9789147084531

1

Litteratur vetenskaplig analys genom hundra år

anna nordlund är fil.dr. i litteraturvetenskap och verksam som forskare och lärare vid Uppsala universitet. Hon har också undervisat i litteraturvetenskap vid Högskolan i Gävle. Hennes doktorsavhandling Selma Lagerlöfs underbara resa genom den svenska litteraturhistorien 1891– 1996 lades fram år 2005.

anna nordlund

V

ad kan ett litterärt verk avslöja vid olika typer av läsning?

Vad skiljer en professionell litteraturvetares läsning från en egen läsning av en text? Vilka likheter finns?

Boken Litteraturvetenskaplig analys genom hundra år – åtta sätt att läsa Gösta Berlings saga ger en intressant inblick i hur litteraturvetenskaplig forskning går till.

Genom att studera olika forskares läsningar av ett av den svenska litteraturens mest kända och uppskattade verk, Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga, får vi inblick i olika tiders och traditioners sätt att analysera text.

Den första analysen kom 1903 och den senaste hundra år senare, 2003. Detta ger ett fascinerande perspektiv på hur litteraturvetenskaplig forskning har utvecklats under hundra år.

Analyserna sätts in i sina historiska sammanhang, och urvalet ger en orientering i några av de teorier, metoder och perspektiv som kan användas i litteraturvetenskaplig forskning.

Boken avslutas med en teoretisk och en praktisk översikt av vad det innebär att skriva en litteraturvetenskaplig analys och hur man går till väga.

Som helhet är boken tänkt att fungera som en första handledning i litteraturvetenskaplig teori och praktik för studenter i litteraturvetenskap samt svensklärare och blivande svensklärare, men vänder sig även till läsare som vill fördjupa sig i Selma Lagerlöfs författarskap.

2

anna nordlund

3 Omslagsfoto: Viollet/IBL Bildbyrå

4

5

6

7 Best nr 47-08453-1 Tryck nr 47-08453-1

8

Litteraturvetenskaplig analys genom hundra år – åtta sätt att läsa Gösta Berlings saga liber

Flikoriginal Selma (2).indd 1

07-12-05 09.49.55

anna nordlund

Litteraturvetenskaplig analys genom hundra år – åtta sätt att läsa Gösta Berlings saga

Liber

Selma inlaga.OK2.indd 3

07-11-26 15.18.15

Innehåll

Inledning

8

Vad innebär teori, metod, perspektiv? 8 Urvalskriterier 10 Disposition 12 D EL I KAPITEL

1

Kanon och litteraturhistoria

14

Kanonisationsprocess och estetiskt värde Selma Lagerlöfs plats i kanon KAPITEL

20

23

2

Litteraturforskning under hundra år – en översikt Från förklaring till förståelse

30

31

D EL II KAPITEL

3

Oscar Levertin 1903: Historisk-biografisk metod oscar levertin , ur Svenska Gestalter (1903) 43

38

Selma Lagerlöf. 43 Gösta Berlings saga. 45

Stellan Arvidson 1932: marxistiskt perspektiv, komparativ metod stellan arvidsson , ur Selma Lagerlöf (1932) 62

56

Gösta Berlings saga 62

Gunnar Ahlström 1959: litteratursociologi 89 gunnar ahlström , ur Kring Gösta Berlings saga (1959)

94

Ur avsnitt 1: Författarinnan 94

Selma inlaga.OK2.indd 5

07-11-26 15.18.15

Vivi Edström 1960: strukturanalys 111 vivi edström , ur Livets stigar: tiden, handlingen och livskänslan i Gösta Berlings saga (1960) 118 Ur Förord 118 Ur kapitlet De unga kvinnornas konflikter 119

Birgitta Holm 1984: feministiskt perspektiv, psykoanalytisk metod birgitta holm , ur Selma Lagerlöf och ursprungets roman (1984) 152

146

Ur kapitel 1: ”Ändtligen stod prästen på predikstolen” 152 Ur kapitel 3: Ursprungets roman 160 Ur kapitel 4: Några läsningar av Gösta Berlings saga 166 Ur kapitel 5: ”Svarta och hvita vingar skimra för hennes ögon” 175

Lisbeth Stenberg 2001: feministisk receptionsanalys 183 lisbeth stenberg , ur En genialisk lek: kritik och överskridande i Selma Lagerlöfs tidiga författarskap (2001) 189 Ur kapitel 2: Vingklippning. Gösta Berlings saga och mötet med det litterära fältet 189

Maria Karlsson 2002: feministisk tematisk analys 217 maria karlsson , ur Känslans röst. Det melodramatiska i Selma Lagerlöfs romankonst (2002) 222 Ur kapitlet ”O död, bleke vän” Gösta Berlings saga 222

Jenny Bergenmar 2003: feministisk berättarteknisk analys 256 jenny bergenmar , ur Förvildade Hjärtan. Livets estetik och berättandets etik i Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga (2003) 262 Ur inledning: Frågeställning och disposition 262 Kapitel 4: Den simulerade sagan 263

Selma inlaga.OK2.indd 6

07-11-26 15.18.15

D EL III KAPITEL

4

Att analysera litteratur: en teoretisk översikt Vad är litteraturvetenskap?

KAPITEL

302

302

5

Att analysera litteratur: en praktisk handledning

313

Problemområden 314 Hur hittar man sekundärlitteratur? 319 Vad är en vetenskaplig uppsats? 322 Några avslutande ord om teori och metod 325

Litteratur Register

Selma inlaga.OK2.indd 7

327 331

07-11-26 15.18.15

Inledning

den här boken kan läsas av alla som fascinerats av Selma Lagerlöfs debutverk Gösta Berlings saga och vill veta mer om hur litteraturvetare forskar och studerar. Den vänder sig särskilt till dig som står inför att själv för första gången skriva en litteraturvetenskaplig analys och erbjuder teoretisk och praktisk handledning i att skriva litteraturvetenskapligt.

Vad kan en litteraturvetare göra med litteraturen och vad skiljer en professionell litteraturvetares läsning från en egen personlig läsning av litterära texter? Vilka likheter finns? Svar söks i åtta litteraturvetenskapliga analyser och i varje läsares eget förhållningssätt till Gösta Berlings saga, ett av de mest lästa och utforskade verken i den svenska litteraturhistorien.

De åtta analyserna ger inget heltäckande svar på frågan vad litteraturvetenskap är, men är konkreta exempel på hur litteraturvetenskaplig forskning har bedrivits under hundra år. Analyserna sätts in i sina historiska sammanhang, och urvalet ger en orientering i några av de teorier, metoder och perspektiv som kan användas i litteraturvetenskaplig forskning och en översikt av ämnestraditionen. De erbjuder också möjlighet till ett fördjupat studium i en av den svenska litteraturens mest omtumlande romaner och tränar ett analytiskt förhållningssätt till berättarteknik, form, innehåll och litteraturens förhållande till sin omvärld. Boken avslutas med en teoretisk och en praktisk översikt av vad det innebär att skriva en litteraturvetenskaplig analys och hur man går tillväga.

Vad innebär teori, metod, perspektiv?

En fråga som nybörjaren kanske ställer sig är vad som menas med begreppen teori, metod och perspektiv. Begreppen är omdisku8

Selma inlaga.OK2.indd 8

07-11-26 15.18.16

terade. Den enskilda litteraturvetarens forskningsinriktning och inställning till ämnet påverkar hur de används. Mer om detta följer i bokens avslutande del. Här följer ett försök att särskilja de tre begreppens respektive innebörder.

Inte sällan används begreppen teori, metod och perspektiv om vartannat i litteraturvetenskaplig forskning i betydelsen metodik eller vetenskapligt tillvägagångssätt att lösa problem och utvinna kunskap. Varje forskare arbetar metodiskt eller planmässigt för att utvinna resultat. Metodiken är forskarens systematiska arbetssätt: inom litteraturvetenskap helt enkelt vad vi gör och hur vi gör för att analysera litteratur och litteraturens förhållande till sin omvärld.

De planmässiga arbetssätten kan vara mer eller mindre uttalade och metodiskt renodlade. Metod kan användas synonymt med metodik, men har inom litteraturvetenskaplig forskning också kommit att avse just en uttalad och metodiskt renodlad planmässighet grundad i en bakomliggande teori om antingen litteraturens väsen eller om dess förhållande till sin omvärld. Sådan tillämpning av renodlade metoder kan resultera i förutsägbara analyser och har därför kritiserats. Forskningsmetodik är emellertid alltid grundad i en bakomliggande teori. Begreppet teori avser då närmast den uppsättning frågeställningar som är undersökningens utgångspunkt.

Teori definieras i Nationalencyklopedin som ”en grupp antaganden eller påståenden som förklarar företeelser av något slag och systematiserar vår kunskap om dem”. En teoribildning om mänskliga företeelser och fenomen är numera sällan inriktad på lagbunden systematisering av kunskap. En teori inom humaniora formulerad med större anspråk än att vara en uppsättning frågeställningar innebär i stället ofta en grupp antaganden formulerade utifrån upprepade analytiska iakttagelser i syfte att skapa generaliserad förståelse för en företeelse eller ett fenomen. Men även inom humaniora kan teori fortfarande åsyfta en förklaringsmodell.

Ordet perspektiv används som ett sätt att redovisa den förståelsehorisont som är forskarens utgångspunkt för det metodiska tillvägagångssättet. Det är mindre anspråksfullt än teori, men begreppen används inte sällan synonymt.

9

Selma inlaga.OK2.indd 9

07-11-26 15.18.16

Ett biografiskt perspektiv utgår till exempel från att det finns samband mellan författares liv och dikt. Ett litteratursociologiskt perspektiv utgår från att litteratur och samhälle samspelar.

Ett feministiskt perspektiv utgår från att en könsmaktsordning är en realitet. Olika teorier och metodiska tillvägagångssätt kan användas för att i analysen belägga och tydliggöra perspektivets betydelse för utökad kunskap och förståelse.

Möjligheten i denna bok att jämföra åtta analyser av samma verk tydliggör hur olika teoretiska frågeställningar och perspektiv ger upphov till olika typer av analyser. Utgångspunkterna för analyserna påverkar metodiken, hur argumentationen utformas, vilka belägg som används och vilka iakttagelser som lyfts fram. Genom att jämföra och granska andras argumentation och belägg uppövas också den egna metodiska färdigheten och analytiska skärpan.

Urvalskriterier Allt vetenskapligt arbete förutsätter skolning i kritiskt tänkande och metodisk färdighet. Därutöver krävs även förmåga till kritisk reflektion över den egna ämnestraditionen. De åtta litteraturvetenskapliga arbeten som presenteras i denna bok sträcker sig från 1903 till 2003. Många andra analyser av Gösta Berlings saga har skrivits under hundra år och fler fortsätter att skrivas. Men dessa åtta har valts för att de väl belyser den svenska litteraturvetenskapens historia och för att de låter sig användas för att exemplifiera inflytelserika teorier, metoder och perspektiv inom svensk litteraturvetenskaplig forskning. Det är samtidigt viktigt att understryka att litteraturforskare sällan renodlar en teori, en metod eller ett perspektiv. Men i den presentation som föregår varje text understryks de inslag av teori, metod och perspektiv som utdraget har fått representera.

Där sätts texten också in i sitt historiska sammanhang.

De åtta textutdragen visar hur litteraturforskarnas frågeställningar och därmed litteraturvetenskapens metodik har förändrats under hundra år. Samtidigt är alla aktuella som exempel på de skiftande perspektiv utifrån vilka litteraturforskning i dag kan 10

Selma inlaga.OK2.indd 10

07-11-26 15.18.16

bedrivas. Men någon heltäckande översikt i litteraturteori och litteraturvetenskaplig metodik är det inte fråga om. En handbok med sådana ambitioner är knappast längre möjlig att skriva annat än i det kontinuerligt uppdaterade uppslagsverkets form. Analyserna i denna bok ger en introduktion till några viktiga teorier, metoder och forskningsområden och en historik över ämnestraditionen.

Men boken ensam kan inte användas som översikt i modern litteraturvetenskap.

Tre av de åtta analyserna är från den närmaste samtiden och utgör alla exempel på hur modern litteraturforskning kan bedrivas med feministiskt perspektiv utifrån olika teorier och med olika metoder. ”Litteraturvetenskapens kris” har debatterats mycket av litteraturvetarna själva de senaste tio åren.1 I debatten har feministiska perspektiv särskilt lyfts fram som vitaliserande för svensk litteraturforskning under senare decennier. Det motiverar ett stort utrymme i boken för feministiska perspektiv, särskilt som exemplen också erbjuder orientering i andra aktuella sätt att forska om litteratur. De teorier, metoder och perspektiv som denna bok presenterar behöver ändå kompletteras med andra områden för litteraturforskning från senare tid, såsom medieteori, postkoloniala studier, diskursanalys, retorikanalys och bokhistoria, för att nämna en handfull.

Urvalet analyser uppövar ett litteraturanalytiskt förhållningssätt och ger möjligheten att jämföra hur litteraturanalyser av samma verk genererar en mängd olika resultat beroende av analysernas utgångspunkter. Då exemplen är autentisk forskning med olika utgångspunkter och resultat utmanar det också läsaren att förhålla sig kritisk till litteraturhistorieskrivning och forskningsresultat.

De åtta studierna stimulerar alla, var och en för sig, ställda mot varandra och i det sammanhang där de presenteras, till reflektioner kring hur litteraturhistoria skrivs och hur litteratur värderas och litteraturforskningens beroende av sin historia och sin samtid.

Genusaspekter på litteraturhistorieskrivning framträder tydligt då Gösta Berlings saga är skrivet av en kvinna och har kommit att tillhöra den svenska litteraturhistoriens mest kända verk.

11

Selma inlaga.OK2.indd 11

07-11-26 15.18.16

Disposition I det inledande kapitlet introduceras en diskussion om litteraturhistorieskrivning och kanon utifrån ett genusperspektiv och Selma Lagerlöfs position i svensk litteraturhistoria behandlas.

Bokens andra kapitel ger en summarisk översikt av litteraturvetenskapens historia. Så följer de åtta analyserna och inledningarna till analyserna som översiktligt belyser utvecklingen av respektive teori, metod och perspektiv och hur de används i analysen. Frågor för läsaren att särskilt fundera på är hur de åtta litteraturvetarna förhåller sig till de grundläggande litteraturvetenskapliga begreppen ”författare”, ”text”, ”läsare” och ”estetisk värdering”. Boken avslutas med ett teoretiskt kapitel där förhållningssätten till dessa begrepp diskuteras, samt ett praktiskt kapitel om att skriva litteraturvetenskaplig analys. Litteraturanvisningar i urval för den som vill fördjupa sig återfinns i notförteckningar i anslutning till varje kapitel samt i en litteraturförteckning i slutet av boken.

Analysexemplens noter är uppställda som i originaltexterna men har i somliga fall förtydligats av mig för att de utryckta ur sitt ursprungliga sammanhang ska ge läsaren tillräcklig bibliografisk information.

Citat ur Gösta Berlings saga anges i analyserna oftast löpande och hänvisar till originalutgåvan av verket, som utkom i två delar år 1891.

noter 1 Diskussionen har gett flera avtryck på dagpressens kultursidor men kan

särskilt följas i Tidskrift för litteraturvetenskap 3–4: 2000, 1: 2001, 4: 2002. I två helt nyligen utkomna böcker debatteras också litteraturvetenskapens kris och framtid: Magnus Persson, Varför läsa litteratur? Om litteraturundervisningen efter den kulturella vändningen? (Studentlitteratur 2007), Torbjörn Forslid och Anders Ohlsson, Hamlet eller Hamilton? Litteraturvetenskapens problem och möjligheter (Studentlitteratur 2007).

12

Selma inlaga.OK2.indd 12

07-11-26 15.18.16

Del I

Selma inlaga.OK2.indd 13

07-11-26 15.42.38

KAPITEL

1

Kanon och litteraturhistoria

G

östa berlings saga har en given plats i den omdiskuterade så kallade kanon av litterära mästerverk. Kanon är det urval skönlitterära verk som alla litteraturvetare världen över bör kunna förhålla sig till och placera i sitt litterära och litteraturhistoriska sammanhang. I sin utredning av kanonbegreppet, riktad till 1990-talets nybörjarstudenter, skriver Staffan Bergsten (född 1932) i Litteraturens grundbegrepp: Den litteraturhistoriska kanon består av de diktverk vilka oberoende av enskilda läsares och forskares personliga tycke och smak anses utgöra det omistliga arv som varje ny generation av bildningssökande har att tillägna sig och föra vidare.

Liksom det litteraturhistoriska studiet består av en allmän och en nationell del, föreligger det också en allmän, för västvärlden i stort sett gemensam kanon och vid sidan av denna flera skilda nationella.

Enskilda verk ur en nationell kanon ingår i större eller mindre antal i den allmänna, för Sveriges del egentligen bara några få av Strindberg och Selma Lagerlöf.2

Kanon har de senaste decennierna blivit ett viktigt och omdebatterat begrepp inom litteraturvetenskapen. Ordet är ursprungligen grekiska och avser en måttstock eller ett rättesnöre. Som litterär norm började ordet användas redan under senantiken eller den hellenistiska tiden i syfte att fastställa vilka av de bevarade högantika eller klassiska verk som hade värde som litterära och hantverksskickliga förebilder. Även ordet ”klassiker” härrör från 14

Selma inlaga.OK2.indd 14

07-11-26 15.18.27

denna tid och åsyftar helt enkelt verk från den klassiska antiken cirka 480–330 f. Kr. bevarade och studerade i det stora biblioteket i Alexandria under den hellenistiska tiden då en medvetenhet om det litterära arvets värde som kulturbärare utvecklades. Alexandria och forskningen som bedrevs vid biblioteket fick stor betydelse för att kulturellt knyta samman den grekiska antiken, den romerska antiken, judendomen och den framväxande kristenheten. Termen kanon övertogs av teologer för att fastställa vilka skrifter i Bibeln som antogs vara äkta eller heliga i meningen Guds ord, och senare för att över huvud taget studera auktoritativa religiösa skriftsamlingars attribuering och texttradition. Som litteraturvetenskaplig term avsåg kanon länge främst attribuering och fastställande av texttradition inom ett visst författarskap. Men numera åsyftas med begreppet kanon som sagt det arv av litterära verk som bevarats ända sedan senantiken och analyserats från generation till generation samt de tillägg till detta arv som gjorts av lärda genom historien.

Ur ordet kanon härledde kristenhetens auktoriteter också begreppet kanonisation eller heligförklaring. Det används särskilt för att benämna akten att förklara någon som helgon. Bland protestanter sekulariserades begreppet, och den brittiske 1600talspoeten John Donne skrev 1600 den berömda dikten ”The Canonization” om hoppet att bli ihågkommen för sina litterära insatser. Så har termen också övertagits inom litteraturvetenskapen och avser den process som leder till att ett författarskap eller ett verk får sin givna plats i kanon. Just fallet John Donne belyser väl de relativistiska och historiska aspekterna av den litteraturhistoriska kanonisationsprocessen. Han var välkänd i sin samtid och därefter tämligen bortglömd på grund av att han inte skrev klassicistisk poesi, fram till att han återupptäcktes av modernisterna T. S. Eliott och Ezra Pound. Numera är Donne kanoniserad för just det expressiva och överraskande bildspråk som han tidigare i historien blev kritiserad för.

Så är vi inne på just hur inflytande eller påverkan är en viktig del av kanonisationsprocessen. Litteraturforskaren och kanon15

Selma inlaga.OK2.indd 15

07-11-26 15.18.28

debattören Harold Bloom (f. 1930) har framfört teorin om att en viktig del av kanonisationsprocessen består av vad han kallat litterära fadersuppror mellan jämlikar. En kanon skapas och upprätthålls av att författare uppmärksammar och skriver vidare på varandras verk. Detta kan ske på huvudsakligen två sätt. Det ena har sina rötter i senantiken och dominerade i stort sett fram till och med 1800-talet. Det gick ut på att så väl som möjligt imitiera den klassiska antika litteraturen och förhålla sig till den poetik och de regelsamlingar som hade satts upp kring denna av Aristoteles, Horatius och en mängd efterföljare. Det andra sättet har sina rötter i romantikens brytning med klassicismen och lanseringen av en ny författarcentrerad litteratursyn som gick ut på att konstnärligt skapande ska vara fritt från regler och uttrycka originalitet, subjektiva känslor och geniets profetior om en högre verklighet.

Originalitetsestetiken från romantiken lever kvar och det är dess koppling till kanonisationsprocessen som Harold Bloom med psykoanalytiska inslag teoretiserat som anxiety of influence eller rädsla för påverkan.3 Kravet på att uppfattas som nyskapande och originell genererar, om man får tro Harold Bloom, ett slags ångest inför skapandet över att vara influerad och beroende av originella företrädare. Författare utvecklar olika förhållningssätt och felläsningar av föregångare för att profilera sig och håller på så vis liv i den litterära tradition de utger sig för att göra uppror mot och samtidigt strävar efter att tillhöra.

I den omdiskuterade boken A Western Canon. The Books and School of the Ages från år 1994 gör litteraturkritikern Bloom praktik av teorin, när han vill visa hur 26 av de verk i kanon som han själv värderar högst för deras originalitet och självständiga estetiska värden erbjuder den intelligenta och intellektuellt mottagliga läsaren möjligheter just till otaliga omtolkningar, nyskrivningar och omvärderingar av verken, sig själv och världen.4 Selma Lagerlöf finns inte med i Blooms kanon. Det är heller inte Blooms kanon som är poängen med hans bok, utan att han tar sig rätten att upprätta en estetisk hierarki utifrån litterära verks 16

Selma inlaga.OK2.indd 16

07-11-26 15.18.28

förmåga att förmedla estetiska värden. Utifrån Blooms teori att författare skriver vidare på varandras verk och hans egen tolkningspraktik har Lagerlöf delaktighet i en kanon. Författarskapet är betydelsefullt för svensk 1900-talslitteratur. Spår av Lagerlöfs skapande finns i en mängd svenska författares verk och dessa spår kan också vara av två slag, varav det ena aldrig kan få hemortsrätt i Blooms kanon.

I Lagerlöfs samtid var rena epigoner eller osjälvständiga efterbildningar vanliga. Hennes brevväxling med vännen och författarkollegan Sophie Elkan visar att epigonerna estetiskt plågade henne. De skrevs mestadels av numera bortglömda författare.

Men även Heidenstam beskylldes av Lagerlöf själv för imitation av Gösta Berlings saga i hans stora genombrott Karolinerna från 1897. Beskyllningen återfinns i ett brev värt att citera därför att Lagerlöf här ur författarens praktik beskriver Harold Blooms teori om hur författarskap handlar om att ta upp tävlan med sina förelöpare och samtidigt finna sina egna sätt för att använda och dölja sina influenser samt varför Lagerlöf tycker att Heidenstam misslyckats med detta.

Jag har alltid hållit Heidenstam för en större begåfvning än jag och det gör hela världen, men kan du förstå att han gör på detta sätt.

Det är min stil (minus galenskaper) men när jag läser den högt skall du höra att det är så. Det är min idé med småkapitel. Det är mina effekter att låta snåla bli frikostiga, fega tappra, (det är så enkelt och simpelt bara att vända ut och in på människorna.) Det är min uppfattning af värmländningarna som ett äfventyrsfolk som nu tilllämpats på hela svenska nationen. Det är också mitt sätt att flyga från det ena till det andra utan sammanhang. […] Jag påminner mig ock att jag alltid misstänkt att den svenska biten i Hans Alienus var en Gösta Berlingspåverkan. Den hörde ju ej alls ihop med boken, var alldeles utom planen. Jag tror att jag har lärt Heidenstam att skrifva om svenskar. Det är väl ock därför han sänder mig sina böcker. Tänk dig ock, att han karlen innan han läst Gösta Berling aldrig skrifvit en rad om Sverige. Det är påverkan detta, som duger. Jag är halft

17

Selma inlaga.OK2.indd 17

07-11-26 15.18.28

smickrad halft förargad. Det är som om han stulit något ifrån mig.

Han är så duktig att han kunde arbetat med egna medel och ej tagit mina. Jag kan ock behöfva att lära något nytt. Om ett fruntimmer gjort något sådant i härmningsväg – då hade ni allt fått höra.5

Heidenstam har brutit mot vad Lagerlöf tar som det äkta konstnärskapets första regel: ”Gräf i er själf, tills ni funnit ert eget behandlingssätt. Det gör Fröding, det är därför man älskar honom.

Han gör det ej heller alltid. Inte gör jag det heller alltid, men jag skall försöka mer än hittills.”6 Eftervärlden delar i stort sett hennes uppfattning att Frödings och Lagerlöfs författarskap är mer estetiskt värdefulla och självständiga än Heidenstams.

Författaren Göran Tunström hör till dem som låtit sig påverkas av Lagerlöfs författarskap utan att hemfalla åt epigoneri.

Hennes närvaro i hans verk får ett särskilt erkännande i romanen Juloratoriet från år 1983. Med litterära medel och från den yngre författarens synvinkel har Tunström illustrerat Blooms teori om ängslan för inflytande i en essä om Lagerlöf i Författarnas litteraturhistoria från år 1979: Den unge intellektuelle författaren Tunström ska här bära föregångaren Selma Lagerlöf på sin rygg genom bådas hemtrakter vid Sunne så att han nästan kvävs. Ända upp till ljuset på Gurlitta klätt och till skönlitteraturens högsta parnass vill hon få honom. Vid promenadens början är han den starke, och förnekar för svenskläraren och prästen att det är Selma Lagerlöf han bär på ryggen, fast det är uppenbart för dem han möter. Inför brodern kryper det fram att ”[d]et är morsan jag har på ryggen”.7 Den utmattade Tunström lämnar henne sedan i den täta skogen vid bergets brant i hopp om att någon annan ska ta vid och följa henne ända upp.

Författare som Moa Martinson, Pär Lagerkvist, Sara Lidman, Sven Delblanc, Torgny Lindgren, Birgitta Trotzig och Kerstin Ekman är andra som böjt och bearbetat influenser av Lagerlöf i sitt eget skapande och lyckats med vad Harold Bloom i boken Anxiety of Influence. A Theory of Poetry har kallat litterära fadersuppror mellan jämlikar.8 18

Selma inlaga.OK2.indd 18

07-11-26 15.18.28

Även utländska författare har förhållit sig till Lagerlöfs författarskap. Gösta Berlings saga kan spåras i den amerikanske Nobelpristagaren John Steinbecks Tortilla Flat eller Riddarna kring Dannys bord från år 1935. Lagerlöfs estetik har påfallande likheter med den magiska realismen, en litteraturart som började kartläggas och beskrivas under 1960-talet och som förknippas med en mängd samtida hyllade författare såsom Miguel Asturias, William Faulkner, Gabriel García Marquéz, Jorge Luis Borges, Isabelle Allende, Toni Morrison, Milan Kundera, Kenzaburo Oe och Tahar Ben Jelloun. Den polske Czeslaw Milosz, fransmannen Michel Tournier och japanen Kenzaburo Oe hör till de utländska författare i vår samtid som nämnt Lagerlöfs betydelse för sina författarskap och särskilt lyft fram Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige.9 Men de flesta litteraturintresserade världen över är inte särskilt bevandrade i Selma Lagerlöfs författarskap. Möjligen känner man till Nils Holgerssons underbara resa, men då kanske främst som tecknad barnfilmsfigur. Svenska är ett litet språk som har svårt att nå ut. Under sin livstid hörde Selma Lagerlöf till de mest översatta svenska författarna någonsin. Men översättningar åldras, snabbare än sina original, och nya översättningar måste lanseras kontinuerligt.

Bristen på nyöversättningar är en förklaring till att Lagerlöfs författarskap efter hennes död tappade i aktualitet och förmåga att engagera läsare utanför det svenska språkområdet. Bristen på intresse och stöd för att få fram nya översättningar kan i sin tur förklaras med att forskare i svensk litteratur och författare till svenska litterära översiktsverk länge generellt tenderade att underbetona betydelsen av Selma Lagerlöfs författarskap och dess originalitet inom svensk och internationell prosakonst. Selma Lagerlöf betraktades som en visserligen skicklig berättare, men också som gammaldags, traditionell och ointressant som idédebattör och litterär förnyare, trots forskning som tidigt kunde visa på motsatsen. Först på senare år har författarskapets modernitet, komplexitet och radikala idédebatt fått genomslag i litteraturhisto19

Selma inlaga.OK2.indd 19

07-11-26 15.18.28

riska översiktsverk.10 De intensiva kanondebatterna under senare decennier har fäst uppmärksamhet på att kanon som norm för vad i litteraturhistorien som har litterärt värde måste betraktas som relativ och historiskt bestämd, påverkad av bildningstraditionens västerländska och manliga dominans, som i sin tur påverkat vilka litterära verk som universitet och skolor undervisar om.

Kanonisationsprocess och estetiskt värde Den litterära värderingen av Selma Lagerlöfs författarskap belyser väl hur kanonisationsprocessen fungerar. Den traditionella litteraturhistorieskrivningen brukar lyfta fram ett tämligen konstant antal författarskap vilka har kommit att framstå som den västerländska litteraturens främsta, det vill säga de kanoniska verk som alla litteraturvetare bör vara bekanta med. Urvalen till kanon har antagits ske på grundval av estetiskt värde. Men vad som utgör estetiskt värde är numera omdiskuterat och ifrågasatt. Estetiskt värde kan inbegripa kriterier som hantverksskicklighet, kommunikation av känslor, relevans och originalitet eller egenart.11 Litteraritet brukar särskilt framhållas som skönlitteraturens estetiska egenart. Men någon entydig definition av litteraritet som alla kan vara överens om finns inte.

Litteraturvetare som särskilt intresserar sig för litteraturens formella aspekter, så kallade formalister, betonar att litteraritet finns i verkets form och struktur. Ett litterärt verk är så komplext konstruerat att ordens och meningarnas sammansättningar ger upphov till mångtydigheter och främmandegörande effekter, spänningar, ironier och paradoxer. Åtminstone ett av kriterierna ovan lämnas utanför formalisternas textcentrerade definition av litteraritet. Det är litteraturens existentiella förmåga att kommunicera känslor och berätta om mänskliga erfarenheter över tid och rum. Den textuella komplexitet och mångtydighet som formalisterna förespråkar som litteraritet är inte tillräcklig för att litterära verk ska bli till starka upplevelser. Enligt erfarenhets20

Selma inlaga.OK2.indd 20

07-11-26 15.18.29

estetiken uppstår litteraritet och estetiskt värde i mötet mellan läsarens erfarenheter och den existentiella kommunikation som verket kan generera av sådant som känslor, livsåskådning, etik och verklighetsuppfattning. Litteraritet består i en hög förmåga till kommunikation. Läsarens estetiska erfarenheter – liksom erfarenheter och kunskaper på andra områden som är väsentliga för det som kommuniceras i verket – är avgörande för den estetiska upplevelsen. Inom erfarenhetsestetiken är uppfattningen alltså att vad som utgör litteraritet och estetiska värden i ett verk i någon mån bestäms av den individuella läsarens mottaglighet. Varje seriös läsare motiverar för sig själv och andra vari de estetiska värdena i verket består för just honom eller henne. Det är precis vad Harold Bloom gör i boken The Western Canon, och så kan en kanon också hållas vid liv.

Litteratursociologiskt och kulturhistoriskt inriktade litteraturvetare har argumenterat för att estetiska värden som litteraritet är historiskt och institutionellt bestämda. En praxis eller allmänna överenskommelser bland dem som på olika sätt arbetar med skönlitteratur avgör helt enkelt hur konstverk bedöms och betraktas.

Litteraritet är bestämt av konventioner och normer, exempelvis formalisternas normer att litterära verk ska vara komplext konstruerade, mångtydiga och fulla av främmandegörande effekter.

Bara kriteriet originalitet ovan förutsätter egentligen ett förhållningssätt till andra litterära verk och till en kanon. Men jämförelser har blivit ett fundament i litteraturanalys och litteraturhistorieskrivning. Det skulle kunna tyda på att estetiskt värde inte finns inbyggt i verken utan projiceras på verket av bedömare utifrån deras bedömningar av andra litterära verk och kunskaper om litteraturhistorien.

Under 1900-talets senare hälft blev processen att urskilja en kanon av estetiskt högt värderade verk alltmer ifrågasatt. Med början i USA spred sig intensiva debatter om kvinnors och minoriteters representation i historieskrivningar av alla slag. Samtidigt utsattes alla så kallade universella värden för kritisk dekonstruktion av postmoderna tänkare. Feministiska studier, litteratursociologi, 21

Selma inlaga.OK2.indd 21

07-11-26 15.18.29

”Cultural Studies” och postkoloniala studier har alltsedan tiden runt 1968 visat hur begrepp som kanon och estetiskt värde varit styrda av ett västerländskt, manligt, heterosexuellt övervälde.12 En spridd uppfattning har blivit att det inte finns några objektiva kriterier för att värdera litteratur och insortera litteratur i litteraturhistorien utifrån estetiska värden. Utifrån detta har slutsatsen dragits att estetiskt värde i sig är en fiktion, en kvinnoförtryckande, rasförtryckande och klassförtryckande konstruktion. Om så är fallet inställer sig frågan hur man förklarar vad som gör att vissa författarskap och litterära verk, likt Lagerlöfs, ändå tycks ha egenskaper som går utöver tid och rum och aldrig tycks upphöra att fascinera?

Tilldelas författarskap välförtjänta platser i kanon tack vare oemotståndliga estetiska värden? Ja, har många hävdat, och då också menat att kanon är en självgenererande urvalsprocess som sker utifrån urskiljbara estetiska värden. Man argumenterar för att vissa författarskap och verk är estetiskt mer fulländade och komplexa än andra. De har inbyggda i sig många möjligheter till kommunikation på skilda nivåer och kan därför också te sig meningsfulla för läsare oberoende av tid och rum. Varje tidsepok och varje människa kan ta till sig verket på ett meningsbärande sätt. Verk i kanon skulle alltså besitta en ovanligt hög förmåga att förmedla starka upplevelser utifrån kriterier som litteraritet, hantverksskicklighet, kommunikation av känslor, relevans och originalitet.

Eller är det så, som många också hävdat, att verk i kanon i själva verket kan fortsätta att generera nya tolkningar bara för att de en gång fått en plats där (och därmed läsglasögonen riktade mot sig) och att estetiskt värde är ett påhitt eller en diskursbunden konstruktion som inte är inbyggt i verken? Kanonurvalet skulle då inte vara resultat av någon rättvis och objektiv mätning av estetiska värden utan i själva verket ha styrts hårt av politik, ideologi och de röststarkas förtryck av svagare grupper.

Kanske, som i så många fall, har båda dessa motstridande uppfattningar om kanon riktiga svar om hur urvalsprocessen till ka22

Selma inlaga.OK2.indd 22

07-11-26 15.18.29

non går till. Åtminstone kan båda sidor hämta argument för sin ståndpunkt i en analys av Selma Lagerlöfs position i kanon.

Selma Lagerlöfs plats i kanon Estetiken och innehållet i Gösta Berlings saga kom väl till pass i lanseringen av ett nytt sätt att bedöma vad som var intressant litteratur. Selma Lagerlöf debuterade med några kapitel ur Gösta Berlings saga genom att vinna en följetongstävling i damtidningen Idun i november 1890. I februari 1891 skrev den främste av den nya litteratursynens förfäktare, den unge kritikern och forskaren Oscar Levertin, ett brev till sin vapenbroder Heidenstam, som vistades i Schweiz. Kommentaren är värd att citera i sin helhet: Om några dagar skall jag sända dig något märkligt från Sverige (jag antar du ej sett det, annars hade du bestämt skrivit därom) – det första verket efter Heidenstamsk-Levertinsk estetik – jag menar fröken Lagerlöfs i tidningen Idun prisbelönta novell Ur Gösta Berlings saga. Du vet, att jag ej har lätt att intressera mig för svenska saker – och allra minst för damnoveller, prisbelönta i gottköpstidningar. Men detta verk är verkligen högst märkligt – det är den sällsammaste brygd av gott och ont jag sett – reminiscenser och fraser ur den sämsta av alla litteraturer – sensationslitteraturen à la Herman Bjursten – och sidor, som äro beundransvärda av fantastisk kraft och liv. Du kommer kanske att tycka ännu mer om saken än jag, ehuru du väl också kommer att stötas tillbaka av formlöshet, ojämnhet, brist på konstnärlighet (och många misslyckade hyperboliska och naiva ting), men sådana saker som en omdiktning av nya testamentet i form av en berättelse för ett barn eller slutbiten om ett liktåg och döden äro så storslagna och glänsande, att jag önskar jag hade gjort dem. Det är den stora legendstilen träffad där – jag stackare är för blaserad som vi alla, för mycket upptagen av modernt liv – sista dammoderna ha alltid en trollkraft för mig – men där sitter hon, fröken Lagerlöf, som är en liten skolmamsell, en liten en, som aldrig varit utom Sveriges landamären, men som levat ensam och har hela en glömd och undangömd

23

Selma inlaga.OK2.indd 23

07-11-26 15.18.29

provinsmystik i sig. Jag kunde skriva mer därom, är nyfiken på ditt utslag (ibland är jag rädd, att det kanske är fånigt och det kanske är orden och gammal Fredrika–Bremer-demoniskhet som tar mig däri, men jag tror det ej). Skriv vad du tycker!13

Samtidigt som Levertin diskuterade innovationerna karakteriserade han Lagerlöf som ”en liten skolmamsell, en liten en” isolerad och omedveten om tidens rörelser. Levertin förutsatte att Selma Lagerlöf som kvinna och lärarinna var motsatsen till den bildade, kosmopolitiske intellektuelle mannen. Slentrianmässigt underskattade han Lagerlöfs bildningsgång. Brevet är signifikativt: redan här, en månad efter hennes litterära debut, syns så tydligt de motsättningar och den ambivalens som sedan i så hög grad präglat många (manliga) svenska litteratörers inställning till Lagerlöf och de antaganden som gjort att det tagit tid för Lagerlöf att bli fullt ut godtagen som en stor förnyare av den svenska litteraturen.

Verket är ”märkligt”, ”verkligen högst märkligt” och ”det första verket efter Heidenstamsk-Levertinsk estetik”. Selma Lagerlöf är alltså omisskännligt originell och värd att uppmärksamma. Hon är till och med den första i Sverige att praktisera den nya estetik Levertin och Heidenstam försökte lansera som en brytning med rådande förväntningar och krav på realism och samhällsdebatt i litteraturen.

Deras framgångsrika uppror mot åttitalisterna och realismen och lanseringen av ”nittitalismen” fullföljde också ett uppror mot den första generationen väletablerade och framgångsrika kvinnliga yrkesförfattare. Kvinnliga författare hade fått stort genomslag under 1800-talet för att de förde in nya ämnesområden inom litteraturen. I dramer och romaner skildrade de det borgerliga kvinnolivets begränsningar och förtryck. Dessa skildringar av kvinnliga vardagserfarenheter hade väckt indignation och åstadkommit politiska debatter. Genom att framställa de kvinnliga författarna som känslomässiga men okonstnärliga nedtecknare av erfarenheter ur verkligheten kunde företrädesvis manliga författare och kritiker ännu under 1800-talets slut försöka upprätthålla 24

Selma inlaga.OK2.indd 24

07-11-26 15.18.29

ISBN 978-91-47-08453-1 © 2008 Anna Nordlund och Liber AB

redaktörer: Maria Emtell och Eva Sundmyr omslag och typografi: Birgitta Dahlkild förläggare: Ulrika Lundquist produktion: Kenneth Olsson

Första upplagan 1

Repro: Repro 8 AB, Nacka Tryck: Korotan, Ljubljana, Slovenien 2008

Tryckt på miljövänligt papper.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Selma inlaga.OK2.indd 4

07-12-05 08.59.35

1

Litteratur vetenskaplig analys genom hundra år

anna nordlund är fil.dr. i litteraturvetenskap och verksam som forskare och lärare vid Uppsala universitet. Hon har också undervisat i litteraturvetenskap vid Högskolan i Gävle. Hennes doktorsavhandling Selma Lagerlöfs underbara resa genom den svenska litteraturhistorien 1891– 1996 lades fram år 2005.

anna nordlund

V

ad kan ett litterärt verk avslöja vid olika typer av läsning?

Vad skiljer en professionell litteraturvetares läsning från en egen läsning av en text? Vilka likheter finns?

Boken Litteraturvetenskaplig analys genom hundra år – åtta sätt att läsa Gösta Berlings saga ger en intressant inblick i hur litteraturvetenskaplig forskning går till.

Genom att studera olika forskares läsningar av ett av den svenska litteraturens mest kända och uppskattade verk, Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga, får vi inblick i olika tiders och traditioners sätt att analysera text.

Den första analysen kom 1903 och den senaste hundra år senare, 2003. Detta ger ett fascinerande perspektiv på hur litteraturvetenskaplig forskning har utvecklats under hundra år.

Analyserna sätts in i sina historiska sammanhang, och urvalet ger en orientering i några av de teorier, metoder och perspektiv som kan användas i litteraturvetenskaplig forskning.

Boken avslutas med en teoretisk och en praktisk översikt av vad det innebär att skriva en litteraturvetenskaplig analys och hur man går till väga.

Som helhet är boken tänkt att fungera som en första handledning i litteraturvetenskaplig teori och praktik för studenter i litteraturvetenskap samt svensklärare och blivande svensklärare, men vänder sig även till läsare som vill fördjupa sig i Selma Lagerlöfs författarskap.

2

anna nordlund

3 Omslagsfoto: Viollet/IBL Bildbyrå

4

5

6

7 Best nr 47-08453-1 Tryck nr 47-08453-1

8

Litteraturvetenskaplig analys genom hundra år – åtta sätt att läsa Gösta Berlings saga liber

Flikoriginal Selma (2).indd 1

07-12-05 09.49.55