciella område och i de vetenskapliga arbeten som ligger bakom det du gjort och se hur de beskriver materialavsnittet. I metodavsnittet ska du redogöra för hur du praktiskt gått tillväga och beskriva allt som är relevant för hur arbetet utförts, d.v.s. den undersökningsteknik och den analysmetod som du använt. Det här stycket bör svara på frågorna: hur, vad, när och varför? Du måste beskriva ditt tillvägagångssätt så att andra kan förstå vad du gjort. Dina experimentella försök måste beskrivas på ett sådant sätt att andra kan upprepa dem och verifiera dina resultat. Här är det väldigt viktigt att du tänker på vem den tänkbara läsaren är och på vilken nivå du ska lägga redogörelsen. 54

978-91-44-07863-2_book.indd 54

2013-08-30 06.48

3 Dokumentation och redovisning av resultat

Undvik rubriker som Experiment eller Utförande utan använd istället underrubriker som anger vilka olika moment som ingår i rapporten, exempelvis Isolering av DNA, Proteinbestämning enligt Bradford etc. Resultatredovisning

Redovisningen under resultatrubriken skall neutralt och klart redogöra för de resultat som du erhållit i den experimentella delen av arbetet. Detta görs i en beskrivande löpande text med tabeller och figurer när det är tillämpligt, allt för att tydliggöra resultaten för läsaren. Rådata du fått fram kan analyseras genom ett varierande antal statistiska tester, som är beroende på vilken typ av data som samlats och den hypotes som testas. Efter testning är det viktigt att data presenteras på ett korrekt och lättförståeligt sätt som inte är missledande. Vilken den exakta formen är varierar beroende på vilka data och tester som tillämpats men tabell och graf är vanligt. För en mer ingående genomgång av matematisk och statistisk beräkning hänvisas till litteratur i statistik. Tabellen eller figuren skall i sin helhet med inkluderande rubrik och text kunna tolkas självständigt och vara fristående från den löpande texten. Tabellen/figuren ska dock alltid kommenteras i den löpande texten och refereras till med angivande av tabell- respektive figurnummer. För konstruktion av tabeller och olika typer av grafer i figurer se senare i kapitlet. Diskussion och slutsatser

Här finns plats till en kort sammanfattning av resultat, tolkning och diskussion. Man brukar även kritiskt granska genomförandet och kommentera eventuella risker och felkällor. Man kan också peka framåt och föreslå fortsatta undersökningar. Diskussionsavsnittet bör svara på frågorna: Vad betyder resultaten och vilka slutsatser drar du? Här relaterar du till ditt syfte och dina frågeställningar. Se till att det som utlovats i inledning och syfte uppfylls. Ibland delar man upp diskussion och slutsatser i två olika delar. Diskussionsavsnittet ska inte upprepa vad man tidigare skrivit i resultatavsnittet; istället diskuteras resultaten utifrån ett vidare perspektiv. Här sker också jämförelser mellan ditt arbete och andra studier. Du förväntas här diskutera din studies styrkor och svagheter, till exempel osäkerheter och felkällor. Här kan du även beskriva idéer till fortsatt arbete och diskutera dessa. © F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-07863-2_book.indd 55

2013-08-30 06.48

3 Dokumentation och redovisning av resultat

Referenslista samt referering och citering i text

I denna del anges de källor du använt i ditt arbete. Alla källor som du använt i texten måste finnas med i referenslistan som kommer direkt efter IMRoDavsnittet i rapporten med egen rubrik. Det får heller inte förekomma någon referens som inte finns i texten. Även när man citerat en text måste källan finnas som referens. Informationen i referenslistan ska ge en så fullständig bibliografisk information att det material man hänvisat till i texten kan läsas och granskas av andra. Det finns olika system för att hantera referenser som t.ex. Vancouvereller Harvardsystemet. Det viktigaste är att man tar med all information som behövs för att rapporten ska kunna identifieras, och att man skriver sina referenser på ett enhetligt sätt även om man hämtat dem från flera källor med skilda redovisningssätt. Det är nödvändigt att ange hänvisning till referenserna i referenslistan i den löpande texten i de olika avsnitten. Det gör du direkt i eller efter en mening eller i avsnitt efter en mening eller ett textstycke. Hur kan vi referera våra källor i den löpande texten? Vi har två huvudsätt att hänvisa till en källa i den löpande texten, nämligen referering och citering. Referering är det vanligaste sättet inom det biovetenskapliga området, vilket innebär att vi med egna ord skriver det som någon annan kommit fram till eller sagt. Ibland kan man dock behöva återge något ordagrant och då kan vi använda citering. När vi använder oss av citering måste texten vi kopierat föregås och avslutas med citattecken (”). Exempel på hur man refererar i löpande text visas nedan. Det finns flera olika system som kan användas för att ange hänvisningar till referenser i löpande text. Följande två system är de vanligaste inom biovetenskaplig litteratur. Harvard-systemet kallas även parentessystemet eller författare-årtalsystemet. Inne i rapporten kan det se ut så här: ’’Brown (2004) har visat att …’’ eller ’’enligt Johansson (1995) gäller att …’’, eller ’’enligt tidigare beräkningar (Diaz , 2008, s. 122)’’. Om din referens har två författare skriver du ut bådas namn i texten, till exempel: Lundberg & Sommarin (1992). Om referensen däremot har tre eller fler författare, skriver du enbart ut den första författaren och ”m.fl.” (”et al.” på engelska), till exempel: Flatmark m.fl. (2001). I referenslistan skriver du alltid ut alla författare! Det kan även vara så att du har flera referenser av samma författare och år, vilka man då brukar 56

978-91-44-07863-2_book.indd 56

2013-08-30 06.48

3 Dokumentation och redovisning av resultat

bokstavsnumrera i både texten och referenslistan, till exempel: Berglund (2008a), Berglund (2008b) etc. I referenslistan kommer sedan referenserna i bokstavsordning efter första författarens efternamn. Med siffersystem som exempelvis Vancouver-sytemet anges texthänvisningar med siffror i nummerordning. Siffrorna sätts inom hakparentes [1] alternativt parentes (1). Om man citerar en referens flera gånger ska samma siffra användas som första gången oavsett var i texten den sedan placeras. I referenslistan, som måste finnas med i slutet av en rapport, anges den bibliografiska referensen under samma siffra. Referenslistan ställs upp i nummerordning och inte i bokstavsordning. Om flera referenser citeras på samma ställe används bindestreck mellan siffror som är inkluderade (2–5). Använd kommatecken utan mellanslag för att separera siffror som inte är inkluderade (3–6,8). Här ser du exempel på hur olika typer av material anges i referenslistan. Artikel i tidskrift

1 Lowry OH, Rosebrough NJ, Farr AL, Randall RJ. Protein measurement with the Folin phenol reagent. J. Biol. Chem. 1951;193,265–75. 2 Miller I, Crawford J, Gianazza E. Protein stains for proteomic application: Which, when and why? Proteomics 2006;6:5385–5408. Bok

3 Bell J. Introduktion till forskningsmetodik. 4. [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur; 2006. Kapitel i bok

4 Körner S, Wahlgren L. Att beräkna och begripa indexserier. I: Praktisk statistik. 4. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur; 2012. s. 45–68.

978-91-44-07863-2_book.indd 57

2013-08-30 06.48

3 Dokumentation och redovisning av resultat

Webbsida eller artikel i elektronisk tidskrift

Webbsidor som referens är problematiskt genom att de kan byta innehåll och byta adress, så att källangivningen inte stämmer efter ett tag. Trots detta skall en webbsidecitering vara möjlig att återfinna. Följande information måste därför finnas med: författarnamn, dokumentets/sidans titel alternativt bokens/tidskriftens namn, artikels titel och utgivningsinformation, datum för publicering på webben och när det lästes. Avslutningsvis anges i referensen webbadress (URL). 5 FaR® – Fysisk aktivitet på recept [webbsida]. Östersund: Statens folkhälsoinstitut; 2011. [läst 2011-10-21] Tillgänglig: http://www.fhi. se/FaR-/

Muntliga källor

Muntliga källor refererar man oftast till direkt i löptexten, eller som en fotnot på samma sida. Man kan även ta med dem i referenslistan men då bör man göra det under egen notering. Var noga med att aldrig lämna ut personlig information utan källans godkännande. 6 Lundberg, GA (personlig kommunikation) Rapportbilagor

Under rubriken Bilagor presenteras tillägg som inte är nödvändiga för att förstå rapporten men som ändå är relevant information och som kan ge en djupare förståelse av rapportens innehåll. Några vanliga exempel på sådant som med fördel kan placeras i bilagor är utförliga tabeller, längre beräkningar eller härledningar, källkod och ritningar. Även detaljerade mätresultat kan bifogas som bilaga, så länge som de viktigaste resultaten sammanfattats i resultatdelen. En bilaga ska ses som ett fristående dokument och information om dess innehåll ska finnas inne i bilagan. Bilagor har sin egen numrering av sidor, figurer, tabeller och ekvationer. Hänvisningar till alla rapportens bilagor ska finnas i huvudrapporten. Om bilagan innehåller referenser ska dessa anges sist i den aktuella bilagan.

978-91-44-07863-2_book.indd 58

2013-08-30 06.48

3 Dokumentation och redovisning av resultat

Tabeller och Figurer Anatomin hos en tabell

Tabeller är ett bra sätt att presentera siffror. Det är ofta mer överskådligt att presentera siffror i en tabell jämfört med att presentera dem i löpande text. Tabellen redovisar listor på siffror och text i kolumner där varje har sin egen titel och beteckning. Tabeller är speciellt lämpliga om resultatet från flera grupper skall jämföras. En fördel som tabeller har framför diagram är att de exakta siffrorna anges. Många läsare vill ha de exakta siffrorna för att kunna jämföra dem med resultat från andra studier. Man kan använda en tabell för att presentera alla mätresultat från varje individ. Detta bör endast göras om antalet mätdata inte är för många. Om antalet mätdata överstiger 10–20 stycken brukar man inte redovisa varje enskilt mätresultat. Man redovisar då sammanfattningar i form av central mått och spridningsmått. Tabeller är mycket lämpliga för att presentera sådana sammanfattningar. Om man skall jämföra grupper brukar man låta varje grupp bilda en kolumn och de värden man vill presentera blir raderna (figur 3.1).

Olika typer av diagram och anatomin hos en figur

Stapeldiagram lämpar sig för både kvalitativa och kvantitativa variabler. Antal, andel i procent, medelvärde och direkta mätresultat är vanliga variabler som avsätts på y-axeln. På x-axeln gör man en stapel för varje grupp/ individ och ibland är staplarna på x-axeln grupperade. Ett alternativ till grupperade staplar är att lägga staplarna på varandra. Ett stapeldiagram blir lätt rörigt om det är för många staplar. Om antalet staplar överstiger 10 bör man överväga ett annat sätt att presentera sina data, kanske med ett linjediagram. Stapeldiagram är exemplifierat i figur 3.2 Ett linjediagram är ofta bra att använda istället för ett stapeldiagram om antalet tänkbara värden på x-axeln är många. Linjediagram kräver att variabeln på x-axeln är kvantitativ, ett exempel på detta är tid. Linjediagram är speciellt lämpliga när du vill visa förändringar över tiden. Det är viktigt att y-axeln börjar vid noll. Man kan ibland acceptera undantag från regeln om att y-axeln alltid skall börja på noll om man har flera linjer och inte är intresserad av att visa deras absoluta värde utan bara deras inbördes relation. © F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-07863-2_book.indd 59

2013-08-30 06.48

Art.nr 36015

Gunilla A. Lundberg | Grundläggande laboratorieteknik

Grundläggande laboratorieteknik

G u n i ll a A . Lu n db e rg

www.studentlitteratur.se

978-91-44-07863-2_01_cover5.indd 1

2013-08-30 14.05