Page 1

Samhällskunskap

är utformad för den gymnasiala utbildningens kärnämneskurs. Samband och sammanhang betonas. Strukturen är mycket tydlig. I Läroboken finns även arbetsuppgifter av olika slag – från rena instuderingsfrågor till större fördjupningsuppdrag.

Samhällskunskap

har kompletterats med en Lärarhandledning, vilken innehåller didaktiska tips och kommentarer, extra texter och uppgifter, OH-underlag och kartblad samt ett antal provförslag.

Z-KONKRET

Z-KONKRET

BENGT-ARNE BENGTSSON

Z-KONKRET

Z-KONKRET Samhällskunskap

är det senaste tillskottet i den klassiska Z-familjen, som numera dessutom består av följande medlemmar:

ZIGMA Z-FUTURA Z-CLASSIC

Andra upplagan

Best.nr 47-09275-8 Tryck.nr 47-09275-8

Z-Konkret-omslag.indd 1

BENGT-ARNE BENGTSSON

Z

-KONKRET Samhällskunskap

Andra upplagan

09-02-05 15.52.17


ISBN 978-91-47-09275-8 © 2000 Bengt-Arne Bengtsson, Liber AB REDAKTÖR Thomas Johansson BILDREDAKTÖR Marie Olsson TECKNINGAR Johan Lorentzon FORMGIVNING, INLAGAN KARTOR OCH DATORBILDER Bånges Grafiska Form AB PRODUKTION Thomas Sjösten Andra upplagan 1 REPRO Repro 8 AB, Nacka TRYCK Sahara Printing, Egypten 2009

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t. ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01, e-post: kundservice.liber@liber.se

Block 001-006 rom.indd 2

09-02-05 15.59.41


Block

In nehållsförteck n i n g

A Att studera samhällskunskap 

1

1 De grundläggande begreppen  2 2 Analyser av samhällsföreteelser  9 Uppgifter till kapitel 1 och 2  13

Block

B Kommunikation och påverkan 

3 4 5

Block

Block

De grundläggande begreppen  16 Påverkan pågår ständigt  19 Massmedier når en massa mottagare  27 Uppgifter till kapitel 3–5  45

C Politiska partier och idéer  6 7 8

De grundläggande begreppen  52 De politiska partierna i vår tid  56 De politiska idéerna har gamla anor  64 Uppgifter till kapitel 6–8  73

D Statsskick 

9 10 11 12

51

77

De grundläggande begreppen  78 Så styrs staten Sverige  84 Så styrs de svenska kommunerna  103 Styrelsesätt i några västerländska demokratier  112 Uppgifter till kapitel 9–12  121

15


Block

E Ekonomi och resurser 

13 14 15 16 17 18 19

Block

F

De grundläggande begreppen  198 Brott och straff  201 Bruk och missbruk  216 Flyktingar och invandrare  224 Uppgifter till kapitel 20–23  231

G Internationella förhållanden  24 25 26 27 28

De grundläggande begreppen  132 Boendets ekonomi  139 Lån, sparande och försäkringar  144 De svenska skatterna – högst i världen  152 Konjunktursvängningar – goda och dåliga tider  159 Ekonomisk tillväxt – förutsättningen för välfärdsförbättringar  167 Svensk arbetsmarknad – parter och spelregler  178 Uppgifter till kapitel 13–19  189

Sociala frågor  197

20 21 22 23

Block

131

237

De grundläggande begreppen  238 Förenta Nationerna – aktör för en bättre värld  247 Europeiska Unionen – ekonomiskt och politiskt samarbete  253 Den svenska neutraliteten – då och nu  279 De fattiga och de rika – och länderna där emellan  287 Uppgifter till kapitel 24–28  293


A

Blo c k

Att studera samh채llskunskap

1


Kapitel

1

De grundläggande begreppen

S

amhällskunskap är ett ganska ”nytt” ämne i den svenska skolan. Det blev faktiskt inte obligatoriskt på gymnasiets alla studievägar förrän i början av 1990-talet, då det kom att räknas som ett kärnämne. Men vad är egentligen samhällskunskap? Vad är syftet med ämnet? I den här bokens första kapitel ska vi försöka ge några svar på dessa frågor, bl a genom att vara noggranna med vad vissa ord betyder: P Vi

ska dela på det sammansatta ordet samhälls-kunskap och granska var och en av delarna – först samhälle, sedan kunskap.

P Vi

ska studera kursplanen för ämnet samhällskunskap och avsluta med några åsikter som har med helhetskunskaper att göra.

Ett samhälle kan vara både litet och stort Ordet samhälle kan enklast översättas med ”något som hålls samman”. Sammanhållning är närbesläktat. Enligt två vanliga ordböcker är sam­­ hälle ”en helhet bestående av större grupp individer som lever tillsam­ mans på ett organiserat sätt” eller ”de människor som delar samma kultur”. Sammanhållning

Kunskaper om samhället kan man alltså skaffa sig genom att studera sin omgivning, både den allra närmaste och längre bort. Här följer några begrepp som kan vara aktuella när man gör sådana studier.

1. Närsamhället

Närsamhälle brukar användas om området där vi bor. I närsamhället finns de människor vi känner igen och kanske träffar dagligen. Där hittar vi ofta, men långt ifrån alltid, serviceinrättningar av olika slag: post, butiker, busshållplats etc.

2


2. Kommunen

Kommunen är ett större samhälle än närsamhället. Sveriges knappt 300 kommuner har invånarantal från under 4 000 till ca 800 000 (Stockholm). I genomsnitt handlar det om 30 000 människor. Störst till ytan är Kiruna kommun.

B L O C K

3. Landet

Landet Sverige är också ett samhälle, som bl a kan sägas bestå av drygt 9 miljoner invånare. Mer än halva landets yta täcks av skog och endast 1,2 % av tätorter. Sverige samarbetar med andra länder i organisationer som EU (Europeiska Unionen) och FN (Förenta Nationerna).

A

4. Världssamfundet

Världssamhälle eller världssamfund är begrepp som brukar syfta på ”hela jordklotet”. I sådana globala (= världsomfattande) sammanhang spelar förstås Sverige en ganska liten roll. Vi tillhör sannerligen inte de stora bland jordens ca 200 länder, men vi påverkas mer och mer av händelser i omvärlden.

Vi lever i ett informationssamhälle Vår tids svenska samhälle beskrivs ofta – tillsammans med andra sam­häl­ len i vår del av världen – som ett informationssamhälle. Och det känne­ tecknas av att fakta, åsikter, reklam, nyheter, musik och underhållning sköljer över oss i en allt större ström. Även tempot ökar. Det som verkar nytt och fräscht den ena dagen kan vara hopplöst ute den andra.

Informationsteknik (IT)

Förutsättningen för informationssamhället är massmedier. Böcker, tid­ ningar och tidskrifter har funnits under flera århundraden. På 1900talet tillkom dessutom först radio och sedan television. Men under de allra senaste årtiondena har informationstekniken (IT) utvecklats mer än någonsin. Med hjälp av bl a Internet och mobiltelefoner kan vi numera informera oss och meddela oss till andra på ett mycket enklare och snabbare sätt än tidigare. Mot den bakgrunden vill vi ställa frågan: Har informationssamhället gjort oss enskilda människor kunnigare? Många skulle nog svara ett spontant Ja, om de avkrävdes ett snabbt svar. Men vår fråga är inte så enkel att besvara som man kanske spontant kan tro. Om man tänker efter en aning inställer sig nämligen ytterligare en fråga, som vi behandlar under nästa rubrik: Vad menas egentligen med kunskap?

Information kan omvandlas till kunskap Tyvärr ger varken uppslagsverk eller litteraturen i övrigt någon klar och tydlig uppfattning om innebörden i begreppet kunskap. Experterna är helt enkelt inte överens och ordet ges därför många olika översättningar. 3


Kunskap – bildning – begåvning – genialitet. Alla dessa ord passar väl ihop med snillet Albert Einstein (1879–1955). Så tänkte säkert också det tyska jordbrukarpar som ville ge den legendariske tysk-schweizisk-amerikanske Nobelpristagaren i fysik sin speciella hyllning. Och det gjorde de genom att klippa ett helt sädesfält som ett porträtt av Einstein.

Det är faktiskt enklare att reda ut vad kunskap inte är. På flera ställen betonas att kunskap inte är samma sak som information! För att den information som vi människor utsätts för ska bli till kunskap krävs att det händer något med den i våra hjärnor. Information är ”råmaterial” vid ”tillverkning” av kunskap

Informationen måste med andra ord bearbetas innan vi kan omvandla den till kunskap. Man kan därför se på information som ”ett råmaterial av vilket den enskilda människan – eleven, tidningsläsaren, forskaren – kan tillverka sin egen kunskap”, för att använda en känd professors ord. Låt oss alltså slå fast följande: P Det finns inte någon exakt definition av (= betydelse hos) begreppet kunskap. P Man kan inte sätta likhetstecken mellan kunskap och information, eftersom kunskap är något mer än information.

4


Specialister har djupa (men smala) kunskaper

B L O C K

För inte så länge sedan beskrev en äldre svensk professor sin ”omöjliga” arbetssituation i informationssamhället så här:

”För att hänga med i mitt ämne behövde jag för trettio år sedan läsa 100 sidor om da’n. För tjugo år sedan handlade det om 200 sidor och för tio år sedan om 400 sidor dagligen. Numera måste jag läsa 800 sidor varje dag… En fördubbling vart tionde år klarar ingen människa av. Därför tvingas man välja ut och specialisera sig.” Sådana tendenser kan man se inom det ena området efter det andra. Tänk bara på din egen omgivning! Där finns det säkert specialister av skilda slag. En specialist är ju en person som kan ”mycket om lite” – om matematik, fotboll, rockmusik, teater, aktier, datorer, bilar, matlagning eller vad det nu kan vara. Det är förstås utmärkt att somliga människor på det sättet har djupa kunskaper. Men i det moderna samhället behövs dessutom något annat. Dataexperten, bilmekanikern och kocken, talar de över huvud taget samma språk? Och ”vanliga” människor, har de en aning om vad t ex en DNA-forskare sysslar med? Eller våra politiker, förstår de vad som blir följden av att införa komplicerade skatteregler?

Generalister har breda (men grunda) kunskaper Eftersom det inte går att svara säkert Ja på ovanstående frågor, så måste man dra slutsatsen att det i informationssamhället blir allt mer nödvändigt med kunskaper över ämnesgränserna. Alla kan inte vara ”fackidioter”. Visst kräver vi t ex att den kirurg som opererar oss ska vara specialist. Och visst måste läraren i matematik kunna räkna bra. Men vilken slags kunskap behöver en företagsledare eller en riksdagsledamot? Och vilken sorts kunskap behöver vi själva för att hävda oss som medborgare? Varken företagsledare eller riksdagsledamöter kan vara specialister inom vart och ett av de hundratals områden som de bestämmer över. Sådana supermänniskor finns inte. Men avgöranden måste fram. De måste fatta beslut för att verksamheter ska fungera. På flera sätt är det likadant för varje enskild vuxen människa i dagens svenska samhälle. Vi måste ha breda kunskaper som spänner över många områden, eftersom arbetsgivare, skolor, skattemyndigheter, banker, hyresvärdar och flera andra hela tiden ställer krav på oss. Vi klarar oss inte om vi inte kan ”lite om mycket” eller åtminstone ”lite av varje”. Därför behöver vi bli mer av generalister i en allt mer komplicerad och specialiserad omgivning. 5

A


Medborgarkunskap

Det är mot den bakgrunden man ske se kärnämneskursen i gymnasie­ ämnet samhällskunskap. Den kursen kan nämligen beskrivas som en kurs i medborgarkunskap eller som en utbildning som kan ge ”grönt kort” till vuxenlivet i vårt demokratiska svenska samhälle.

Kursplanen anger syften och mål Gymnasieämnet samhällskunskap består av flera olika kurser. För dessa kurser räknar kursplanen upp vissa gemensamma syften med under­ visningen, bl a att: P ”bredda och fördjupa elevernas kunskaper om nutida samhällsförhål­ landen och samhällsfrågor” P ”ge eleverna ökade förutsättningar att aktivt delta i samhällslivet” P ”utveckla ett kritiskt förhållningssätt”. Observera ”bredda och fördjupa”! I kursplanen förutsätter man alltså att alla har vissa förkunskaper, även den som just påbörjat sina gymnasie­ studier i ämnet. När kärnämneskursen är avslutad är målet att du som elev ska: P ”ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt” P ”kunna förstå hur politiska, ekonomiska, geografiska och sociala för­ hållanden har format och ständigt påverkar såväl vårt eget samhälle som det internationella samhället” P ”kunna formulera, förstå och reflektera över samhällsfrågor ur såväl historiska som framtida perspektiv” P ”kunna lägga etiska och miljömässiga perspektiv på olika samhälls­ frågor” P ”känna till hur åsikter och attityder uppstår samt vara medveten om hur värderingar och ställningstaganden formas”.

Till sist: En tydlig helhet är något mer än summan av delarna Ämnet samhällskunskap i gymnasieskolan kan alltså beskrivas genom att man anger kursplanens syften och mål. En annan möjlighet är att räkna upp de vetenskaper (universitetsämnen), från vilka detta gym­ nasieämne hämtar sina fakta, teorier och arbetssätt. I så fall får man en lista av ungefär det här slaget: P statskunskap/statsvetenskap P sociologi P nationalekonomi/samhällsekonomi P historia, geografi och juridik. 6


Vi visar dessa uppräkningar för att de ofta förekommer, men också för att vi vill utfärda en varning. Det finns nämligen en risk med att betona enskilda ”bitar” på helhetens bekostnad, vilket nedanstående bild och bildtext illustrerar.

B L O C K

A

Politiska partier och idéer

Internationella förhållanden

Om varje enskild kunskapsbit i ämnet samhällskunskap liknas vid en bok, så kan kärn­ ämneskursen ses som en uppsättning böcker. Den som inte förstår att vissa böcker hör ihop och ger stöd åt varandra bryr sig nog inte heller om var de placeras. Följden blir antagligen att böckerna hamnar huller om buller i osorterade högar. Grundtanken med Z-konkret är dock den rakt motsatta. Bokhyllans indelning i olika hyllplan, liksom ordningen på respektive hylla, är minst lika viktig som innehållet i de enskilda böckerna. En tydlig helhet är något mer än summan av delarna!

7


Eller för att uttrycka det annorlunda: Kunskaper visar man inte bara genom att räkna upp en massa enskilda fakta. Man måste dessutom förstå viktiga sammanhang. Och man måste vara medveten om att delarna tillsammans kan utgöra en helhet som är något mycket mer än summan av delarna. Den som inte kan se skogen för alla träd får en sönderhackad bild av verkligheten. Vi som arbetat med Z-konkret vill därför betona vikten av generalist­ kunskaper i ämnet samhällskunskap. Vår grundinställning kan uttryckas så här: Delkunskaper får sitt värde först när man förstår i vilket samman­ hang de ingår!

N YC K E LO R D

Samhällskunskap Samhälle, närsamhälle, världssamhälle, informationssamhälle  Information  Kunskap, specialistkunskap, generalistkunskap, medborgarkunskap, förkunskap  Kursplan, kärnämne  Helhetskunskap  

8


2

Kapitel

Analyser av samhällsföreteelser

B L O C K

A

P ”Eleven

analyserar och värderar samhällsfrågor…” P ”Eleven analyserar idéer och värderingar…” P ”Eleven analyserar hur olika samhällsförhållanden påverkar…” Ovanstående citat är hämtade från kursplanens betygskriterier till kärnämneskursen i samhällskunskap. De två översta avser betyget VG, det tredje kriteriet gäller för betyget MVG. Att kunna analysera är tydligen viktigt och något som värderas högt när du som elev ska betygsättas. I det här kapitlet vill vi därför visa hur man kan gå tillväga när man gör analyser av olika slags företeelser i samhället. Den metod vi rekommenderar är faktiskt enklare än man kan tro vid ett ytligt påseende. Det viktiga är att man tar ett steg i taget.

Ett tankeschema skapar ordning och reda En analys är en noggrann undersökning av en företeelses olika bestånds­ delar. Självklart har varje företeelse eller fenomen (varje fråga, händelse, idé, värdering, förhållande osv) sina speciella beståndsdelar. Men det blir mycket lättare att genomföra analysen om man utgår från ett tydligt tankeschema – en modell – och arbetar sig framåt, steg för steg eller moment för moment. Faktum är att denna enkla modell kan användas för att analysera de allra flesta företeelser inom ramen för ämnet samhällskunskap: arbets­ lösheten, inflationen, en nationell eller en internationell konflikt, en omdiskuterad social fråga etc. Modellen kan också användas vid analyser av massmedierapporter av de mest skilda slag. Här är fyra tänkta tidningsrubriker, som var och en 9


för sig skulle kunna vara utgångspunkt för studier i samhällskunskap: ”Kommunens ekonomi allt sämre”, ”Fotbollshuliganer i bråk efter der­ byt”, ”Nio svenskar av tio kräver hårdare straff för våldsbrott”, ”Ny svält­ katastrof i Afrikas horn”. ORSAKER

SITUATION (fenomen) (problem)

Steg 3

Hos • samhället • grupper av människor • enskilda individer

Steg 1

ÅTGÄRDER

KONSEKVENSER (symptom)

Steg 2

För • samhället • grupper av människor • enskilda individer

(handling)

Steg 4

Från • samhället • grupper av människor • enskilda individer När det gäller turordningen i analysen bör man sträva efter att följa den röda texten i figuren – och alltså börja med steg 1 för att avsluta med steg 4. Med pilarna och rutor­ nas placering vill vi visa: • att ORSAKERNA i de flesta händelsekedjor kommer före själva SITUATIONEN och att KONSEKVENSERNA naturligtvis kommer efter • att ÅTGÄRDER av skilda slag kan riktas såväl mot ORSAKERNA till som mot KONSE­ KVENSERNA av det FENOMEN man analyserar.

Det blir enklast om man gör en sak i taget 1. Situation

Hur förhöll/förhåller det sig? Vilka fakta är kända? Vad vet man säkert? Det vanliga är att en analys inleds med att man så att säga ringar in den situation, det fenomen eller det problem som är föremål för den noggran­ na undersökningen. Ibland kan det vara enkelt att gräva fram tämligen säkra fakta (t ex arbetslöshetssiffror). I andra fall får man kanske förlita sig på mer osäkra vittnesuppgifter (t ex om huliganernas bråk).

2. Konsekvenser

Vilka var/är/blir följderna? Vad kan resultatet bli för enskilda individer, för olika grupper, för hela Sverige – eller rentav för flera länder? Ett logiskt andra steg i analysen är att försöka uppskatta konsekvenserna av det fenomen eller den situation man studerar. Visserligen kan det vara svårt att skilja fakta från åsikter redan vid beskrivningen av en före­

10


B L O C K

A

Ett steg i taget! På föregående sida visas vårt sätt att illustrera analysmodellen. Men man kan också föreställa sig den som en trappa – bara man förstår att det ibland kan vara nödvändigt att ta både ett och två steg bakåt i analysen.

teelse. Men från och med detta steg i analysen måste man räkna med att värderingarna – egna och andras – spelar in. 3. Orsaker

Varför var/är/blir det så? Vilka förklaringar kan tänkas? Ett tredje steg kan alltså handla om att undersöka orsaker av olika slag. Sådana bedömningar skiftar dock alltid från person till person. När man kommit så här långt i analysen är det därför både ofrånkomligt och naturligt att åsikt möter åsikt.

4. Åtgärder

Vad bör göras? Hur kan man som enskild individ agera? Hur ska samhället handla? Om den studerade situationen uppfattas som ett problem är det natur­ ligt att man vill föreslå åtgärder och kanske t o m göra något själv. 11


Åtminstone i teorin kan åtgärder vidtas både för att påverka orsakerna till problemet och för att minska dess negativa konsekvenser (symptomen). Det behöver väl knappast sägas att olika uppfattningar om orsakerna också leder till delade meningar om lämpliga åtgärder.

Till sist: Ibland måste man backa När man ägnar sig åt att analysera och diskutera samhällsfrågor är det naturligtvis aldrig förbjudet att ta ett eller flera steg bakåt. Ibland kan det faktiskt vara nödvändigt med sådan växelverkan för att komma vidare. Det viktiga är att man alltid vet var man befinner sig, vilket moment man ägnar sig åt. Den beskrivna analysmetoden används naturligtvis inte bara inom ämnet samhällkunskap. Så arbetar t ex också en läkare när hon/han undersöker en patient: Vilken är sjukdomen? Hur yttrar sig symptomen? Hur ska behandlingen gå till – kan man göra något åt orsakerna, roten till det onda, eller måste man nöja sig med att lindra värken?

N YC K E LO R D

Analys Modell  Analysmodellen, situation, konsekvenser, orsaker, åtgärder  

12


B L O C K

Uppgifter till kapitel 1 och 2

A

TESTA DIG SJÄLV på texten i detta block a

Vad betyder egentligen ordet samhälle? Ange två möjliga ”översättningar”.

b

 rdet samhälle kan stå för olika storheter, sägs det i texten. Räkna upp fyra O möjligheter.

c

Ange några kännetecken hos det s k informationssamhället.

d

Ge några exempel på viktiga massmedier.

e

 unskap är något mycket mer än information, påstås det i texten. Hur då? K Försök med egna ord förklara skillnaden mellan begreppen information och kunskap.

f

 ilken sorts kunskapsprofil (smal, bred, grund, djup) har en specialist respektive V en generalist?

g

 ad innebär det att gymnasieämnet samhällskunskap, åtminstone dess kärn­ V ämnes­kurs, kan betraktas som en grundkurs i medborgarkunskap?

h

Vad gör man, i princip, när man genomför en analys av en företeelse?

i

Enligt det tankeschema – den modell – som presenteras i texten ska analyser av samhällsföreteelser göras i fyra steg. Vilka är de fyra stegen? Vilka analyserande frågor kan man lämpligen ställa i vart och ett av dessa steg (dessa moment)? Ge exempel.

JOBBA VIDARE med fördjupning & diskussion Apropå samhällen av olika storlek

Arbeta först en och en. Diskutera och sammanfatta sedan i hela klassen.

 egreppet samhälle kan användas om mycket varierande företeelser, hävdas det B i texten.

a

 eskriv i korthet de viktigaste serviceinrättningar som finns att tillgå i ditt eget B närsamhälle!

b

Ta reda på hur många invånare det finns i skolortens kommun (och i eventuellt andra kommuner som finns representerade i klassen)!

c

Landet Sverige, med sina 9 miljoner invånare, är medlem i Europeiska Unionen, EU (med sammantaget 480 miljoner invånare). Testa dina personliga EU-förkunskaper genom att räkna upp så många som möjligt av EU:s övriga medlemsländer!

13


Det första steget på den vägen var att Sverige anslöts till EU:s fria rörlighet för kapital. Det andra steget togs genom anpassningen av den svenska ekonomiska politiken till EMU:s inträdeskrav om låg inflation och sunda statsfinanser. Men folkomröstningen gällde det tredje och avgörande steget in i EMU – dvs om Sverige skulle anslutas till den gemensamma valutan, euro, och den gemensamma centralbanken, ECB. Frågan som de röstberättigade (rösträttskraven var desamma som vid kommunval) hade att ta ställning till var denna: Frågan 2003 Resultatet

”Anser du att Sverige ska införa euron som valuta?”

Så här röstade väljarna 2003: Nej 55,9%, Ja 42,0%, blankt 2,1%. Av riksdagspartierna engagerade sig då, till skillnad från 1994, även cen­ terpartiet för ett Nej. Men den oväntat överlägsna Nej-segern 2003 gavs främst andra förklaringar än de tydligt partipolitiska. Det talades t ex om en folklig protest mot den ekonomiska och politiska makten – tre fjärdedelar av riksdagsledamöterna fanns på Ja-sidan. Resul­ tatet beskrevs också som de lågutbildades näsknäpp mot de högutbil­da­de.

Fjärde delen k

Sverige i EU och EU i Sverige – 25 samarbetsområden Sverige är alltså fullvärdig medlem av den Europeiska Unionen sedan 1995, med undantag för att vi inte infört euron som valuta. Genom vårt medlemskap är vi en liten del av en växande helhet. Och den helheten kan, som framgår av kapitlets tidigare delar, beskrivas på olika sätt.

270


I den här avslutande delen ska vi lyfta fram några fakta, som har med det svenska medlemskapet att göra. Vi inleder med konstaterandet att samarbetsprojektet EU visserligen omfattar många politikområden – men inte alla. Jordbrukspolitiken hör dit, men det gör exempelvis inte bostadspolitiken. För ordningens skull följer här en uppräkning, i bokstavsordning, av EU:s 25 officiella samarbetsområden (= ämnesområden eller frågor): P asyl

och invandring

P kultur

P bistånd

P livsmedel

P civilrätt

P miljö

P EMU

P näringsliv 

P energi P fiske P folkhälsa P forskning P fri

rörlighet

P handel P IT-frågor P jordbruk

och konkurrens P regionalpolitik och strukturstöd P Schengensamarbetet P skatter P straffrätt och brottsbekämpning P sysselsättning och socialpolitik P transporter P utbildning och ungdom P utrikes- och säkerhetspolitik.

P konsumentfrågor

EU kan beskrivas på olika sätt Den officiella beteckningen är alltså Europeiska Unionen. Men många bedömare menar att unionen egentligen är en federation, dvs en stat som består av delstater. Därför skulle, hävdar man, Europas Förenta Stater vara en riktigare beteckning. De flesta av de 25 samarbetsområdena hör till den första av de tre pelare som beskrivs på s 262. Och i den första pelaren är det onekligen så att lagar och andra viktiga beslut fattas på ett överstatligt sätt av EU:s maktorgan. Överstatligheten innebär att majoriteten bestämmer och besluten blir bindande, oavsett vad styrande politiker i enskilda medlemsländer råkar tycka. Av den anledningen kan nog de flesta hålla med om att EU i alla fall måste beskrivas som en union med tydliga federativa inslag. Den första pelaren är alltså den i särklass största vad gäller antalet samarbetsområden. Flera frågor har genom åren medvetet flyttats hit från den tredje pelaren. Annars är det förstås EG- och EMU-samarbetet som dominerar i den första pelaren. Och som framgår av s 255 omfattar ju EG allt som har med den inre marknaden och de fyra friheterna att göra. Även jordbruks-, miljö-, handels- och konkurrensfrågorna hör till EG. 271

B L O C K

G


EU använder sig av olika s k rättsakter En grundläggande poäng med EU-medlemskapet för ett enskilt land är ju att man avstår en del av sitt tidigare självbestämmande till förmån för det ”gemensamma bästa”. Följaktligen måste alla medlemsländers folkrepresentationer lämna över sin beslutsrätt till EU:s maktorgan, när det gäller de frågor som hör till den första pelaren. EU tillämpar olika typer av lagregler (s k rättsakter) i denna pelare. Här är de viktigaste: P Förordningar 

gäller alltid direkt och på ett likadant sätt i samtliga EUländer. Skulle det visa sig att ett lands egna lagar strider mot innebörden i en EU-förordning är det förordningen som gäller.

P Direktiv 

används som rättsakt när EU vill att lagarna ska likna varandra i de olika medlemsländerna. Ett direktiv anger syfte eller mål, men beslutsfattarna i varje enskilt land får själva bestämma om lämpliga vägar till målet.

Ovanstående bild är en illustration till ett speciellt EU-direktiv som håller på att införas i Sverige. Syftet med direktivet är att det ska finnas ett gemensamt ”körkort” för lokförare i alla EU-länder och att kraven på förarna ska ligga på något så när likartade nivåer i hela unionen.

272


P Beslut 

används ofta som rättsakt främst inom EU:s konkurrenslagstiftning.

Förordningar och beslut är de vanligaste rättsakterna. Varje år antas flera hundra sådana. En stor del av alla de propositioner som Sveriges regering lägger fram i den svenska riksdagen är faktiskt en följd av EUförordningar och EU-beslut.

Det finns svenskar på många EU-nivåer EU finns alltså i hög grad närvarande i svensk politik. Men Sveriges företrädare i de europeiska sammanhangen sitter förstås inte med armarna i kors och inväntar ”storebrors” beslut. Låt oss därför, innan vi studerar EU-frågornas hantering på hemmaplan, redogöra för några delar av den svenska ”laguppställningen” i Bryssel, Luxemburg och Strasbourg. P Europaparlamentet: 

Denna jätteförsamling har f n uppemot 800 direktvalda ledamöter. Ett knappt tjugotal av dem är svenska politiker.

P Ministerrådet: 

Sverige deltar med den fackminister som har aktuell fråga på sitt bord. När jordbruksfrågor behandlas är jordbruksministern på plats, osv.

P Den 

svenska EU-representationen: Denna utlandsmyndighet – med ett drygt hundratal svenskar anställda – kan ses som vår regerings ”förlängda arm” i Bryssel. Chefen för myndigheten har titeln EU-ambassadör.

P Kommissionen: 

En av kommissionärerna (f n socialdemokraten Margot Wallström) har fått sin plats efter förslag från Sveriges regering. Men alla kommissionärer (det finns en från varje land) ska sätta EU:s intressen i första rummet och representerar därför egentligen vare sig sitt hemland eller något speciellt politiskt parti.

P Kommissionens 

anställda: Kommissionen är det i särklass största EUorganet med nästan 30 000 anställda tjänstemän, varav ett tusental svenskar. Många arbetar med översättningsarbete till/från det egna språket och de övriga 22 officiella språken.

P EG-domstolen: 

En av domarna har fått sitt uppdrag på förslag från Sveriges regering. Men alla domare i denna Luxemburgbaserade institution ska förstås agera opartiskt och oberoende.

B L O C K

G 273


Regeringen bevakar svenska EU-intressen Det är regeringen som ska representera Sverige i den Europeiska Unionen. Men regeringen ska också bevaka svenska intressen inom EU:s maktorgan. Det kan ske bl a genom att: P statsministern agerar i europeiska rådet, dvs vid EU:s toppmöten  P de olika fackministrarna deltar i ministerrådets arbete och röstar när  ministerrådet fattar sina beslut P regeringen för Sveriges talan om kommissionen skulle anmäla Sverige  till EG-domstolen – t ex för pröva om Sverige följer ett EU-beslut på rätt sätt. Till sin hjälp har regeringen, som vi sett, en förvaltning i Bryssel: den svenska EU-representationen, som ibland också betecknas som Sveriges EU-ambassad. Men på hemmaplan, dvs i Rosenbad i Stockholm, är det statsministerns eget kansli – statsrådsberedningen – som håller i trådarna.

I den viktigaste svenska grundlagen, regeringsformen (RF), slås fast att: ” Regeringen skall fortlöpande informera riksdagen och samråda med organ som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen för sam­ arbetet i Europeiska Unionen.” Denna informations- och samrådsskyldighet kan fullgöras på olika sätt. Regeringen kan t ex: P överlägga med vilket som helst av riksdagens utskott, så snart utskot ten så önskar P rådgöra med riksdagens särskilda EU-nämnd, bl a före beslut i minis terrådet P lämna s k faktapromemorior (kortfattade redogörelser) till riksdagen  om EU-kommissionens viktigaste förslag P redogöra för vad som hänt under året inom EU och vad regeringen  gjort i olika EU-sammanhang i ”Årsboken om EU”.

Riksdagen har sin speciella EU-nämnd … Motiven för ledande svenska politiker att ställa sig bakom vårt EUmedlemskap varierar säkert. Värderingar typ ”ensam är inte stark” eller ”vi svenskar vet inte bäst om allting” spelar säkert in. Hur som helst har Sveriges riksdag, med förkrossande majoritet, beslutat överlåta stora delar av den svenska lagstiftningen till EU:s maktorgan. I regeringsformen formuleras detta så här: ” Inom ramen för samarbetet i Europeiska Unionen kan riksdagen överlåta beslutanderätt som inte rör principerna för statsskicket.”

274


Det svenska medlemskapet i den Europeiska Unionen har ett mycket starkt stöd i vår riksdag. Bara vänsterpartiet och miljöpartiet har krävt att Sverige borde lämna EU. Därför väckte det stor uppmärksamhet när miljöpartiet 2008 gjorde en helomvändning i denna viktiga fråga. Efter en medlemsomröstning bestämde sig nämligen de gröna – på förslag från språkrören Peter Eriksson och Maria Wetterstrand – för att slopa utträdeskravet.

Eftersom vårt land är representerat i nästan alla EU:s maktorgan är Sverige ändå inte utan möjlighet att påverka. Men det svenska inflytan­ det över EU:s beslut beror främst på hur regeringen – och dess ”förlängda arm” – sköter sina kort i Bryssel. Regeringen måste dock, som vi sett, överlägga och rådgöra med riksdagen innan den kan agera i EU:s ministerråd. EU-nämnden är ett speciellt riksdagsorgan, som skapades när Sverige blev EU-medlem 1995. Antalet ordinarie ledamöter är f n 17 och när det gäller partitillhörighet har nämnden samma proportioner som hela riksdagen. Ledamöterna i EU-nämnden träffar regeringens representanter en gång i veckan. Vid sådana samråd ställer regeringen för det mesta upp med den minister (eller de ministrar) som ska delta vid ministerrådets möten i Bryssel veckan därpå.

B L O C K

G 275


Det som diskuteras i riksdagens EU-nämnd är hur ministern i fråga ska agera när hon/han kommer till EU:s ministerråd. Utgångspunkten för en sådan diskussion (ett sådant samråd) är oftast ett beslutsförslag från regeringen. Efter samråd – med åtföljande beslut – i EU-nämnden har regeringen fått ett klart uppdrag, ett mandat, av riksdagen. Och det hör förstås till spelets regler att regeringen, genom respektive minister, följer det uppdraget i EU:s ministerråd.

… men EU-frågorna tar stor plats också i utskotten och i kammaren Vart och ett av riksdagen utskott måste behandla de EU-frågor som hör hemma i respektive utskott. Men om Sveriges folkrepresentation ska ha någon möjlighet att påverka besluten i EU:s maktorgan, så måste riksdagens utskott komma med i beslutsprocessen så tidigt som möjligt. I den politiska praktiken går det till så att riksdagens talman anmäler s k grönböcker och vitböcker, efterhand som den sortens dokument kommer in från EU-kommissionen till Sveriges riksdag. Syftet, från kommissionens sida, med grönböckerna och vitböckerna är att snabbt få återkoppling – feedback – från enskilda medlemsländer om den lagstiftning som kommissionen vill genomföra. Efter talmannens anmälan lämnas dessa grönböcker och vitböcker över till de utskott där de hör hemma. Därefter granskas innehållet av utskotten, som efter beslut lämnar utlåtanden till kammaren. Dessa utlåtanden lägger riksdagens talman sedan ”till handlingarna” och det är egentligen inte förrän regeringen samråder med EU-nämnden, som ett utlåtande på nytt aktualiseras. EU-frågor spelar en central roll även i riksdagens kammare: P Enskilda ledamöter kan rikta frågor eller interpellationer om EU ärenden till ministrar i regeringen. P På vårkanten anordnas en speciell EU-debatt.  P Efter varje EU-toppmöte hör det till ordningen att statsministern  informerar riksdagen. P Många beslut inom EU kräver att nya svenska lagar måste stiftas eller  att gällande lagar måste ändras. Och då är förstås regeringen tvungen att lämna propositioner till riksdagen om detta.

276


EU påverkar även kommuner och landsting Det är alltså uppenbart att Sveriges riksdag och regering påverkas på många sätt av EU-medlemskapet. Men även lägre politiska nivåer i vårt land är invävda i ett omfattande system av EU-regler och EU-finansiering. De svenska kommunerna och landstingen har en gemensam intresseoch arbetsgivarorganisation som heter Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Enligt SKL:s hemsida kan EU-beroendet uttryckas i procent! Av de frågor som behandlas i fullmäktigeförsamlingarna (i våra kommuner och landsting) berörs nämligen drygt 60 % på ett eller annat sätt av EU. På sin hemsida tar SKL en helt vanlig fullmäktige-dagordning i en medelstor svensk kommun, Halmstad, som exempel. Av dagordningens tolv punkter har sex direkt eller indirekt EU-anknytning. Här har vi valt ut en punkt (nr 7 på dagordningen) och några kommentarer till den. ”Sofieberg, ny förskola – mottagningskök i stället för tillagningskök”: P Om 

det ska byggas nya lokaler måste kommunen först upprätta en byggnadsplan, enligt plan- och bygglagen (PBL) – en lag som delvis är en implementering (ett införande) av ett EU-direktiv.

P Om 

det ska byggas nya lokaler måste de upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) – även den en följd av EU-direktiv. LOU innehåller bl a konkurrensregler vid anbudsförfaranden.

P Valet 

att inte sköta tillagningen av mat på förskolan kan vara en anpassning till det mycket tuffa (och dyra) svenska regelverket om tillsyn och hygien i offentliga kök – en lagstiftning som har delar av sitt ursprung i EU.

B L O C K

G 277


Bildförteckning s. 1 Photodisc V 34 s. 4 Peter Kneffel/DPA/Scanpix s. 11 Claes Nordenskiöld/Scanpix s. 15 Stig Hammarstedt/Scanpix s. 17 Mark Earthy/Scanpix s. 18 Pier Paolo Cito/AP/Scanpix s. 20 Elisabet Omsén/Scanpix s. 23 v Björn Borg Swedish Sport/WBM s. 23 h Wrangler/VF Jeanswear s. 24 Alessandra Tarantino/AP/Scanpix s. 25 Belousov Vitaly/TAR-TASS/Scanpix s. 29 André Maslennikov/Scanpix s. 31 Bertil Ericson/Scanpix s. 33 Per Svensson/TV 4 Sydost s. 34 Pär Eliasson/Scanpix s. 35 IBL s. 36 Roger Turesson/Scanpix s. 38 Jussi Nukari/Lehtikuva/Scanpix s. 42 Patrik Österberg/Scanpix s. 51 Nordiska museets arkiv s. 53 © Collection Roger Viollet/IBL s. 59 v–h Bertil Ericson, Thomas Oneberg, Pär Eliasson, Henrik Montgomery/Scanpix s. 65 The Collier, George Walker. Leeds, England 1814. Victoria and Albert Museum/IBL s. 66 ö National Gallery/IBL s. 68 Alistair Grant/AFP/Scanpix s. 69 Corbis/Scanpix s. 70 Bettman/Corbis/Scanpix s. 71 Adalberto Roque/AFP/Scanpix s. 77 Kontos Yannis/Gamma/IBL s. 79 Konstantin Zavrachin/Gamma/IBL s. 80 Alain Morvan/Gamma/IBL s. 87 Charles Hammarsten/IBL s. 88 Mark Earthy/Scanpix s. 92 Jack Mikrut/Scanpix s. 94 Holger Staffansson s. 100 Mikael Berggren/Dagbladet Sundsvall/ Scanpix s. 102 IBL s. 106 Mikael Sjöberg/Scanpix s. 107 Ulf Palm/Scanpix s. 110 Ulf Palm/Scanpix s. 114 PA Wire/Scanpix s. 118 Borja/AFP/Scanpix s. 120 Gary Hershorn/Reuters/Scanpix s. 131 Fabian Bimmer/AP/Scanpix

314

s. 133 Tatan Syuflana/AP/Scanpix s. 135 Jörgen Hjerpe/Scanpix s. 141 Jens C Hilner/Scanpix s. 148 Kin Cheung/AP/Scanpix s. 156 Sam Stadener/Scanpix s. 158 Ulf Palm/Scanpix s. 160 Latronche Yann/IBL s. 166 Björn Larsson Ask/Scanpix s. 169 Adam Ihse/Exponera/Scanpix s. 172 Christina Sjögren/Scanpix s. 175 Erich Stering/Scanpix s. 179 Jonas Ekströmer/Scanpix s. 183 Ulf Palm/Scanpix s. 185 Jack Mikrut/Scanpix s. 197 Mujo Korach/IBL s. 199 Peter Hoelstad/Scanpix s. 202 AFP/Scanpix s. 203 Lennart Hyse/Scanpix s. 206 Björn Larsson Rosvall/Exponera/Scanpix s. 209 Tobias Röstlund/Scanpix s. 214 Henrik Montgomery/Scanpix s. 217 IBL s. 221 Joe Klamar/Scanpix s. 227 Sven Oredsson/DEX/Scanpix s. 237 Jan Winter/Scanpix s. 241 Jerry Torrens/AP/Scanpix s. 242 Lee Jin-Man/AP/Scanpix s. 244 George Skadding/Time Life Pictures/Getty/ All Over Press s. 245 Jewel Samad/AFP/Scanpix s. 248 Petros Karadjias/AP/Scanpix s. 249 Timothy A. Clary/AFP/Scanpix s. 251 Stan Honda/AFP/Scanpix s. 254 MPI/Getty Images/All Over Press s. 258 Piotr Malacki/Panos/Silver bildbyrå s. 260 Remy de la Mauviniere/AP/Scanpix s. 264 Dominique Faget/AFP/Scanpix s. 265 Gerard Cerles|AFP/Scanpix s. 267 Werner Baum/Scanpix s. 269 Jacques Demarthon/AFP/Scanpix s. 270 Mark Earthy/Scanpix s. 272 Linus Meyer/Scanpix s. 275 Fredrik Sandberg/Scanpix s. 281 Sven-Erik Sjöberg/Scanpix s. 284 Fredrik Persson/Scanpix s. 286 Therese Holmberg/Scanpix s. 289 Rolf Adlercreutz/Scanpix s. 291 Chung Sung-Jun|Getty Images/ All Over Press


Samhällskunskap

är utformad för den gymnasiala utbildningens kärnämneskurs. Samband och sammanhang betonas. Strukturen är mycket tydlig. I Läroboken finns även arbetsuppgifter av olika slag – från rena instuderingsfrågor till större fördjupningsuppdrag.

Samhällskunskap

har kompletterats med en Lärarhandledning, vilken innehåller didaktiska tips och kommentarer, extra texter och uppgifter, OH-underlag och kartblad samt ett antal provförslag.

Z-KONKRET

Z-KONKRET

BENGT-ARNE BENGTSSON

Z-KONKRET

Z-KONKRET Samhällskunskap

är det senaste tillskottet i den klassiska Z-familjen, som numera dessutom består av följande medlemmar:

ZIGMA Z-FUTURA Z-CLASSIC

Andra upplagan

Best.nr 47-09275-8 Tryck.nr 47-09275-8

Z-Konkret-omslag.indd 1

BENGT-ARNE BENGTSSON

Z

-KONKRET Samhällskunskap

Andra upplagan

09-02-05 15.52.17

9789147092758  

-KONKRET BENGT-ARNE BENGTSSON Andra upplagan Samhällskunskap TRYCK Sahara Printing, Egypten 2009 REPRO Repro 8 AB, Nacka Liber AB, 113 98 St...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you